Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
2016/0224(COD)
26.6.2017
ÄNDRINGSFÖRSLAG
188 - 418
Förslag till betänkande
Laura Ferrara
(PE597.506v01-00)
Upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen
Förslag till förordning
( COM(2016)0467 – C8-0321/2016 – 2016/0224(COD) )
AM_Com_LegReport
Ändringsförslag 188
Kristina Winberg
Förslag till förordning
–
| |
| Förslag till förkastande |
| Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag. |
Or. en
Ändringsförslag 189
Auke Zijlstra, Harald Vilimsky, Janice Atkinson, Gilles Lebreton, Marine Le Pen
för ENF-gruppen
Förslag till förordning
–
| |
| Förslag till förkastande |
| Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag. |
Or. en
Motivering
Detta förslag bör förkastas eftersom det underlättar beviljandet av internationellt skydd i medlemsstaterna, vilket bör förhindrats till varje pris. Internationellt skydd bör endast beviljas sökande i den region som ligger närmast deras ursprungsland. På så sätt kan vi förhindra olaglig migration, människohandel, migranters död, störning av våra ekonomier och samhällen samt hot mot EU-medborgarnas säkerhet. Dessutom skiljer sig EU-medlemsstaterna åt, och därför kan inget gemensamt förfarande tillämpas.
Ändringsförslag 190
Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Malin Björk, Barbara Spinelli
Förslag till lagstiftningsresolution
Punkt 1
| |
Förslag till lagstiftningsresolution | Ändringsförslag |
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. | 1. Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag och återförvisar texten till kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag som överensstämmer med den internationella lagstiftningen och Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning. |
Or. en
Ändringsförslag 191
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Titel 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU | Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU |
Or. en
Ändringsförslag 192
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Titel 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU | Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU |
Or. fr
Ändringsförslag 193
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Målet med denna förordning är att samordna, förenkla och harmonisera medlemsstaternas förfaranden genom att upprätta ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen. För att uppnå detta syfte görs ett antal väsentliga ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU22, och det direktivet bör upphävas och ersättas av en förordning. Referenser till det upphävda direktivet bör tolkas som referenser till denna förordning. | (1) Målet med detta direktiv är att samordna, förenkla och skapa samstämmighet i fråga om medlemsstaternas förfaranden genom att upprätta ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen. För att uppnå detta syfte görs ett antal väsentliga ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU22, och det direktivet bör följaktligen ersättas. Referenser till direktiv 2013/32/EU bör tolkas som referenser till detta direktiv. |
_________________ | _________________ |
22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). | 22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). |
Or. fr
Ändringsförslag 194
Marina Albiol Guzmán, Barbara Spinelli
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Målet med denna förordning är att samordna, förenkla och harmonisera medlemsstaternas förfaranden genom att upprätta ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen. För att uppnå detta syfte görs ett antal väsentliga ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU22, och det direktivet bör upphävas och ersättas av en förordning. Referenser till det upphävda direktivet bör tolkas som referenser till denna förordning. | (1) Målet med detta direktiv är att samordna, förenkla och harmonisera medlemsstaternas förfaranden genom att upprätta ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen. För att uppnå detta syfte görs ett antal väsentliga ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU22, och det direktivet bör upphävas och ersättas av en förordning. Referenser till det upphävda direktivet bör tolkas som referenser till detta direktiv. |
_________________ | _________________ |
22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). | 22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). |
Or. en
Ändringsförslag 195
Udo Voigt
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, däribland det gemensamma europeiska asylsystemet som bygger på en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från den 28 juli 1951, med ändringar i protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från den 31 januari 1967 (nedan kallad Genèvekonventionen), är en del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för alla som av olika omständigheter tvingas söka skydd inom gemenskapen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning av ansvar, inklusive ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | (2) En gemensam asylpolitik som bygger på en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från den 28 juli 1951, med ändringar i protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från den 31 januari 1967 (nedan kallad Genèvekonventionen), är en del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för alla som av olika omständigheter tvingas söka skydd inom gemenskapen på laglig väg. |
Or. de
Ändringsförslag 196
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) En gemensam asylpolitik, däribland det gemensamma europeiska asylsystemet som bygger på en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från den 28 juli 1951, med ändringar i protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från den 31 januari 1967 (nedan kallad Genèvekonventionen), är en del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för alla som av olika omständigheter tvingas söka skydd inom gemenskapen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning av ansvar, inklusive ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. | (2) En gemensam asylpolitik, däribland det gemensamma europeiska asylsystemet som bygger på en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från den 28 juli 1951, med ändringar i protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från den 31 januari 1967 (nedan kallad Genèvekonventionen), är en del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för alla som av olika omständigheter tvingas söka skydd inom gemenskapen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principen om överkomlighet, med beaktande av absorptionsförmågan hos de mottagande samhällena samt största möjliga självständighet för de personer som ansöker om internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 197
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, erkännande och skydd på unionsnivå, mottagningsvillkor och ett system för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för asylsökandena. Trots de framsteg som hittills gjorts med utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande märkbara skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de förfaranden som används, erkännandegraden och typen av skydd som beviljas, samt mottagningsförhållanden och förmåner som tillhandahålls sökandena och personer som beviljats internationellt skydd. Dessa skillnader utgör betydande drivkrafter bakom sekundära förflyttningar och undergräver målet att alla sökande i ett gemensamt europeiskt asylsystem får lika behandling oavsett var i unionen de lämnar in sin ansökan. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, erkännande och skydd på unionsnivå, mottagningsvillkor och ett system för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för asylsökandena. Trots de framsteg som hittills gjorts med utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande märkbara skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de förfaranden som används, erkännandegraden och typen av skydd som beviljas, samt mottagningsförhållanden och förmåner som tillhandahålls sökandena och personer som beviljats internationellt skydd. Dessa skillnader undergräver målet att alla sökande i ett gemensamt europeiskt asylsystem behandlas i enlighet med högsta standarder och helt i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning oavsett var i unionen de lämnar in sin ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 198
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, erkännande och skydd på unionsnivå, mottagningsvillkor och ett system för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för asylsökandena. Trots de framsteg som hittills gjorts med utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande märkbara skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de förfaranden som används, erkännandegraden och typen av skydd som beviljas, samt mottagningsförhållanden och förmåner som tillhandahålls sökandena och personer som beviljats internationellt skydd. Dessa skillnader utgör betydande drivkrafter bakom sekundära förflyttningar och undergräver målet att alla sökande i ett gemensamt europeiskt asylsystem får lika behandling oavsett var i unionen de lämnar in sin ansökan. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, erkännande och skydd på unionsnivå, mottagningsvillkor och ett system för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för asylsökandena. Trots de framsteg som hittills gjorts med utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande märkbara skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller de förfaranden som används, erkännandegraden och typen av skydd som beviljas, samt mottagningsförhållanden och förmåner som tillhandahålls sökandena och personer som beviljats internationellt skydd. Dessa skillnader undergräver målet att alla sökande i ett gemensamt europeiskt asylsystem får lika behandling oavsett var i unionen de lämnar in sin ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 199
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) I sitt meddelande från den 6 april 201623 fastställde kommissionen sina möjligheter att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen ett inrättande av ett hållbart och rättvist system för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för asylsökandena, en förstärkning av Eurodacsystemet, en bättre samstämmighet i EU:s asylsystem, ett förhindrande av sekundära förflyttningar inom unionen och ett nytt mandat för Europeiska unionens asylbyrå. Detta meddelande ligger linje med Europeiska rådets uppmaning vid dess möte den 18–19 februari 201624 om att göra framsteg mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Kommissionen föreslår också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet tog upp i sitt eget initiativbetänkande av den 12 april 2016. | utgår |
_________________ |
|
23 COM(2016) 197 final. |
|
24 EUCO 19.2.2016, SN 1/16. |
|
Or. en
Ändringsförslag 200
Udo Voigt
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att åstadkomma ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem bör betydande framsteg göras i fråga om konvergensen mellan de nationella asylsystemen. De nuvarande asylförfarandena som skiljer sig betydligt mellan olika medlemsstater, bör ersättas med ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd, som är tillämpligt i alla medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen)25 och som säkerställer att förfarandet är verkningsfullt. Ansökningar om internationellt skydd som gjorts av tredjelandsmedborgare och statslösa personer bör prövas i ett förfarande som styrs av samma regler, oavsett i vilken medlemsstat ansökan lämnas in, för att säkerställa att ansökningar om internationellt skydd behandlas lika och att den enskilda sökande erbjuds klarhet och rättslig säkerhet. | (5) För att åstadkomma ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem bör betydande framsteg göras i fråga om konvergensen mellan de nationella asylsystemen. De nuvarande asylförfarandena som skiljer sig betydligt mellan olika medlemsstater, bör ersättas med ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd, som är tillämpligt i alla medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen)25 och som säkerställer att förfarandet är verkningsfullt. Ansökningar om internationellt skydd som gjorts av tredjelandsmedborgare bör prövas i ett förfarande som styrs av samma regler, oavsett i vilken medlemsstat ansökan lämnas in, för att säkerställa att ansökningar om internationellt skydd behandlas lika och att den enskilda sökande erbjuds klarhet och rättslig säkerhet. |
_________________ | _________________ |
25 EUT L …, …, s. … | 25 EUT L …, …, s. … |
Or. de
Ändringsförslag 201
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd bör begränsa sekundära förflyttningar av sökande av internationellt skydd mellan medlemsstater, eftersom dessa förflyttningar sannolikt orsakas av skillnader i de rättsliga ramarna, genom att ersätta de nuvarande skönsmässiga bestämmelserna med harmoniserade regler och genom att klargöra sökandenas rättigheter och skyldigheter och följderna av att inte uppfylla dessa, samt genom att skapa lika villkor för tillämpningen av förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) i medlemsstaterna.26 | utgår |
_________________ |
|
26 THIS FOOTNOTE IS MISSING. THANK YOU FOR USING ANOTHER LANGUAGE. |
|
Or. en
Ändringsförslag 202
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd bör begränsa sekundära förflyttningar av sökande av internationellt skydd mellan medlemsstater, eftersom dessa förflyttningar sannolikt orsakas av skillnader i de rättsliga ramarna, genom att ersätta de nuvarande skönsmässiga bestämmelserna med harmoniserade regler och genom att klargöra sökandenas rättigheter och skyldigheter och följderna av att inte uppfylla dessa, samt genom att skapa lika villkor för tillämpningen av förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) i medlemsstaterna.26 | (6) Ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd bör begränsa sekundära förflyttningar av sökande av internationellt skydd mellan medlemsstater, eftersom dessa förflyttningar sannolikt orsakas av skillnader i de rättsliga ramarna, genom att föreslå mer harmoniserade regler och genom att klargöra sökandenas rättigheter och skyldigheter och följderna av att inte uppfylla dessa, samt genom att skapa lika villkor för tillämpningen av förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) i medlemsstaterna.26 |
_________________ | _________________ |
26 THIS FOOTNOTE IS MISSING. THANK YOU FOR USING ANOTHER LANGUAGE. | 26 THIS FOOTNOTE IS MISSING. THANK YOU FOR USING ANOTHER LANGUAGE. |
Or. fr
Ändringsförslag 203
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Bodil Valero, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd bör begränsa sekundära förflyttningar av sökande av internationellt skydd mellan medlemsstater, eftersom dessa förflyttningar sannolikt orsakas av skillnader i de rättsliga ramarna, genom att ersätta de nuvarande skönsmässiga bestämmelserna med harmoniserade regler och genom att klargöra sökandenas rättigheter och skyldigheter och följderna av att inte uppfylla dessa, samt genom att skapa lika villkor för tillämpningen av förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) i medlemsstaterna.26 | (6) Ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd bör skapa incitament för sökande att stanna kvar i den medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan och integrera sig där, genom att ersätta de nuvarande skönsmässiga bestämmelserna med harmoniserade regler och genom att klargöra sökandenas rättigheter och skyldigheter och följderna av att inte uppfylla dessa, samt genom att skapa lika villkor för tillämpningen av förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) i medlemsstaterna.26 |
_________________ | _________________ |
26 THIS FOOTNOTE IS MISSING. THANK YOU FOR USING ANOTHER LANGUAGE. | 26 THIS FOOTNOTE IS MISSING. THANK YOU FOR USING ANOTHER LANGUAGE. |
Or. en
Ändringsförslag 204
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. | (7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 205
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. | (7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. I överensstämmelse med principen om ”non-refoulement” bör personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 206
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. | (7) Detta direktiv bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med detta direktiv. |
Or. fr
Ändringsförslag 207
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. | (7) Denna förordning bör endast tillämpas på ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 208
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Denna förordning bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med denna förordning. | (7) Detta direktiv bör tillämpas på alla ansökningar om internationellt skydd som görs på medlemsstaternas territorium, även de som görs vid den yttre gränsen, i medlemsstaternas territorialhav eller transitzoner, samt på återkallande av internationellt skydd. Personer som söker internationellt skydd och som befinner sig i en medlemsstats territorialhav bör få landstiga och få sin ansökan prövad i enlighet med detta direktiv. |
Or. en
Ändringsförslag 209
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa denna förordning på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. | (8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). |
Or. en
Ändringsförslag 210
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa denna förordning på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. | (8) Detta direktiv bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa detta direktiv på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 211
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa denna förordning på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. | (8) Detta direktiv bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa detta direktiv på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. |
Or. fr
Ändringsförslag 212
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa denna förordning på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. | (8) Denna förordning bör tillämpas på ansökningar om internationellt skydd i ett förfarande för att pröva om sökanden kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). Utöver det internationella skyddet kan medlemsstaterna även enligt sin nationella lagstiftning bevilja annan nationell humanitär status till dem som inte är berättigade till flyktingstatus. För att samordna förfarandena i medlemsstaterna bör de även ha möjlighet att tillämpa denna förordning på ansökningar om varje form av sådant annat skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 213
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) I fråga om behandlingen av personer som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning är medlemsstaterna bundna av sina förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i. | (9) I fråga om behandlingen av personer som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv är medlemsstaterna bundna av sina förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i. |
Or. fr
Ändringsförslag 214
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) I fråga om behandlingen av personer som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning är medlemsstaterna bundna av sina förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i. | (9) I fråga om behandlingen av personer som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv är medlemsstaterna bundna av sina förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i. |
Or. en
Ändringsförslag 215
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar denna förordning, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 216
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Bodil Valero, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar denna förordning, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. | (10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar denna förordning, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. Lämplig finansiering bör göras tillgänglig för lokala och regionala myndigheter och internationella organisationer och organisationer i det civila samhället, även genom möjligheten för lokala och regionala myndigheter att få direkt åtkomst till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). |
Or. en
Ändringsförslag 217
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar denna förordning, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. | (10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar detta direktiv, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. |
Or. fr
Ändringsförslag 218
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar denna förordning, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. | (10) Resurserna i asyl-, migrations- och integrationsfonden bör mobiliseras för att kunna ge lämpligt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar detta direktiv, i synnerhet till de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem utsätts för ett oproportionerligt stort tryck. |
Or. en
Ändringsförslag 219
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. | (11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar detta direktiv, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd. Vid tillämpningen av detta direktiv bör medlemsstaterna respektera de grundläggande rättigheterna och ta hänsyn till bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. |
Or. en
Ändringsförslag 220
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. | (11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. |
Or. en
Ändringsförslag 221
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. | (11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar detta direktiv, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av detta direktiv bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. |
Or. fr
Ändringsförslag 222
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet, registreringen och prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. | (11) Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd när de tillämpar denna förordning, särskilt genom att bidra med experter som bistår de nationella myndigheterna i mottagandet och registreringen av ansökningar om internationellt skydd och genom att ge uppdaterad information om tredjeländer, däribland information om ursprungslandet och vägledning om situationen i specifika ursprungsländer. Vid tillämpningen av denna förordning bör medlemsstaterna ta hänsyn till de operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. |
Or. en
Ändringsförslag 223
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen eller som personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, möjlighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier för att föra sin talan genom alla skeden i förfarandet. | (12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen eller som personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, möjlighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier och tillgång till kostnadsfritt rättsligt bistånd för att föra sin talan genom alla skeden i förfarandet. |
Or. en
Ändringsförslag 224
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen eller som personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, möjlighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier för att föra sin talan genom alla skeden i förfarandet. | (12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, möjlighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier för att föra sin talan genom alla skeden i förfarandet. |
Or. en
Ändringsförslag 225
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen eller som personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, möjlighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier för att föra sin talan genom alla skeden i förfarandet. | (12) För ett korrekt erkännande av de personer som är i behov av skydd som flyktingar enligt artikel 1 i Genèvekonventionen eller som personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör varje sökande få faktisk tillgång till förfarandet, skyldighet att samarbeta och effektivt kommunicera med ansvariga myndigheter för att lägga fram alla relevanta omständigheter i sitt ärende, och tillräckliga förfarandegarantier för att föra sin talan i förfarandet. |
Or. en
Ändringsförslag 226
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk, och en interkulturell medlare, och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Sökanden måste ha möjlighet att få faktiskt bistånd av icke-statliga organisationer som tillhandahåller rättshjälp före, under och efter intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal från den ansvariga medlemsstaten med lämplig utbildning och kompetens. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en ljudupptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. Om sökanden är i behov av särskilda garantier i enlighet med artiklarna 19–22 bör han eller hon ha möjlighet att inkomma med specifikationer inom en rimlig tidsperiod efter en personlig intervju. |
Or. en
Ändringsförslag 227
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. Sökanden bör alltid ges möjlighet att muntligen eller skriftligen förtydliga eventuella felöversättningar eller missuppfattningar i rapporten eller utskriften. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget är i överensstämmelse med ändringsförslagen till artikel 5.4. Möjligheten att korrigera felöversättningar bidrar till välgrundade asylbeslut.
Ändringsförslag 228
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning och, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ett juridiskt ombud eller en juridisk rådgivare och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även bör få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut. |
Or. en
Ändringsförslag 229
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll eller när ansökan uppenbarligen bör nekas prövning. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. |
Or. en
Ändringsförslag 230
Brice Hortefeux, Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Innan den beslutande myndigheten fattar beslut bör sökanden ha en faktisk möjlighet att lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt och rimligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. |
Or. fr
Ändringsförslag 231
Sergei Stanishev
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju avseende huruvida hans eller hennes ansökan kan tas upp till prövning eller, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. | (13) Sökanden bör ges en faktisk möjlighet att för den beslutande myndigheten lägga fram alla relevanta fakta som han eller hon har tillgång till. Av detta skäl bör sökanden, med vissa undantag, ha rätt att bli hörd i en personlig intervju, i tillämpliga fall, för prövningen av ansökan i sak. För att rätten till en personlig intervju ska omsättas i praktiken bör sökanden bistås av en tolk och ges möjlighet att på ett övergripande sätt redogöra för grunderna till ansökan. Sökanden ska få tillräckligt med tid och möjlighet till att rådfråga och förbereda ansökan med sitt rättsliga biträde eller rådgivare som även kan få bistå sökanden under intervjun. Den personliga intervjun ska ske på villkor som säkerställer tillbörlig konfidentialitet och genomföras av personal med lämplig utbildning och kompetens, vid behov personal från andra medlemsstater eller experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå. Den personliga intervjun får endast utelämnas när den beslutande myndigheten kommer att fatta ett positivt beslut avseende ansökan eller anser att sökanden inte bör eller kan höras på grund av omständigheter som ligger utanför hans eller hennes kontroll. Med tanke på att den personliga intervjun är en grundläggande del av prövningen av ansökan bör det göras en upptagning av intervjun, och sökanden och hans eller hennes rättsliga biträde ska ges tillgång till upptagningen samt rapporten eller utskriften av intervjun innan den beslutande myndigheten fattar ett beslut, eller om det rör sig om ett påskyndat prövningsförfarande, samtidigt som ett beslut fattas. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget är i överensstämmelse med andra ändringsförslag om att avlägsna kravet på att en bedömning görs av huruvida ansökan kan tas upp till prövning innan Dublinförordningen tillämpas.
Ändringsförslag 232
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Bodil Valero, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. | (14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd i alla skeden av förfarandet. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet, även under de personliga intervjuerna, och överklagandeförfarandet. Sökande bör ha rätt till ett effektivt rättsmedel inför domstol eller tribunal mot ett beslut om att inte bevilja kostnadsfritt rättsligt bistånd och medlemsstaterna bör se till att rätten till rättsligt bistånd och biträde inte inskränks godtyckligt och att sökandens faktiska tillgång till rättslig prövning inte begränsas. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Ändringsförslag 233
Maria Grapini
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. | (14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. Man bör tänka på att ge medlemsstaterna en viss flexibilitet när det gäller deras självbestämmanderätt i processuella frågor och på behovet av att man inte utsätter dem för alltför stora ekonomiska bördor. |
Or. ro
Ändringsförslag 234
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. | (14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas rättsligt bistånd och biträde under överklagandeförfarandet. Det rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Ändringsförslag 235
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. | (14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas från och med den tidpunkt då sökanden uttryckt önskan om internationellt skydd och av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. |
Or. en
Ändringsförslag 236
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i denna förordning, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. | (14) Det ligger i såväl medlemsstatens som sökandens intresse att redan vid det administrativa förfarandet säkerställa ett korrekt erkännande av internationellt skyddsbehov, genom att tillhandahålla information av hög kvalitet och rättsligt bistånd som leder till ett effektivare beslutsfattande av högre kvalitet. Tillgång till rättsligt bistånd och biträde bör därför vara en integrerad del av det gemensamma förfarandet för internationellt skydd. För att säkerställa ett faktiskt skydd av sökandens rättigheter, särskilt rätten till försvar och principen om rättvis behandling och för att säkerställa processekonomiska intressen, bör sökande, när de gör sin ansökan och i enlighet med villkoren i detta direktiv, tillhandahållas kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förfarandet och överklagandeförfarandet. Det kostnadsfria rättsliga biståndet och biträdet bör tillhandahållas av personer som har behörighet för detta enligt nationell lagstiftning. |
Or. fr
Ändringsförslag 237
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. | (15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, könsuttryck, könsegenskaper, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt, människohandel, skeppsbrott eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. |
Or. en
Ändringsförslag 238
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. | (15) Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. Tecken på att sökanden har behov av särskilda förfarandegarantier innefattar bland annat tecken på fysiska och psykiska störningar eller utvecklingsstörningar eller funktionshinder samt åldersrelaterad sårbarhet som demens. |
Or. en
Ändringsförslag 239
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. | (15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. |
Or. bg
Ändringsförslag 240
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vissa sökande kan vara i behov av särskilda förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av särskilda förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. | (15) Vissa sökande kan vara i behov av specifika förfarandegarantier på grund av sin ålder, sexuella läggning, funktionshinder, allvarlig sjukdom, mental sjukdom eller som en följd av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller könsrelaterat våld. Det är nödvändigt att systematiskt bedöma om en enskild sökande har behov av specifika förfarandegarantier och identifiera dessa så snart som möjligt efter att ansökan har gjorts och före ett beslut fattas. |
Or. en
Motivering
I den engelska versionen anpassas terminologin till Europaparlamentets ståndpunkt om andra Ceas-instrument, särskilt direktivet om mottagningsvillkor.
Ändringsförslag 241
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av denna förordning bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). | (16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna få lämpliga instruktioner för detta. |
Or. en
Ändringsförslag 242
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av denna förordning bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). | (16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt måste icke-statliga organisationer ha full tillgång till förvarscentrum, mottagningscentrum, gränsövergångar och alla andra platser där potentiella asylsökande vistas, och personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna bör ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av detta direktiv bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). |
Or. en
Ändringsförslag 243
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av denna förordning bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). | (16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver specifika förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av denna förordning bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). |
Or. en
Motivering
I den engelska versionen anpassas terminologin till Europaparlamentets ståndpunkt om andra Ceas-instrument, särskilt direktivet om mottagningsvillkor.
Ändringsförslag 244
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av denna förordning bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). | (16) För att säkerställa att identifieringen av sökande som behöver särskilda förfarandegarantier sker så tidigt som möjligt, bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha utbildning för att kunna upptäcka tecken på utsatthet och få lämpliga instruktioner för detta. Ytterligare åtgärder för identifieringen och dokumentationen av symptom och tecken på tortyr och andra allvarliga former av fysiskt eller psykiskt våld, inbegripet sexuellt våld, i förfaranden som omfattas av detta direktiv bör bland annat bygga på principerna för en faktisk utredning och dokumentation av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Istanbulprotokollet). |
Or. fr
Ändringsförslag 245
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Behov av särskilda förfarandegarantier av ett slag som skulle kunna förhindra tillämpningen av påskyndade förfaranden eller gränsförfaranden bör även innebära att sökanden får ytterligare garantier om hans eller hennes överklagande inte automatiskt har suspensiv effekt, så att rättsmedlet blir effektivt i hans eller hennes särskilda situation. | (17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Sökande som behöver särskilda förfarandegarantier bör undantas från påskyndade förfaranden och gränsförfaranden. |
Or. en
Ändringsförslag 246
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Behov av särskilda förfarandegarantier av ett slag som skulle kunna förhindra tillämpningen av påskyndade förfaranden eller gränsförfaranden bör även innebära att sökanden får ytterligare garantier om hans eller hennes överklagande inte automatiskt har suspensiv effekt, så att rättsmedlet blir effektivt i hans eller hennes särskilda situation. | (17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Underåriga bör alltid undantas från gränsförfaranden och påskyndade förfaranden. |
Or. en
Ändringsförslag 247
Elly Schlein
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Behov av särskilda förfarandegarantier av ett slag som skulle kunna förhindra tillämpningen av påskyndade förfaranden eller gränsförfaranden bör även innebära att sökanden får ytterligare garantier om hans eller hennes överklagande inte automatiskt har suspensiv effekt, så att rättsmedlet blir effektivt i hans eller hennes särskilda situation. | (17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Underåriga bör alltid undantas från gränsförfaranden och påskyndade förfaranden. |
Or. en
Ändringsförslag 248
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Sökande som konstateras behöva särskilda förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver särskilda förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Behov av särskilda förfarandegarantier av ett slag som skulle kunna förhindra tillämpningen av påskyndade förfaranden eller gränsförfaranden bör även innebära att sökanden får ytterligare garantier om hans eller hennes överklagande inte automatiskt har suspensiv effekt, så att rättsmedlet blir effektivt i hans eller hennes särskilda situation. | (17) Sökande som konstateras behöva specifika förfarandegarantier bör ges det stöd som behövs, inbegripet tillräckligt med tid, för att de faktiskt ska få tillgång till förfarandena och kunna lägga fram det underlag som krävs för att styrka sin ansökan om internationellt skydd. Om det inte är möjligt att ge ett sådant tillräckligt stöd inom ramen för ett påskyndat prövningsförfarande eller ett gränsförfarande bör en sökande som behöver specifika förfarandegarantier undantas från dessa förfaranden. Behov av specifika förfarandegarantier av ett slag som skulle kunna förhindra tillämpningen av påskyndade förfaranden eller gränsförfaranden bör även innebära att sökanden får ytterligare garantier om hans eller hennes överklagande inte automatiskt har suspensiv effekt, så att rättsmedlet blir effektivt i hans eller hennes särskilda situation. |
Or. en
Motivering
I den engelska versionen anpassas terminologin till Europaparlamentets ståndpunkt om andra Ceas-instrument, särskilt direktivet om mottagningsvillkor.
Ändringsförslag 249
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) För att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar könsrelaterad förföljelse. Av denna anledning bör kvinnor få en faktisk möjlighet att bli intervjuade åtskilt från sin make, partner eller andra familjemedlemmar. När så är möjligt bör kvinnor och flickor få tillgång till kvinnliga tolkar och intervjuare. Läkarundersökningar av kvinnor och flickor bör utföras av kvinnliga läkare, särskilt med tanke på att sökanden kan ha utsatts för för könsrelaterat våld. Komplexa könsrelaterade aspekter bör tillmätas vederbörlig vikt i förfaranden som avser begreppen första asylland, säkert tredjeland och säkert ursprungsland samt efterföljande ansökan. | (18) För att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsrelaterad förföljelse. Av denna anledning bör kvinnor få en faktisk möjlighet att bli intervjuade åtskilt från sin make, partner eller andra familjemedlemmar. Kvinnor och flickor bör få tillgång till kvinnliga tolkar och intervjuare. Läkarundersökningar av kvinnor och flickor bör utföras av kvinnliga läkare, särskilt med tanke på att sökanden kan ha utsatts för för könsrelaterat våld. Om en sökandes könsidentitet skiljer sig från hans eller hennes juridiska kön, bör medlemsstaterna säkerställa att sökandens könsidentitet respekteras under prövningen och intervjuerna genom att motsvarande namn, titel och könsmarkör används. Komplexa könsrelaterade aspekter, inbegripet aspekter som rör sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper, bör tillmätas vederbörlig vikt i förfaranden som avser begreppen första asylland, säkert tredjeland och säkert ursprungsland samt efterföljande ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 250
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) För att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar könsrelaterad förföljelse. Av denna anledning bör kvinnor få en faktisk möjlighet att bli intervjuade åtskilt från sin make, partner eller andra familjemedlemmar. När så är möjligt bör kvinnor och flickor få tillgång till kvinnliga tolkar och intervjuare. Läkarundersökningar av kvinnor och flickor bör utföras av kvinnliga läkare, särskilt med tanke på att sökanden kan ha utsatts för för könsrelaterat våld. Komplexa könsrelaterade aspekter bör tillmätas vederbörlig vikt i förfaranden som avser begreppen första asylland, säkert tredjeland och säkert ursprungsland samt efterföljande ansökan. | (18) För att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar könsrelaterad förföljelse. Av denna anledning bör sökanden få en faktisk möjlighet att bli intervjuad åtskilt från sin make, partner eller andra familjemedlemmar. När så är möjligt bör sökanden få tillgång till tolkar och intervjuare av samma kön som sökanden. Läkarundersökningar av sökande bör utföras av läkare av samma kön som sökanden, särskilt med tanke på att sökanden kan ha utsatts för för könsrelaterat våld. |
Or. en
Ändringsförslag 251
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (18a) Våld som riktas mot en person på grund av den personens kön, könsidentitet eller könsuttryck, eller som i oproportionerlig utsträckning drabbar personer av ett visst kön, bör ses som könsrelaterat våld. Det kan leda till att offret åsamkas fysisk, sexuell, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust. Könsrelaterat våld bör ses som en typ av diskriminering och som en kränkning av offrets grundläggande friheter och innefattar våld i nära relationer, sexuellt våld (inbegripet våldtäkt, sexuellt tvång och sexuella trakasserier), människohandel, slaveri samt olika slags skadliga beteenden såsom tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott. Kvinnor som är offer för könsrelaterat våld måste också, liksom deras barn, få särskilt stöd och skydd, eftersom det vid sådant våld föreligger en stor risk för sekundär eller upprepad viktimisering, hot eller vedergällning. |
Or. en
Ändringsförslag 252
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Om medlemsstaterna använder sig av kroppsvisitering inom ramen för handläggningen av ansökan bör denna genomföras av en person av samma kön som sökanden. Detta bör inte påverka kroppsvisiteringar som genomförs av säkerhetsskäl på grundval av nationell rätt. | (19) Om medlemsstaterna av säkerhetsskäl använder sig av kroppsvisitering bör denna genomföras av en person av samma kön som sökanden. |
Or. en
Ändringsförslag 253
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Om medlemsstaterna använder sig av kroppsvisitering inom ramen för handläggningen av ansökan bör denna genomföras av en person av samma kön som sökanden. Detta bör inte påverka kroppsvisiteringar som genomförs av säkerhetsskäl på grundval av nationell rätt. | (19) Om medlemsstaterna använder sig av kroppsvisitering inom ramen för handläggningen av ansökan bör denna genomföras i överensstämmelse med nationell lagstiftning och proportionalitetsprincipen och av en person av samma kön som sökanden. Detta bör inte påverka kroppsvisiteringar som genomförs av säkerhetsskäl på grundval av nationell rätt. |
Or. en
Ändringsförslag 254
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Om medlemsstaterna använder sig av kroppsvisitering inom ramen för handläggningen av ansökan bör denna genomföras av en person av samma kön som sökanden. Detta bör inte påverka kroppsvisiteringar som genomförs av säkerhetsskäl på grundval av nationell rätt. | (19) Om medlemsstaterna använder sig av kroppsvisitering inom ramen för handläggningen av ansökan bör denna genomföras av en person av samma kön som sökanden. Detta bör vara en exceptionell åtgärd som vidtas endast om det finns en särskild grund. |
Or. en
Ändringsförslag 255
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini, Bodil Valero
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Medlemsstaterna bör sätta barnets bästa i främsta rummet när de tillämpar denna förordning, i enlighet med artikel 24 i stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa bör medlemsstaterna i synnerhet ta särskild hänsyn till den underåriges välbefinnande och sociala utveckling, inklusive hans eller hennes bakgrund. Med beaktande av artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter rörande barnets rätt till att bli hörd ska den beslutande myndigheten ge den underårige möjlighet till en personlig intervju, om inte detta uppenbart strider mot hans eller hennes bästa. | (20) Medlemsstaterna bör sätta barnets bästa i främsta rummet när de tillämpar denna förordning, i enlighet med artikel 24 i stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa bör medlemsstaterna i synnerhet ta särskild hänsyn till den underåriges välbefinnande och sociala utveckling, inklusive hans eller hennes bakgrund. Med beaktande av artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter rörande barnets rätt till att bli hörd ska den beslutande myndigheten ge den underårige möjlighet till en personlig intervju, om inte detta uppenbart strider mot hans eller hennes bästa. Gränsförfaranden, förfaranden för att bedöma om en ansökan kan tas upp till prövning och påskyndade förfaranden bör aldrig tillämpas för ensamkommande barn. Underåriga bör aldrig hållas i förvar som en del av gränsförfarandena, varken i transitzoner eller vid yttre gränser eller i något skede av prövningen av deras asylansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 256
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Medlemsstaterna bör sätta barnets bästa i främsta rummet när de tillämpar denna förordning, i enlighet med artikel 24 i stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa bör medlemsstaterna i synnerhet ta särskild hänsyn till den underåriges välbefinnande och sociala utveckling, inklusive hans eller hennes bakgrund. Med beaktande av artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter rörande barnets rätt till att bli hörd ska den beslutande myndigheten ge den underårige möjlighet till en personlig intervju, om inte detta uppenbart strider mot hans eller hennes bästa. | (20) Medlemsstaterna bör sätta barnets bästa i främsta rummet när de tillämpar detta direktiv, i enlighet med artikel 24 i stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa bör medlemsstaterna i synnerhet ta särskild hänsyn till den underåriges välbefinnande och sociala utveckling, inklusive hans eller hennes bakgrund. Med beaktande av artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter rörande barnets rätt till att bli hörd ska den beslutande myndigheten ge den underårige möjlighet till en personlig intervju, om inte detta uppenbart strider mot hans eller hennes bästa. |
Or. en
Ändringsförslag 257
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Det gemensamma förfarandet innebär en samordning av tidsfristerna för när en sökande får tillgång till förfarandet, för den beslutande myndighetens prövning av ansökan samt av rättsliga myndigheters prövning av första överklaganden. Man kan som en flexibilitetsåtgärd undantagsvis förlänga dessa tidsfrister, om ett oproportionerligt stort antal samtidiga ansökningar riskerar att fördröja tillgången till förfarandet och prövningen av ansökningarna. För att säkerställa att processen är verkningsfull bör det vara en sista utväg att förlänga dessa tidsfrister med tanke på att medlemsstaterna regelbundet bör se över sina behov för att upprätthålla ett effektivt asylsystem, inbegripet att vid behov utarbeta beredskapsplaner och med beaktande av att Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd. Om medlemsstaterna förutser att de inte kommer att kunna iaktta dessa tidsfrister bör de begära hjälp från Europeiska unionens asylbyrå. Om ingen sådan begäran görs, och asylsystemet i en medlemsstat, till följd av det oproportionerligt stora trycket blir så ineffektivt att det äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemet får byrån, på grundval av ett genomförandebeslut av kommissionen, vidta åtgärder för att bistå den berörda medlemsstaten. | (21) Det gemensamma förfarandet innebär en samordning av tidsfristerna för när en sökande får tillgång till förfarandet, för den beslutande myndighetens prövning av ansökan samt av rättsliga myndigheters prövning av första överklaganden. Man kan som en flexibilitetsåtgärd undantagsvis förlänga dessa tidsfrister, om ett oproportionerligt stort antal samtidiga ansökningar riskerar att fördröja tillgången till förfarandet och prövningen av ansökningarna. För att säkerställa att processen är verkningsfull bör det vara en sista utväg att förlänga dessa tidsfrister med tanke på att medlemsstaterna regelbundet bör se över sina behov för att upprätthålla ett effektivt asylsystem, inbegripet att vid behov utarbeta beredskapsplaner och med beaktande av att Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd. Om medlemsstaterna förutser att de inte kommer att kunna iaktta dessa tidsfrister bör de begära hjälp från Europeiska unionens asylbyrå. |
Or. en
Ändringsförslag 258
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Det gemensamma förfarandet innebär en samordning av tidsfristerna för när en sökande får tillgång till förfarandet, för den beslutande myndighetens prövning av ansökan samt av rättsliga myndigheters prövning av första överklaganden. Man kan som en flexibilitetsåtgärd undantagsvis förlänga dessa tidsfrister, om ett oproportionerligt stort antal samtidiga ansökningar riskerar att fördröja tillgången till förfarandet och prövningen av ansökningarna. För att säkerställa att processen är verkningsfull bör det vara en sista utväg att förlänga dessa tidsfrister med tanke på att medlemsstaterna regelbundet bör se över sina behov för att upprätthålla ett effektivt asylsystem, inbegripet att vid behov utarbeta beredskapsplaner och med beaktande av att Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd. Om medlemsstaterna förutser att de inte kommer att kunna iaktta dessa tidsfrister bör de begära hjälp från Europeiska unionens asylbyrå. Om ingen sådan begäran görs, och asylsystemet i en medlemsstat, till följd av det oproportionerligt stora trycket blir så ineffektivt att det äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemet får byrån, på grundval av ett genomförandebeslut av kommissionen, vidta åtgärder för att bistå den berörda medlemsstaten. | (21) Det gemensamma förfarandet innebär en samordning av tidsfristerna för när en sökande får tillgång till förfarandet, för den beslutande myndighetens prövning av ansökan samt av rättsliga myndigheters prövning av första överklaganden. Man kan som en flexibilitetsåtgärd undantagsvis förlänga dessa tidsfrister, om ett oproportionerligt stort antal samtidiga ansökningar riskerar att fördröja tillgången till förfarandet och prövningen av ansökningarna. För att säkerställa att processen är verkningsfull bör dessa tidsfrister vara strikt begränsade och det bör vara en sista utväg att förlänga dessa tidsfrister med tanke på att medlemsstaterna regelbundet bör se över sina behov för att upprätthålla ett effektivt asylsystem, inbegripet att vid behov utarbeta beredskapsplaner och med beaktande av att Europeiska unionens asylbyrå bör ge medlemsstaterna nödvändigt operativt och tekniskt bistånd. Om medlemsstaterna förutser att de inte kommer att kunna iaktta dessa tidsfrister bör de begära hjälp från Europeiska unionens asylbyrå. Om ingen sådan begäran görs, och asylsystemet i en medlemsstat, till följd av det oproportionerligt stora trycket blir så ineffektivt att det äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemet får byrån, på grundval av ett genomförandebeslut av kommissionen, vidta åtgärder för att bistå den berörda medlemsstaten. |
Or. en
Ändringsförslag 259
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. | (22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. Vid den tidpunkt då ansökan görs, och senast vid den tidpunkt då den registreras, bör sökanden få en handling som intygar hans eller hennes status som sökande och som bör vara giltig under den tid som han eller hon har rätt att stanna kvar på medlemsstatens territorium. |
_________________ | _________________ |
27 EUT L […], […], s. […]. | 27 EUT L […], […], s. […]. |
Or. en
Ändringsförslag 260
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. | (22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i två steg, som består i att göra och registrera samt att lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra och registrera ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. |
_________________ | _________________ |
27 EUT L […], […], s. […]. | 27 EUT L […], […], s. […]. |
Or. en
Ändringsförslag 261
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. | (22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av detta direktiv är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. |
_________________ | _________________ |
27 EUT L […], […], s. […]. | 27 EUT L […], […], s. […]. |
Or. fr
Ändringsförslag 262
Beatrix von Storch
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. | (22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd eller asyl. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. |
_________________ | _________________ |
27 EUT L […], […], s. […]. | 27 EUT L […], […], s. […]. |
Or. en
Ändringsförslag 263
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av denna förordning är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i denna förordning och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. | (22) Tillgången till det gemensamma förfarandet ska bygga på ett tillvägagångssätt i tre steg, som består i att göra, registrera och lämna in en ansökan. Det första steget som utlöser tillämpningen av detta direktiv är att göra ansökan. En tredjelandsmedborgare eller statslös person anses ha gjort en ansökan när han eller hon uttrycker sin önskan att erhålla internationellt skydd från en medlemsstat. En sådan önskan behöver inte uttryckas med en specifik formulering och den enskilda sökanden behöver inte använda särskilda ord som internationellt skydd, asyl eller subsidiärt skydd. Det avgörande bör vara att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttrycker en rädsla för förföljelse eller allvarlig skada vid återkomsten till sitt ursprungsland, eller i fråga om en statslös person, det land där han eller hon tidigare hade sin stadigvarande bosättning. Om tvivel föreligger om ett visst uttalande kan tolkas som en ansökan om internationellt skydd, bör tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen uttryckligen tillfrågas om han eller hon önskar erhålla internationellt skydd. Sökanden bör så snart han eller hon gör en ansökan åtnjuta de rättigheter som anges i detta direktiv och i direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor)27. |
_________________ | _________________ |
27 EUT L […], […], s. […]. | 27 EUT L […], […], s. […]. |
Or. en
Ändringsförslag 264
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (22a) För att de sökande ska få bättre förståelse av hur det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) fungerar måste tillhandahållandet av information förbättras väsentligt. Om de sökande tidigt får tillgång till information, är det mycket mer sannolikt att de kommer att förstå, acceptera och följa förfarandena i denna förordning i större utsträckning än i dag. För att minska de administrativa kraven och effektivisera användningen av de gemensamma resurserna bör asylbyrån ta fram lämpligt informationsmaterial, i nära samarbete med de nationella myndigheterna. Asylbyrån bör fullt ut utnyttja modern informationsteknik vid framtagandet av sådant material. För att stödja de asylsökande på lämpligt sätt bör asylbyrån också ta fram audiovisuellt informationsmaterial som kan användas som komplement till det skriftliga informationsmaterialet. Asylbyrån bör ansvara för underhållet av en särskild webbplats med information om hur Ceas fungerar för sökande och potentiella sökande, för att bemöta den i många fall felaktiga information som de fått av smugglare. Det informationsmaterial som asylbyrån utarbetar bör översättas och göras tillgängligt på alla de vanligaste språk som de asylsökande talar när de kommer till Europa. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget innebär bättre tillhandahållande av information och återspeglar förslagen i Dublinförordningen.
Ändringsförslag 265
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. | (23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Vid den tidpunkt då ansökan registreras bör sökanden få en handling som intygar hans eller hennes status som sökande, som bör vara giltig i en period på sex månader och som bör förnyas automatiskt om inget slutligt beslut har fattats om ansökan om internationellt skydd, för att säkerställa att handlingens giltighet täcker den period under vilken sökanden har rätt att stanna kvar på den ansvariga medlemsstatens territorium. |
Or. en
Ändringsförslag 266
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. | (23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Att sökanden saknar dokumentation bör inte hindra medlemsstaterna från att genomföra registreringsförfarandena. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. |
Or. en
Ändringsförslag 267
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. | (23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter, andra myndigheter som medlemsstaterna har anförtrott dessa uppgifter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. |
Or. en
Ändringsförslag 268
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. | (23) En ansökan ska registreras så snart som möjligt efter det att den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. |
Or. en
Motivering
Enligt artikel 27 (om att registrera ansökningar om internationellt skydd) har myndigheterna under normala omständigheter upp till tre dagar på sig att registrera en ansökan. Jag håller med om att registreringen bör ske snabbt efter det att ansökan har gjorts, men den kan inte alltid ske samtidigt med ansökan.
Ändringsförslag 269
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna, däribland gränsvakter, polis, migrationsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för förvarsanläggningar, registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. | (23) En ansökan ska registreras så snart den har gjorts. I detta skede bör de myndigheter som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna registrera ansökan tillsammans med den enskilda sökandens personuppgifter. Dessa myndigheter bör informera sökanden om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och följderna för sökanden av att inte uppfylla skyldigheterna. Sökanden bör få en handling som intygar att en ansökan har gjorts och bör beviljas tillgång till tolk och juridisk rådgivare. Tidsfristen för att lämna in en ansökan börjar från och med att den registreras. |
Or. en
Ändringsförslag 270
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Inlämnandet av ansökan är den handling som formaliserar ansökan om internationellt skydd. Sökanden bör ges nödvändig information om hur och var ansökan ska lämnas in och även ges en faktisk möjlighet att lämna in den. I detta skede måste han eller hon lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan och göra den fullständig. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. Vid den tidpunkten bör sökanden ges en handling som intygar hans eller hennes status som sökande och som ska vara giltig under den tid som han eller hon har rätt att stanna kvar på den medlemsstats territorium som ansvarar för prövningen av ansökan. | (24) Inlämnandet av ansökan är den handling då sökanden lägger fram de faktorer som hon eller han har tillgång till som kan bidra till att underbygga ansökan om internationellt skydd i enlighet med [artikel 4.1 i Skyddsförordningen]. I detta skede måste han eller hon lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. |
Or. en
Ändringsförslag 271
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Inlämnandet av ansökan är den handling som formaliserar ansökan om internationellt skydd. Sökanden bör ges nödvändig information om hur och var ansökan ska lämnas in och även ges en faktisk möjlighet att lämna in den. I detta skede måste han eller hon lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan och göra den fullständig. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. Vid den tidpunkten bör sökanden ges en handling som intygar hans eller hennes status som sökande och som ska vara giltig under den tid som han eller hon har rätt att stanna kvar på den medlemsstats territorium som ansvarar för prövningen av ansökan. | (24) Inlämnandet av ansökan är den handling då sökanden lägger fram alla relevanta faktorer som hon eller han har tillgång till i enlighet med [artikel 4.1 i Skyddsförordningen]. Sökanden bör ges nödvändig information om hur och var ansökan ska lämnas in och även ges en faktisk möjlighet att lämna in den. I detta skede måste han eller hon lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. |
Or. en
Ändringsförslag 272
Alessandra Mussolini, Salvatore Domenico Pogliese
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Inlämnandet av ansökan är den handling som formaliserar ansökan om internationellt skydd. Sökanden bör ges nödvändig information om hur och var ansökan ska lämnas in och även ges en faktisk möjlighet att lämna in den. I detta skede måste han eller hon lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan och göra den fullständig. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. Vid den tidpunkten bör sökanden ges en handling som intygar hans eller hennes status som sökande och som ska vara giltig under den tid som han eller hon har rätt att stanna kvar på den medlemsstats territorium som ansvarar för prövningen av ansökan. | (24) Inlämnandet av ansökan är den handling som formaliserar ansökan om internationellt skydd. Sökanden bör ges nödvändig information om hur och var ansökan ska lämnas in och även ges en faktisk möjlighet att lämna in den. I detta skede är han eller hon skyldig att lägga fram alla tillgängliga fakta som behövs för att styrka ansökan. Tidsfristen för det administrativa förfarandet börjar från och med att en ansökan lämnas in. Vid den tidpunkten bör sökanden ges en handling som intygar hans eller hennes status som sökande och som ska vara giltig under den tid som han eller hon har rätt att stanna kvar på den medlemsstats territorium som ansvarar för prövningen av ansökan. |
Or. en
Ändringsförslag 273
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (24a) Olika kategorier av sökande har olika informationsbehov, och informationen måste därför ges på olika sätt och anpassas till dessa behov. Det är särskilt viktigt att man säkerställer att barn får tillgång till barnanpassad information som tar hänsyn till deras behov och situation. Att ge tillförlitlig, högkvalitativ information till både ensamkommande och icke ensamkommande barn i en barnanpassad miljö kan vara avgörande, både för att ge barnet en bra miljö och för att upptäcka fall av misstänkt människohandel. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget innebär bättre tillhandahållande av information, där bestämmelsen återspeglar ett förslag i Dublinförordningen.
Ändringsförslag 274
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid. Informationen bör vara koncis och lättillgänglig och den bör ges på ett tydligt och enkelt språk som han eller hon förstår. |
Or. en
Ändringsförslag 275
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår, i ett koncist, klart, begripligt och lättillgängligt format, med klara och tydliga formuleringar. Barn bör tillhandahållas information på ett barnanpassat sätt och på ett språk de förstår av personal med lämplig utbildning. |
Or. en
Ändringsförslag 276
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Vid den tidpunkt då ansökan om internationellt skydd registreras bör sökanden få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter på ett språk som han eller hon förstår. Informationen bör ges i ett koncist, klart, begripligt och lättillgängligt format, med klara och tydliga formuleringar. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget är i överensstämmelse med artikel 8.
Ändringsförslag 277
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Om sökanden har blivit vederbörligen informerad om sina skyldigheter enligt denna förordning och konsekvenserna av att inte följa dessa skyldigheter och vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina biometriska uppgifter, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, bör ansökan avslås som avstådd, och det är då nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. |
Or. en
Ändringsförslag 278
Monika Hohlmeier, Heinz K. Becker
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå, och om möjligt på ett enkelt språk. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. |
Or. en
Ändringsförslag 279
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan bör avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge alla de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. |
Or. en
Ändringsförslag 280
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår eller rimligen kan förväntas förstå. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. | (25) Sökanden bör få korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter i lämplig tid och på ett språk som han eller hon förstår. Med beaktande av att en ansökan kan avslås som avstådd t.ex. om en sökande vägrar att samarbeta med de nationella myndigheterna genom att inte ge de upplysningar som behövs för prövningen av ansökan och genom att inte lämna sina fingeravtryck eller ansiktsbild, eller om inte lämnar in sin ansökan inom tidsfristen, är det nödvändigt att sökanden informeras om följderna av att inte efterleva dessa skyldigheter. |
Or. en
Motivering
Förtydligandet syftar till att säkerställa att alla sökande informeras korrekt.
Ändringsförslag 281
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt. | (26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt detta direktiv bör den icke-statliga organisation eller enskilda person som tillhandahåller rättshjälp ha rätt att närvara under hela förfarandet och personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna rekryteras på grundval av kvalifikationer och erfarenhet genom öppna förfaranden, ha tillräcklig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. |
Or. en
Ändringsförslag 282
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt. | (26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå om så behövs. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt. |
Or. en
Ändringsförslag 283
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt. | (26) För att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt detta direktiv bör personalen vid den myndighet som ansvarar för mottagandet och registreringen av ansökningarna ha lämplig kunskap och få nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, däribland med stöd av Europeiska unionens asylbyrå. De ska också få lämpliga medel och instruktioner för att kunna utföra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt. |
Or. fr
Ändringsförslag 284
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 27
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(27) För att underlätta förfarandet vid gränsövergångar och i förvarsanläggningar bör det finnas information om möjligheten att ansöka om internationellt skydd. Den grundläggande kommunikation som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna förstå om en person vill uttrycka sin önskan om att ges internationellt skydd bör säkerställas genom tolkningsarrangemang. | (27) För att underlätta förfarandet vid gränsövergångar och i förvarsanläggningar bör icke-statliga organisationer som tillhandahåller rättshjälp ges tillträde dit och bör det finnas information om möjligheten att ansöka om internationellt skydd. Den grundläggande kommunikation som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna förstå om en person vill uttrycka sin önskan om att ges internationellt skydd bör säkerställas genom tolkningsarrangemang. Den personal som bistår med tolkning bör ha lämplig kunskap och ha fått nödvändig utbildning inom områdena internationellt skydd och skydd av de mänskliga rättigheterna. |
Or. en
Ändringsförslag 285
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Bodil Valero, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 27
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(27) För att underlätta förfarandet vid gränsövergångar och i förvarsanläggningar bör det finnas information om möjligheten att ansöka om internationellt skydd. Den grundläggande kommunikation som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna förstå om en person vill uttrycka sin önskan om att ges internationellt skydd bör säkerställas genom tolkningsarrangemang. | (27) För att underlätta förfarandet vid gränsövergångar och i förvarsanläggningar bör det finnas information om möjligheten att ansöka om internationellt skydd. Den grundläggande kommunikation som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna förstå om en person vill uttrycka sin önskan om att ges internationellt skydd bör säkerställas genom tolkningsarrangemang. Juridiska ombud och organisationer i det civila samhället som tillhandahåller juridiska tjänster och juridisk rådgivning eller psykologisk rådgivning bör alltid ges tillträde till förvarsanläggningar, gränsövergångsställen och transitzoner. |
Or. en
Ändringsförslag 286
Sergei Stanishev
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Denna förordning bör ge medlemsstaterna möjlighet att granska sökandes ansökningar om internationellt skydd tillsammans med ansökningar från deras familjemedlemmar, förutsatt att de befinner sig på medlemsstaternas territorium. |
Or. en
Motivering
Rätten till asyl är personlig och den personliga avsiktsförklaringen bör inte avskaffas. Bestämmelser om inlämnande av ansökningar för andra personer kan missbrukas av nätverk som ägnar sig åt människohandel. Förordningen bör ge medlemsstaterna möjlighet att granska familjemedlemmars ansökningar gemensamt, vilket är den bakomliggande avsikten med den text som kommissionen har lagt fram.
Ändringsförslag 287
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga barn. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, bör den vuxne i beroendeställning eller den underårige bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. |
Or. bg
Ändringsförslag 288
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. |
Or. en
Ändringsförslag 289
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Detta direktiv bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. |
Or. en
Ändringsförslag 290
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. |
Or. en
Ändringsförslag 291
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Denna förordning bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. | (28) Detta direktiv bör föreskriva möjligheten för en sökande lämna in en ansökan på uppdrag av sin make/maka, partner i ett stabilt och varaktigt förhållande, vuxna personer som är i beroendeställning och underåriga. Detta gör det möjligt med en gemensam prövning av dessa ansökningar. Rätten för varje enskild person att ansöka om internationellt skydd garanteras av det faktum att om sökanden inte lämnar in en ansökan på vägnar av sin make/maka, partner, en vuxen som är i beroendeställning eller en underårig inom den fastställda tidsfristen för att lämna in en ansökan, får maken/makan eller partnern göra det i eget namn, och den vuxne i beroendeställning eller den underårige bör bistås av den beslutande myndigheten. Om en separat ansökan inte är motiverad bör den nekas prövning. |
Or. fr
Ändringsförslag 292
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. | (29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt, och under alla omständigheter inte för fler än tio barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som på ett tillfredsställande sätt ansvarar för stöd, tillsyn och regelbundet återkommande övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Icke-statliga organisationer bör ha rätt att utöva tillsyn över och övervaka förmyndarna, och sådan tillsyn och övervakning bör underlättas. Dessa enheter eller personer bör också ha befogenhet att granska klagomål som ensamkommande barn har lämnat in mot sina förmyndare. För detta ändamål bör ensamkommande barn ges information både muntligen och i visuell form i en koncis, tydlig, begriplig och lätt tillgänglig form med användning av ett klart och tydligt språk, på ett barnvänligt sätt och på ett språk som de förstår, om vilka dessa enheter eller personer är och hur man i förtroende och under säkra former lämnar in klagomål mot sina förmyndare. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. |
Or. en
Ändringsförslag 293
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. | (29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt, och hur som helst aldrig för mer än 20 barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. |
Or. en
Ändringsförslag 294
Brice Hortefeux, Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. | (29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren få ansvar för ett begränsat antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. |
Or. fr
Ändringsförslag 295
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en person från eller en företrädare för en organisation som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. | (29) För att säkerställa att ensamkommande barn har faktisk tillgång till förfarandet bör alltid en förmyndare utses för dem. Förmyndaren bör vara en fysisk person som är utsedd för att hjälpa och vägleda barnet genom förfarandet med avsikten att skydda barnets bästa och allmänna välbefinnande. Förmyndaren bör vid behov även företräda den underårige rättsligt. För att ensamkommande barn ska få ett effektivt stöd bör förmyndaren inte få ansvar för ett oproportionerligt stort antal ensamkommande barn samtidigt. Medlemsstaterna bör utse enheter eller personer som ansvarar för stöd, tillsyn och övervakning av förmyndarna när de utför sitt uppdrag. Ett ensamkommande barn bör lämna in en ansökan i sitt eget namn eller genom förmyndaren. För skydda det ensamkommande barnets rättigheter och förfarandegarantier bör tidsfristen för honom eller henne för att lämna in en ansökan börja löpa från och med att förmyndaren utses och de träffas. Om förmyndaren inte lämnar in ansökan inom den fastställda tidsfristen ska det ensamkommande barnet få möjlighet att lämna in ansökan i sitt eget namn med bistånd av den beslutande myndigheten. Det faktum att ett ensamkommande barn väljer att lämna in en ansökan i sitt eget namn bör inte förta honom eller henne rätten till en förmyndare. |
Or. en
Ändringsförslag 296
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 30
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från Europeiska unionens asylbyrå och andra källor, t.ex. FN:s flyktingkommissariat. Den beslutande myndigheten bör även ta hänsyn till relevanta gemensamma analyser av information om ursprungsländer som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka effektiviteten och rättvisan i förfarandet enligt denna förordning. | (30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från FN:s flyktingkommissariat och andra statliga och icke-statliga organisationer. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka rättvisan i förfarandet enligt detta direktiv. |
Or. en
Ändringsförslag 297
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 30
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från Europeiska unionens asylbyrå och andra källor, t.ex. FN:s flyktingkommissariat. Den beslutande myndigheten bör även ta hänsyn till relevanta gemensamma analyser av information om ursprungsländer som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka effektiviteten och rättvisan i förfarandet enligt denna förordning. | (30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från Europeiska unionens asylbyrå. Den beslutande myndigheten bör även ta hänsyn till relevanta gemensamma analyser av information om ursprungsländer som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka effektiviteten och rättvisan i förfarandet enligt denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 298
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 30
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från Europeiska unionens asylbyrå och andra källor, t.ex. FN:s flyktingkommissariat. Den beslutande myndigheten bör även ta hänsyn till relevanta gemensamma analyser av information om ursprungsländer som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka effektiviteten och rättvisan i förfarandet enligt denna förordning. | (30) För att kunna garantera sökandens rättigheter bör beslut om alla ansökningar om internationellt skydd fattas på grundval av fakta, objektivt och opartiskt och på enskild basis efter en ingående prövning som beaktar alla faktorer som sökanden lagt fram och hans eller hennes enskilda omständigheter. För att säkerställa en noggrann prövning av ansökan bör den beslutande myndigheten ta hänsyn till relevant, korrekt och uppdaterad information om situationen i sökandens ursprungsland som erhållits från Europeiska unionens asylbyrå och andra källor, t.ex. FN:s flyktingkommissariat. Den beslutande myndigheten bör även ta hänsyn till relevanta gemensamma analyser av information om ursprungsländer som tagits fram av Europeiska unionens asylbyrå. Ett eventuellt uppskjutande av slutförandet av förfarandet bör vara till fullo förenligt medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) och med rätten till god förvaltning, utan att det ska påverka effektiviteten och rättvisan i förfarandet enligt detta direktiv. |
Or. fr
Ändringsförslag 299
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) För att garantera sökandens rättigheter bör ett beslut om hans eller hennes ansökan ges skriftligen. Om beslutet innebär att internationellt skydd inte beviljas, bör sökanden meddelas skälen till beslutet samt information om följderna av beslutet och hur det kan överklagas. Utan att det inskränker på sökandens rätt att stanna kvar och för principen om ”non-refoulement” får ett sådant beslut innefatta, eller kan utfärdas tillsammans med, ett beslut om återvändande utfärdat i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG.28 | (31) För att garantera sökandens rättigheter bör ett beslut om hans eller hennes ansökan ges skriftligen. Om beslutet innebär att internationellt skydd inte beviljas, bör sökanden meddelas skälen till beslutet samt information om följderna av beslutet och hur det kan överklagas. Utan att det inskränker på sökandens rätt att stanna kvar, även till dess att tidsfristen för utövande av rätten till ett effektivt rättsmedel har löpt ut och, om han eller hon har utövat denna rätt inom utsatt tid, i avvaktan på resultatet av omprövningen, och för principen om ”non-refoulement” får ett sådant beslut innefatta, eller kan utfärdas tillsammans med, ett beslut om återvändande utfärdat i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG.28 |
_________________ | _________________ |
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98). | 28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98). |
Or. en
Ändringsförslag 300
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) För att garantera sökandens rättigheter bör ett beslut om hans eller hennes ansökan ges skriftligen. Om beslutet innebär att internationellt skydd inte beviljas, bör sökanden meddelas skälen till beslutet samt information om följderna av beslutet och hur det kan överklagas. Utan att det inskränker på sökandens rätt att stanna kvar och för principen om ”non-refoulement” får ett sådant beslut innefatta, eller kan utfärdas tillsammans med, ett beslut om återvändande utfärdat i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG.28 | (31) För att garantera sökandens rättigheter bör ett beslut om hans eller hennes ansökan ges skriftligen med en översättning till ett språk som han eller hon förstår. Om beslutet innebär att internationellt skydd inte beviljas, bör sökanden meddelas skälen till beslutet samt information om följderna av beslutet och hur det kan överklagas. Sökandens rätt att stanna kvar och principen om ”non-refoulement” måste respekteras. |
_________________ |
|
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98). |
|
Or. en
Ändringsförslag 301
Monika Hohlmeier, Heinz K. Becker
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (31a) Med beaktande av stats- och regeringschefernas Maltaförklaring av den 3 februari 2017, där man belyste behovet av att se över EU:s återvändandepolitik på grundval av en objektiv analys som utgår från tillämpningen av de rättsliga, operativa, finansiella och praktiska verktyg som finns tillgängliga på unionsnivå och nationell nivå, bör kommissionen föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG31a. |
| _________________ |
| 31a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. |
Or. en
Ändringsförslag 302
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 32
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(32) Det är nödvändigt att beslut om ansökningar om internationellt skydd fattas av myndigheter vars personal har lämplig kunskap och har fått nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, och att de utför sina uppgifter i överensstämmelse med de tillämpliga etiska principerna. Detta bör tillämpas på personal vid myndigheter från andra medlemsstater och experter från Europeiska unionens asylbyrå som utplacerats för att bistå den beslutande myndigheten i en medlemsstat i prövningen av ansökningar om internationellt skydd. | (32) Det är nödvändigt att beslut om ansökningar om internationellt skydd fattas av myndigheter vars personal har lämplig kunskap och har fått nödvändig utbildning inom området internationellt skydd, och att de utför sina uppgifter i överensstämmelse med de tillämpliga etiska principerna. Detta bör tillämpas på personal vid myndigheter från andra medlemsstater och experter från Europeiska unionens asylbyrå som utplacerats för att bistå den beslutande myndigheten i en medlemsstat i registreringen av ansökningar om internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 303
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 33
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(33) Utan åsidosättande av kraven på att en adekvat och fullständig prövning utförs ligger det i såväl medlemsstaternas som de som ansöker om internationellt skydds intresse att beslut om ansökningar om internationellt skydd fattas så fort som möjligt. Maximala tidsfrister för hur länge ett administrativt förfarande och ett första överklagande får pågå bör fastställas för att effektivisera förfarandet för internationellt skydd. På detta sätt bör sökandena på så kort tid som möjligt kunna få ett beslut om sin ansökan i alla medlemsstater, och därmed säkerställs ett snabbt och effektivt förfarande. | (33) Utan åsidosättande av kraven på att en adekvat och fullständig prövning utförs ligger det i såväl medlemsstaternas som de som ansöker om internationellt skydds intresse att beslut om ansökningar om internationellt skydd fattas så fort som möjligt. Maximala tidsfrister för hur länge ett administrativt förfarande och ett första överklagande får pågå bör fastställas för att effektivisera förfarandet för internationellt skydd. På detta sätt bör sökandena på så kort tid som möjligt kunna få ett beslut om sin ansökan i alla medlemsstater, och därmed säkerställs ett snabbt och effektivt förfarande. Effektiviseringen av förfarandet bör inte på något sätt påverka den ingående och enskilda sakprövningen av ansökan om skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 304
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar, Filiz Hyusmenova
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Motivering
Det bör inte vara obligatoriskt med ett förfarande för att bedöma om en ansökan kan tas upp till prövning innan Dublinförordningen tillämpas eftersom ett sådant förfarande skulle innebära ett orimligt stort administrativt ansvar för de medlemsstater som ligger i frontlinjen.
Ändringsförslag 305
Sergei Stanishev
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Motivering
Det bör inte ställas krav på att en bedömning görs av huruvida ansökan kan tas upp till prövning i samband med ansökningsförfarandena. Bestämmelser om detta skulle sätta de medlemsstater som ligger i frontlinjen under oproportionerligt högt tryck och skulle kunna medföra att förfarandet för internationellt skydd drar ut på tiden.
Ändringsförslag 306
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Motivering
Förfarandet för att bedöma om en ansökan kan tas upp till prövning bör vara frivilligt för medlemsstaterna, i överensstämmelse med det nuvarande direktivet om asylförfaranden.
Ändringsförslag 307
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Ändringsförslag 308
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Ändringsförslag 309
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | utgår |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. bg
Ändringsförslag 310
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | (Berör inte den svenska versionen.) |
_________________ |
|
29 EUT L […], […], s. […]. |
|
Or. en
Ändringsförslag 311
Alessandra Mussolini, Salvatore Domenico Pogliese
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 bör den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. | (35) Innan den ansvariga medlemsstaten fastställs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen),29 får den första medlemsstat där en ansökan har lämnats in avgöra om ansökan kan tas upp till prövning eller inte när ett land som inte är en medlemsstat betraktas som sökandens första asylland eller ett säkert tredjeland. Dessutom bör en ansökan nekas prövning när den är en efterföljande ansökan utan nya relevanta fakta eller uppgifter och när det inte anses motiverat med en separat ansökan av en make/maka, partner, vuxen i beroendeställning eller underårig. |
_________________ | _________________ |
29 EUT L […], […], s. […]. | 29 EUT L […], […], s. […]. |
Or. en
Ändringsförslag 312
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Begreppet första asylland bör tillämpas som grund för att neka en ansökan prövning då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få tillräckligt skydd i det landet. I synnerhet bör medlemsstaterna inte pröva en ansökan i sak då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller annat tillräckligt skydd. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 313
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Begreppet första asylland bör tillämpas som grund för att neka en ansökan prövning då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få tillräckligt skydd i det landet. I synnerhet bör medlemsstaterna inte pröva en ansökan i sak då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller annat tillräckligt skydd. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (36) Begreppet första asylland bör tillämpas som grund för att neka en ansökan prövning då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få tillräckligt skydd i det landet. I synnerhet bör medlemsstaterna inte pröva en ansökan i sak då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller annat tillräckligt skydd. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 314
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Begreppet första asylland bör tillämpas som grund för att neka en ansökan prövning då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få tillräckligt skydd i det landet. I synnerhet bör medlemsstaterna inte pröva en ansökan i sak då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller annat tillräckligt skydd. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (36) Medlemsstaterna bör behålla möjligheten att tillämpa begreppet första asylland då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd enligt Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få faktiskt skydd i det landet motsvarande det skydd som beviljas flyktingar. Medlemsstaterna bör ha rätt att tillämpa begreppet då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller faktiskt skydd. Medlemsstaterna bör ha rätt att gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta faktiskt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer, och det inte finns någon risk för refoulement till ett annat tredjeland eller godtyckligt frihetsberövande. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag om begreppet första asylland.
Ändringsförslag 315
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) Begreppet första asylland bör tillämpas som grund för att neka en ansökan prövning då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller om sökanden skulle få tillräckligt skydd i det landet. I synnerhet bör medlemsstaterna inte pröva en ansökan i sak då ett första asylland har beviljat sökanden flyktingstatus eller annat tillräckligt skydd. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (36) Medlemsstaterna får tillämpa begreppet första asylland under prövningen av en ansökan endast då det kan rimligen antas att ett annat land skulle bevilja skydd i enlighet med Genèvekonventionen och om sökanden skulle få faktiskt skydd i det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, och uppgifter från oberoende organisationer, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, särskilt när det gäller principen om ”non-refoulement”, rätten till frihet och ett korrekt rättsförfarande, rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, hälso- och sjukvård och utbildning, medel för uppehälle som räcker för en adekvat levnadsstandard, privatliv och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. |
Or. en
Ändringsförslag 316
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta tillräckligt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 317
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Jean Lambert, Bodil Valero
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta tillräckligt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (37) Medlemsstaterna får tillämpa begreppet säkert tredjeland under prövningen av en ansökan endast om sökanden på grund av en betydande koppling till ett tredjeland till följd av familjeband eller tidigare varaktig bosättning och integration inom ett tredjelands territorium rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Denna koppling bör inte anses finnas enbart eftersom sökanden rest genom det berörda landet. Medlemsstaterna får gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, på grundval av individuella och särskilda garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med 1951 års Genèvekonvention, särskilt när det gäller principen om ”non-refoulement”, rätten till frihet och ett korrekt rättsförfarande, rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning, medel för uppehälle som räcker för en adekvat levnadsstandard, privatliv och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. |
Or. en
Ändringsförslag 318
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta tillräckligt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så är nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet, om att sökanden har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta skydd i det landet i enlighet med Genèvekonventionen, eller på annat sätt har åtnjutit och kommer att fortsätta åtnjuta fullgott skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 319
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta tillräckligt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (37) Begreppet säkert tredjeland får tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en betydande koppling till ett tredjeland rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Endast det faktum att den sökande har transiterat genom tredjelandet bör inte vara tillräckligt för att anta att det finns en sådan betydande koppling. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med Genèvekonventionen. |
Or. en
Ändringsförslag 320
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Begreppet säkert tredjeland bör tillämpas som grund för att en ansökan inte kan tas upp till prövning om sökanden på grund av en koppling till ett tredjeland, inklusive ett land genom vilket han eller hon transiterat, rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att ha möjlighet till att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta tillräckligt skydd, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer. | (37) Medlemsstaterna bör kunna tillämpa begreppet säkert tredjeland om sökanden på grund av en betydande koppling till ett tredjeland rimligen kan förväntas ansöka om skydd i det landet, och då det finns grund att anse att sökanden kommer att tillåtas resa in eller resa in på nytt till det landet. Medlemsstaterna bör gå vidare på denna grund endast om de är övertygade, när så nödvändigt eller lämpligt, enligt garantier från det berörda tredjelandet om att sökanden kommer att åtnjuta skydd i enlighet med Genèvekonventionen eller kommer att åtnjuta faktiskt skydd i det landet motsvarande det skydd som beviljas flyktingar, särskilt när det gäller rätten till laglig bosättning, tillräcklig tillgång till arbetsmarknaden, mottagningsanläggningar, sjukvård och utbildning och rätten till familjeåterförening i enlighet med internationella människorättsnormer, och det inte finns någon risk för refoulement till ett annat tredjeland eller godtyckligt frihetsberövande. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag om begreppet säkert tredjeland.
Ändringsförslag 321
Sergei Stanishev
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. Om det emellertid redan vid första anblicken är tydligt att en ansökan kan avslås som uppenbarligen ogrundad får den avslås på denna grund utan bedömning av huruvida den kan tas upp till prövning. | (38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget är i överensstämmelse med tidigare ändringsförslag om att avlägsna kravet på att en bedömning görs av huruvida ansökan kan tas upp till prövning innan Dublinförordningen tillämpas.
Ändringsförslag 322
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. Om det emellertid redan vid första anblicken är tydligt att en ansökan kan avslås som uppenbarligen ogrundad får den avslås på denna grund utan bedömning av huruvida den kan tas upp till prövning. | (38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). |
Or. en
Ändringsförslag 323
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. Om det emellertid redan vid första anblicken är tydligt att en ansökan kan avslås som uppenbarligen ogrundad får den avslås på denna grund utan bedömning av huruvida den kan tas upp till prövning. | (38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 324
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 38
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. Om det emellertid redan vid första anblicken är tydligt att en ansökan kan avslås som uppenbarligen ogrundad får den avslås på denna grund utan bedömning av huruvida den kan tas upp till prövning. | (38) En ansökan om internationellt skydd bör prövas i sak för att avgöra om en sökande kan beviljas internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen). En ansökan behöver inte prövas i sak om en ansökan bör nekas prövning i enlighet med denna förordning. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 325
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 326
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan får påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan kan förväntas vara välgrundad. Ett påskyndat prövningsförfarande får inte tillämpas för ensamkommande barn förutom då en ansökan kan förväntas vara välgrundad. |
Or. en
Ändringsförslag 327
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Det bör vara möjligt för beslutande myndigheter att påskynda prövningen av en ansökan och slutföra ansökan inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kan komma från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet. Vidare bör ett påskyndat prövningsförfarande inte tillämpas för ensamkommande barn. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 328
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. |
Or. bg
Ändringsförslag 329
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. |
Or. en
Ändringsförslag 330
Rachida Dati, Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, såsom tillhörighet till en kriminell organisation eller terroristorganisation, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. Detta påskyndade prövningsförfarande bör möjliggöra ett snabbt återvändande av tredjelandsmedborgare som inte är berättigade till internationellt skydd. |
Or. fr
Ändringsförslag 331
Elly Schlein
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. |
Or. en
Ändringsförslag 332
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. | (39) Prövningen av en ansökan bör påskyndas och slutföras inom högst två månader i de fall då en ansökan är uppenbart ogrundad eftersom den är en oskälig ansökan, inbegripet då en sökande kommer från ett säkert ursprungsland eller då en ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande, eller när relevant information eller relevanta handlingar har förstörts eller undanskaffats, eller när det föreligger allvarliga problem som rör nationell eller offentlig säkerhet, och om sökanden inte ansöker om internationellt skydd i den första medlemsstaten för inresa eller i den medlemsstat där sökanden är lagligen bosatt eller när en sökande vars ansökan undergår prövning och som även gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig på en annan medlemsstats territorium utan uppehållstillstånd återtas enligt Dublinförordningen. I det senare fallet bör prövningen av ansökan inte påskyndas om sökanden kan lägga fram styrkta motiveringar till varför han eller hon lämnat medlemsstaten utan tillstånd, till varför han eller hon gjort en ansökan i en annan medlemsstat eller på annat sätt varit otillgänglig för behöriga myndigheter, som exempelvis att han eller hon inte blev tillräckligt informerad om sina skyldigheter i rätt tid. Vidare kan endast ett påskyndat prövningsförfarande tillämpas för ensamkommande barn under begränsade omständigheter enligt denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 333
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon. I enlighet med principen om ”non-refoulement” bör sökandena efter att ha gjort anspråk på att ansöka om internationellt skydd få resa in till medlemsstatens territorium och ansöka om asyl på medlemsstatens territorium, varvid han eller hon tilldelas tillräckliga resurser för en anständig tillvaro. |
Or. en
Ändringsförslag 334
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än två veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Ett gränsförfarande får inte tillämpas för ensamkommande barn. |
Or. en
Ändringsförslag 335
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än åtta veckor. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. |
Or. en
Ändringsförslag 336
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett gränsförfarande får inte tillämpas för ensamkommande barn. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 337
Sergei Stanishev
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget är i överensstämmelse med tidigare ändringsförslag om att avlägsna kravet på att en bedömning görs av huruvida ansökan kan tas upp till prövning innan Dublinförordningen tillämpas.
Ändringsförslag 338
Alessandra Mussolini, Salvatore Domenico Pogliese
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än fyra veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. | (40) Många ansökningar om internationellt skydd gör vid en medlemsstats gräns eller i en transitzon innan ett beslut fattas om sökandens rätt att komma in i landet. Medlemsstaterna bör kunna bedöma huruvida en ansökan kan tas upp till prövning eller pröva en ansökan i sak för att kunna fatta ett beslut om sådana ansökningar på dessa platser och under väl definierade omständigheter. Gränsförfarandet bör inte ta längre än två veckor, och efter den perioden bör sökandena få resa in till medlemsstatens territorium. Det är endast om ett oproportionerligt stort antal sökande lämnar in sina ansökningar vid gränsen eller i en transitzon som gränsförfarandet får tillämpas på platser i närheten av dessa områden. Ett påskyndat prövningsförfarande får endast tillämpas för ensamkommande barn under de begränsade omständigheterna enligt denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 339
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) Begreppet allmän ordning kan bland annat tillämpas när någon har dömts för ett grovt brott. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 340
Rachida Dati, Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) Begreppet allmän ordning kan bland annat tillämpas när någon har dömts för ett grovt brott. | (41) Begreppet allmän ordning kan bland annat tillämpas när någon har dömts för ett grovt brott. Begreppen nationell säkerhet och allmän ordning omfattar även de grova brotten deltagande i en kriminell organisation, terrordåd och människosmuggling. |
Or. fr
Ändringsförslag 341
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Så länge en sökande kan uppvisa godtagbara skäl bör avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. | (42) Avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar bör inte ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. |
Or. en
Motivering
Att en sökande saknar dokumentation bör inte försvaga chanserna för hans eller hennes ansökan om internationellt skydd.
Ändringsförslag 342
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Så länge en sökande kan uppvisa godtagbara skäl bör avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. | (42) Så länge en sökande kan ge en tillfredsställande förklaring bör avsaknaden av handlingar vid inresan inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. |
Or. en
Ändringsförslag 343
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Så länge en sökande kan uppvisa godtagbara skäl bör avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. | (42) Avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar bör inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. |
Or. en
Ändringsförslag 344
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 42
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(42) Så länge en sökande kan uppvisa godtagbara skäl bör avsaknaden av handlingar vid inresan eller användning av förfalskade handlingar inte i sig ge upphov till automatisk tillämpning av ett påskyndat prövningsförfarande eller gränsförfarande. | (42) Avsaknaden av handlingar vid inresan, användning av förfalskade handlingar eller vägran att låta en läkarundersökning utföras bör inte i sig ge upphov till ett avslag på ansökan om internationellt skydd. |
Or. en
Ändringsförslag 345
Cecilia Wikström, Sophia in 't Veld, Angelika Mlinar
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), och därmed implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. | utgår |
Or. en
Motivering
Man bör begränsa användningen av begreppet implicit återkallande betydligt för att inte äventyra rättssäkerheten och ge anledning till ett stort antal kostsamma överklaganden.
Ändringsförslag 346
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), och därmed implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. | (43) Om en sökande uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad. |
Or. en
Ändringsförslag 347
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), och därmed implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. | (43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad. |
Or. en
Ändringsförslag 348
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), och därmed implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. | (43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller implicit återkallad och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Sökanden bör emellertid ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att ett eventuellt implicit återkallande berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 349
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), och därmed implicit återkallar sin ansökan, bör ansökan inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. | (43) Om en sökande antingen uttryckligen återkallar sin ansökan på eget initiativ eller inte uppfyller de skyldigheter som följer av denna förordning, förordning (EU) nr XXX/XXX (Dublinförordningen) eller direktiv XXX/XXX/EU (Direktivet om mottagningsvillkor), kommer hans eller hennes ansökan att betraktas som implicit återkallad, och ansökan bör inte prövas ytterligare och bör avslås som uttryckligen återkallad eller avstådd och varje ytterligare ansökan i medlemsstaterna av samma sökande efter det beslutet ska betraktas som en efterföljande ansökan. Det implicita återkallandet bör dock inte vara automatiskt utan sökanden ska ha tillgång till möjligheten att rapportera till den beslutande myndigheten och påvisa att den bristande efterlevnaden, vid mer än ett tillfälle, av dessa skyldigheter berodde på omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. |
Or. en
Ändringsförslag 350
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 351
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. | (44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. |
Or. en
Ändringsförslag 352
Jeroen Lenaers
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. | (44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan är oskälig eller tydligt saknar väsentliga uppgifter så att den saknar utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar väsentliga uppgifter och saknar möjligheter till framgång eller när efterföljande ansökan görs strax före återvändandet eller flykten och det finns tecken på att ansökan endast görs för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återvändande. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. |
Or. en
Ändringsförslag 353
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. | (44) Då en sökande gör en andra eller ytterligare efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För en andra eller ytterligare efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning |
Or. en
Ändringsförslag 354
Maria Grapini
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. | (44) Då en sökande gör en efterföljande ansökan utan att lägga fram några nya relevanta fakta eller uppgifter som betydligt ökar sannolikheten för att han eller hon ska beviljas internationellt skydd eller som avser skälen till att den tidigare ansökan nekades prövning, bör den efterföljande ansökan inte underkastas ett nytt fullständigt prövningsförfarande. Man behöver också förebygga att nya ansökningar lämnas in på nytt i andra medlemsstater utan att nya faktorer eller uppgifter tillhandahålls, för att förhindra att förfarandet missbrukas. I dessa fall bör ansökningar efter en preliminär prövning nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundade, om ansökan så tydligt saknar grund eller är så oskälig att den saknar rimliga utsikter till framgång, i enlighet med res judicata-principen. Den preliminära prövningen ska ske på grundval av skriftliga inlagor och en personlig intervju; den personliga intervjun får dock utgå om det redan utifrån de skriftliga inlagorna är tydligt att ansökan inte innehåller några nya fakta eller uppgifter eller att den uppenbarligen saknar grund och saknar rimliga möjligheter till framgång. För efterföljande ansökningar kan undantag göras för en sökandes rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium, efter det att en efterföljande ansökan nekas prövning eller avslås såsom uppenbart ogrundad, eller i fall av en andra eller fler efterföljande ansökningar, så snart en ansökan görs i en medlemsstat som efterföljer ett slutligt beslut att neka en tidigare efterföljande ansökning prövning eller avslå den såsom ogrundad eller uppenbart ogrundad. |
Or. ro
Ändringsförslag 355
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (44a) Med tanke på individens rätt till asyl enligt vad som anges i internationell lagstiftning, inklusive Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning, måste asylansökningar granskas var för sig oberoende av sökandens ursprungsland. Därför kan begreppet säkert ursprungsland inte tillämpas. |
Or. en
Ändringsförslag 356
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 357
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 358
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. | (45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. Denna förteckning kommer att effektivisera medlemsstaternas asylsystem när det gäller ansökningar om internationellt skydd som sannolikt är ogrundade och göra det möjligt att avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna nationella förteckningar över säkra ursprungsländer. |
Or. fr
Ändringsförslag 359
Péter Niedermüller, Sylvie Guillaume
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. | (45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer och en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. |
Or. en
Ändringsförslag 360
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 45
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar denna förordning gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar denna förordning en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. | (45) En nyckelfråga när det gäller att bedöma om en ansökan om internationellt skydd är välgrundad är sökandens säkerhet i det egna ursprungslandet. Med beaktande av att förordning (EU) nr XXX/XXX (Skyddsförordningen) syftar till att uppnå en hög nivå av samstämmighet i fråga om när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som personer som beviljats internationellt skydd, upprättar detta direktiv gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer, och med tanke på behovet av att förstärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett viktigt verktyg för att stödja en snabb handläggning av ansökningar som är sannolikt ogrundade, upprättar detta direktiv en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer. |
Or. fr
Ändringsförslag 361
Udo Voigt
Förslag till förordning
Skäl 46
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns allvarliga skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, kan det därför av detta skäl inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. | utgår |
Or. de
Ändringsförslag 362
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 46
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns allvarliga skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, kan det därför av detta skäl inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 363
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 46
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns allvarliga skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, kan det därför av detta skäl inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. | (46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns allvarliga skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, får det undantagsvis inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. |
Or. en
Ändringsförslag 364
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 46
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns allvarliga skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, kan det därför av detta skäl inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. | (46) Det faktum att ett tredjeland finns upptaget i en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer garanterar inte någon absolut säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av en lämplig enskild prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår. På grund av dess natur kan den bedömning som ligger bakom fastställandet endast ta hänsyn till de allmänna, civila, rättsliga och politiska omständigheterna i det landet och om de som utövar förföljelse, tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling eller straff blir bestraffade när de befinns skyldiga i det landet. Om en sökande visar att det finns skäl att anse att landet inte är säkert i hans eller hennes särskilda situation, kan det därför av detta skäl inte längre anses som relevant för en sökande att ett land har betecknats som säkert. |
Or. en
Ändringsförslag 365
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 366
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 367
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | utgår |
Or. en
Motivering
Ändringsförslaget inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 368
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | (47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå och relevanta berörda parter. |
Or. fr
Ändringsförslag 369
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | (47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller detta direktiv bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av detta direktiv baserat på de villkor som fastställs i detta direktiv och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. |
Or. fr
Ändringsförslag 370
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater och relevanta berörda parter. | (47) När det gäller fastställandet av tredjeländer som betecknas säkra länder på unionsnivå innehåller denna förordning bestämmelser om att ha sådana fastställanden. Tredjeländer bör betecknas som säkra tredjeländer på unionsnivå genom en ändring av denna förordning baserat på de villkor som fastställs i denna förordning och efter att man gjort en detaljerad evidensbaserad bedömning, i vilken det ingår faktisk efterforskning, analys och samråd med medlemsstater. |
Or. en
Ändringsförslag 371
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 372
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Bodil Valero
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 373
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | (48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningar eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. Under harmoniseringsperioden bör medlemsstaterna försäkra sig om att kopplingen mellan EU:s förteckning över säkra ursprungsländer och de nationella förteckningarna är konsekvent. Ett land som tillfälligt avförs eller avförs från EU:s gemensamma förteckning bör inte betraktas som ett säkert ursprungsland på nationell nivå. |
Or. fr
Ändringsförslag 374
Péter Niedermüller
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | (48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar över säkra ursprungsländer. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder som säkra ursprungsländer, bör upprättandet av en sådan gemensam förteckning säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr över säkra ursprungsländer upphöra tre år efter att denna förordning har trätt i kraft. |
Or. en
Motivering
Ändringen inges för överensstämmelse med efterföljande ändringsförslag.
Ändringsförslag 375
Maria Grapini
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | (48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar och bidra till en snabb handläggning av ansökningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Denna EU-mekanism måste under en övergångsperiod samexistera med nationella förteckningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. |
Or. ro
Ändringsförslag 376
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. Därför bör möjligheten att använda nationella förteckningr eller fastställanden upphöra fem år efter att denna förordning har trätt i kraft. | (48) Upprättandet av en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer bör avhjälpa vissa av de skillnader som finns mellan medlemsstaterna befintliga nationella förteckningar. Medan medlemsstaterna ska behålla rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som möjliggör nationella fastställanden av tredje länder utöver de som betecknas som säkra tredjeländer eller säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör upprättandet av sådana gemensamma fastställanden säkerställa att begreppet tillämpas av alla medlemsstater på ett enhetligt sätt med avseende på sökande vars ursprungsländer finns upptagna på den gemensamma förteckningen eller som har en koppling till ett säkert tredjeland. Detta bör underlätta samstämmigheten i tillämpningen av förfarandena och därmed även avskräcka sökande av internationellt skydd från sekundära förflyttningar. |
Or. en
Ändringsförslag 377
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 48a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (48a) I syfte att harmonisera de nationella förteckningarna över säkra ursprungsländer ska kommissionen regelbundet se över situationen i tredjeländerna, för att säkerställa att den gemensamma förteckningen över säkra ursprungsländer är fullständig och ändamålsenlig. Om lämpligt bör kommissionen därefter utarbeta ett förslag om att utöka EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Medlemsstaterna bör också kunna lägga fram förslag inför kommissionen i syfte att lägga till tredjeländer på den gemensamma förteckningen över säkra ursprungsländer. Kommissionen bör därefter granska dessa förslag inom sex månader, på grundval av en rad olika informationskällor som står till dess förfogande, och, när så är lämpligt, utarbeta ett förslag om att utöka den gemensamma förteckningen över säkra ursprungsländer. Kommissionen bör försäkra sig om att uppförandet av ett land på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer åtföljs av en effektiv återvändandepolitik på EU-nivå, med effektiva återtagandeavtal som, om de till fullo respekteras, bör ge dessa länder rätt till EU-stöd. |
Or. fr
Ändringsförslag 378
Péter Niedermüller, Sylvie Guillaume
Förslag till förordning
Skäl 48a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (48a) Målet med EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer bör inte vara att minska antalet asylsökande från länder som förknippas med ett stort antal ansökningar och en låg andel godkända ansökningar. Beteckningen av ett tredjeland som ett säkert ursprungsland bör uteslutande grunda sig på en bedömning av huruvida situationen i landet överensstämmer de gemensamma kriterier för att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer som fastställs i denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 379
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 380
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. | (49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer och övervaka situationen i potentiella tredjeländer i syfte att beteckna dem som säkra tredjeländer på unionsnivå eller uppta dem i EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. |
Or. en
Ändringsförslag 381
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. | (49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. Om ett sådant förslag till ändring inte har lagts fram inom utsatt tid bör den delegerade akten upphöra att gälla. |
Or. fr
Ändringsförslag 382
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. | (49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. |
Or. en
Ändringsförslag 383
Péter Niedermüller, Sylvie Guillaume
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom tre månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. | (49) Kommissionen bör med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som betecknas som säkra tredje länder på unionsnivå eller som finns upptagna på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Om läget plötsligt skulle förvärras i ett sådant tredjeland bör kommissionen kunna upphäva fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra det från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en begränsad period, genom en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vidare bör kommissionen i detta fall föreslå en ändring så att det berörda tredjelandet inte längre fastställs som säkert tredjeland på unionsnivå eller så att det avförs från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inom sex månader efter antagandet av den delegerade akt som tillfälligt upphäver fastställandet för det tredjelandet. |
Or. en
Ändringsförslag 384
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) I sin bedömning bör kommissionen ta hänsyn till ett antal olika informationskällor som den förfogar över, i synnerhet dess årliga lägesrapport för tredjeländer som är betecknas som kandidatländer av Europeiska rådet, de återkommande rapporterna från Europeiska utrikestjänsten och upplysningar från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer. Kommissionen bör kunna förlänga upphävandet av fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra ett tredjeland från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en period på sex månader, med möjligheten att förnya förlängningen en gång. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 385
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) I sin bedömning bör kommissionen ta hänsyn till ett antal olika informationskällor som den förfogar över, i synnerhet dess årliga lägesrapport för tredjeländer som är betecknas som kandidatländer av Europeiska rådet, de återkommande rapporterna från Europeiska utrikestjänsten och upplysningar från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer. Kommissionen bör kunna förlänga upphävandet av fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra ett tredjeland från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en period på sex månader, med möjligheten att förnya förlängningen en gång. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. | (50) I sin bedömning bör kommissionen ta hänsyn till ett antal olika informationskällor som den förfogar över, i synnerhet dess årliga lägesrapport för tredjeländer som är betecknas som kandidatländer av Europeiska rådet, de återkommande rapporterna från Europeiska utrikestjänsten och upplysningar från medlemsstater och Europeiska unionens asylbyrå. Kommissionen bör kunna förlänga upphävandet av fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra ett tredjeland från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en period på tre månader, med möjligheten att förnya förlängningen en gång. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
Or. en
Ändringsförslag 386
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) I sin bedömning bör kommissionen ta hänsyn till ett antal olika informationskällor som den förfogar över, i synnerhet dess årliga lägesrapport för tredjeländer som är betecknas som kandidatländer av Europeiska rådet, de återkommande rapporterna från Europeiska utrikestjänsten och upplysningar från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer. Kommissionen bör kunna förlänga upphävandet av fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra ett tredjeland från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en period på sex månader, med möjligheten att förnya förlängningen en gång. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. | (50) I sin bedömning bör kommissionen ta hänsyn till ett antal olika informationskällor som den förfogar över, i synnerhet dess årliga lägesrapport för tredjeländer som är betecknas som kandidatländer av Europeiska rådet, de återkommande rapporterna från Europeiska utrikestjänsten och upplysningar från FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta statliga och icke-statliga internationella organisationer. Kommissionen bör kunna förlänga upphävandet av fastställandet av det tredjelandet som säkert tredjeland på unionsnivå och avföra ett tredjeland från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer under en period på sex månader, med möjligheten att förnya förlängningen en gång. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
Or. en
Ändringsförslag 387
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) När giltighetstiden för den delegerade akten och förlängningar av denna löper ut, och utan att en ny delegerad akt har antagits, bör fastställandet av det tredjelandet som ett säkert tredjeland på unionsnivå eller upptagandet av landet på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inte längre vara upphävt. Detta ska inte påverka någon föreslagen ändring för att avföra det tredjelandet från förteckningarna. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 388
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) När giltighetstiden för den delegerade akten och förlängningar av denna löper ut, och utan att en ny delegerad akt har antagits, bör fastställandet av det tredjelandet som ett säkert tredjeland på unionsnivå eller upptagandet av landet på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer inte längre vara upphävt. Detta ska inte påverka någon föreslagen ändring för att avföra det tredjelandet från förteckningarna. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 389
Udo Voigt
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | utgår |
Or. de
Ändringsförslag 390
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 391
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 392
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | (52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder och potentiella tredjeländer, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda bör den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. Om en plötslig förändring till det bättre sker i ett potentiellt tredjeland kan kommissionen tillämpa förfarandet med delegerade akter och föreslå en senare ändring av denna förordning för att påskynda förfarandet. |
Or. en
Ändringsförslag 393
Péter Niedermüller, Sylvie Guillaume
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | (52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder. När ett tredjeland avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer får en medlemsstat meddela kommissionen om den anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de kriterier som anges i bilaga 1 till denna förordning för att uppföras på EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer. Kommissionen bör undersöka varje sådant meddelande från en medlemsstat och i förekommande fall lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer i enlighet med detta. Om kommissionen beslutar att inte lägga fram ett sådant förslag bör medlemsstaterna inte betrakta det landet som säkert ursprungsland på nationell nivå. |
Or. en
Ändringsförslag 394
Rachida Dati
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | (52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda bör den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. |
Or. fr
Ändringsförslag 395
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i denna förordning för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. | (52) Kommissionen bör med bistånd av Europeiska unionens asylbyrå regelbundet granska situationen i tredjeländer som har avförts från EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer eller säkra tredje länder, inbegripet om en medlemsstat meddelar kommissionen att den, efter en väl underbyggd bedömning, anser att ett tredjeland, efter förändringar i förhållandena i landet åter uppfyller de villkor som anges i detta direktiv för att betecknas som säkert. I ett sådant fall kan medlemsstater endast beteckna det tredjelandet som ett säkert ursprungsland eller säkert tredjeland på nationell nivå så länge kommissionen inte har några invändningar mot det fastställandet. När kommissionen anser att dessa villkor är uppfyllda kan den föreslå en ändring av fastställandet av säkra ursprungsländer på unionsnivå och EU:s förteckning över säkra tredjeländer genom tillägg av ett tredjeland. |
Or. fr
Ändringsförslag 396
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) När det gäller säkra ursprungsländer anordnade Europeiska unionens asylbyrå, till följd av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser den 20 juli 2015, där medlemsstaterna kom överens om att en bedömning av säkerheten på västra Balkan bör utföras av samtliga medlemsstater som en prioritering, ett möte på expertnivå med medlemsstaterna den 2 september 2015, under vilket ett brett samförstånd nåddes om att Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo*,30 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien bör anses som säkra ursprungsländer i den mening som avses i denna förordning. | utgår |
_________________ |
|
30 * Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. |
|
Or. en
Ändringsförslag 397
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) När det gäller säkra ursprungsländer anordnade Europeiska unionens asylbyrå, till följd av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser den 20 juli 2015, där medlemsstaterna kom överens om att en bedömning av säkerheten på västra Balkan bör utföras av samtliga medlemsstater som en prioritering, ett möte på expertnivå med medlemsstaterna den 2 september 2015, under vilket ett brett samförstånd nåddes om att Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo*,30 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien bör anses som säkra ursprungsländer i den mening som avses i denna förordning. | utgår |
_________________ |
|
30 * Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. |
|
Or. en
Ändringsförslag 398
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 54
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(54) Med en mängd informationskällor som grundval, däribland en särskild rapport från Europeiska utrikestjänsten och information från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer, anses ett antal tredjeländer som säkra ursprungsländer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 399
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 54
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(54) Med en mängd informationskällor som grundval, däribland en särskild rapport från Europeiska utrikestjänsten och information från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer, anses ett antal tredjeländer som säkra ursprungsländer. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 400
Jussi Halla-aho
Förslag till förordning
Skäl 54
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(54) Med en mängd informationskällor som grundval, däribland en särskild rapport från Europeiska utrikestjänsten och information från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, FN:s flyktingkommissariat, Europarådet och andra relevanta internationella organisationer, anses ett antal tredjeländer som säkra ursprungsländer. | (54) Med en mängd informationskällor som grundval, däribland en särskild rapport från Europeiska utrikestjänsten och information från medlemsstater och Europeiska unionens asylbyrå, anses ett antal tredjeländer som säkra ursprungsländer. |
Or. en
Ändringsförslag 401
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 55
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(55) När det gäller Albanien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fyra av 150 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 7,8 % (1040) av asylansökningarna från albanska medborgare var välgrundade. Minst åtta medlemsstater har betecknat Albanien som ett säkert ursprungsland. Albanien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Albanien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter och Albanien kommer att behöva fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli medlem, i enlighet med rekommendationerna i den årliga framstegsrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 402
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 55
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(55) När det gäller Albanien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fyra av 150 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 7,8 % (1040) av asylansökningarna från albanska medborgare var välgrundade. Minst åtta medlemsstater har betecknat Albanien som ett säkert ursprungsland. Albanien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Albanien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter och Albanien kommer att behöva fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli medlem, i enlighet med rekommendationerna i den årliga framstegsrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 403
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 55
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(55) När det gäller Albanien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fyra av 150 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 7,8 % (1040) av asylansökningarna från albanska medborgare var välgrundade. Minst åtta medlemsstater har betecknat Albanien som ett säkert ursprungsland. Albanien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Albanien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter och Albanien kommer att behöva fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli medlem, i enlighet med rekommendationerna i den årliga framstegsrapporten. | (55) När det gäller Albanien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fyra av 150 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 7,8 % (1040) av asylansökningarna från albanska medborgare var välgrundade. Minst åtta medlemsstater har betecknat Albanien som ett säkert ursprungsland. Albanien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Albanien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter och Albanien kommer att behöva fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli medlem, i enlighet med rekommendationerna i den årliga framstegsrapporten. |
Or. bg
Ändringsförslag 404
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) När det gäller Bosnien och Hercegovina utgör dess konstitution grunden för fördelningen av befogenheter mellan landets folkgrupper. Den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar är tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fem av 1196 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 4,6 % (330) av asylansökningarna från medborgare i Bosnien och Hercegovina var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Bosnien och Hercegovina som ett säkert ursprungsland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 405
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) När det gäller Bosnien och Hercegovina utgör dess konstitution grunden för fördelningen av befogenheter mellan landets folkgrupper. Den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar är tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fem av 1196 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 4,6 % (330) av asylansökningarna från medborgare i Bosnien och Hercegovina var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Bosnien och Hercegovina som ett säkert ursprungsland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 406
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 56
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(56) När det gäller Bosnien och Hercegovina utgör dess konstitution grunden för fördelningen av befogenheter mellan landets folkgrupper. Den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar är tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fem av 1196 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 4,6 % (330) av asylansökningarna från medborgare i Bosnien och Hercegovina var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Bosnien och Hercegovina som ett säkert ursprungsland. | (56) När det gäller Bosnien och Hercegovina utgör dess konstitution grunden för fördelningen av befogenheter mellan landets folkgrupper. Den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar är tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i fem av 1196 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 4,6 % (330) av asylansökningarna från medborgare i Bosnien och Hercegovina var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Bosnien och Hercegovina som ett säkert ursprungsland. |
Or. bg
Ändringsförslag 407
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 57
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(57) När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i sex av 502 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 0,9 % (70) av asylansökningarna från medborgare i f.d. republiken Makedonien var välgrundade. Minst sju medlemsstater har betecknat f.d. republiken Makedonien som ett säkert ursprungsland. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 408
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 57
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(57) När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i sex av 502 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 0,9 % (70) av asylansökningarna från medborgare i f.d. republiken Makedonien var välgrundade. Minst sju medlemsstater har betecknat f.d. republiken Makedonien som ett säkert ursprungsland. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 409
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 57
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(57) När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i sex av 502 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 0,9 % (70) av asylansökningarna från medborgare i f.d. republiken Makedonien var välgrundade. Minst sju medlemsstater har betecknat f.d. republiken Makedonien som ett säkert ursprungsland. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | (57) När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i sex av 502 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 0,9 % (70) av asylansökningarna från medborgare i f.d. republiken Makedonien var välgrundade. Minst sju medlemsstater har betecknat f.d. republiken Makedonien som ett säkert ursprungsland. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. |
Or. bg
Ändringsförslag 410
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 58
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(58) När det gäller Kosovo* är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse och kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Att Kosovo* inte har anslutit sig till relevanta internationella människorättsinstrument, såsom Europakonventionen beror på bristen på internationell enighet om landets status som självständig stat. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 6,3 % (830) av asylansökningarna från medborgare i Kosovo* var välgrundade. Minst sex medlemsstater har betecknat Kosovo* som ett säkert ursprungsland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 411
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Judith Sargentini, Jean Lambert
Förslag till förordning
Skäl 58
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(58) När det gäller Kosovo* är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse och kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Att Kosovo* inte har anslutit sig till relevanta internationella människorättsinstrument, såsom Europakonventionen beror på bristen på internationell enighet om landets status som självständig stat. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 6,3 % (830) av asylansökningarna från medborgare i Kosovo* var välgrundade. Minst sex medlemsstater har betecknat Kosovo* som ett säkert ursprungsland. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 412
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 58
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(58) När det gäller Kosovo* är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse och kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Att Kosovo* inte har anslutit sig till relevanta internationella människorättsinstrument, såsom Europakonventionen beror på bristen på internationell enighet om landets status som självständig stat. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 6,3 % (830) av asylansökningarna från medborgare i Kosovo* var välgrundade. Minst sex medlemsstater har betecknat Kosovo* som ett säkert ursprungsland. | (58) När det gäller Kosovo* är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse och kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Att Kosovo* inte har anslutit sig till relevanta internationella människorättsinstrument, såsom Europakonventionen beror på bristen på internationell enighet om landets status som självständig stat. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 6,3 % (830) av asylansökningarna från medborgare i Kosovo* var välgrundade. Minst sex medlemsstater har betecknat Kosovo* som ett säkert ursprungsland. |
Or. bg
Ändringsförslag 413
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 59
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(59) Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt. Dessutom utgör inte någon av de termer, ord eller definitioner som används i denna förordning ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och inte heller utgör den ett erkännande av Kosovo från enskilda medlemsstaters sida om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. I synnerhet antyder inte användningen av termen ”länder” ett erkännande av en stat. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 414
Brice Hortefeux
Förslag till förordning
Skäl 59
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(59) Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt. Dessutom utgör inte någon av de termer, ord eller definitioner som används i denna förordning ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och inte heller utgör den ett erkännande av Kosovo från enskilda medlemsstaters sida om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. I synnerhet antyder inte användningen av termen ”länder” ett erkännande av en stat. | (59) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt. Dessutom utgör inte någon av de termer, ord eller definitioner som används i detta direktiv ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och inte heller utgör det ett erkännande av Kosovo från enskilda medlemsstaters sida om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. I synnerhet antyder inte användningen av termen ”länder” ett erkännande av en stat. |
Or. fr
Ändringsförslag 415
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 59
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(59) Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt. Dessutom utgör inte någon av de termer, ord eller definitioner som används i denna förordning ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och inte heller utgör den ett erkännande av Kosovo från enskilda medlemsstaters sida om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. I synnerhet antyder inte användningen av termen ”länder” ett erkännande av en stat. | (59) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, som ska beslutas i enlighet med deras nationella praxis och internationell rätt. Dessutom utgör inte någon av de termer, ord eller definitioner som används i detta direktiv ett erkännande av Kosovo som självständig stat från unionens sida och inte heller utgör det ett erkännande av Kosovo från enskilda medlemsstaters sida om de inte tidigare har vidtagit en sådan åtgärd. I synnerhet antyder inte användningen av termen ”länder” ett erkännande av en stat. |
Or. en
Ändringsförslag 416
Ska Keller
för Verts/ALE-gruppen
Jean Lambert, Judith Sargentini
Förslag till förordning
Skäl 60
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(60) När det gäller Montenegro är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i en av 447 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 3,0 % (40) av asylansökningarna från medborgare i Montenegro var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Montenegro som ett säkert ursprungsland. Montenegro har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet och förhandlingarna har inletts. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Montenegro uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Montenegro måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 417
Marina Albiol Guzmán
Förslag till förordning
Skäl 60
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(60) När det gäller Montenegro är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i en av 447 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 3,0 % (40) av asylansökningarna från medborgare i Montenegro var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Montenegro som ett säkert ursprungsland. Montenegro har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet och förhandlingarna har inletts. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Montenegro uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Montenegro måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 418
Emil Radev
Förslag till förordning
Skäl 60
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(60) När det gäller Montenegro är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i en av 447 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 3,0 % (40) av asylansökningarna från medborgare i Montenegro var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Montenegro som ett säkert ursprungsland. Montenegro har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet och förhandlingarna har inletts. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Montenegro uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Montenegro måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. | (60) När det gäller Montenegro är den rättsliga grunden för skydd mot förföljelse eller kränkningar tillräckligt underbyggd med materiell och processrättslig lagstiftning på området mänskliga rättigheter och antidiskriminering; dessutom har landet anslutit sig till alla viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. Under 2014 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sådana kränkningar i en av 447 anmälningar. Det finns inte några indikationer på att det har förekommit utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman eller förnedrande behandling eller straff, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åsikt eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland. Under 2014 ansåg medlemsstaterna att 3,0 % (40) av asylansökningarna från medborgare i Montenegro var välgrundade. Minst nio medlemsstater har betecknat Montenegro som ett säkert ursprungsland. Montenegro har utsetts som kandidatland av Europeiska rådet och förhandlingarna har inletts. Vid tiden för fastställandet gjordes bedömningen att Montenegro uppfyllde de kriterier som fastställts av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Montenegro måste fortsätta att uppfylla dessa kriterier för att bli en medlem i enlighet med rekommendationerna i den årliga lägesrapporten. |
Or. bg