Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
8.5.2017
YTTRANDE
från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
( COM(2016)0466 – C8‑0324/2016 – 2016/0223(COD) )
Föredragande av yttrande: Brando Benifei
PA_Legam
KORTFATTAD MOTIVERING
Syftet med den föreslagna reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet är att skapa en mer hållbar, rättvis och helhetsinriktad migrationspolitik inom EU, utifrån principer om en rättvis ansvarsfördelning och solidaritet mellan medlemsstaterna.
Trots de lagstiftningsmässiga och politiska ansträngningar som gjorts under de senaste åren på unions- och medlemsstatsnivå för att effektivt möta flyktingkrisen, kvarstår fortfarande flera aspekter relaterade till asylsystemet som måste besvaras för att systemets ska fungera väl. Det finns fortfarande skillnader i fråga om regler och kriterier för beviljande av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande, och även i fråga om andelen godkända asylansökningar i medlemsstaterna samt om vilka rättigheter och skyldigheter som åläggs dem som tas emot. Kommissionen föreslår att det tidigare dokumentet, det omarbetade skyddsdirektivet, ska ersättas med en förordning, vilket ökar harmoniseringspotentialen i nya EU-instrument. Föredraganden anser att reformerna på detta område måste kunna uppnå det övergripande målet att förbättra nuvarande situation, vilket ska förstås som ett steg framåt i de reella rättigheter som ges de människor som är i behov av skydd, och inte bara som en administrativ funktionell omorganisering eller rationalisering av bestämmelser, rutiner och förfaranden.
I detta syfte är möjligheterna till social integrering och arbetsmarknadsintegrering av dem som får internationellt skydd en nyckelfaktor.
I förslaget till yttrande lägger föredraganden därför fram förslag i syfte att säkerställa att unionslagstiftningen öppnar för största möjliga utnyttjande av dessa integrationsmöjligheter. I första hand innebär detta att de rättigheter som beviljas flyktingar och de som beviljas personer med status som subsidiärt skyddsbehövande anpassas efter varandra, vilket redan görs i vissa medlemsstater. Distinktionen baseras ofta på en föreställning, som kan ifrågasättas, om att det skydd som behövs för de senare är av mer tillfällig karaktär. Detta skapar i praktiken inte endast onödigt administrativt krångel utan riskerar faktiskt att äventyra de berörda människornas integrationschanser, till exempel på grund av att deras uppehållstillstånd eller arbetstillstånd gäller en alltför kort period – och dessa två tillstånd är ofta starkt sammankopplade – eller genom att förnyelsen av ett uppehållstillstånd knyts till en översyn av personens status som subsidiärt skyddsbehövande, vilket även det känns kostsamt och onödigt. Av liknande skäl föreslår föredraganden en strykning i texten av medlemsstaternas möjlighet att begränsa det sociala bistånd som ges personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande till grundläggande förmåner.
Kommissionen möjliggör för medlemsstaterna att göra deltagande i integrationsåtgärder såsom språkkurser, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser obligatoriskt för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, för att underlätta deras integrering i samhället. Detta kan ses som ett värdefullt verktyg för att omvandla de kortsiktiga utmaningarna med integrationen till en möjlighet för samhället i stort, men det måste samtidigt specificeras att sådana åtgärder måste vara kostnadsfria, finnas att tillgå och vara lättillgängliga samt alltid ta hänsyn till de skyddsbehövandes rättigheter och värden. Det är även nödvändigt att se till att ett obefintligt eller halvt deltagande i sådana åtgärder aldrig äventyrar den berörda personens skyddsstatus, eftersom det direkt skulle utgöra en kränkning av internationell flyktinglagstiftning.
Slutligen är inte föredraganden enig med kommissionens bestraffande synsätt avseende reglering av sekundära förflyttningar, utan anser det vara lämpligare att inrätta ett system med möjliga incitament till att stanna i den stat som beviljat skydd.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. | (1) Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att uppmuntra personer som beviljats internationellt skydd att stanna i den medlemsstat som beviljat dem detta skydd och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning. |
__________________ | __________________ |
31 EGT L 337, 20.12.2011, s. 9. | 31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader är viktiga drivkrafter för sekundära förflyttningar och undergräver målet att säkerställa att alla sökande behandlas lika oavsett var i unionen de ansöker. | (3) Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma normer för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots de framsteg som uppnåtts hittills i den successiva utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, finns det fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller de förfaranden som används, erkännandegrader, den typ av skydd som beviljas och nivån på de materiella mottagningsvillkor och förmåner som ges de som söker om och beviljas internationellt skydd. Dessa skillnader, tillsammans med de mycket olikartade makroekonomiska och arbetsmarknadsmässiga förhållandena mellan medlemsstaterna, undergräver målet med standardiserade mottagningsvillkor för alla sökande, oavsett var i unionen de ger in sin ansökan. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. | (5) För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, särskilt med hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) En förordning är därför nödvändig för att säkerställa en enhetligare harmoniseringsnivå i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. | (6) En förordning är därför nödvändig för att säkerställa en snabbare och enhetligare harmonisering i hela unionen och för att tillhandahålla en högre nivå av rättssäkerhet och öppenhet. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning. | (8) Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, och för att uppnå skyddsstandarder på en hög nivå i hela unionen. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar. | (10) Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke‑diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. | (11) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från 1950 (nedan kallad stadgan), den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950, Europeiska sociala stadgan från 1961, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, flyktingkonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till den från 1967. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke‑diskriminering, barnets rättigheter, åtnjutande av sociala rättigheter inklusive social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. | (13) Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom denna förordning, särskilt när det gäller att främja hållbar integration av personer som beviljats internationellt skydd och ge stöd till de medlemsstater som står inför utmaningar i samband med sina asylsystem, främst på grund av deras sociala, geografiska eller demografiska situation. I detta syfte bör adekvat finansiering göras tillgänglig för lokala och regionala myndigheter, internationella organisationer och organisationer från det civila samhället, även genom en möjlighet för de lokala och regionala myndigheterna att få tillgång till asyl-, migrations- och integrationsfonden och andra fonder för åtgärder som direkt omfattas av deras ansvarsområden på ett mer direkt och effektivt sätt. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Vid tillämpningen av denna förordning bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. | (15) Vid tillämpningen av denna förordning bör i första hand hänsyn tas till barnets bästa, i enlighet med Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter. Vid en bedömning av barnets bästa bör medlemsstaternas myndigheter särskilt beakta principen om sammanhållning av familjer, den underåriges välfärd och sociala utveckling, den underåriges kulturella ursprung och språkkunskaper, överväganden om trygghet och säkerhet och den underåriges åsikter i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. | (29) I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Särskilt vad gäller sexuell läggning och könsidentitet bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om sexuell läggning och könsidentitet och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. Vidare bör inte de behöriga nationella myndigheterna anse att sökandens uppgifter saknar trovärdighet endast eftersom han eller hon inte åberopade sin sexuella läggning eller könsidentitet, sitt könsuttryck eller sina könsegenskaper när han eller hon lade fram skälen till förföljelsen för första gången. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 34
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(34) För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. | (34) För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. Faktorer som bör beaktas vid fastställandet av om huruvida urskillningslöst våld föreligger är bland annat yttre angrepp, ockupation, främmande styre, interna konflikter, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i ursprungslandet eller i en del av detta. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd för första gången eller förnyas bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. | (37) De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37. | 39. I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skydd, kan beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37. |
_________________ | _________________ |
37 COM(2016) 271 final. | 37 COM(2016) 271 final. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. | (41) När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl, medicinska skäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41. | (43) För att minska incitamenten för sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41. |
_________________ | _________________ |
41 (EU)No [xxx/xxxx Nya Dublinförordningen]. | 41 (EU)No [xxx/xxxx Nya Dublinförordningen]. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt. | utgår |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) Inom de gränser som följer av internationella åtaganden bör beviljande av förmåner avseende tillträde till sysselsättning och social trygghet förutsätta att ett uppehållstillstånd har utfärdats. | (47) Inom de gränser som följer av internationella åtaganden kan beviljande av förmåner avseende tillträde till sysselsättning och social trygghet förutsätta att ett uppehållstillstånd har utfärdats. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Även i samband med utövandet av rätten till likabehandling i fråga om medlemskap i en arbetstagarorganisation eller avseende utövande av ett visst yrke, kan personer som beviljats internationellt skydd uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. | (48) Behöriga myndigheter får begränsa tillträdet till anställning eller verksamhet som egenföretagare vad gäller anställning i offentlig tjänst och ansvar för att skydda statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 49
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter. Det gäller särskilt arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter och yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. | (49) För att öka möjligheterna för personer som beviljats internationellt skydd att faktiskt utöva de rättigheter och förmåner som föreskrivs i denna förordning, är det nödvändigt att ta hänsyn till deras specifika behov och de integrationsproblem de ställs inför och underlätta deras tillgång till integrationsrelaterade rättigheter och åtgärder. Det gäller särskilt utbildning och arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter, yrkesutbildning och tillgång till förfaranden för erkännanden av utländska utbildnings- och andra behörighetsbevis, särskilt när dessa svårigheter beror på att personerna i fråga saknar nödvändig dokumentation och inte kan täcka de kostnader som är förknippade med erkännandeförfarandena. |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 50
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet. | (50) Personer som beviljats internationellt skydd bör åtnjuta samma behandling som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skyddet med avseende på social trygghet, och de bör inte diskrimineras. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 51
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(51) Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | (51) Särskilt för att undvika socialt lidande och för att underlätta integration av personer som åtnjuter internationellt skydd och som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande är det lämpligt att erbjuda dem socialt och juridiskt bistånd utan diskriminering. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Skäl 52
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(52) Tillträde till hälso- och sjukvård, såväl fysisk som psykisk vård, bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. | (52) Tillträde till hälso- och sjukvård, såväl fysisk som psykisk vård och även sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, bör säkerställas för personer som beviljats internationellt skydd. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Skäl 52a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (52a) Personer som beviljats internationellt skydd bör även ha tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster, inklusive information och rådgivningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Skäl 53
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt. | (53) För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha kostnadsfri och fungerande tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt, förutsatt att dessa åtgärder är lättillgängliga och kostnadsfria. Deltagandet i sådana åtgärder får aldrig ha någon inverkan på de rättigheter eller skyldigheter som fastställs genom denna förordning, och får aldrig utgöra grund för översyn, återkallande, upphörande, nekande eller icke-förnyelse av flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande. De påföljder som medlemsstaterna inför i sin nationella lagstiftning, vid underlåtenhet att delta i obligatoriska integrationsåtgärder, bör alltid vara proportionerliga. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) vid första förnyelsen av det uppehållstillstånd som utfärdats till en flykting. | utgår |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) vid första och andra förnyelsen av det uppehållstillstånd som utfärdats till en person som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande. | utgår |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Inom de gränser som följer av internationella åtaganden ska beviljande av förmåner avseende tillträde till sysselsättning och social trygghet kräva att ett uppehållstillstånd först har utfärdats. | 3. Inom de gränser som följer av internationella åtaganden kan beviljande av förmåner avseende tillträde till sysselsättning och social trygghet kräva att ett uppehållstillstånd först har utfärdats. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Vid tillämpningen av detta kapitel ska den särskilda situationen för personer med särskilda behov, såsom underåriga, ensamkommande barn, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med underåriga barn, offer för människohandel, personer med mentala störningar och personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld beaktas, under förutsättning att det vid en individuell utvärdering av deras situation fastställs att de har särskilda behov. | 4. Vid tillämpningen av detta kapitel ska den särskilda situationen för personer med särskilda behov, såsom underåriga, ensamkommande barn, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med barn, offer för människohandel, personer med mentala störningar och personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld beaktas, under förutsättning att det vid en individuell utvärdering av deras situation fastställs att de har särskilda behov. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 24 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De behöriga myndigheterna ska ge personer som beviljats internationellt skydd information om de rättigheter och skyldigheter som är förbundna med flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande, så snart som möjligt efter det att skyddet har beviljats. Denna information ska lämnas på ett språk som personen som beviljats internationellt skydd förstår eller rimligen kan förväntas förstå och ska uttryckligen hänvisa till följderna av att inte uppfylla de skyldigheter som anges i artikel 28 om förflyttning inom unionen. | De behöriga myndigheterna ska ge personer som beviljats internationellt skydd information om de rättigheter och skyldigheter som är förbundna med flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande, så snart som möjligt efter det att skyddet har beviljats. Denna information ska lämnas skriftligen på ett språk som personen som beviljats internationellt skydd förstår och ska uttryckligen hänvisa till följderna av att inte uppfylla de skyldigheter som anges i artikel 29 om förflyttning inom unionen. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) För personer som innehar flyktingstatus ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på tre år och ska därefter kunna förnyas för perioder av tre år. | (a) För personer som innehar flyktingstatus ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på fem år och ska därefter kunna förnyas för perioder av fem år. |
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på ett år och ska därefter kunna förnyas för perioder av två år. | (b) För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på fem år och ska därefter kunna förnyas för perioder av fem år. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Personer som beviljats internationellt skydd ska ha rätt att röra sig fritt inom territoriet i den medlemsstat som beviljade det internationella skyddet, inbegripet rätt att välja sin bosättningsort inom det territoriet, på samma villkor och med samma begränsningar som de som gäller för andra tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta inom det territoriet och som är i en jämförbar situation. | 1. Personer som beviljats internationellt skydd ska ha rätt att röra sig fritt inom territoriet i den medlemsstat som beviljade det internationella skyddet, inbegripet rätt att välja sin bosättningsort inom det territoriet, på samma villkor och med samma begränsningar som de som gäller för andra tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta inom det territoriet. |
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) arbetsvillkor, inbegripet lön och uppsägning, arbetstider, ledighet och allmänna helgdagar, samt hälso- och säkerhetskrav på arbetsplatsen, | (a) arbetsvillkor, inbegripet lön och uppsägning, arbetstider, ledighet och allmänna helgdagar, familjeledighet samt hälso- och säkerhetskrav på arbetsplatsen, |
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner som sådana organisationer tillhandahåller, | (b) föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de rättigheter och förmåner som sådana organisationer tillhandahåller, |
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) arbetsmarknadsrelaterad utbildning för vuxna, yrkesutbildning, inbegripet fortbildningskurser för uppdatering av yrkeskunskaper, arbetsplatspraktik, | (c) utbildning och arbetsmarknadsrelaterade utbildningsmöjligheter, yrkesutbildning, inbegripet fortbildningskurser för uppdatering av yrkeskunskaper, arbetsplatspraktik, |
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) rådgivningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar. | (d) rådgivningstjänster och uppföljningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar. |
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Behöriga myndigheter ska om nödvändigt underlätta en fullständig tillgång till de verksamheter som avses i punkt 2 c och d. | 3. Behöriga myndigheter ska underlätta en fullständig tillgång till de verksamheter som avses i punkt 2 c och d. |
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Vuxna som beviljats internationellt skydd ska ha tillträde till det allmänna utbildningssystemet, fortbildning eller omskolning, på samma villkor som tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i den medlemsstaten och som är i en jämförbar situation. | 2. Vuxna som beviljats internationellt skydd ska ha tillträde till det allmänna utbildningssystemet, fortbildning eller omskolning, på samma villkor som landets medborgare. |
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Tillgång till visst socialt bistånd som fastställs i nationell rätt får villkoras av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder. | Tillgång till visst socialt bistånd som fastställs i nationell rätt får villkoras av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder, som ska vara kostnadsfria, finnas att tillgå och vara lättillgängliga. |
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande får medlemsstaterna begränsa socialt bistånd till grundläggande förmåner. | utgår |
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Personer som beviljats internationellt skydd och som har särskilda behov, såsom gravida kvinnor, personer med funktionshinder, personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller underåriga som varit utsatta för någon form av övergrepp, försummelse, utnyttjande, tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling eller som har drabbats av väpnade konflikter, ska ges lämplig hälso- och sjukvård, inbegripet behandling av mentala störningar när så behövs, på samma villkor som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skydd. | 2. Personer som beviljats internationellt skydd och som har särskilda behov, såsom gravida kvinnor, personer med funktionshinder, personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller underåriga som varit utsatta för någon form av övergrepp, försummelse, utnyttjande, tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling eller som har drabbats av väpnade konflikter, ska ges adekvat hälso- och sjukvård, inbegripet behandling av mentala störningar när så behövs, på samma villkor som medborgare i den medlemsstat som har beviljat skydd. |
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 1 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Så snart som möjligt efter det att internationellt skydd har beviljats och senast inom fem arbetsdagar, såsom anges i artikel 22.1 i förordning (EU) xxx/xxx [Förfarandeförordningen], ska behöriga myndigheter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ensamkommande barn företräds av en förmyndare eller, vid behov, av en organisation som är ansvarig för underårigas vård och välbefinnande, eller av varje annan lämplig representation, inbegripet den som grundas på lagstiftning eller ett rättsligt avgörande. | Så snart som möjligt och senast inom fem dagar, såsom anges i artikel 22.1 i förordning (EU) xxx/xxx [Förfarandeförordningen], ska behöriga myndigheter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ensamkommande barn företräds av en förmyndare eller, vid behov, av en organisation som är ansvarig för underårigas vård och välbefinnande, eller av varje annan lämplig representation, inbegripet den som grundas på lagstiftning eller ett rättsligt avgörande. |
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3 – stycke 1 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) I andra typer av inkvartering som är lämpliga för underåriga. | utgår |
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Så långt det är möjligt ska syskon hållas samman, med beaktande av den berörde underåriges bästa, särskilt hans eller hennes ålder och mognad. Ensamkommande barn ska byta inkvartering så sällan som möjligt. | 4. Så långt det är möjligt ska syskon hållas samman, med beaktande av den berörde underåriges bästa, särskilt hans eller hennes ålder och mognad. Ensamkommande barn ska byta inkvartering så sällan som möjligt och placering i administrativt försvar ska undvikas. |
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Personer som beviljats internationellt skydd ska ha tillgång till bostad på likvärdiga villkor som de som gäller för andra tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium och som är i en likvärdig situation. | 1. Personer som beviljats internationellt skydd ska ha tillgång till bostad på likvärdiga villkor som de som gäller för landets medborgare. |
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Nationell utplaceringspraxis för personer som beviljats internationellt skydd ska i möjligaste mån genomföras utan diskriminering av personer som beviljats internationellt skydd och ska säkerställa lika möjligheter när det gäller tillgång till bostad. | 2. Nationell utplaceringspraxis för personer som beviljats internationellt skydd ska genomföras utan diskriminering av personer som beviljats internationellt skydd och ska säkerställa lika möjligheter när det gäller tillgång till bostad. |
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd ska dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder som tillhandahålls av medlemsstaterna, särskilt språkkurser, program för samhällsorientering och samhällsintegration samt yrkesutbildning som beaktar deras särskilda behov. | 1. För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd ska dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder som tillhandahålls av medlemsstaterna, särskilt språkkurser, program för samhällsorientering och samhällsintegration samt yrkesutbildning, som ska vara kostnadsfria och lättillgängliga och som ska beakta deras särskilda behov. |
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna får göra deltagandet i integrationsåtgärder obligatoriskt. | 2. Medlemsstaterna får göra deltagandet i integrationsåtgärder obligatoriskt, förutsatt att integrationsåtgärderna i fråga är kostnadsfria och lättillgängliga samt tar hänsyn till de särskilda behoven hos den person som beviljats internationellt skydd. Deltagandet i integrationsåtgärder får inte ha någon inverkan på de rättigheter eller skyldigheter som fastställs genom denna förordning, och får inte utgöra grund för översyn, återkallande, upphörande, nekande eller icke-förnyelse av flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande eller av de rättigheter och skyldigheter som omfattas av sådan status. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel | Normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning | |||
Referensnummer | COM(2016)0466 – C8-0324/2016 – 2016/0223(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 12.9.2016 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren | EMPL 12.9.2016 | |||
Föredragande av yttrande Utnämning | Brando Benifei 9.9.2016 | |||
Behandling i utskott | 22.3.2017 |
|
|
|
Antagande | 3.5.2017 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 41 7 4 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Kostadinka Kuneva, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Georges Bach, Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Rosa D’Amato, Tania González Peñas, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Tamás Meszerics, Flavio Zanonato | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) | Petra Kammerevert | |||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
41 | + |
ALDE EPP Green/EFA GUE/NGL S&D | Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Robert Rochefort, Yana Toom, Renate Weber Georges Bach, Heinz K. Becker, Danuta Jazłowiecka, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc Jean Lambert, Tamás Meszerics, Tatjana Ždanoka Lynn Boylan, Tania González Peñas, Rina Ronja Kari, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Agnes Jongerius, Petra Kammerevert, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Emilian Pavel, Maria João Rodrigues, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato |
7 | - |
ECR ENF NI | Arne Gericke, Czesław Hoc, Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská Mara Bizzotto Lampros Fountoulis |
4 | 0 |
EFDD ENF EPP | Laura Agea Mireille D'Ornano, Dominique Martin Ádám Kósa |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster