Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
27.3.2017
ÄNDRINGSFÖRSLAG
96 - 416
Förslag till betänkande
Tanja Fajon
(PE599.799v02-00)
Normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Förslag till förordning
( COM(2016)0466 – C8-0324/2016 – 2016/0223(COD) )
AM_Com_LegReport
Ändringsförslag 96
Kristina Winberg
Förslag till förordning
–
| |
| Förslag om förkastande |
| Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. |
Or. en
Ändringsförslag 97
Auke Zijlstra, Janice Atkinson
Förslag till förordning
–
| |
| Förslag om förkastande |
| Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. |
Or. en
Ändringsförslag 98
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
–
| |
| Förslag om förkastande |
| Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. |
Or. en
Ändringsförslag 99
Beatrix von Storch
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 4
| |
Förslag till lagstiftningsresolution | Ändringsförslag |
— med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 20161 , | utgår |
_________________ |
|
1 Ännu ej offentliggjort i EUT. |
|
Or. en
Motivering
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett ”rådgivande” organ som inte i någon större utsträckning visat sig förändra den förda politiken och vars ansvarsområde dessutom överlappar andra instansers ansvarsområden. Den bör därför avskaffas. I syfte att underlätta detta bör Europaparlamentet bortse från dess yttrande och därmed betrakta EESK som ett delvis avskaffat organ i praktiken.
Ändringsförslag 100
Beatrix von Storch
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5
| |
Förslag till lagstiftningsresolution | Ändringsförslag |
— med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 februari 20172 , | utgår |
_________________ |
|
2 Ännu ej offentliggjort i EUT. |
|
Or. en
Motivering
Med tanke på Europaparlamentets stärkta funktion i lagstiftningsförfarandet är den roll som Regionkommittén avsetts spela i utformningen av EU-lagstiftningen inte längre aktuell, varför detta organ bör avskaffas. I syfte att underlätta detta bör Europaparlamentet bortse från dess yttrande och därmed betrakta Regionkommittén som ett delvis avskaffat organ i praktiken.
Ändringsförslag 101
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Avdelning 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning | Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (Denna ändring berör hela texten. |
| Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.) |
Or. en
Ändringsförslag 102
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | utgår |
_________________ |
|
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
|
Or. en
Motivering
Rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet förvärrar snarare än rättar till de nuvarande svårigheterna med 1951 års Genèvekonvention. I syfte att ta itu med frågor om berättigande till skydd bör 1951 års Genèvekonvention ändras, medan rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 bör upphävas.
Ändringsförslag 103
Barbara Spinelli, Malin Björk
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | (1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten baserat på stränga skyddsnormer och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika, bör det direktivet omarbetas. |
_________________ |
|
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
|
Or. en
Ändringsförslag 104
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | (1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten för att uppnå stränga gemensamma normer i samtliga medlemsstater och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika och i enlighet med stränga normer, bör det direktivet omarbetas. |
_________________ | _________________ |
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. | 31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
Or. en
Ändringsförslag 105
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | (1) En väsentlig ändring måste göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. |
_________________ | _________________ |
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. | 31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
Or. it
Ändringsförslag 106
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | (1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. |
_________________ | _________________ |
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. | 31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
Or. en
Ändringsförslag 107
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive dess ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | utgår |
Or. en
Motivering
Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967 (Genèvekonventionen), har inte blivit föremål för tillräckliga uppdateringar och ändringar för att vara förenlig med dagens verklighet. Den bör därför ändras innan den läggs till grund för lagstiftning på detta område.
Ändringsförslag 108
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive dess ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | (2) Asylpolitiken bör regleras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, även i ekonomiskt hänseende, men EU:s erfarenhet på detta område har hittills varit misslyckad. Omplaceringarna, de tiotusentals underåriga som försvunnit och det ökade antalet döda i Medelhavet samt de växande sociala spänningarna är en följd av EU:s bristfälliga politik. |
Or. it
Ändringsförslag 109
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive dess ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | (2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principen om överkomlighet, med beaktande av absorptionsförmågan hos de mottagande samhällena samt maximal självständighet hos personer som beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 110
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive dess ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | (2) En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar mellan medlemsstaterna. |
Or. en
Ändringsförslag 111
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader är viktiga drivkrafter för sekundära förflyttningar och undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. | utgår |
Or. en
Motivering
Mot bakgrund av medlemsstaternas olika intressen, värderingar, resurser och förmågor att ta emot migranter är det i praktiken inte rimligt att tänka sig att mottagningsvillkoren kan vara desamma överallt och än mindre kan harmoniseras.
Ändringsförslag 112
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader är viktiga drivkrafter för sekundära förflyttningar och undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bör bygga på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de hittillsvarande misslyckandena framhärdar EU med politik som ständigt missgynnar de första ankomstländerna. |
Or. it
Ändringsförslag 113
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader är viktiga drivkrafter för sekundära förflyttningar och undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges dem som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. |
Or. en
Ändringsförslag 114
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader är viktiga drivkrafter för sekundära förflyttningar och undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges dem som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. |
Or. en
Ändringsförslag 115
Barbara Spinelli, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3a) För närvarande erkänner medlemsstaterna andra medlemsstaters asylbeslut endast om dessa innebär nekat internationellt skydd. För att säkerställa ett korrekt genomförande av artikel 78.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där man efterlyser en enhetlig asylstatus som ska gälla i hela unionen, måste medlemsstaterna gå i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av asylbeslut som utfärdas av andra medlemsstater och som beviljar behövande personer internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att ett fullständigt ömsesidigt erkännande av beslut om internationellt skydd som fattats av medlemsstaterna kommer att krävas för att få till stånd en verkligt enhetlig status för internationellt skydd i unionen.
Ändringsförslag 116
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. | utgår |
_________________ |
|
32 COM(2016) 197 final. |
|
33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. |
|
Or. en
Motivering
Mot bakgrund av medlemsstaternas olika intressen, värderingar, resurser och förmågor att ta emot migranter är det i praktiken inte rimligt att tänka sig att lagstiftning kommer att leda till en ändamålsenlig och harmoniserad gemensam asylpolitik.
Ändringsförslag 117
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. | (4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor (stödkontoret). Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det ignorerar dock fullständigt rekommendationerna i den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. |
_________________ | _________________ |
32 COM(2016) 197 final. | 32 COM(2016)0197 . |
33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. | 33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. |
Or. en
Ändringsförslag 118
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. | (4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik samt lika stränga normer överallt i unionen kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt delvis i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. |
_________________ | _________________ |
32 COM(2016) 197 final. | 32 COM(2016)0197 . |
33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. | 33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. |
Or. en
Ändringsförslag 119
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. | (4) I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016. |
_________________ | _________________ |
32 COM(2016) 197 final. | 32 COM(2016)0197 . |
33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. | 33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. |
Or. en
Ändringsförslag 120
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (4a) Genèvekonventionen utgör grundstenen i det folkrättsliga systemet för skydd av flyktingar. |
Or. en
Motivering
Genom detta ändringsförslag återinförs skäl 4 i ingressen till 2011 års skyddsdirektiv.
Ändringsförslag 121
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) En gemensam unionspolitik om internationellt skydd bör baseras på en enhetlig status. För att gå i riktning mot ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem som bygger på stränga skyddsnotmer bör avsevärda framsteg göras i fråga om utbyte av bästa metoder och samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Samtidigt är det viktigt att inte överhopa medlemsstaternas myndigheter med administrativa uppgifter. Därför bör regler stärkas för att säkerställa att skydd beviljas dem som behöver det. Vidare bör det fastställas en harmoniserad giltighetstid för uppehållstillstånd, där det – i samråd med berörda parter – bör tas fullständig hänsyn till medlemsstaternas befintliga bästa metoder, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att den harmoniserade giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas personer i behov av internationellt skydd bör ta fullständig hänsyn till befintliga bästa metoder runt om i medlemsstaterna och inte bör baseras på principen ”kapplöpning mot botten”.
Ändringsförslag 122
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras för att få till stånd en radikal förändring av hela invandringspolitiken. Därför är det lämpligt att stärka återvändandepolitiken och säkerställa att skydd beviljas endast dem som har rätt till det. |
Or. it
Ändringsförslag 123
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, József Nagy, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas dem som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras, med beaktande av de rättsliga skillnaderna mellan flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Motivering
Samtidigt som det är godtagbart att harmonisera giltighetstiden för uppehållstillstånd med koppling till de två olika typerna av status i fråga om internationellt skydd, framstår det som lämpligt att i detta sammanhang understryka att den rättsliga skillnaden mellan dem bör upprätthållas eftersom de utgör resultaten av två olika rättsliga bakgrunder. Flyktingstatus omfattas av Genèvekonventionen, medan status som subsidiärt skyddsbehövande infördes först i EU-lagstiftningen genom direktiv 2004/83/EG.
Ändringsförslag 124
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras för att säkerställa att lika stränga skyddsnormer uppnås i samtliga medlemsstater. |
Or. en
Ändringsförslag 125
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas dem som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras, begränsas och harmoniseras. |
Or. en
Ändringsförslag 126
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom är det angeläget att inte belasta statsförvaltningen, och reglerna om statusen bör därför stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. |
Or. it
Ändringsförslag 127
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas dem som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras. |
Or. en
Ändringsförslag 128
Gérard Deprez, Louis Michel
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (5a) Det är lämpligt att harmonisera giltighetstiden för de uppehållstillstånd som beviljas flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, i syfte att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem och uppmuntra personer som beviljats internationellt skydd att stanna i den medlemsstat som beviljat skyddet. Giltighetstiden för uppehållstillstånden bör därför vara 5 år för flyktingar och 1 år för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande. De medlemsstater som redan erbjuder en längre giltighetstid för uppehållstillstånd kan emellertid välja en period om 10 år för flyktingar och 5 år för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. fr
Motivering
Detta skäl har lagts till med anledning av tillämpningen av artikel 26.
Ändringsförslag 129
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) En förordning är därför nödvändig för att säkerställa en enhetligare harmoniseringsnivå i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 130
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) En förordning är därför nödvändig för att säkerställa en enhetligare harmoniseringsnivå i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 131
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) En förordning är därför nödvändig för att säkerställa en enhetligare harmoniseringsnivå i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. | (6) Ett direktiv är därför nödvändigt för att säkerställa ett genomförande av lika stränga skyddsnormer och en enhetligare harmoniseringsnivå i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. |
Or. en
Ändringsförslag 132
Nadine Morano
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. Förtydligandet av kriterierna för att identifiera de personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd bör också göra det möjligt att på ett mer effektivt och systematiskt sätt återsända de personer som inte har rätt till ett sådant skydd. |
Or. fr
Ändringsförslag 133
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. Vidare bör principen om att motverka missbruk av medlemsstaternas asylsystem vägleda utformningen av denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 134
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, József Nagy, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för flyktingar och personer som beviljats internationellt skydd i samtliga medlemsstater. |
Or. en
Motivering
Denna differentiering avser det som föreskrivs i artikel 34.2.
Ändringsförslag 135
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med detta direktiv är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för alla personer i behov av internationellt skydd i samtliga medlemsstater. |
| (Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.) |
Or. en
Ändringsförslag 136
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar en uppsättning grundläggande kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en uppsättning grundläggande rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. |
Or. en
Ändringsförslag 137
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med detta direktiv är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. |
Or. en
Ändringsförslag 138
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. | (7) Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har rätt till internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. |
Or. it
Ändringsförslag 139
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. | utgår |
Or. it
Ändringsförslag 140
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 141
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. | (8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att stränga skyddsnormer uppnås överallt i unionen. |
Or. en
Ändringsförslag 142
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. | (8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande skulle också kunna bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. |
Or. it
Ändringsförslag 143
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. Om sådan status beviljas bör det ske på ett sådant sätt att det inte medför risk för förväxling med internationellt skydd. | (9) Detta direktiv är inte tillämpligt på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till dem som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Ändringsförslag 144
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. Om sådan status beviljas bör det ske på ett sådant sätt att det inte medför risk för förväxling med internationellt skydd. | (9) Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till dem som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att det – så länge som det finns nationella statusar för humanitärt skydd – är mycket svårt att se att det inte skulle finnas risk för förväxling med flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande.
Ändringsförslag i linje med ändringsförslag nedan till artikel 3 i förordningen.
Ändringsförslag 145
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 146
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar. | (10) Vidarebosatta personer bör beviljas internationellt skydd i syfte att uppnå en hållbar situation. Därför bör de bestämmelser om innehållet i internationellt skydd som finns i asylregelverket tillämpas från och med den tidpunkt då vidarebosatta personer anländer till medlemsstaternas territorium. |
Or. en
Ändringsförslag 147
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar. | (10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla. |
Or. it
Ändringsförslag 148
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar. | (10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i detta direktiv om innehållet i internationellt skydd bör således gälla. |
Or. en
Ändringsförslag 149
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. | (11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. |
Or. it
Ändringsförslag 150
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. | (11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl. |
Or. en
Ändringsförslag 151
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. | (11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och den europeiska sociala stadgan. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans, Europakonventionens och den europeiska sociala stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, principen om jämlikhet, barnets rättigheter och åtnjutande av sociala rättigheter, inbegripet social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. |
Or. en
Ändringsförslag 152
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. | (11) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Detta direktiv syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. |
Or. en
Ändringsförslag 153
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) När det gäller behandlingen av personer som omfattas av denna förordning är medlemsstaterna bundna av sina skyldigheter enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i, inbegripet de instrument som förbjuder diskriminering. | (12) När det gäller behandlingen av personer som omfattas av detta direktiv är medlemsstaterna bundna av sina skyldigheter enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i, särskilt de instrument som förbjuder diskriminering. |
Or. en
Ändringsförslag 154
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. | (13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. Dessutom bör medlemsstaterna, på alla styresnivåer, till fullo utnyttja de möjligheter som ges genom medel som inte är direkt kopplade till asyl- och migrationspolitiken men som kan användas för att finansiera åtgärder på området, exempelvis integrationsåtgärder, såsom dem som är tillgängliga inom Europeiska socialfonden, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Horisont 2020, Europeiska regionala utvecklingsfonden och programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. Lokala och regionala myndigheter bör få direkt tillgång till dessa medel för åtgärder som direkt omfattas av deras ansvarsområden. |
Or. en
Ändringsförslag 155
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. | (13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de stränga normer som fastställs genom direktivet, särskilt när det gäller att främja långsiktig integration av personer som beviljats internationellt skydd och tillhandahålla stöd till de medlemsstater som ställs inför utmaningar med avseende på säkerställande av stränga normer som en del av respektive asylsystem, främst på grund av de berörda medlemsstaternas geografiska eller demografiska situation. I detta syfte bör adekvat finansiering göras tillgänglig för lokala och regionala myndigheter, internationella organisationer och organisationer från det civila samhället, även genom en möjlighet för de lokala och regionala myndigheterna att få direkt tillgång till asyl-, migrations- och integrationsfonden. |
Or. en
Ändringsförslag 156
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. | (13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, med prioritering av de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. Sådant stöd bör vara begränsat till asyl-, migrations- och integrationsfonden, in linje med den allmänna principen om undvikande av dubbelfinansiering. |
Or. en
Motivering
Förbudet mot dubbelfinansiering är en allmän princip för ESI-fonderna. Det är därför viktigt att se till att varje europeisk fond används för de ändamål som den inrättats för.
Ändringsförslag 157
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. | (13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska situation. |
Or. en
Ändringsförslag 158
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34 . | (14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordningen34. För att tillämpa den här förordningen bör Europeiska unionens byrå och medlemsstaterna ta hänsyn till information som lämnas av FN:s flyktingkommissarie och av icke-statliga organisationer som är verksamma på plats. |
_________________ | _________________ |
34 COM(2016) 271 final. | 34 COM(2016) 271 final. |
Or. it
Ändringsförslag 159
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. | (14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning. När medlemsstaternas myndigheter genomför denna förordning skulle de kunna beakta vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av byrån. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd kan medlemsstaternas myndigheter ta hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. När medlemsstaterna bedömer ansökningar om internationellt skydd måste de dessutom ta hänsyn till all relevant information från FN:s flyktingkommissariat och organisationer från det civila samhället som är aktiva på plats. |
_________________ | _________________ |
34 COM(2016) 271 final. | 34 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 160
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. | (14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av detta direktiv, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter införlivar och genomför detta direktiv bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. |
_________________ | _________________ |
34 COM(2016) 271 final. | 34 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 161
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. | (14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. |
_________________ | _________________ |
34 COM(2016) 271 final. | 34 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 162
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. | (14) Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot och registrera ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning kan de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd kan medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]34. |
_________________ | _________________ |
34 COM(2016) 271 final. | 34 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 163
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vid tillämpningen av denna förordning bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. | (15) Vid tillämpningen av denna förordning bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Ansökande barn som sedan fyller 18 innan ett beslut fattats om deras ansökan skulle på så sätt fortfarande omfattas av principen om sammanhållning av familjer. |
Or. en
Ändringsförslag 164
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vid tillämpningen av denna förordning bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. | (15) Vid tillämpningen av detta direktiv bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. |
Or. en
Ändringsförslag 165
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium. | (16) Begreppet familjemedlemmar bör hänföra sig till värdlandets rättssystem. |
Or. it
Ändringsförslag 166
Barbara Spinelli, Cornelia Ernst
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium. | (16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till olika familjekonstellationer och nya typer av familjer, till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta både familjer som har bildats utanför ursprungslandet och familjer som har bildats efter ankomsten till medlemsstens territorium, under alla omständigheter med undantag för tvångsäktenskap. När det gäller begreppen make/maka och ogift partner bör ingen åtskillnad göras mellan makar eller sådana partner på grund av kön. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att familjer som bildats efter ankomsten till medlemsstatens territorium bör omfattas av definitionen av begreppet familjemedlemmar. Skuggföredraganden håller också med föredraganden om att tvångsäktenskap – oavsett var – bör uteslutas.
Ändringsförslag 167
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium. | (16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de principer som fastställs i rådets direktiv 2003/86/EG1a, där man betonar den centrala familjeenheten, de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. |
| _________________ |
| 1a Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, EUT L 251, 3.10.2003, s. 12. |
Or. en
Ändringsförslag 168
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium. | (16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till olika befintliga familjekonstellationer, till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta dels familjer som har bildats utanför ursprungslandet, dels familjer som bildats efter ankomsten till medlemsstatens territorium. Begreppet får dock inte på några som helst villkor inbegripa tvångsäktenskap. |
Or. it
Ändringsförslag 169
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium. | (16) Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, antingen före eller efter ankomsten till medlemsstens territorium. |
Or. en
Ändringsförslag 170
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Denna förordning påverkar inte tillämpningen av protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater, som fogats till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget. | (17) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater, som fogats till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget. |
Or. en
Ändringsförslag 171
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Samråd med Förenta nationernas flyktingkommissariat kan ge medlemsstaternas myndigheter värdefull vägledning när det gäller att fastställa flyktingstatus enligt artikel 1 i Genèvekonventionen. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 172
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Det bör fastställas normer för definitionen och innebörden av flyktingstatus för att vägleda medlemsstaternas behöriga myndigheter vid tillämpningen av Genèvekonventionen. | (20) EU och många medlemsstater har hittills misslyckats med att respektera kriterierna för flyktingstatus, eftersom det stora flertalet av de personer som tas emot i Europa – vilket empiriskt framgår av det italienska fallet – inte är flyktingar, utan ekonomiska migranter som sedan stannar kvar på europeisk mark och underblåser sociala spänningar. |
Or. it
Ändringsförslag 173
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Det är nödvändigt att införa gemensamma kriterier för när asylsökande kan erkännas som flyktingar i den mening som avses i artikel 1 i Genèvekonventionen. | utgår |
Or. it
Motivering
En asylsökande är inte en flykting. En flykting är en person som beviljats flyktingstatus efter det att hans eller hennes asylansökan har behandlats.
Ändringsförslag 174
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Det är nödvändigt att införa gemensamma kriterier för när asylsökande kan erkännas som flyktingar i den mening som avses i artikel 1 i Genèvekonventionen. | (21) Det är nödvändigt att införa grundläggande kriterier för när asylsökande kan erkännas som flyktingar i den mening som avses i artikel 1 i Genèvekonventionen. |
Or. en
Ändringsförslag 175
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (21a) Bevisbördan ligger i princip på sökanden när det gäller att styrka ansökan, medan skyldigheten att kontrollera och utvärdera alla relevanta fakta delas mellan sökanden och den beslutande myndigheten. I fall där aspekter av sökandens påståenden inte stöds av dokumentation eller andra bevis bör vederbörande hellre frias än fällas om han eller hon har gjort en genuin ansträngning för att styrka sin ansökan och inkommit med alla aspekter som finns att tillgå för vederbörande, och om vederbörandes redogörelse anses vara sammanhängande och trovärdig. |
Or. en
Motivering
Se motiveringen till artikel 4.5.
Ändringsförslag 176
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd, internt skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse. | (22) Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse. |
Or. en
Ändringsförslag 177
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd, internt skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse. | (22) Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse. |
Or. en
Motivering
Precis som föredraganden anser inte skuggföredraganden att begreppet internationellt skydd är tillräckligt väl utarbetat, tydligt eller säkert för att det ska kunna tillämpas på ett fullständigt harmoniserat sätt.
Ändringsförslag 178
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. | (23) Skydd kan ges av staten, om den har viljan och förmågan att säkerställa skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. it
Ändringsförslag 179
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. | (23) Skydd kan ges endast av en stat, om dess myndigheter har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. en
Ändringsförslag 180
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. | (23) Skydd kan ges av stater som uppfyller villkoren i denna förordning samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. en
Motivering
According to the 1951 refugee convention, as amended in 1967, the only protection actor is the State [Art. 1A(2)]:
“For the purposes of the present Convention, the term “refugee” shall apply to any person who:
…
(2) owing to well-founded fear of being persecuted for reasons of race, religion, nationality, membership of a particular social group or political opinion, is outside the country of his nationality and is unable or, owing to such fear, is unwilling to avail himself of the protection of that country; or who, not having a nationality and being outside the country of his former habitual residence as a result of such events, is unable or, owing to such fear, is unwilling to return to it.” [country = state]
Ändringsförslag 181
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. | (23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt. |
Or. en
Ändringsförslag 182
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. | (23) Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. it
Ändringsförslag 183
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | utgår |
Or. it
Ändringsförslag 184
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 185
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | utgår |
Or. en
Motivering
Begreppet internt skydd härrör inte från 1951 års flyktingkonvention, och det medför ytterligare ett urvalskriterium för flyktingstatus utöver de kriterier som föreskrivs i artikel 1 A i flyktingkonventionen, vilket medför en risk för att sökande som har rätt till skydd enligt konventionen lämnas utan skydd enligt EU-lagstiftningen.
Ändringsförslag 186
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | (24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns kan vara en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Sökanden bör emellertid samarbeta med den beslutande myndigheten i syfte att fastställa huruvida villkoren för internt skydd är uppfyllda i en del av vederbörandes ursprungsland. |
Or. en
Motivering
Samtidigt som det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt, krävs det också att sökanden hjälper den beslutande myndigheten i arbetet med att fastställa huruvida villkoren för internt skydd är uppfyllda, detta genom att tillhandahålla relevant information och besvara samtliga frågor som ställs.
Ändringsförslag 187
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | (24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. |
Or. en
Ändringsförslag 188
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. | (24) Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras senast när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på sökanden att visa att internt skydd inte finns tillgängligt. |
Or. en
Ändringsförslag 189
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, József Nagy, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (24a) Bedömningen av barnets bästa bör vara de behöriga myndigheternas primära hänsyn när de bedömer villkoren för internt skydd i fall av underåriga. |
Or. en
Motivering
Detta skäl har anpassats till ändringsförslaget till artikel 8.4a (ny).
Ändringsförslag 190
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) I de fall då staten eller statens företrädare är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada bör det finnas en presumtion för att sökanden inte kan ges effektivt skydd. Om sökanden är ett ensamkommande barn bör tillgången till lämpliga omsorgs- och förmyndararrangemang som är till det ensamkommande barnets bästa utgöra en del av bedömningen av om effektivt skydd är tillgängligt. | utgår |
Or. en
Motivering
I linje med ändringsförslag nedan om att stryka artikel 8.
Ändringsförslag 191
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) I de fall då staten eller statens företrädare är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada bör det finnas en presumtion för att sökanden inte kan ges effektivt skydd. Om sökanden är ett ensamkommande barn bör tillgången till lämpliga omsorgs- och förmyndararrangemang som är till det ensamkommande barnets bästa utgöra en del av bedömningen av om effektivt skydd är tillgängligt. | (25) I de fall då staten eller statens företrädare fastställs vara de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada bör det finnas en presumtion för att sökanden inte kan ges effektivt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 192
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar former av förföljelse som är specifika för barn. | (26) När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar former av förföljelse, människohandel och exploatering som är specifika för barn eller avsaknaden av skydd mot sådan förföljelse. |
Or. en
Ändringsförslag 193
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar former av förföljelse som är specifika för barn. | (26) När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar de former av förföljelse och de olika former av utnyttjande, eller brist på skydd, som är specifika för barn. |
Or. it
Ändringsförslag 194
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 27
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(27) Ett av villkoren för att kunna betraktas som flykting i den mening som avses i artikel 1 A i Genèvekonventionen är att det finns ett orsakssamband mellan förföljelsegrunderna, nämligen ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och förföljelsen eller avsaknaden av skydd mot förföljelse. | (27) Ett av villkoren för att kunna betraktas som flykting i den mening som avses i artikel 1 A i Genèvekonventionen är att det finns ett orsakssamband mellan förföljelsegrunderna, nämligen ras, religion eller annan trosuppfattning, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning, och förföljelsen eller avsaknaden av skydd mot förföljelse. |
Or. en
Ändringsförslag 195
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 196
Traian Ungureanu, Artis Pabriks, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 197
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. | (28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. |
Or. en
Ändringsförslag 198
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. | (28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. Den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse kan uppstå till följd av uppfattningen att vederbörande tillhör en viss samhällsgrupp, oavsett om detta överensstämmer med verkligheten eller inte. |
Or. en
Ändringsförslag 199
Barbara Spinelli, Cornelia Ernst
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. | (28) Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet, könsuttryck, könsegenskaper och sexuell läggning, som kan ha samband med människohandel för sexuell exploatering eller vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse. |
Or. en
Motivering
The shadow rapporteur agrees with the rapporteur that the sex characteristics of an applicant might also be a factor in determining whether that applicant belongs to a particular social group. Furthermore, she would like to add “gender expression” to the definition of “particular social group” following a European Court of Human Rights ruling where it was clarified that individuals can be at particular risk of ill-treatment (under Article 3 ECHR) in third countries where they are perceived as not conforming to the gender roles ascribed to them by society, tradition and even the legal system (N v. Sweden, Application no. 23505/09).
Ändringsförslag 200
Barbara Spinelli, Cornelia Ernst
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. | (29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan och Europakonventionen, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Särskilt vad gäller sexuell läggning och könsidentitet bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om sexuell läggning och könsidentitet, och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. Vidare bör inte de behöriga nationella myndigheterna anse att sökandens uppgifter saknar trovärdighet på grund av att han eller hon inte åberopade sin sexuella läggning eller könsidentitet, sitt könsuttryck eller sina könsegenskaper när han eller hon lade fram skälen till förföljelsen för första gången. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att sena uppgifter är en av de fyra parametrar som det hänvisas till i EU-domstolens nyliga avgörande av den 2 december 2014 i mål A, B och C mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie, men denna parameter nämns inte i kommissionens text och bör därför läggas till. När det gäller asylsökande hbti-personer leder fruktan och stigmatisering ofta till att de sent uppger sin sexuella läggning, sin könsidentitet, sitt könsuttryck eller sina könsegenskaper. Deras ansökningar bör inte påverkas negativt på grund av att dessa uppgifter lämnats i ett senare skede.
Ändringsförslag 201
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. | (29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Särskilt vad gäller sexuell läggning och könsidentitet bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om sexuell läggning och könsidentitet och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. |
Or. it
Ändringsförslag 202
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. | (29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Särskilt vad gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar, utan de behöriga myndigheterna bör med fasthet kräva faktisk bevisning av vederbörandes homosexualitet. |
Or. en
Ändringsförslag 203
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 30
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(30) Handlingar som är oförenliga med Förenta nationernas syften och principer anges i inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga och ingår bland annat i Förenta nationernas resolutioner om åtgärder för terrorismbekämpning, enligt vilka handlingar, metoder och bruk som utgör terrorism strider mot Förenta nationernas syften och principer och enligt vilka även avsiktlig finansiering, planering och anstiftan av terroristhandlingar är oförenliga med Förenta nationernas syften och principer. | (30) Handlingar som är oförenliga med Förenta nationernas syften och principer anges i inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga och ingår bland annat i Förenta nationernas resolutioner om åtgärder för terrorismbekämpning, enligt vilka handlingar, metoder och bruk som utgör terrorism strider mot Förenta nationernas syften och principer och enligt vilka även avsiktlig finansiering, planering och anstiftan av terroristhandlingar är oförenliga med Förenta nationernas syften och principer. Samma handlingar, metoder och bruk bör även utgöra skäl för att neka beviljande av, och återkalla, flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Ändringsförslag 204
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) Att begå ett politiskt brott är i princip inte en grund som berättigar till uteslutning från flyktingstatus. I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör emellertid särskilt grymma handlingar, där handlingen i fråga är oproportionerlig i förhållande till det påstådda politiska syftet, och terroristhandlingar, som kännetecknas av våld riktat mot civilbefolkningen, även om de begås i ett förment politiskt syfte, anses utgöra icke-politiska brott, och kan därför ge upphov till uteslutning från flyktingstatus. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 205
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) Att begå ett politiskt brott är i princip inte en grund som berättigar till uteslutning från flyktingstatus. I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör emellertid särskilt grymma handlingar, där handlingen i fråga är oproportionerlig i förhållande till det påstådda politiska syftet, och terroristhandlingar, som kännetecknas av våld riktat mot civilbefolkningen, även om de begås i ett förment politiskt syfte, anses utgöra icke-politiska brott, och kan därför ge upphov till uteslutning från flyktingstatus. | (31) Att begå ett politiskt brott skulle kunna utgöra en grund som berättigar till uteslutning från flyktingstatus. |
Or. en
Ändringsförslag 206
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) Att begå ett politiskt brott är i princip inte en grund som berättigar till uteslutning från flyktingstatus. I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör emellertid särskilt grymma handlingar, där handlingen i fråga är oproportionerlig i förhållande till det påstådda politiska syftet, och terroristhandlingar, som kännetecknas av våld riktat mot civilbefolkningen, även om de begås i ett förment politiskt syfte, anses utgöra icke-politiska brott, och kan därför ge upphov till uteslutning från flyktingstatus. | (31) Att begå ett politiskt brott är i princip inte en grund som berättigar till uteslutning från flyktingstatus. I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör emellertid särskilt grymma handlingar, där handlingen i fråga är oproportionerlig i förhållande till det påstådda politiska syftet, och terroristhandlingar, som kännetecknas av våld riktat mot civilbefolkningen, även om de begås i ett förment politiskt syfte, anses utgöra icke-politiska brott, och bör därför ge upphov till uteslutning från flyktingstatus. |
Or. en
Ändringsförslag 207
Monika Hohlmeier
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (31a) Europeiska unionens domstol angav tydligt i sin dom i målet |
| Commissaire général aux réfugiés et aux apatrides mot Mostafa Lounani1a |
| att stödjande av en terroristgrupp eller medverkan i terrorhandlingar är tillräckliga skäl för att utesluta en person som ansöker om internationellt skydd från flyktingstatus eller beviljande av status som subsidiärt skyddsbehövande. |
| _________________ |
| 1a Mål C-573/14. |
Or. en
Motivering
I linje med ändringsförslaget till artikel 12.
Ändringsförslag 208
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (31a) Erkännandet av status som subsidiärt skyddsbehövande är en fastställelse av redan existerande rättigheter. |
Or. en
Ändringsförslag 209
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 32
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(32) Det bör även fastställas normer för definitionen och innebörden av status som subsidiärt skyddsbehövande. Status som subsidiärt skyddsbehövande bör fungera som ett komplement och tillägg till den status för skydd av flyktingar som finns i Genèvekonventionen. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 210
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 32
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(32) Det bör även fastställas normer för definitionen och innebörden av status som subsidiärt skyddsbehövande. Status som subsidiärt skyddsbehövande bör fungera som ett komplement och tillägg till den status för skydd av flyktingar som finns i Genèvekonventionen. | (32) Det bör även fastställas normer för definitionen och innebörden av status som subsidiärt skyddsbehövande. Status som subsidiärt skyddsbehövande bör fungera som ett komplement och tillägg till den status för skydd av flyktingar som finns i Genèvekonventionen. Medan grunderna för skydd av flyktingar och subsidiärt skydd skiljer sig åt, kan det rådande behovet av skydd vara detsamma i termer av varaktighet. |
Or. en
Ändringsförslag 211
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 33
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(33) Det är nödvändigt att införa gemensamma kriterier för att fastställa vilka av de som ansöker om internationellt skydd som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande. Kriterierna bör hämtas från internationella åtaganden enligt instrumenten för mänskliga rättigheter och från medlemsstaternas praxis. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 212
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 34
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(34) För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 213
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 34
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(34) För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. | (34) För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. Faktorer som bör beaktas vid fastställandet av huruvida urskillningslöst våld föreligger skulle bland annat kunna vara yttre angrepp, ockupation, främmande styre, interna konflikter, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i ursprungslandet eller i en del av det. |
Or. en
Ändringsförslag 214
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36 , inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. | (36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt hot mot en sökandes liv eller lem, måste nivån på det våld som krävs, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36 och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, inte motsvara tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är av sådan art att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. Det finns i nuläget ingen vedertagen rättslig definition av miljöflykting på EU-nivå, men detta hindrar inte medlemsstaterna att erbjuda sådana personer skydd enligt nationell lagstiftning. |
_________________ | _________________ |
36 C-465/07. | 36 Mål C-465/07. |
Or. en
Ändringsförslag 215
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36 , inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. | (36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36, inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. Internationellt skydd bör dessutom, vid tillämpningen av denna förordning, beviljas de personer som utsätts för allvarliga hot på grund av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan. |
_________________ | _________________ |
36 C-465/07. | 36 C-465/07. |
Or. it
Ändringsförslag 216
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36 , inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. | (36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt hot mot en sökandes liv eller lem, måste nivån på det våld som krävs, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, inte motsvara tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna fastställa att det föreligger ett allvarligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är av sådan art att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. |
_________________ |
|
36 C-465/07. |
|
Or. en
Ändringsförslag 217
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36 , inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet eller den aktuella delen av territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till ursprungslandet eller till den aktuella delen av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. | (36) Vad gäller de bevis som krävs i fråga om förekomsten av ett allvarligt och personligt hot mot en sökandes liv eller lem, bör beslutande myndigheter, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol36, inte kräva att sökanden visar att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans personliga situation. Nivån på det urskillningslösa våld som krävs för att styrka ansökan är dock lägre om sökanden kan visa att hoten är specifikt riktade mot honom på grund av omständigheter som är hänförliga till hans situation. Vidare bör de beslutande myndigheterna i undantagsfall fastställa att det föreligger ett allvarligt och personligt hot genom sökandens blotta närvaro på territoriet i ursprungslandet, när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson, om han eller hon återsändes till någon del av ursprungslandet, genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det allvarliga hotet. |
_________________ | _________________ |
36 C-465/07. | 36 Mål C-465/07. |
Or. en
Motivering
Skälet ändras med hänsyn till den föreslagna bedömningen av möjligheten till internt skydd.
Ändringsförslag 218
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (36a) En person som behöver skydd eftersom han eller hon inte kan återvända till sitt ursprungsland på grund av en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människan bör också uppfylla kraven för att betecknas som skyddsbehövande enligt denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 219
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 36b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (36b) Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan måste inbegripa konsekvenser av klimatförändringar, markrofferi, vattenrofferi (”water grabbing”) , ökenspridning i livsmiljöer, påtvingat tillbakaförande till byar (”forced villagization”) samt ekokatastrofer och föroreningar orsakade av krig. |
Or. en
Motivering
Internationell rätt erbjuder i nuläget inget skydd för miljöflyktingar. I motsats till flyktingar som omfattas av 1951 års FN-konvention om flyktingar återvänder miljöflyktingar – om de återsänds till sitt hemland – till ett ödelagt hemland eller tvingas bosätta sig i flyktingläger. Konsekvenserna av klimatförändringar påverkar inte bara miljön, utan även alla delar av människors liv: allt från regeringars stabilitet och länders ekonomier till människors hälsa.
Ändringsförslag 220
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd för första gången eller förnyas bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. | (37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av detta direktiv utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd för första gången eller förnyas bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. |
Or. en
Ändringsförslag 221
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd för första gången eller förnyas bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. | (37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. |
Or. en
Ändringsförslag 222
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) Familjemedlemmar kommer, med hänsyn till sin nära relation till flyktingen, normalt vara sårbara för förföljelse på ett sätt som kan utgöra grund för internationellt skydd. Om de inte uppfyller kraven för att erhålla internationellt skydd bör de, i syfte att uppnå sammanhållning av familjer, ha rätt att ansöka om ett uppehållstillstånd och åtnjuta samma rättigheter som de som tillerkänns personer som beviljats internationellt skydd. Utan att det påverkar bestämmelserna om sammanhållning av familjer i denna förordning, bör familjemedlemmar till en person som beviljats internationellt skydd vilka inte enskilt uppfyller kraven för sådant skydd beviljas uppehållstillstånd och rättigheter i enlighet med direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening, om situationen omfattas av dess tillämpningsområde och om villkoren för återförening i det direktivet är uppfyllda. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG. | (38) Familjemedlemmar bör, i syfte att uppnå sammanhållning av familjer, ha rätt att ansöka om ett uppehållstillstånd som inte går utöver varaktigheten för uppehållstillståndet för den person som beviljats internationellt skydd. Utan att det påverkar bestämmelserna om sammanhållning av familjer i denna förordning, bör familjemedlemmar till en person som beviljats internationellt skydd vilka inte enskilt uppfyller kraven för sådant skydd beviljas uppehållstillstånd och rättigheter i enlighet med direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening, om situationen omfattas av dess tillämpningsområde och om villkoren för återförening i det direktivet är uppfyllda. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG. |
Or. en
Ändringsförslag 223
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) Familjemedlemmar kommer, med hänsyn till sin nära relation till flyktingen, normalt vara sårbara för förföljelse på ett sätt som kan utgöra grund för internationellt skydd. Om de inte uppfyller kraven för att erhålla internationellt skydd bör de, i syfte att uppnå sammanhållning av familjer, ha rätt att ansöka om ett uppehållstillstånd och åtnjuta samma rättigheter som de som tillerkänns personer som beviljats internationellt skydd. Utan att det påverkar bestämmelserna om sammanhållning av familjer i denna förordning, bör familjemedlemmar till en person som beviljats internationellt skydd vilka inte enskilt uppfyller kraven för sådant skydd beviljas uppehållstillstånd och rättigheter i enlighet med direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening, om situationen omfattas av dess tillämpningsområde och om villkoren för återförening i det direktivet är uppfyllda. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG. | (38) Familjemedlemmar kommer, med hänsyn till sin nära relation till den person som beviljats internationellt skydd, normalt att vara sårbara för förföljelse på ett sätt som kan utgöra grund för internationellt skydd. Om de inte uppfyller kraven för att erhålla internationellt skydd bör de, i syfte att uppnå sammanhållning av familjer, ha rätt att ansöka om ett uppehållstillstånd och åtnjuta samma rättigheter som de som tillerkänns personer som beviljats internationellt skydd. Utan att det påverkar bestämmelserna om sammanhållning av familjer i detta direktiv, bör familjemedlemmar till en person som beviljats internationellt skydd vilka inte enskilt uppfyller kraven för sådant skydd beviljas uppehållstillstånd och rättigheter i enlighet med direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening, om situationen omfattas av dess tillämpningsområde och om villkoren för återförening i det direktivet är uppfyllda. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG. |
Or. en
Ändringsförslag 224
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese
Förslag till förordning
Skäl 38a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (38a) För att förhindra missbruk bör medlemsstaterna göra en bedömning av huruvida äktenskapet mellan en person som beviljats internationellt skydd och hans make/maka är resultatet av ett genuint förhållande. |
Or. en
Motivering
Detta skäl har anpassats till ändringsförslaget till artikel 25.3a (ny).
Ändringsförslag 225
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | utgår |
_________________ |
|
37 COM(2016) 271 final. |
|
Or. en
Ändringsförslag 226
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, kan beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37. |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 227
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37. |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016)0271 . |
Or. en
Motivering
En omprövning av skyddsbehoven vid tidpunkten för omprövning av uppehållstillståndet skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. Icke desto mindre bör de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna vara skyldiga att ompröva rätten till internationellt skydd när Europeiska unionens asylbyrå konstaterar att en väsentlig ändring av betydelse inträffat i ursprungslandet för de personer som beviljats skydd.
Ändringsförslag 228
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skydd, kan beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordningen37 . |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016) 271 final. |
Or. it
Ändringsförslag 229
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen senast när uppehållstillståndet måste förnyas, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 230
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 231
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . | (39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första och andra gången för flyktingar och första, andra och tredje gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 . |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016)0271 . |
Or. en
Ändringsförslag 232
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Vid bedömningen av en ändring av omständigheterna i det berörda tredjelandet bör medlemsstatens behöriga myndigheter kontrollera att den eller de aktörer som ger skydd i det landet har vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra förföljelsen, att de för detta ändamål bland annat ombesörjer att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse och att den berörda medborgaren har tillgång till detta skydd om flyktingstatusen upphör. | (40) Vid bedömningen av en ändring av omständigheterna i det berörda tredjelandet bör medlemsstatens behöriga myndigheter, med beaktande av den specifika situationen för den person som beviljats internationellt skydd, kontrollera att den eller de aktörer som ger skydd i det landet har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra förföljelsen, att de för detta ändamål bland annat ombesörjer att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse och att den berörda medborgaren har tillgång till detta skydd, på ett säkert sätt kan resa till landet i fråga och rimligen kan förväntas bosätta sig där om flyktingstatusen upphör. |
Or. en
Ändringsförslag 233
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 234
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | (41) När statusen för den person som beviljats internationellt skydd upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet drar tillbaka statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. |
Or. en
Ändringsförslag 235
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | (41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än dem som motiverade det internationella skyddet, framför allt arbetsrelaterade grunder, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. Detta bör emellertid inte leda till att nationella regler för invandring kringgås. |
Or. en
Ändringsförslag 236
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | (41) När flyktingstatusen upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än dem som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. |
Or. en
Ändringsförslag 237
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | (41) När statusen som person som beviljats internationellt skydd upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. |
Or. it
Ändringsförslag 238
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Skäl 41a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (41a) Principen om att hellre fria än fälla ger uttryck för ett erkännande av de avsevärda svårigheter som sökande ställs inför när det gäller att ta fram och tillhandahålla bevisning till stöd för sin ansökan. Den allmänna rättsprincipen innebär att bevisbördan ligger på den som ansöker om internationellt skydd, medan skyldigheten att kontrollera och utvärdera alla relevanta fakta delas mellan sökanden och den beslutande myndigheten. Sökanden bör emellertid hellre frias än fällas i fall där aspekter av hans eller hennes påståenden inte stöds av dokumentation eller andra bevis, om han eller hon har gjort en genuin ansträngning för att styrka sin ansökan och inkommit med alla aspekter som finns att tillgå för vederbörande, och om vederbörandes redogörelse anses vara sammanhängande och trovärdig. |
Or. en
Ändringsförslag 239
Barbara Spinelli, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt för en period av upp till 90 dagar under en period på 180 dagar i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39 . Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning40 och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter. | utgår |
_________________ |
|
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 <BR/>om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). |
|
39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. |
|
40 COM(2016) 378 final. |
|
Or. en
Motivering
Utgår för att konsekvens ska uppnås i förhållande till bilagan om ömsesidigt erkännande av asylbeslut.
Ändringsförslag 240
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt för en period av upp till 90 dagar under en period på 180 dagar i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39 . Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning40 och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter. | (42) Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut för en period av upp till 90 dagar under en period på 180 dagar i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39. |
_________________ | _________________ |
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 <BR/>om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). | 38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). |
39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. | 39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. |
40 COM(2016) 378 final. |
|
Or. en
Ändringsförslag 241
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt för en period av upp till 90 dagar under en period på 180 dagar i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39 . Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning40 och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter. | (42) Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39. Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning40, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/8011a och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter. |
_________________ | _________________ |
| 1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 21.5.2016, s. 21). |
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 <BR/>om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). | 38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). |
39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. | 39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. |
40 COM(2016) 378 final. | 40 COM(2016)0378 . |
Or. en
Ändringsförslag 242
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41 . | utgår |
_________________ |
|
41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. |
|
Or. bg
Motivering
Länderna utmed EU:s yttre gräns kan inte tvingas att ta permanent ansvar för personer som beviljats internationellt skydd.
Ändringsförslag 243
Barbara Spinelli, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41 . | utgår |
_________________ |
|
41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. |
|
Or. en
Motivering
Utgår för att konsekvens ska uppnås i förhållande till bilagan om ömsesidigt erkännande av asylbeslut.
Ändringsförslag 244
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41. | (43) Personer som beviljats internationellt skydd bör, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41. Ensamkommande barn som beviljats internationellt skydd får återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen] endast om detta, efter en bedömning av barnets bästa på olika områden, kan påvisas vara för barnets bästa. |
_________________ | _________________ |
41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. | 41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. |
Or. en
Ändringsförslag 245
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41 . | (43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av och bli föremål för påföljder i den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41 och denna förordning. |
_________________ |
|
41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. |
|
Or. en
Ändringsförslag 246
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41 . | (43) För att även förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i den nya Dublinförordningen41. |
_________________ | _________________ |
41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. | 41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]. |
Or. it
Ändringsförslag 247
Barbara Spinelli, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. | utgår |
Or. en
Motivering
Utgår för att konsekvens ska uppnås i förhållande till bilagan om ömsesidigt erkännande av asylbeslut.
Ändringsförslag 248
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 249
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. | (44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. Detta bör inte påverka möjligheten för den person som beviljats internationellt skydd att tillhandahålla den behöriga myndigheten vederbörliga motiveringar. |
Or. en
Motivering
Detta skäl har anpassats till ändringsförslaget till artikel 44.1.
Ändringsförslag 250
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. | (44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. Därutöver bör den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt förlängas till sju år. |
Or. en
Ändringsförslag 251
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism eller stöder en sådan sammanslutning. | (45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning kan också omfatta fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism. Enbart det förhållandet att den berörda personen har tillhört en sådan organisation kan inte automatiskt leda till att vederbörande inte kan beviljas flyktingstatus. Det måste vara möjligt att göra den berörda personen delvis ansvarig för de handlingar som den aktuella organisationen har begått under den period då vederbörande var medlem. Den behöriga myndigheten ska härvid bland annat undersöka den roll som den berörda personen faktiskt har haft vid utförandet av de ifrågavarande handlingarna, dennes ställning i organisationen, den grad av kännedom som denne hade eller borde ha haft rörande organisationens verksamhet, de eventuella påtryckningar som denne varit utsatt för, eller andra faktorer som kan ha påverkat dennes beteende. Det individuella ansvaret ska bedömas i enlighet med såväl objektiva som subjektiva kriterier och ska baseras på dokumenterat bevis. Beslutet bör vara legitimt och avslaget proportionerligt med det avsedda målet. Sökande bör informeras om skälet till avslaget, som inte ska grundas på misstankar. Sökande ska ha tillgång till effektiva rättsmedel. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget införlivar delar av EU-domstolens beslut i mål Förbundsrepubliken Tyskland mot B (C-57/09) och D (C-101/09).
Ändringsförslag 252
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism eller stöder en sådan sammanslutning. | (45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism. |
Or. en
Ändringsförslag 253
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism eller stöder en sådan sammanslutning. | (45) Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som direkt eller indirekt stöder terrorism eller religiös radikalism. |
Or. en
Motivering
Det är svårt och onödigt att bevisa medlemskap i en terroristorganisation. Det är mer relevant att fokusera på stödet för sådana fenomen som undergräver nationell säkerhet och allmän ordning.
Ändringsförslag 254
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, József Nagy, Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 45a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (45a) Om en person som beviljats internationellt skydd eller en person som ansöker om internationellt skydd uppfyller de villkor som fastställs i artikel 33.2 i Genève-konventionen, bör medlemsstaterna kunna avgöra om de ska återsända personen till dennes ursprungsland, med full respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artiklarna 4 och 19.2. |
Or. en
Motivering
I mål HT (C-373/13) av den 24 juni 2015 betonar EU-domstolen att lagen i sin nuvarande lydelse ger medlemsstaterna rätt att avgöra i vilka fall en person ska avvisas. Trots att principen om ”non-refoulement” ska respekteras förefaller det nödvändigt att ge medlemsstaterna möjlighet att göra undantag från den, om detta inte strider mot deras internationella skyldigheter och med vad som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ändringsförslag 255
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 46
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(46) Vid beslut om beviljande av de förmåner som anges i denna förordning bör de behöriga myndigheterna ta lämplig hänsyn till barnets bästa samt till de särskilda omständigheter som föreligger i fall där nära släktingar som redan befinner sig i medlemsstaten och som inte är familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd står i beroendeställning till den person som beviljats internationellt skydd. I undantagsfall, då en nära släkting till den person som beviljats internationellt skydd är en gift underårig som inte åtföljs av sin make eller maka, kan det anses vara till den underåriges bästa att han eller hon får vara tillsammans med sin ursprungliga familj. | (46) Vid beslut om beviljande av de förmåner som anges i detta direktiv bör de behöriga myndigheterna ta lämplig hänsyn till barnets bästa samt till de särskilda omständigheter som föreligger i fall där nära släktingar som redan befinner sig i medlemsstaten och som inte är familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd står i beroendeställning till den person som beviljats internationellt skydd. I undantagsfall, då en nära släkting till den person som beviljats internationellt skydd är en gift underårig som inte åtföljs av sin make eller maka, kan det anses vara till den underåriges bästa att han eller hon får vara tillsammans med sin ursprungliga familj. |
Or. en
Ändringsförslag 256
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) Inom de gränser som följer av internationella åtaganden bör beviljande av förmåner avseende tillträde till sysselsättning och social trygghet förutsätta att ett uppehållstillstånd har utfärdats. | utgår |
Or. en
Motivering
Skälet utgår i överensstämmelse med ändringsförslaget till artikel 22.3.
Ändringsförslag 257
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Även i samband med utövandet av rätten till likabehandling i fråga om medlemskap i en arbetstagarorganisation eller avseende utövande av ett visst yrke, kan personer som beviljats internationellt skydd uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 258
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Även i samband med utövandet av rätten till likabehandling i fråga om medlemskap i en arbetstagarorganisation eller avseende utövande av ett visst yrke, kan personer som beviljats internationellt skydd uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. | (48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. |
Or. en
Ändringsförslag 259
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Även i samband med utövandet av rätten till likabehandling i fråga om medlemskap i en arbetstagarorganisation eller avseende utövande av ett visst yrke, kan personer som beviljats internationellt skydd uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. | (48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Även i samband med utövandet av rätten till likabehandling i fråga om medlemskap i en arbetstagarorganisation eller avseende utövande av ett visst yrke, kan personer som beviljats internationellt skydd uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. Behöriga myndigheter får dessutom begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare för att förebygga obalans på arbetsmarknaden. |
Or. en
Ändringsförslag 260
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. | (49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. Tillämpningen av mottagningsdirektivet innebär en begränsning av möjligheterna att arbeta för personer som beviljats internationellt skydd, och därmed berövar staterna samhället på motiverade arbetstagare, gör de asylsökande och flyktingar sårbara för exploatering som billig arbetskraft och försvårar integrationsprocessen på lång sikt. Kostnaderna för att ta emot asylsökande blir dessutom lägre om de asylsökande tillåts ha en avlönad anställning. En tidig integrering på arbetsmarknaden skulle i detta avseende vara den bästa lösningen. |
Or. en
Ändringsförslag 261
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. | (49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. |
Or. en
Ändringsförslag 262
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. | (49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i detta direktiv, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. |
Or. en
Ändringsförslag 263
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 49a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (49a) Personer som beviljats internationellt skydd kan redan när de kommer ha vissa nackdelar. I sin rapport "The labour market integration of resettled refugees" förklarar UNHCR att vidarebosatta flyktingar antingen hamnar på en separata arbetsmarknad (med låga kompetenskrav) eller möter ytterligare hinder för att få anställning. Strukturerade program bör därför utformas med olika förfaranden för att säkra lika tillträde till arbetsmarknaden för denna målgrupp. |
Or. en
Ändringsförslag 264
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 49b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (49b) Man bör överväga att vidta särskilda åtgärder för att på ett effektivt sätt lösa de praktiska svårigheter som personer som beviljats internationellt skydd ställs inför när det gäller att bestyrka utländska akademiska eller yrkesmässiga examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation eller inte kan bära de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. |
Or. en
Motivering
Detta ändringsförslag återinför punkt 44 i ingressen till 2011 års direktiv med mycket små ändringar.
Ändringsförslag 265
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 49c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (49c) Eftersom integration är en tvåvägsprocess, bör respekt för de värden som unionen bygger på och respekt för de grundläggande rättigheterna för personer som beviljats internationellt skydd utgöra en integrerad del i integrationsprocessen. Integrationen bör undvika isolering och främja inkludering och deltagande av alla involverade parter för att bli framgångsrik. Medlemsstaterna bör på nationell, regional och lokal nivå erbjuda personer som beviljats internationellt skydd stöd och möjligheter till integration och ett liv i det nya samhället. Detta bör omfatta bostad, alfabetisering och språkkurser, interkulturell dialog, utbildning och yrkesutbildning samt verklig tillgång till demokratiska strukturer i samhället. |
Or. en
Ändringsförslag 266
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 267
Traian Ungureanu, Artis Pabriks, Kinga Gál, Pál Csáky, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 268
Kristina Winberg
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 269
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet. | (50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet och tillgång till integrationsprogram. |
Or. en
Ändringsförslag 270
Kristina Winberg
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 271
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att det är mycket oklart varför personer som behöver skydd och som beviljas subsidiärt skydd inte bör få samma sociala bistånd som andra personer som behöver internationellt skydd. Det bör inte förekomma någon ojämlik behandling av personer som behöver internationellt skydd. Detta är både juridiskt tvivelaktigt och administrativt besvärligt. Så snart skyddsbehovet har fastställts har alla dessa personer samma sociala behov i värdmedlemsstaten.
Ändringsförslag 272
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. |
Or. it
Ändringsförslag 273
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna säkerställa för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, tillgång till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt. Grunden för skydd kan leda till att olika status fastställts, men det finns ingen skillnad mellan de skyddade personernas materiella behov. |
Or. en
Ändringsförslag 274
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd och deras familjemedlemmar inom ramen för denna förordning tillhandahålls socialt bistånd. Medlemsstaterna bör dock ges stor flexibilitet att begränsa sådana rättigheter. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd av att personen som beviljats internationellt skydd och dennes familjemedlemmar faktiskt och med framgång deltar i integrationsåtgärder. |
Or. en
Ändringsförslag 275
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet, tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. |
Or. en
Ändringsförslag 276
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 51a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (51a) Integrationsprogram för personer som beviljats internationellt skydd bör så långt som möjligt vara utformade på ett sätt som tar hänsyn till dessa personers särskilda behov och den speciella situation som de befinner sig i, inbegripet i förekommande fall språkundervisning och tillhandahållande av information om de rättigheter och skyldigheter som är förbundna med deras skyddsstatus i den berörda medlemsstaten. |
Or. en
Motivering
Detta ändringsförslag återinför punkt 47 i ingressen till 2011 års direktiv.
Ändringsförslag 277
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Tillträde till hälso- och sjukvård, såväl fysisk som psykisk vård, bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. | (52) Tillträde till hälso- och sjukvård, såväl fysisk som psykisk vård, och tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 278
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Tillträde till hälso- och sjukvård, såväl fysisk som psykisk vård, bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. | (52) Tillträde till grundläggande hälso- och sjukvård bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 279
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 52a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (52a) Personer som beviljats internationellt skydd bör ha tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster, inklusive information och rådgivningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att ordalydelsen i skälet ska anpassas till den som kommissionen föreslagit för likabehandlingsbestämmelserna i rättsliga instrument som avser migration (i synnerhet översynen av blåkortsdirektivet). Ordalydelsen framgår av artiklarna 30 och 35.
Ändringsförslag 280
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt, förutsatt att dessa åtgärder är kostnadsfria, lättillgängliga och tar hänsyn till de särskilda behoven hos personer som åtnjuter internationellt skydd. |
Or. it
Ändringsförslag 281
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. En kontinuerlig vägran att aktivt integrera sig kan, som sista åtgärd, leda till att berättigadet till internationellt skydd dras tillbaka. |
Or. en
Ändringsförslag 282
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd kan dessa personer ges tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder som den anser lämpliga, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. |
Or. en
Ändringsförslag 283
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna måste göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser och kurser i samhällsintegration, obligatoriskt. |
Or. en
Ändringsförslag 284
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser som är lättillgängliga, finns att tillgå och kostnadsfria, och barnomsorg ska tillhandahållas. |
Or. en
Ändringsförslag 285
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till kostnadsfria och effektiva integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Hänsyn bör tas till att alla personer som beviljats internationellt skydd kanske inte kan delta i integrationsåtgärder på grund av trauman de utsatts för. |
Or. en
Ändringsförslag 286
Traian Ungureanu, Artis Pabriks, Kinga Gál, Pál Csáky, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (Berör inte den svenska versionen.) |
Or. en
Ändringsförslag 287
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 54
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(54) En effektiv övervakning av genomförandet av denna förordning förutsätter att den utvärderas regelbundet. | (54) Genomförandet av denna förordning bör utvärderas regelbundet med särskilt beaktande av utvecklingen av medlemsstaternas internationella skyldigheter när det gäller non-refoulement samt utvecklingen av arbetsmarknaderna i medlemsstaterna och av de gemensamma grundläggande principerna för integration. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget återinför punkt 48 i 2011 års direktiv som anger att ”Genomförandet av detta direktiv bör utvärderas regelbundet med särskilt beaktande av utvecklingen av medlemsstaternas internationella skyldigheter när det gäller non-refoulement samt utvecklingen av arbetsmarknaderna i medlemsstaterna och av de gemensamma grundläggande principerna för integration.”
Ändringsförslag 288
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 54
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(54) En effektiv övervakning av genomförandet av denna förordning förutsätter att den utvärderas regelbundet. | (54) En effektiv övervakning av införlivandet och genomförandet av detta direktiv förutsätter att det utvärderas regelbundet. |
Or. en
Ändringsförslag 289
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 55
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(55) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller form och innehåll i den information som ska tillhandahållas, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter42 . | (55) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv när det gäller form och innehåll i den information som ska tillhandahållas, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter42. |
_________________ | _________________ |
42 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. | 42 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. |
Or. en
Ändringsförslag 290
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa normer för medlemsstaternas beviljande av internationellt skydd till tredjelandsmedborgare och statslösa personer, för en enhetlig status för flyktingar och person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av förordningens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 291
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa normer för medlemsstaternas beviljande av internationellt skydd till tredjelandsmedborgare och statslösa personer, för en enhetlig status för flyktingar och person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av förordningens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 292
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa normer för medlemsstaternas beviljande av internationellt skydd till tredjelandsmedborgare och statslösa personer, för en enhetlig status för flyktingar och person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av förordningens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. | (56) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att fastställa höga normer för medlemsstaternas beviljande av internationellt skydd till tredjelandsmedborgare och statslösa personer, för en enhetlig status för flyktingar och person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av direktivets omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
Or. en
Ändringsförslag 293
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.] | [I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv.] |
Or. en
Ändringsförslag 294
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på dem.] | [I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på dem.] |
Or. en
Ändringsförslag 295
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[(XX) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket. | [(XX) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket. |
Or. en
Ändringsförslag 296
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(XX) I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland (genom en skrivelse av den ...) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.] | (XX) I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland (genom en skrivelse av den ...) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv.] |
Or. en
Ändringsförslag 297
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[(XX) I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Förenade kungariket (genom en skrivelse av den ...) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning. | [(XX) I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Förenade kungariket (, genom en skrivelse av den ...,) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv. |
Or. en
Ändringsförslag 298
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 57 – stycke 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(XX) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.] | (XX) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.] |
Or. en
Ändringsförslag 299
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Skäl 58
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(58) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. | (58) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. |
Or. en
Ändringsförslag 300
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
I denna förordning fastställs normer för | I detta direktiv fastställs normer för |
Or. en
Ändringsförslag 301
Birgit Sippel
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, ska medlemsstaterna ha kvar möjligheten att bevilja familjemedlemmar flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med nationell lag, oavsett risk för förföljelser eller allvarlig skada, i syfte att upprätta en enhetlig rättslig status inom familjen. |
Or. en
Ändringsförslag 302
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
I denna förordning gäller följande definitioner: | I detta direktiv gäller följande definitioner: |
Or. en
Ändringsförslag 303
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) internationellt skydd: flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande enligt definitionerna i leden 4 och 6. | (1) internationellt skydd: flyktingstatus enligt definitionen i led 4. |
Or. en
Ändringsförslag 304
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) person som beviljats internationellt skydd: en person som har beviljats flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande enligt definitionerna i leden 4 och 6. | (2) person som beviljats internationellt skydd: en person som har beviljats flyktingstatus enligt definitionen i led 4. |
Or. en
Ändringsförslag 305
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) flykting: en tredjelandsmedborgare som med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av det landets skydd, eller en statslös person som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit och som inte omfattas av artikel 12. | (3) flykting: en tredjelandsmedborgare som med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning, kön, sexuella läggning, könsidentitet, funktionshinder eller tillhörighet till viss samhällsgrupp befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av det landets skydd, eller en statslös person som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit och som inte omfattas av artikel 12. |
Or. en
Ändringsförslag 306
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) status som subsidiärt skyddsbehövande: en medlemsstats erkännande av en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som en person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 307
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) ansökan om internationellt skydd: en ansökan om skydd från en medlemsstat som görs av en tredjelandsmedborgare eller en statslös person, där det finns skäl att anta att personen söker flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. | (7) ansökan om internationellt skydd: en ansökan om skydd från en medlemsstat som görs av en tredjelandsmedborgare eller en statslös person, där det finns skäl att anta att personen söker flyktingstatus. |
Or. en
Ändringsförslag 308
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd och under förutsättning att familjen existerade redan innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium: | (9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig på samma medlemsstats territorium: |
Or. en
Ändringsförslag 309
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd och under förutsättning att familjen existerade redan innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium: | (9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som ansökt om eller beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig på samma medlemsstats territorium: |
Or. en
Motivering
Det föreslås att inbegripa personer som ansöker om och inte enbart personer som beviljats internationellt skydd, eftersom denna definition av familjemedlemmar även tillämpas i direktivet om mottagningsvillkor (artikel 2.3 Definitioner, artikel 3 Tillämpningsområde) när det gäller situationen för personer som ansöker men som ännu inte har beviljats internationellt skydd.
Ändringsförslag 310
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd och under förutsättning att familjen existerade redan innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium: | (9) familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd och under förutsättning att familjen redan existerade i ursprungslandet, eller, i fråga om en statslös person, i det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort: |
Or. en
Ändringsförslag 311
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner i en stadigvarande relation, om lag eller praxis i den berörda medlemsstaten behandlar ogifta par på samma sätt som gifta enligt dess lagstiftning om tredjelandsmedborgare. | (a) Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner. |
Or. en
Ändringsförslag 312
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner i en stadigvarande relation, om lag eller praxis i den berörda medlemsstaten behandlar ogifta par på samma sätt som gifta enligt dess lagstiftning om tredjelandsmedborgare. | (a) Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner i en stadigvarande relation. |
Or. en
Ändringsförslag 313
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Underåriga barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, på villkor att de är ogifta, och oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. | (b) Barn till sådana par som avses i led a eller till den person som ansöker om eller beviljats internationellt skydd, oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning, och barn för vilka de ansvarar i rättslig eller vedertagen bemärkelse. |
Or. en
Ändringsförslag 314
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Underåriga barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, på villkor att de är ogifta, och oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. | (b) Barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Ändringsförslag 315
Elly Schlein
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Underåriga barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, på villkor att de är ogifta, och oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. | (b) Söner och döttrar till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Motivering
Den sökandes söner och döttrar bör betraktas som familjemedlemmar oavsett deras ålder och civilstånd.
Ändringsförslag 316
Elly Schlein
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig och ogift. | (c) Den sökandes moder och fader eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig. |
Or. en
Motivering
Det föreslås att stärka bestämmelserna och garantierna för familjeåterförening genom att utvidga definitionen av familjemedlemmar.
Ändringsförslag 317
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig och ogift. | (c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som ansöker om eller beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i ursprungslandet eller i den berörda medlemsstaten. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att hänsyn bör tas till om barn är gifta eller ogifta vid fastställandet av familjemedlemmar.
Ändringsförslag 318
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig och ogift. | (c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig. |
Or. en
Ändringsförslag 319
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig och ogift. | (c) Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig. |
Or. en
Ändringsförslag 320
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ca) Syskon till den person som ansöker om eller beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 321
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ca) Syskon till den person som beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 322
Elly Schlein
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ca) Far- och morföräldrar till den person som ansöker om eller beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
Det föreslås att stärka bestämmelserna och garantierna för familjeåterförening genom att utvidga definitionen av familjemedlemmar.
Ändringsförslag 323
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ca) Syskon till den person som beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 324
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led cb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (cb) Fader, moder, far- och morföräldrar, faster/moster eller farbror/morbror till den person som beviljats internationellt skydd, oavsett om den person som beviljats internationellt skydd fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Ändringsförslag 325
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led cb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (cb) Släktingar i rakt uppstigande led till den person som ansöker om eller beviljats internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 326
Elly Schlein
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led cb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (cb) Den sökandes barnbarn. |
Or. en
Motivering
Det föreslås att stärka bestämmelserna och garantierna för familjeåterförening genom att utvidga definitionen av familjemedlemmar.
Ändringsförslag 327
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led cc (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (cc) Referensperson: medborgare i en medlemsstat, eller medborgare i ett tredjeland, som fått tillstånd av en medlemsstat att uppehålla sig på dennes territorium som innehavare av ett uppehållstillstånd som utfärdats enligt unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning i den medlemsstaten för en period på ett år eller längre. |
Or. en
Ändringsförslag 328
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) underårig: en tredjelandsmedborgare eller statslös person under 18 år. | (10) underårig: en tredjelandsmedborgare eller statslös person som är yngre än 18 år när hans/hennes ansökan om internationellt skydd läggs fram. |
Or. en
Ändringsförslag 329
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 10a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (10a) barn: en tredjelandsmedborgare eller statslös person som är yngre än 18 år när hans/hennes ansökan om internationellt skydd läggs fram. |
Or. en
Ändringsförslag 330
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) ensamkommande barn: en underårig som anländer till medlemsstaternas territorium utan en medföljande vuxen som enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten ansvarar för honom eller henne, så länge vederbörande inte faktiskt tas om hand av en sådan person, inbegripet en underårig som har lämnas ensam utan medföljande vuxen efter det att han eller hon rest in på medlemsstaternas territorium. | (11) ensamkommande barn: en underårig som anländer till medlemsstaternas territorium utan en medföljande vuxen som enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten ansvarar för honom eller henne, så länge vederbörande inte faktiskt tas om hand av en sådan person, |
Or. en
Ändringsförslag 331
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) återkallande av internationellt skydd: ett beslut av en behörig myndighet om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya en persons flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. | (14) återkallande av internationellt skydd: ett beslut av en behörig myndighet om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya en persons flyktingstatus. |
Or. en
Ändringsförslag 332
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) efterföljande ansökan: en ytterligare ansökan om internationellt skydd som görs i någon medlemsstat efter det att ett slutligt beslut har fattats om en tidigare ansökan, inklusive fall där sökanden uttryckligen har återkallat sin ansökan eller där den beslutande myndigheten har avslagit en ansökan såsom avstådd från sedan den återkallats implicit. | (15) efterföljande ansökan: en ytterligare ansökan om internationellt skydd som görs i någon medlemsstat efter det att ett slutligt beslut har fattats om en tidigare ansökan, inklusive fall där sökanden uttryckligen har återkallat sin ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 333
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) beslutande myndighet: en myndighet med domstolsliknande uppgifter eller en administrativ myndighet i en medlemsstat som är ansvarig för att pröva ansökningar om internationellt skydd och behörig att fatta beslut i första instans i sådana ärenden. | (16) beslutande myndighet: en rättslig myndighet, en myndighet med domstolsliknande uppgifter eller en administrativ myndighet i en medlemsstat som är ansvarig för att pröva ansökningar om internationellt skydd och behörig att fatta beslut i första instans i sådana ärenden. |
Or. en
Ändringsförslag 334
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) social trygghet: de grenar av den sociala tryggheten som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/200444 och som omfattar förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap, förmåner vid invaliditet, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid förtida pensionering och familjeförmåner. | (17) social trygghet: de grenar av den sociala tryggheten som medlemsstaten har ställt upp. |
_________________ |
|
44 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1). |
|
Or. en
Motivering
Medlemsstaterna har rätt att utan inblandning från EU bestämma vem som ska försäkras av deras nationella sociala trygghetssystem, vilka fördelar som ska ges och på vilka villkor. Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen är ett av de verktyg som medlemsstaterna kan använda för att fastställa vad som omfattas av den erbjudna sociala tryggheten.
Ändringsförslag 335
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) social trygghet: de grenar av den sociala tryggheten som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/200444 och som omfattar förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap, förmåner vid invaliditet, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid förtida pensionering och familjeförmåner. | (17) social trygghet: de grenar av den sociala tryggheten som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/200444. |
_________________ | _________________ |
44 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1). | 44 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1). |
Or. en
Ändringsförslag 336
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att tillgodose barnets bästa och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt. | (19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i detta direktiv för att garantera barnets bästa och hans eller hennes välbefinnande och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt. |
Or. en
Ändringsförslag 337
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att tillgodose barnets bästa och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt. | (19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att garantera barnets bästa och hans eller hennes välbefinnande och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt. |
Or. en
Motivering
Harmonisering av definitioner och hänvisning till artikel 3 i barnkonventionen.
Ändringsförslag 338
Kinga Gál
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att tillgodose barnets bästa och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt. | (19) förmyndare: en person eller organisation som utsetts för att bistå och företräda ett ensamkommande barn för att garantera barnets bästa och allmänna välbefinnande i de förfaranden som föreskrivs i denna förordning och vid behov företräda barnet rättsligt. |
Or. en
Ändringsförslag 339
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Denna förordning är tillämplig på fastställandet av när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd och på innehållet i det beviljade internationella stödet. | 1. Denna förordning är tillämplig på fastställandet av när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd och på innehållet i det beviljade internationella stödet. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 21 i denna förordning ska tillämpas retroaktivt på personer som beviljats internationellt skydd och vars uppehållstillstånd fortfarande är giltiga. |
Or. en
Ändringsförslag 340
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Denna förordning är tillämplig på fastställandet av när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd och på innehållet i det beviljade internationella stödet. | 1. Detta direktiv är tillämpligt på fastställandet av när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd och på innehållet i det beviljade internationella stödet. |
Or. en
Ändringsförslag 341
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. Om sådan status beviljas ska det ske på ett sådant sätt att det inte medför risk för förväxling med internationellt skydd. | 2. Detta direktiv är inte tillämpligt på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Ändringsförslag 342
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. Om sådan status beviljas ska det ske på ett sådant sätt att det inte medför risk för förväxling med internationellt skydd. | 2. Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. |
Or. en
Motivering
Detta ändringsförslag är i linje med ändringsförslaget till skäl 9.
Ändringsförslag 343
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. Det finns ingen allmänt vedertagen definition av miljöflykting på EU-nivå, men detta hindrar inte medlemsstaterna från att erbjuda skydd till sådana personer enligt nationell lagstiftning eller praxis. |
Or. en
Ändringsförslag 344
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. | 1. Sökanden ska utan dröjsmål lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. Alla perioder av olaglig vistelse på medlemsstaternas territorium före inlämnandet av en ansökan om internationellt skydd ska undersökas som eventuella bevis för andra motiv för att stanna i EU än att söka internationellt skydd på laglig väg. |
Or. en
Ändringsförslag 345
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. | 1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Den beslutande myndigheten och sökanden ska samarbeta under hela förfarandet. Sökanden bör förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. Om sökanden inte är tillgänglig alls under förfarandet på grund av förmildrande omständigheter bör de särskilda orsakerna beaktas. |
Or. en
Ändringsförslag 346
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. | 1. Den beslutande myndigheten ska betrakta det som den sökandes skyldighet att så snart som möjligt lägga fram alla faktorer som behövs för att styrka ansökan om internationellt skydd. Det är den beslutande myndighetens skyldighet att i samarbete med den sökande bedöma de relevanta faktorerna i ansökan. Sökanden ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. |
Or. en
Motivering
Ordalydelsen i artikel 4.1 i direktiv 2011/95/EU tycks bättre beskriva omfattningen av sökandens och den beslutande myndighetens ansvar vid bedömningen av fakta och omständigheter.
Ändringsförslag 347
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. | 1. Det är medlemsstaternas skyldighet att i samarbete med den sökande bedöma de relevanta faktorerna i ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 348
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. | 1. Sökanden ska i samarbete med relevanta nationella myndigheter lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. De relevanta nationella beslutande myndigheterna bör samarbeta med sökanden och han eller hon ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet. |
Or. en
Ändringsförslag 349
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Monica Macovei
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. De faktorer som avses i punkt 1 ska utgöras av sökandens utsagor och alla handlingar som sökanden förfogar över angående sökandens ålder, bakgrund, inklusive relevanta släktingars bakgrund, identitet, nationalitet(er), tidigare bosättningsland(-länder) och -ort(er), tidigare ansökningar [om internationell skydd och resultatet av eventuella påskyndade vidarebosättningsförfaranden enligt definitionen i förordning (EU) XXX/XX [Vidarebosättningsförordningen]], resvägar och resehandlingar samt orsakerna till ansökan om internationellt skydd. | 2. De faktorer som avses i punkt 1 ska utgöras av sökandens utsagor och alla handlingar som sökanden förfogar över angående sökandens ålder, bakgrund, inklusive relevanta släktingars bakgrund, identitet, nationalitet(er), tidigare bosättningsland(-länder) och -ort(er), tidigare ansökningar, resvägar och resehandlingar samt orsakerna till ansökan om internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 350
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. De faktorer som avses i punkt 1 ska utgöras av sökandens utsagor och alla handlingar som sökanden förfogar över angående sökandens ålder, bakgrund, inklusive relevanta släktingars bakgrund, identitet, nationalitet(er), tidigare bosättningsland(-länder) och -ort(er), tidigare ansökningar [om internationell skydd och resultatet av eventuella påskyndade vidarebosättningsförfaranden enligt definitionen i förordning (EU) XXX/XX [Vidarebosättningsförordningen]], resvägar och resehandlingar samt orsakerna till ansökan om internationellt skydd. | 2. De faktorer som avses i punkt 1 ska utgöras av sökandens utsagor och alla handlingar som sökanden förfogar över angående sökandens ålder, bakgrund, inklusive relevanta släktingars bakgrund, identitet, nationalitet(er), tidigare bosättningsland(-länder) och -ort(er), tidigare ansökningar [om internationell skydd och resultatet av eventuella påskyndade vidarebosättningsförfaranden], resvägar och resehandlingar samt orsakerna till ansökan om internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 351
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen]. | 3. Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen]. Sökanden ska genomgå en åldersbedömning där de mest aktuella vetenskapliga metoderna används, om det finns skäl att misstänka att sökanden är vuxen och han eller hon, utan tydliga faktaunderlag, hävdar att han eller hon är mellan 15 och 17 år gammal. |
Or. en
Ändringsförslag 352
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen]. | 3. Den beslutande myndigheten ska i samarbete med sökanden bedöma de relevanta faktorerna i ansökan om internationellt skydd i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] och inhämta all information som krävs för en grundlig bedömning av ansökan om internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
The shadow rapporteur is concerned that the balance struck by the proposal could adversely affect the burden of proof by relieving Member States from their obligation to assess the asylum application in cooperation with the individual asylum seeker, rather than solely on the basis of available elements. Such an omission would ignore jurisprudence from the ECtHR confirming the shared duty of an asylum-seeker and the authorities to ascertain and evaluate all relevant facts of the case in the asylum proceedings. Clarifying the wording of Article 4(3) could ensure that a collaborative process between both parties is maintained in the asylum procedure, thereby remaining in line with ECtHR standards.
Ändringsförslag 353
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen]. | 3. Den beslutande myndigheten ska i samarbete med sökanden bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen]. |
Or. en
Motivering
Ett förtydligande av ordalydelsen i denna artikel skulle säkerställa en samarbetsprocess mellan båda parter i asylförfaranden, och därmed följa Europadomstolens standarder.
Ändringsförslag 354
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada, såvida det inte finns goda skäl att anta att sådan förföljelse eller allvarlig skada inte kommer att upprepas. | 4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada. |
Or. en
Ändringsförslag 355
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada, såvida det inte finns goda skäl att anta att sådan förföljelse eller allvarlig skada inte kommer att upprepas. | 4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada. |
Or. en
Ändringsförslag 356
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada, såvida det inte finns goda skäl att anta att sådan förföljelse eller allvarlig skada inte kommer att upprepas. | 4. Det faktum att en sökande redan har varit utsatt för förföljelse eller allvarlig skada, eller för direkta hot om sådan förföljelse eller sådan skada i sitt ursprungsland, ska betraktas som en allvarlig indikation på att sökandens fruktan för förföljelse är välgrundad eller att det finns en verklig risk för att han eller hon kommer att lida allvarlig skada, såvida det inte finns goda skäl att anta att sådan förföljelse eller allvarlig skada inte kommer att upprepas. |
Or. en
Ändringsförslag 357
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter om följande villkor är uppfyllda: | 5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter och sökanden ska hellre frias än fällas om följande villkor är uppfyllda: |
Or. en
Motivering
The benefit of the doubt principle is well-established in international refugee law and requires that where an applicant's statements cannot be corroborated by evidence but has made a genuine effort to substantiate the claim, the lack of evidence or documents should not adversely affect the credibility of the claim, nor should the late submission of the claim. The explicit incorporation of the benefit of the doubt principle would be necessary to bring the Qualification Regulation in line with well-established practice and the UNHCR Handbook and guidelines on procedures and criteria for determining refugee status.
Ändringsförslag 358
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter om följande villkor är uppfyllda: | 5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter och sökanden ska hellre frias än fällas om följande villkor är uppfyllda: |
Or. en
Motivering
The benefit of the doubt principle is well-established in international refugee law and requires that where an applicant’s statement cannot be corroborated by evidence but the applicant has made a genuine effort to substantiate the claim, the lack of evidence or documents should not adversely affect the credibility of the claim, nor should the late submission of the claim. The explicit incorporation of the benefit of the doubt principle would be necessary to bring the Qualification Regulation in line with well-established practice and the UNHCR Handbook and guidelines on procedures and criteria for determining refugee status. In A, B and C, the CJEU confirmed that while the Qualification Directive refers to the applicant submitting all elements as soon as possible to substantiate his or her claim, it is incumbent on the national authorities to cooperate with the applicant when assessing the relevant elements of the case and to have regard to the sensitive nature of the claim. For example, not declaring homosexuality at the outset to the relevant authorities cannot result in a conclusion that the individual’s declaration lacks credibility. The Court further clarified that all fundamental rights, including dignity and privacy, must be respected in the process
Ändringsförslag 359
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter om följande villkor är uppfyllda: | 5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas och sökanden ska hellre frias än fällas avseende dessa aspekter om följande villkor är uppfyllda: |
Or. en
Ändringsförslag 360
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, ska inga ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter om följande villkor är uppfyllda: | 5. Om aspekter av sökandens utsagor inte kan styrkas av skriftliga eller andra bevis, kan ytterligare bevis krävas avseende dessa aspekter om följande villkor inte är uppfyllda: |
Or. en
Ändringsförslag 361
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Sökanden har gjort en genuin ansträngning för att styrka sin ansökan. | utgår |
Or. en
Motivering
Begreppet "genuin ansträngning" är alldeles för långtgående och subjektivt.
Ändringsförslag 362
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Alla relevanta faktorer som sökanden förfogar över har lagts fram och en tillfredsställande förklaring har lämnats till varför andra relevanta faktorer saknas. | (b) Alla relevanta faktorer som sökanden förfogar över har lagts fram. |
Or. en
Motivering
Se motiveringen till artikel 4.5.
Ändringsförslag 363
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Alla relevanta faktorer som sökanden förfogar över har lagts fram och en tillfredsställande förklaring har lämnats till varför andra relevanta faktorer saknas. | (b) Alla relevanta faktorer som sökanden förfogar över har lagts fram. |
Or. en
Ändringsförslag 364
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 365
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 366
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det. | utgår |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med om föredragandens bedömning att det finns många skäl till varför en sökande kanske inte söker internationellt skydd omedelbart. Huruvida sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt bör inte avgöra vilken vikt som fästs vid sökandens utsagor.
Ändringsförslag 367
Monika Hohlmeier
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det. | (d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt. |
Or. en
Ändringsförslag 368
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det. | (d) Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt. |
Or. en
Ändringsförslag 369
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(e) Sökandens allmänna trovärdighet är fastställd. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 370
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. En välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på händelser som har ägt rum efter det att sökanden lämnade ursprungslandet. | 1. En fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på händelser som har ägt rum efter det att sökanden lämnade ursprungslandet. |
Or. en
Ändringsförslag 371
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. En välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på händelser som har ägt rum efter det att sökanden lämnade ursprungslandet. | 1. En välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan endast grunda sig på händelser som har ägt rum i ursprungslandet. |
Or. en
Ändringsförslag 372
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. En välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på verksamhet som sökanden ägnat sig åt sedan han eller hon lämnade ursprungslandet, i synnerhet om det är fastställt att den verksamhet som åberopas är ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som sökanden hade i ursprungslandet. | utgår |
Or. en
Motivering
Strykningen överensstämmer med ändringsförslaget till artikel 5.1.
Ändringsförslag 373
Jussi Halla-aho, Helga Stevens
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. En välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på verksamhet som sökanden ägnat sig åt sedan han eller hon lämnade ursprungslandet, i synnerhet om det är fastställt att den verksamhet som åberopas är ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som sökanden hade i ursprungslandet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 374
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Emil Radev
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. Vid behandlingen av en ansökan om internationellt skydd ska den beslutande myndigheten bedöma huruvida sökanden avsiktligen har betett sig på ett sätt som har föranlett hans/hennes förföljelse i ursprungslandet, med det huvudsakliga eller enda syftet att skapa de förutsättningar som krävs för att kunna ansöka om internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
Det är nödvändigt att inrätta villkor för att förhindra att personer som ansöker om internationellt skydd på något sätt missbrukar det gemensamma europeiska asylsystemet.
Ändringsförslag 375
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. | utgår |
Or. en
Motivering
The examination of an application for international protection is concerned with the question whether the applicant has a well-founded fear of persecution or whether there are serious reasons to believe that the person has a real risk of being subjected to serious harm. Whether or not such risk results from circumstances created by the applicant since leaving the country is as such not relevant to this assessment. Through Article 5(3), even when formulated as an optional provision, the proposal runs the risk of denying international protection to persons who have a well-founded fear of persecution or risk serious harm through a legally irrelevant and by definition highly subjective assessment of whether they attempted to create conditions of eligibility for international protection. Article 5(3) is both unnecessary to secure the integrity of asylum systems and liable to deprive of protection those whose protection needs arise sur place.
Ändringsförslag 376
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. | 3. utgår |
Or. en
Motivering
Även om artikel 5.3 har formulerats som en fakultativ bestämmelse finns det risk för att förslaget leder till att personer som har en välgrundad fruktan för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada nekas internationellt skydd på grund av en i rättsligt hänseende irrelevant och per definition mycket subjektiv bedömning av huruvida de försökte skapa omständigheter som skulle ge dem rätt till internationellt skydd.
Ändringsförslag 377
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. | 3. Förutsatt att samtliga beslut fattas helt i linje med Genèvekonventionen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kan en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] nekas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. Detta undantar alla omständigheter som inte är beroende av sökandens beslutsfattande, inklusive men inte begränsat till deras sexuella läggning eller religiösa övertygelse, som han eller hon har hållit fast vid mer eller mindre öppet i ursprungslandet. |
Or. en
Ändringsförslag 378
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. | 3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en ansökan om internationellt skydd normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. |
Or. en
Ändringsförslag 379
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Emil Radev
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet. | 3. Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en ansökan normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet med det huvudsakliga eller enda syftet att beviljas internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
Det är nödvändigt att inrätta villkor för att förhindra att personer som ansöker om internationellt skydd på något sätt missbrukar det gemensamma europeiska asylsystemet.
Ändringsförslag 380
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Aktörer som utövar förföljelse eller tillfogar allvarlig skada kan endast vara följande: | Aktörer som utövar förföljelse eller tillfogar allvarlig skada kan vara följande: |
Or. en
Ändringsförslag 381
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Aktörer som utövar förföljelse eller tillfogar allvarlig skada kan endast vara följande: | Aktörer som utövar förföljelse eller tillfogar allvarlig skada är framför allt följande: |
Or. en
Ändringsförslag 382
Lorenzo Fontana
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Parter eller organisationer som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium. | (b) Parter eller terrororganisationer som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium. |
Or. it
Ändringsförslag 383
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Icke-statliga aktörer, om det kan visas att de aktörer som avses i leden a och b, inklusive internationella organisationer, är oförmögna eller ovilliga att ge skydd mot förföljelse eller allvarlig skada som avses i artikel 7. | c) Icke-statliga aktörer, med undantag av kriminella organisationer och terroristorganisationer som sökanden frivilligt deltar eller har deltagit i, om det kan visas att de aktörer som avses i leden a och b, inklusive internationella organisationer, är oförmögna eller ovilliga att ge skydd mot förföljelse eller allvarlig skada som avses i artikel 7. |
Or. en
Ändringsförslag 384
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada kan endast ges av följande aktörer: | 1. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada kan endast ges av följande: |
Or. en
Ändringsförslag 385
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium, | utgår |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. |
|
Or. en
Motivering
I linje med artikel 1A.2 i konventionen om flyktingars rättsliga ställning, undertecknad i Genève den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.
Ändringsförslag 386
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium, | utgår |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. |
|
Or. en
Motivering
According to the 1951 refugee convention, as amended in 1967, the only protection actor is the State [Art. 1A(2)]:
“For the purposes of the present Convention, the term “refugee” shall apply to any person who:
…
(2) owing to well-founded fear of being persecuted for reasons of race, religion, nationality, membership of a particular social group or political opinion, is outside the country of his nationality and is unable or, owing to such fear, is unwilling to avail himself of the protection of that country; or who, not having a nationality and being outside the country of his former habitual residence as a result of such events, is unable or, owing to such fear, is unwilling to return to it.” [country = state]
Ändringsförslag 387
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium, | utgår |
Or. it
Ändringsförslag 388
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium, | utgår |
Or. en
Motivering
Enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning är den enda aktören som kan erbjuda skydd staten [art. 1A.2]: en flykting är "den som [...] i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse [...] är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan [...] icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd eller den som, utan att vara medborgare i något land [...] är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit."
Ändringsförslag 389
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium, | utgår |
Or. en
Motivering
I linje med artikel 1A.2 i konventionen om flyktingars rättsliga ställning, undertecknad i Genève den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.
Ändringsförslag 390
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. | utgår |
Or. en
Motivering
I linje med artikel 1A.2 i konventionen om flyktingars rättsliga ställning, undertecknad i Genève den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.
Ändringsförslag 391
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. | så länge som dessa är villiga och förmögna att ge skydd i enlighet med punkt 2. |
Or. en
Ändringsförslag 392
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. | så länge som dessa är villiga och förmögna att ge skydd i enlighet med punkt 2. |
Or. en
Motivering
Skuggföredraganden håller med föredraganden om att skydd för sökanden måste ges i praktiken och i det särskilda fallet, och inte bara principiellt eller i allmänna ordalag. Den behöriga myndigheten måste visa att skyddet inte bara ges tillfälligt med begränsad verkan.
Ändringsförslag 393
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – led b – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2. | förutsatt att dessa är villiga och förmögna att säkerställa skydd i enlighet med punkt 2. |
Or. it
Ändringsförslag 394
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. Detta skydd ska anses ges när de aktörer som avses i punkt 1 vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. | 2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. en
Ändringsförslag 395
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. Detta skydd ska anses ges när de aktörer som avses i punkt 1 vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. | 2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. |
Or. en
Ändringsförslag 396
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. Detta skydd ska anses ges när de aktörer som avses i punkt 1 vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. | 2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt. Detta skydd ska anses ges när de aktörer som avses i punkt 1 vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 397
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. Detta skydd ska anses ges när de aktörer som avses i punkt 1 vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. | 2. Skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ska vara verksamt och av icke-tillfällig natur. Detta skydd ska anses ges när staten vidtar rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs eller lider allvarlig skada, bland annat genom att ombesörja att det finns ett effektivt rättssystem för avslöjande, åtal och bestraffning av handlingar som innebär förföljelse eller allvarlig skada, och när sökanden har tillgång till detta skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 398
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, ska de basera sig på varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. | utgår |
Or. it
Ändringsförslag 399
Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, ska de basera sig på varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. | 3. Beslutande myndigheter ska säkerställa att exakt och uppdaterad information och vägledning om situationen i ursprungslandet erhålls från alla relevanta nationella och internationella källor och unionskällor, inbegripet Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariats experter på människorättsområdet och icke-statliga organisationer, och att denna information beaktas. De beslutande myndigheterna får besluta att ägna särskild uppmärksamhet åt information på unionsnivå om ursprungsländer, den gemensamma analys av situationen i specifika ursprungsländer och de vägledande noter som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) nr XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. |
Or. en
Ändringsförslag 400
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, ska de basera sig på varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. | 3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, ska de beakta och får de basera sig på varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. |
Or. en
Ändringsförslag 401
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, ska de basera sig på varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. | 3. När beslutande myndigheter bedömer om en internationell organisation kontrollerar en stat eller en betydande del av dess territorium och ger skydd enligt punkt 2, får de beakta varje vägledning som ges i relevant unionslagstiftning, särskilt den tillgängliga information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. |
Or. en
Ändringsförslag 402
Barbara Spinelli, Cornelia Ernst
Förslag till förordning
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[...] | utgår |
Or. en
Motivering
Begreppet internt skydd härrör inte från 1951 års flyktingkonvention, och det medför ytterligare ett urvalskriterium för flyktingstatus utöver de kriterier som föreskrivs i artikel 1A i flyktingkonventionen, vilket medför en risk för att sökande som har rätt till skydd enligt konventionen lämnas utan skydd enligt EU-lagstiftningen.
Ändringsförslag 403
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[...] | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 404
Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Ignazio Corrao
Förslag till förordning
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
[...] | utgår |
Or. it
Ändringsförslag 405
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Som en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd ska den beslutande myndigheten fastställa att en sökande inte är i behov av internationellt skydd om han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av ursprungslandet och rimligen kan förväntas bosätta sig där, om han eller hon i den delen av landet | utgår |
(a)inte känner någon välgrundad fruktan för förföljelse eller löper någon verklig risk för att lida allvarlig skada, eller |
|
(b)har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada. |
|
Or. en
Ändringsförslag 406
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Som en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd ska den beslutande myndigheten fastställa att en sökande inte är i behov av internationellt skydd om han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av ursprungslandet och rimligen kan förväntas bosätta sig där, om han eller hon i den delen av landet | 1. Som en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd, och förutsatt att staten eller statens företrädare inte är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada, kan den beslutande myndigheten fastställa att en sökande inte är i behov av internationellt skydd om han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av ursprungslandet och rimligen kan förväntas bosätta sig där, om han eller hon i den delen av landet |
Or. en
Ändringsförslag 407
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) inte känner någon välgrundad fruktan för förföljelse eller löper någon verklig risk för att lida allvarlig skada, eller | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 408
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 409
Angelika Mlinar, Cecilia Wikström, Maite Pagazaurtundúa Ruiz
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada. | b) har tillgång till fullständigt, verksamt och varaktigt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada. |
Or. en
Ändringsförslag 410
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 411
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd. | 2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. |
Or. en
Ändringsförslag 412
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd. | 2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras så fort som möjligt och senast när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på sökanden att visa att internt skydd inte finns tillgängligt. Det ska krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd. |
Or. en
Motivering
Särskilt när det finns tydliga indikationer på att det i ursprungslandet finns internt skydd för en person som ansöker om internationellt skydd behövs inte något förlängt förfarande med en föregående bedömning av kriterierna för att vara berättigad till skydd. Därför bör den ordning som dessa bedömningar ska utföras i vara flexibel.
Ändringsförslag 413
Alessandra Mussolini, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Frank Engel, Barbara Matera, Salvatore Domenico Pogliese, Carlos Coelho
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd. | 2. Bedömningen av tillgången till internt skydd kan göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Sökanden ska emellertid samarbeta med den beslutande myndigheten i syfte att fastställa huruvida villkoren för internt skydd är uppfyllda i en del av vederbörandes ursprungsland. |
Or. en
Motivering
Samtidigt som det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt, krävs det också att sökanden hjälper den beslutande myndigheten i arbetet med att fastställa huruvida villkoren för internt skydd är uppfyllda, detta genom att tillhandahålla relevant information och besvara samtliga frågor som ställs.
Ändringsförslag 414
Jean Lambert
för Verts/ALE-gruppen
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Vid prövningen av om en sökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller löper en verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada i en del av ursprungslandet i enlighet med punkt 1, ska beslutande myndigheter, när de fattar beslut om ansökan, beakta de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden i enlighet med artikel 4. För detta ändamål ska beslutande myndigheter säkerställa att exakt och uppdaterad information erhålls från alla relevanta källor, inbegripet tillgänglig information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] samt information och vägledning som utfärdats av Förenta nationernas flyktingkommissariat. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 415
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Vid prövningen av om en sökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller löper en verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada i en del av ursprungslandet i enlighet med punkt 1, ska beslutande myndigheter, när de fattar beslut om ansökan, beakta de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden i enlighet med artikel 4. För detta ändamål ska beslutande myndigheter säkerställa att exakt och uppdaterad information erhålls från alla relevanta källor, inbegripet tillgänglig information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] samt information och vägledning som utfärdats av Förenta nationernas flyktingkommissariat. | 3. Vid prövningen av om en sökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller löper en verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada i en del av ursprungslandet i enlighet med punkt 1, ska beslutande myndigheter, när de fattar beslut om ansökan, beakta de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden i enlighet med artikel 4. För detta ändamål ska beslutande myndigheter säkerställa att exakt och uppdaterad information erhålls från alla relevanta källor, inbegripet tillgänglig information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå]. |
Or. en
Ändringsförslag 416
Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský, Kinga Gál, Pál Csáky, Monica Macovei
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Vid prövningen av om en sökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller löper en verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada i en del av ursprungslandet i enlighet med punkt 1, ska beslutande myndigheter, när de fattar beslut om ansökan, beakta de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden i enlighet med artikel 4. För detta ändamål ska beslutande myndigheter säkerställa att exakt och uppdaterad information erhålls från alla relevanta källor, inbegripet tillgänglig information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] samt information och vägledning som utfärdats av Förenta nationernas flyktingkommissariat. | 3. Vid prövningen av om en sökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller löper en verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till skydd mot förföljelse eller allvarlig skada i en del av ursprungslandet i enlighet med punkt 1, kan beslutande myndigheter, när de fattar beslut om ansökan, beakta de allmänna omständigheter som råder i den delen av landet och sökandens personliga förhållanden i enlighet med artikel 4. För detta ändamål ska beslutande myndigheter säkerställa att exakt och uppdaterad information erhålls från alla relevanta källor, inbegripet tillgänglig information på unionsnivå om ursprungsländer och den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] samt information och vägledning som utfärdats av Förenta nationernas flyktingkommissariat. |
Or. en