Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

28.3.2013

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder

( COM(2012)0614 – C7‑0382/2012 – 2012/0299(COD) )

Föredragande: Marije Cornelissen

PA_Legam

KORTFATTAD MOTIVERING

I oktober 2012 lade kommissionen fram ett lagstiftningsförslag för att främja en jämn könsbalans bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag. Året innan fick börsnoterade företag i EU en sista chans att självreglera för att få in mer kvinnor på styrelseposter i och med att kommissionens vice ordförande uppmanade dem att skriva under ”Women on board pledge for Europe” i mars 2011. Bara 24 företag i Europa skrev under. Med tanke på den fortsatt låga andelen kvinnor i bolagsstyrelser och det uppenbara misslyckandet med självregleringen för att på ett betydande sätt förbättra situationen under de senaste decennierna, är tiden inne för att vidta lagstiftningsåtgärder.

Tillämpningsområde: Verkställande och icke verkställande styrelseledamöter

Föredraganden föreslår att hela direktivet ska gälla både verkställande och icke verkställande styrelseledamöter. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte den dagliga verksamheten över hövan eftersom företagen behåller friheten att välja ut kandidater på grundval av deras färdigheter eller andra relevanta kriterier. Andelen kvinnliga verkställande styrelseledamöter är särskilt låg (10 procent 2013 jämfört med 17 procent bland icke verkställande styrelseledamöter). Därför bör de artiklar i direktivet som berör reglering av urvalsförfarandet gälla alla styrelseledamöter.

Mångfald i förfarandena

I kommissionens förslag läggs tonvikten på hur styrelseledamöter väljs ut. Förfarandet bör vara öppet, objektivt och bygga på individuella färdigheter. Dock liknar sättet på vilket styrelseledamöter väljs ut inte alltid anställningsförfarandet för vanliga anställda. I vissa medlemsstater utnämns t.ex. styrelseledamöter av arbetstagare eller medlemmar i fackförbund, som det tyska medbestämmandesystemet. Dessutom är inte individuella färdigheter alltid det enda kriteriet av vikt. En balans mellan olika färdigheter, expertis, nationalitet eller överväganden som gäller representation kan bli viktiga eller till och med avgörande faktorer i det slutliga urvalet av styrelseledamöter. Fackföreningar och företag har efterlyst större flexibilitet i förfarandena för utnämning och urval.

Därför föreslår föredraganden i artikel 4.1 att medlemsstater och företag själva får anpassa sina förfaranden för urval eller utnämning och i stället fokusera på resultatet. Anpassningarna kan se ut på olika sätt och gälla både förfarandet för utnämning, rekrytering och urval, så länge de strävar efter ett resultat på 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser i börsnoterade företag.

Fokus på hela anställningsförfarandet

Kommissionens förslag inriktas bara på det individuella urvalsförfarandet för kandidater till styrelseposter. Men anställningen av en styrelsemedlem börjar inte vid urvalsstadiet. Det börjar när en grupp kandidater väljs ut. Om denna grupp inte omfattar tillräckligt med kompetenta och lämpliga kvinnliga kandidater är det fortfarande inte troligt att en kvinna kommer att väljas även om urvalskriterierna är helt könsneutrala.

Föredraganden föreslår därför att man tar med urvalsgruppen i rapporteringskraven för företag som inte har valt kvinnor, eftersom kvinnor fortfarande är underrepresenterade, genom att kräva information om andelen kvinnor i urvalsgruppen såväl som information om de kriterier som används för att välja en kandidat, och åtgärderna som ska vidtas för att se till att det finns tillräckligt med kvalificerade och lämpliga kandidater som tillhör det underrepresenterade könet i de kommande förfarandena.

Rapporterings- och förklaringsskyldigheter

Direktivet bör inriktas på de företag som inte anstränger sig tillräckligt eller som inte har uppnått tillfredsställande resultat när det gäller främjandet av en jämn könsbalans i sina styrelser. Därför vill föredraganden göra skillnad på företag som sköter sig och företag som missköter sig. Det kommer att krävas av alla företag att de årligen informerar om könsfördelningen i sina styrelser i sina årsrapporter och till de behöriga nationella myndigheterna. Om företag har utsett någon från det överrepresenterade könet ökar deras krav på offentliggörande, rapportering och förklaring. De kommer att tvingas offentliggöra könsfördelningen i urvalsgruppen och de anledningar och kriterier som lett fram till valet av en kandidat som tillhör det överrepresenterade könet, såväl som att ta fram åtgärder för att garantera en jämnare könsfördelning i urvalsgruppen och att öka chanserna att utse en styrelseledamot från det underrepresenterade könet i kommande utnämningar.

Upphävandeklausul

Kommissionens förslag syftar till att undvika oförenlighet med befintliga nationella åtgärder som vidtagits för att öka könsbalansen i styrelser. Föredraganden föreslår att man behåller medlemsstaternas möjlighet att skjuta upp vissa viktiga artiklar i direktivet. Om en medlemsstat anser att frivilliga åtgärder eller andra åtgärder också kan bidra till efterlevnad av direktivet, bör den ha friheten att undersöka om så är fallet. Dock föreslår hon att man stärker garantin att den nationella lagstiftningen är lika effektiv för att uppnå direktivets mål på 40 procent Därför bör upphävandet förutsätta kommissionens godkännande. Om ett delmål på 30 procent kvinnliga styrelseledamöter inte har uppnåtts före 2017 kommer direktivet automatiskt att träda i kraft i den medlemsstaten.

Sanktioner och incitament

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag att ge medlemsstaterna huvudansvaret för att införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. Dock kan ytterligare incitament införas. Medlemsstaterna bör kunna belöna företag genom att använda uppnåendet av målet på 40 procent som ett tilldelningskriterium i offentliga upphandlingar. Dessutom bör EU‑institutionerna föregå med gott exempel genom att tilldela kontrakt vid upphandlingar endast till företag som har uppnått målet på 40 procent. Efterlevnad av direktivet (inte att förväxla med det slutliga målet) bör vara ett villkor för att beviljas EU-medel.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1

Förslag till direktiv

Titeln


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Förslag till	Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder	om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder
(Text av betydelse för EES)	(Text av betydelse för EES)

Or. en

Ändringsförslag 2

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 157.3,	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 8, 157.3 och 4,

Or. en

Ändringsförslag 3

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1a (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen,

Or. en

Ändringsförslag 4

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1b (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

Or. en

Ändringsförslag 5

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1c (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	med beaktande av artikel 4 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (Cedaw),

Or. en

Ändringsförslag 6

Förslag till direktiv

Skäl 7


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Ett effektivt utnyttjande av humankapitalet är ett av de viktigaste kännetecknen på en konkurrenskraftig ekonomi och är avgörande för att hantera de demografiska utmaningarna i EU, hävda sig i en globaliserad ekonomi och skapa konkurrensfördelar gentemot tredjeland. Andelen högutbildade och kompetenta kvinnor ökar ständigt, vilket framgår av att 60 procent av högskoleexamina tas av kvinnor. Att inte heller fortsättningsvis använda denna kapacitet vid tillsättning av ledande ställningar i det ekonomiska beslutsfattandet skulle innebära ett underutnyttjande av kompetent humankapital.	(7) Ett effektivt utnyttjande av humankapitalet är ett av de viktigaste kännetecknen på en konkurrenskraftig ekonomi, för att kunna hävda sig i en globaliserad ekonomi. Det finns många högutbildade och kompetenta kvinnor vilket framgår bland annat av att 60 procent av högskoleexamina tas av kvinnor. Att inte heller fortsättningsvis använda denna kapacitet vid tillsättning av ledande ställningar i det ekonomiska beslutsfattandet skulle innebära ett underutnyttjande av kompetent humankapital.

Or. en

Ändringsförslag 7

Förslag till direktiv

Skäl 14


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Det här direktivet syftar inte till att i detalj harmonisera nationell lagstiftning om urval och kriterier för bedömningen av meriter för styrelseledamöter. Men jämställdheten bland icke verkställande styrelseledamöter kräver att vissa minimikrav ställs på börsnoterade företag med sned könsfördelning så att de rekryterar icke verkställande styrelseledamöter efter en objektiv jämförelse av de sökandes meriter med avseende på lämplighet, kompetens och yrkeserfarenhet. Endast insatser på EU‑nivå kan i praktiken bidra till konkurrens på lika villkor inom hela unionen och förebygga praktiska problem i affärslivet.	(14) Det här direktivet syftar inte till att i detalj harmonisera nationell lagstiftning om urval och kriterier för bedömningen av meriter för styrelseledamöter, utan kräver att börsnoterade företag som inte har en jämn könsfördelning anpassar sina förfaranden för rekrytering, urval och utnämning, bland annat genom att fatta beslut om utnämning av styrelseledamöter för att uppnå en jämn könsfördelning bland styrelseledamöterna. Endast insatser på EU‑nivå kan i praktiken bidra till konkurrens på lika villkor inom hela unionen och förebygga praktiska problem i affärslivet.

Or. en

Ändringsförslag 8

Förslag till direktiv

Skäl 20


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Alla ledningsstrukturer skiljer på verkställande styrelseledamöter, som deltar i företagets dagliga förvaltning, och icke verkställande styrelseledamöter som inte deltar i den dagliga verksamheten men utövar tillsyn. De kvantitativa målen i direktivet bör bara tillämpas på icke verkställande styrelseledamöter, för att få rätt balans mellan behovet av en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna å ena sidan och behovet av så liten inblandning som möjligt i företagets dagliga styrning å den andra. Eftersom de icke verkställande styrelseledamöterna har en tillsynsfunktion är det också lättare att rekrytera kompetenta sökande utanför företaget och i hög grad även utanför branschen, något som är viktigt på de ekonomiska områden där ett visst kön är särskilt sällsynt.	(20) Alla ledningsstrukturer skiljer på verkställande styrelseledamöter, som deltar i företagets dagliga förvaltning, och icke verkställande styrelseledamöter som inte deltar i den dagliga verksamheten men utövar tillsyn. De kvantitativa målen i direktivet bör tillämpas på icke verkställande styrelseledamöter och ytterligare åtgärder bör tillämpas på verkställande styrelseledamöter.

Or. en

Ändringsförslag 9

Förslag till direktiv

Skäl 21


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) I många medlemsstater får eller måste en viss andel av de icke verkställande styrelseledamöterna utses eller väljas av företagets anställda och/eller fackföreningar i enlighet med nationell lag eller praxis. De kvantitativa målen i direktivet bör tillämpas på alla icke verkställande styrelseledamöter, även personalrepresentanter. Det är dock de berörda medlemsstaterna själva som bör fastställa närmare bestämmelser för hur målen ska nås, med tanke på att vissa icke verkställande styrelseledamöter är personalrepresentanter.	(21) I många medlemsstater får eller måste en viss andel av de icke verkställande styrelseledamöterna utses eller väljas av företagets anställda och/eller fackföreningar i enlighet med nationell lag eller praxis. De kvantitativa målen i direktivet bör tillämpas på alla styrelseledamöter, även personalrepresentanter. Detta direktiv bör ta hänsyn till de olika urvalsförfaranden som finns i medlemsstaterna.

Or. en

Ändringsförslag 10

Förslag till direktiv

Skäl 22


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) De börsnoterade företagen i unionen bör åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att uppfylla vissa mål avseende könsfördelningen i bolagsstyrelserna. Börsnoterade företag där färre än 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet bör utse sådana styrelseledamöter efter en jämförande analys av de sökandes meriter med hjälp av i förväg fastställda, klara och tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier för att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020. Därför fastställs i direktivet en målsättning på att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna bör tillhöra det underrepresenterade könet senast det datumet. Målet avser i princip endast den övergripande könsfördelningen bland icke verkställande styrelseledamöter och ingriper inte i det konkreta urvalet av enskilda sökande. I synnerhet utesluter målet inga särskilda sökande och ålägger inte heller företagen eller aktieägarna att utse vissa styrelseledamöter. Beslutet om vilka sökande som är lämpligast som styrelseledamöter ligger alltså kvar hos företagen och aktieägarna.	(22) De börsnoterade företagen i unionen bör åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att uppfylla vissa mål avseende könsfördelningen i bolagsstyrelserna. Börsnoterade företag där färre än 40 procent av styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet bör anpassa sina förfaranden för rekrytering, urval och utnämning för att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020. Därför fastställs i direktivet en målsättning på att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna bör tillhöra det underrepresenterade könet senast det datumet. Målet avser i princip endast den övergripande könsfördelningen bland verkställande och icke verkställande styrelseledamöter och ingriper inte i det konkreta urvalet av enskilda sökande. I synnerhet utesluter målet inga särskilda sökande och ålägger inte heller företagen eller aktieägarna att utse vissa styrelseledamöter. Beslutet om vilka sökande som är lämpligast som styrelseledamöter ligger alltså kvar hos företagen och aktieägarna.

Or. en

Ändringsförslag 11

Förslag till direktiv

Skäl 23


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Medlemsstaterna utövar ett dominerande inflytande över börsnoterade företag som är sådana offentliga företag som avses i artikel 2 b i kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet. Detta dominerande inflytande ger medlemsstaterna verktyg för att snabbare vidta de nödvändiga förändringarna I sådana företag bör därför målet att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet kunna nås tidigare.	(23) Medlemsstaterna utövar ett dominerande inflytande över börsnoterade företag som är sådana offentliga företag som avses i artikel 2 b i kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet. Detta dominerande inflytande ger medlemsstaterna verktyg för att snabbare vidta de nödvändiga förändringarna I sådana företag bör därför målet att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet kunna nås tidigare.

Or. en

Ändringsförslag 12

Förslag till direktiv

Skäl 24


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Hur många icke verkställande styrelseledamöter som krävs för att fullgöra målsättningarna bör preciseras närmare, eftersom det i de flesta bolagsstyrelser är matematisk möjligt endast att lägga sig över eller strax under 40 procent. Därför bör det exakta antal styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet ligga så nära 40 procent som möjligt. För att undvika diskriminering av det ursprungligen överrepresenterade könet bör de börsnoterade företagen inte åläggas att utse minst hälften av de icke verkställande styrelseledamöterna från det underrepresenterade könet. Det underrepresenterade könet bör alltså exempelvis inneha minst en styrelsepost i styrelser med tre eller fyra icke verkställande styrelseledamöter, minst två styrelseposter i styrelser med fem eller sex icke verkställande styrelseledamöter, och minst tre styrelseposter i styrelser med sju eller åtta icke verkställande styrelseledamöter.	(24) Hur många icke verkställande styrelseledamöter som krävs för att fullgöra målsättningarna bör preciseras närmare, eftersom det i de flesta bolagsstyrelser är matematisk möjligt endast att lägga sig över eller strax under 40 procent. Därför bör det exakta antal styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet ligga så nära 40 procent som möjligt. För att undvika diskriminering av det ursprungligen överrepresenterade könet bör de börsnoterade företagen inte åläggas att utse mer än hälften av de icke verkställande styrelseledamöterna från det underrepresenterade könet. Det underrepresenterade könet bör alltså exempelvis inneha minst en styrelsepost i styrelser med tre icke verkställande styrelseledamöter, minst två styrelseposter i styrelser med fyra, fem eller sex icke verkställande styrelseledamöter, och minst tre styrelseposter i styrelser med sju eller åtta icke verkställande styrelseledamöter.

Or. en

Ändringsförslag 13

Förslag till direktiv

Skäl 26


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) I enlighet med denna rättspraxis bör medlemsstaterna se till att de mest kompetenta sökande rekryteras som icke verkställande styrelseledamöter efter en jämförande analys av alla sökandes meriter mot i förväg fastställda tydliga, neutrala och otvetydiga urvalskriterier. Några exempel på urvalskriterier som företagen skulle kunna använda är till exempel erfarenhet av arbetsledning eller tillsyn, relevanta kunskaper om exempelvis ekonomi, revision eller personalförvaltning, ledarskaps- eller kommunikationsförmåga samt förmåga till nätverkande. När de sökande är lika meriterade bör sökande av det underrepresenterade könet få företräde, om de är lämpade, kompetenta, har yrkeserfarenhet och om en objektiv bedömning av alla enskilda sökandes meriter inte ger utslag för sökande av motsatt kön.	(26) I enlighet med artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och, i förekommande fall, relevant rättspraxis bör medlemsstaterna garantera öppenhet i sina förfaranden för rekrytering, urval och utnämning samtidigt som privatlivet respekteras med avseende på behandlingen av personuppgifter som avses i artiklarna 7 och 8 i stadgan. Några exempel på urvalskriterier som företagen skulle kunna använda är till exempel erfarenhet av arbetsledning eller tillsyn, relevanta kunskaper om exempelvis ekonomi, revision eller personalförvaltning, ledarskaps- eller kommunikationsförmåga samt förmåga till nätverkande. När de sökande är minst lika meriterade bör sökande av det underrepresenterade könet få företräde. Medlemsstaterna bör se till att företag som inte har uppnått direktivets viktigaste mål tillhandahåller ytterligare information om sina förfaranden för rekrytering, urval och utnämning, och särskilt lämnar in konkreta planer för en jämnare könsfördelning i sina styrelser.

Or. en

Ändringsförslag 14

Förslag till direktiv

Skäl 27


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Metoderna för rekrytering och utnämning av styrelseledamöter varierar från en medlemsstat till en annan och från ett företag till ett annat. Det kan till exempel gå till så att en utnämningskommitté gör ett förhandsurval av vissa sökande, som därefter presenteras vid bolagsstämman, eller så att enskilda aktieägare direkt utser styrelseledamöterna eller så att bolagsstämman röstar fram vissa sökande eller en förteckning över sökande. De krav som ställs på urvalet bör uppfyllas i ett lämpligt stadium av urvalsprocessen, i enlighet med nationell lagstiftning och de börsnoterade företagens bolagsordningar. På denna punkt fastställer direktivet bara en minimiharmonisering för urvalsförfarandena, med tillämpning av de krav som ställs i domstolens rättspraxis, för att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen.	(27) Metoderna för rekrytering och utnämning av styrelseledamöter varierar från en medlemsstat till en annan och från ett företag till ett annat. Det kan till exempel gå till så att en utnämningskommitté gör ett förhandsurval av vissa sökande, som därefter presenteras vid bolagsstämman, eller så att enskilda aktieägare direkt utser styrelseledamöterna eller så att bolagsstämman röstar fram vissa sökande eller en förteckning över sökande. I detta direktiv respekteras det därför att urvalet kan ske på flera olika sätt, men vidhålls samtidigt att målet om flera kvinnor i styrelserna måste uppnås. De krav som ställs på urvalet bör uppfyllas i ett lämpligt stadium av urvalsprocessen, i enlighet med nationell lagstiftning och de börsnoterade företagens bolagsordningar. På denna punkt tillåter direktivet flera olika former av urval för att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen.

Or. en

Ändringsförslag 15

Förslag till direktiv

Skäl 28


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Syftet med direktivet är att förbättra könssammansättningen i de börsnoterade företagens styrelser och därmed bidra till likabehandling av män och kvinnor, som är en grundläggande rättighet inom Europeiska unionen. De börsnoterade företagen bör därför åläggas att på begäran av en avvisad sökande redogöra inte bara för vilka kriterier som använts vid urvalet, utan också för hur den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier gått till och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande som inte tillhör det underrepresenterade könet. Dessa begränsningar av den rätt till personlig integritet vid behandlingen av personuppgifter som stadfästs i artiklarna 7 och 8 i stadgan, och de börsnoterade företagens skyldighet att på begäran från avvisade sökande tillhandahålla dessa upplysningar, är nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen, eftersom de eftersträvar mål av allmänt intresse. De är därmed förenliga med de krav som ställs på sådana inskränkningar i artikel 52.1 i stadgan och i rättspraxis från Europeiska unionens domstol.	(28) Syftet med direktivet är att förbättra könssammansättningen i de börsnoterade företagens styrelser och därmed bidra till likabehandling av män och kvinnor, som är en grundläggande rättighet inom Europeiska unionen. De börsnoterade företagen bör därför åläggas att för en avvisad sökande redogöra inte bara för vilka kriterier som använts vid urvalet, utan också för hur den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier gått till och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande som inte tillhör det underrepresenterade könet. Dessa begränsningar av den rätt till personlig integritet vid behandlingen av personuppgifter som stadfästs i artiklarna 7 och 8 i stadgan, och de börsnoterade företagens skyldighet att till avvisade sökande tillhandahålla dessa upplysningar, är nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen, eftersom de eftersträvar mål av allmänt intresse. De är därmed förenliga med de krav som ställs på sådana inskränkningar i artikel 52.1 i stadgan och i rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

Or. en

Ändringsförslag 16

Förslag till direktiv

Skäl 30


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv som bland annat kan omfatta straffavgifter, ogiltigförklaring eller upphävande av en utnämning eller val till icke verkställande styrelseledamot som skett i strid med de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 4.1.	(30) Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv som bland annat kan omfatta straffavgifter, begränsad tillgång till eller uteslutning från EU-medel och ogiltigförklaring eller upphävande av en utnämning eller val till icke verkställande styrelseledamot som skett i strid med de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 4.1. Ett företags berättigande till deltagande i anbudsförfaranden från en EU-institution förutsätter att målet i artikel 4.1 uppnås. Medlemsstaterna får fastställa uppnåendet av målet i artikel 4.1 som ett kriterium för deltagande i offentlig upphandling.

Or. en

Ändringsförslag 17

Förslag till direktiv

Skäl 31


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31) Eftersom personalens könssammansättning direkt påverkar rekryteringsunderlaget från det underrepresenterade könet, får medlemsstaterna fastställa att företag där under 10 procent av personalstyrkan tillhör det underrepresenterade könet inte behöver uppfylla målen i direktivet.	utgår

Or. en

Ändringsförslag 18

Förslag till direktiv

Skäl 32


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) Eftersom de börsnoterade företagen bör eftersträva att öka det underrepresenterade könets deltagande i beslutsfattande ställningar, får medlemsstaterna fastställa att målsättningarna i direktivet ska anses uppfyllda om det börsnoterade företaget kan påvisa att minst en tredjedel av alla styrelseledamöter, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande, tillhör det underrepresenterade könet.	(32) Eftersom andelen kvinnor bland verkställande styrelseledamöter är ännu lägre bör en kompletterande stimulans införas för att öka andelen kvinnliga verkställande styrelseledamöter. Medlemsstaterna får fastställa att målsättningarna i direktivet bör anses uppfyllda om det börsnoterade företaget kan påvisa att styrelseledamöter som tillhör det underrepresenterade könet innehar minst en tredjedel av alla styrelseposter, förutsatt att minst en av de verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet.

Or. en

Ändringsförslag 19

Förslag till direktiv

Skäl 33


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Utöver målsättningarna för icke verkställande styrelseledamöter bör de börsnoterade företagen, i syfte att förbättra könsfördelningen även bland styrelseledamöter som deltar i den dagliga verksamheten, åläggas att göra egna åtaganden för könsfördelningen bland de verkställande styrelseledamöterna, som ska uppfyllas senast den 1 januari 2020. Dessa åtaganden bör syfta till konkreta framsteg med könsfördelningen i det enskilda företaget, jämfört med dagens situation.	(33) Utöver målsättningarna för icke verkställande styrelseledamöter bör de börsnoterade företagen, i syfte att förbättra könsfördelningen även bland styrelseledamöter som deltar i den dagliga verksamheten, åläggas att göra egna åtaganden för en jämnare könsfördelning bland de verkställande styrelseledamöterna, som ska uppfyllas senast den 1 januari 2020, eller, när det rör sig om börsnoterade företag som är offentliga företag, senast den 1 januari 2018. Dessa åtaganden bör syfta till konkreta framsteg med könsfördelningen i det enskilda företaget, jämfört med dagens situation.

Or. en

Ändringsförslag 20

Förslag till direktiv

Skäl 35


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35) Medlemsstaterna kan redan ha vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser innan detta direktiv trädde i kraft. Dessa medlemsstater bör ha möjlighet att tillämpa de egna åtgärderna istället för de formella krav som ställs på utnämningar, om de kan påvisa att de egna åtgärderna är lika effektiva för att uppnå målet att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepresenterade könet senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.	(35) Medlemsstaterna kan redan ha vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser innan detta direktiv trädde i kraft. Dessa medlemsstater bör ha möjlighet att tillämpa de egna åtgärderna i stället för de formella krav som ställs på utnämningar, om de kan påvisa att de egna åtgärderna är lika effektiva för att uppnå målet att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepresenterade könet senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag. Kommissionen bör undersöka huruvida medlemsstaternas åtgärder är tillräckliga för att uppnå det önskade resultatet och på grundval av detta besluta om berörda artiklar i direktivet kan upphävas för att undvika oförenlighet med nationella åtgärder.

Or. en

Ändringsförslag 21

Förslag till direktiv

Artikel 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta direktiv fastställer åtgärder som ska åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag genom insatser för att påskynda en jämnare könsfördelning och samtidigt ge företagen tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som behövs.	Detta direktiv fastställer åtgärder som ska åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland styrelseledamöter i börsnoterade företag genom insatser för att påskynda en jämnare könsfördelning och samtidigt ge företagen tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som behövs.

Or. en

Ändringsförslag 22

Förslag till direktiv

Artikel 4 – rubriken


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Målsättningar för icke verkställande styrelseledamöter	Målsättningar för styrelseledamöter

Or. en

Ändringsförslag 23

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag där färre än 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet utnämner sådana styrelseledamöter efter en jämförande analys av de sökandes meriter med hjälp av i förväg fastställda, klara och tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier för att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020, eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.	1. Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag där färre än 40 procent av de styrelseledamöterna tillhör det underrepresenterade könet anpassar sina förfaranden för rekrytering, urval eller utnämning i syfte att uppnå målet senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 när det gäller börsnoterade företag som är offentliga företag.
	Dessa förfaranden får bland annat inbegripa att göra utnämningen efter en jämförande analys av de sökandes meriter med hjälp av i förväg fastställda, klara och tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier.
	Oavsett vilket förfarande som tillämpas ska anpassningen syfta till att uppnå 40 procent senast den 1 januari 2020, eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.

Or. en

Motivering

Bolagsstyrelser väljs inte endast ut på grundval av jämförande analyser. Praxis i EU:s medlemsstater varierar och tar förutom kvalifikationer även upp frågor som t.ex. representation. Förfarandena varierar, inbegripet rekrytering, preliminära val från urvalskommittéer eller val som i fallet med arbetstagarrepresentanter. Direktivet måste ta hänsyn till dessa olika förfaranden och inriktas på det önskade resultatet.

Ändringsförslag 24

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Antalet icke verkställande styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet i punkt 1 ska vara så många som krävs för att proportionellt ligga så nära 40 procent som möjligt, men högst 49 procent.	2. Antalet styrelseledamöter som krävs för att uppnå målet i punkt 1 ska vara så många som krävs för att proportionellt ligga så nära 40 procent som möjligt, men högst 49 procent.

Or. en

Ändringsförslag 25

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 3


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För att uppnå målet i punkt 1 ska medlemsstaterna vid urvalet av icke verkställande styrelseledamöter se till att sökande av det underrepresenterade könet ges företräde om de är lika meriterade som sökande av motsatt kön med avseende på lämplighet, kompetens och yrkeserfarenhet om inte en objektiv bedömning av alla enskilda sökandes meriter ger utslag för sökande av motsatt kön.	3. För att uppnå målet i punkt 1 och i enlighet med artikel 23.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska medlemsstaterna vid rekryteringen, urvalet och utnämningen av styrelseledamöter se till att sökande av det underrepresenterade könet ges företräde, om inte en objektiv undersökning som tar hänsyn till alla kriterier visar att sökande av motsatt kön är bättre lämpad.
	När det gäller urvalsförfaranden som grundas på kompetens ska prioritet ges till kandidaten av det underrepresenterade könet i de fall där kandidaten är minst lika kvalificerad som en kandidat av det motsatta könet i fråga om lämplighet, kompetens eller yrkesmässiga färdigheter.

Or. en

Ändringsförslag 26

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 4


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag på en avvisad sökandes begäran redogör för de kriterier som använts vid urvalet, den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande av motsatt kön.	4. Medlemsstaterna ska se till att börsnoterade företag till en avvisad sökande redogör för antalet sökande i urvalsgruppen samt deras kön, samtidigt som man respekterar deras anonymitet i enlighet med EU-lagstiftningen om skydd av personuppgifter, de kriterier som använts vid urvalet eller utnämningen, den objektiva jämförelsen mellan dessa kriterier och i lämpliga fall vilka omständigheter som gett utslag för en sökande av motsatt kön

Or. en

Ändringsförslag 27

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 4a (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Medlemsstaterna ska se till att de krav som ställs på urvalet bör uppfyllas i ett lämpligt stadium av urvalsprocessen, i enlighet med nationell lagstiftning och de börsnoterade företagens bolagsordningar.

Or. en

Ändringsförslag 28

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 6


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Medlemsstaterna får fastställa att börsnoterade företag där under 10 procent av personalstyrkan tillhör det underrepresenterade könet inte ska omfattas av målet i punkt 1.	utgår

Or. en

Ändringsförslag 29

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 7


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Medlemsstaterna får fastställa att målet i punkt 1 ska anses uppfyllt om det börsnoterade företaget kan påvisa att minst en tredjedel av alla styrelseledamöter, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande, tillhör det underrepresenterade könet.	7. Medlemsstaterna får fastställa att målet i punkt 1 ska anses uppfyllt om det börsnoterade företaget kan påvisa att minst en tredjedel av alla styrelseledamöter, förutsatt att minst en av dessa styrelseledamöter är verkställande, tillhör det underrepresenterade könet.

Or. en

Ändringsförslag 30

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska se till att de börsnoterade företagen gör individuella åtaganden för en jämn könsfördelning bland verkställande styrelseledamöter, som ska ha uppnåtts senast den 1 i januari 2020, eller den 1 i januari 2018 när det gäller börsnoterade företag som är offentliga företag.	1. Medlemsstaterna ska se till att de börsnoterade företagen gör individuella åtaganden för en jämn könsfördelning bland verkställande styrelseledamöter, som ska ha uppnåtts senast den 1 i januari 2020, eller den 1 i januari 2018 när det gäller börsnoterade företag som är offentliga företag.
	Dessa åtaganden ska syfta till att uppnå påvisbara framsteg på vägen mot en jämnare könsfördelning.

Or. en

Ändringsförslag 31

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 2


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna ska kräva att de börsnoterade företagen, med början [två år efter det att direktivet antagits], årligen rapporterar till de behöriga nationella myndigheterna om könsfördelningen i bolagsstyrelsen avseende icke verkställande och verkställande styrelseledamöter och om vilka åtgärder som vidtagits med hänsyn till målen i artikel 4.1 och i punkt 1 i denna artikel, och att de ska offentliggöra dessa upplysningar på ett lämpligt och lättillgängligt sätt på sin webbplats.	2. Medlemsstaterna ska kräva att de börsnoterade företagen, med början [två år efter det att direktivet antagits], årligen rapporterar till de behöriga nationella myndigheterna och i sina årsrapporter om könsfördelningen i bolagsstyrelsen avseende icke verkställande och verkställande styrelseledamöter och om de framsteg som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits med hänsyn till målen i artikel 4.1 och i punkt 1 i denna artikel, och där så är tillämpligt om vilket kön alla utsedda styrelseledamöter har under referensperioden och att de ska offentliggöra dessa upplysningar på ett lämpligt och lättillgängligt sätt för allmänheten på sin webbplats.

Or. en

Ändringsförslag 32

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 3


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Om ett börsnoterat företag inte uppfyller målsättningarna i artikel 4.1 eller sina egna åtaganden enligt artikel 5.1, ska de upplysningar som avses i artikel 5.2 även omfatta skälen till att målen eller åtagandena inte uppfyllts och en beskrivning av vilka åtgärder bolaget hittills vidtagit eller kommer att vidta för att uppfylla målen eller åtagandena.	3. Om ett börsnoterat företag inte uppfyller målsättningarna i artikel 4.1, 4.7 och sina egna åtaganden enligt artikel 5.1, ska de upplysningar som avses i artikel 5.2 även omfatta skälen till att målen och åtagandena inte uppfyllts och en beskrivning av vilka åtgärder bolaget hittills vidtagit eller kommer att vidta för att uppfylla målen eller åtagandena.
	Om ett börsnoterat företag som omfattas av artikel 5.3 inte tar med minst 33 procent sökande från det underrepresenterade könet i urvalsgruppen för styrelseledamöter, ska det i sin årsrapport redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att åtgärda detta i framtida urvalsförfaranden.
	Om ett börsnoterat företag som omfattas av artikel 5.3 har valt en kandidat som tillhör det överrepresenterade könet under rapporteringsåret ska det offentliggöra detta i sin årsrapport, inbegripet vilka överväganden som var till denne kandidats fördel. Detta ska åtföljas av en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att framtida förfaranden kommer att bidra till att uppnå målet i artikel 4.1.

Or. en

Ändringsförslag 33

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 4


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att det eller de organ som utsetts i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) även har behörighet att behandla frågor som rör främjande, analys, övervakning och stöd för en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna för börsnoterade företag.	4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att det eller de organ som utsetts i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) även har behörighet och tillräckliga resurser för att behandla frågor som rör främjande, analys, övervakning och stöd för en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna för börsnoterade företag.

Or. en

Ändringsförslag 34

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led ba (nytt)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Medlemsstaterna får använda uppnåendet av målet i artikel 4.1 som ett tilldelningskriterium i offentliga upphandlingar.

Or. en

Ändringsförslag 35

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2a (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. EU-institutionerna får införa ytterligare stimulanser för efterlevnad av direktivet, t.ex. genom att göra uppnåendet av målet i artikel 4.1 till ett tilldelningskriterium i EU‑institutionernas upphandlingsförfaranden.

Or. en

Ändringsförslag 36

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2b (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. För att säkerställa tvärvillkor med andra EU-instrument får EU-medel dras in om kraven i detta direktiv inte efterlevs.

Or. en

Ändringsförslag 37

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2c (ny)


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2c. Medlemsstaterna ska rapportera om vilka sanktioner som har införts för att följa bestämmelserna i direktivet.

Or. en

Ändringsförslag 38

Förslag till direktiv

Artikel 7


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga än direktivets bestämmelser för en jämnare fördelning av män och kvinnor i bolag som bildats enligt landets nationella lagstiftning, förutsatt att detta inte skapar otillbörlig diskriminering eller inverkar menligt på den inre marknadens funktion.	Medlemsstaterna uppmanas att införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga än direktivets bestämmelser i syfte att uppnå målet i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och garantera en jämnare fördelning av män och kvinnor i bolag som bildats enligt landets nationella lagstiftning, förutsatt att detta syftar till att uppnå målet i detta direktiv och inte är mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Or. en

Ändringsförslag 39

Förslag till direktiv

Artikel 8 – punkt 3 – stycke 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Utan att det hindrar tillämpningen av artikel 4.6 och 4.7 får medlemsstater som innan detta direktiv trädde i kraft redan hade vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag uppskjuta tillämpningen av de formella krav som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5, om de kan påvisa att de egna åtgärderna ger det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 procent av posterna som icke verkställande styrelseledamot i börsnoterade företag senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.	3. Utan att det hindrar tillämpningen av artikel 4.6 och 4.7 får medlemsstater som innan detta direktiv trädde i kraft redan hade vidtagit åtgärder för en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag uppskjuta tillämpningen av de formella krav som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5, om en bedömning som gjorts av kommissionen visar att de egna åtgärderna ger det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 procent av posterna som styrelseledamot i börsnoterade företag senast den 1 januari 2020 eller senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag.

Or. en

Ändringsförslag 40

Förslag till direktiv

Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om detta.	Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om detta och begära att kommissionen medger att de relevanta åtgärderna tillfälligt upphör att tillämpas, utgående från den information som har tillhandahållits. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om medlemsstatens begäran och sin bedömning. Kommissionens upphävande ska automatiskt återkallas om inte tillräckliga framsteg görs för att uppnå målet i detta direktiv, vilket blir fallet om det underrepresenterade könet utgör mindre än 30 procent senast 2017 eller senast 2015 där börsnoterade företag är offentliga företag.

Or. en

Ändringsförslag 41

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstater som i enlighet med artikel 8.3 uppskjutit tillämpningen av de formella krav på utnämning som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5 ska ta med denna upplysning i de rapporter som avses i punkt 1 och påvisa de konkreta resultaten av de nationella åtgärder som avses i artikel 8.3. Kommissionen ska därefter utarbeta en särskild rapport och utreda om åtgärderna faktiskt gett det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 procent av posterna som icke verkställande styrelseledamot senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag och senast den 1 januari 2020 i börsnoterade företag som inte är offentliga företag. Den första av dessa rapporter ska utarbetas av kommissionen till den 1 juli 2017 och påföljande rapporter ska utarbetas inom sex månader från det att de nationella rapporter som avses i punkt 1 inkommit.	2. Medlemsstater som i enlighet med artikel 8.3 uppskjutit tillämpningen av de formella krav på utnämning som fastställs i artikel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.5 ska ta med denna upplysning i de rapporter som avses i punkt 1 och påvisa de konkreta resultaten av de nationella åtgärder som avses i artikel 8.3. Kommissionen ska därefter offentliggöra en särskild rapport och utreda om åtgärderna faktiskt gett det underrepresenterade könet tillträde till minst 40 procent av posterna som icke verkställande styrelseledamot senast den 1 januari 2018 i börsnoterade offentliga företag och senast den 1 januari 2020 i börsnoterade företag som inte är offentliga företag. Den första av dessa rapporter ska offentliggöras av kommissionen till den 1 juli 2017 och påföljande rapporter ska offentliggöras inom sex månader från det att de nationella rapporter som avses i punkt 1 inkommit.

Or. en

Ändringsförslag 42

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 4


Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. I rapporten ska kommissionen bedöma om direktivets tillämpningsperiod bör förlängas utöver det datum som anges i artikel 10.2 eller om direktivet bör ändras med tanke på hur könsfördelningen utvecklats i de börsnoterade företagens bolagsstyrelser och i de olika beslutnivåerna i ekonomin samt om utvecklingen är tillräckligt hållbar.	4. I rapporten ska kommissionen efter samråd med Europaparlamentet och rådet bedöma om direktivets tillämpningsperiod bör förlängas utöver det datum som anges i artikel 10.2 eller om direktivet bör ändras med tanke på hur könsfördelningen utvecklats i de börsnoterade företagens bolagsstyrelser och i de olika beslutnivåerna i ekonomin samt om utvecklingen är tillräckligt hållbar.

Or. en