Utskottet för rättsliga frågor
5.10.2017
YTTRANDE
från utskottet för rättsliga frågor
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation)
( COM(2017)0010 – C8-0009/2017 – 2017/0003(COD) )
Föredragande av yttrande: Pavel Svoboda
PA_Legam
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden välkomnar inte förslaget om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation (nedan kallat förordningen om e-integritet).
Inte något av målen med att skapa en digital inre marknad (att främja tillväxt och innovation, att få fart på den europeiska datadrivna ekonomin, att åstadkomma ett fritt flöde av uppgifter och att främja små och medelstora företag) uppnås, respektive vänds målen till sin motsats. Många befintliga affärsmodeller skulle inte längre kunna drivas.
Förslaget leder till en kraftig brist på juridisk konsekvens i förhållande till förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och förslaget om en europeisk kodex för elektronisk kommunikation samt till extrem rättsosäkerhet vid hantering av uppgifter och ologiska konsekvenser i samband med personuppgifter.
Bristande mod, bristande kreativitet och fasthållandet vid gamla strukturer och övertygelser är inga goda förutsättningar för att utforma en framgångsrik digital framtid.
Förslaget bör
1) framför allt behandla kommunikationens konfidentialitet,
2) skapa likvärdiga konkurrensvillkor a) på området för kommunikation och b) närma sig en global situation,
3) inte utgöra någon speciallag till den allmänna dataskyddsförordningen, utan det bör komplettera denna,
4) undvika dubbla strukturer i förhållande till den allmänna dataskyddsförordningen (exempelvis samtycke, överföring av personuppgifter till tredjeländer, påföljder, Europeiska dataskyddsstyrelsen osv.); personuppgifter bör omfattas av endast ett rättsligt system; under inga omständigheter bör kommunikationsuppgifter som är personuppgifter behandlas för sig; likadana uppgifter bör omfattas av likadan rätt och likadana principer; artikel 6 i den allmänna dataskyddsförordningen bör gälla på samma sätt,
5) vara framtidsinriktat och stämma överens med den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation,
6) ta avstånd från att koncentrera sig på samtycke; samtycket är idag inte längre rätt medel; öppenhet, äganderätt till data, undantagslösningar, lösningar för invändningar, en ny datakategori (t.ex. pseudonymiserade data) eller åtminstone en bättre differentiering enligt anonymiserade, pseudonymiserade och krypterade data vore ett bättre upplägg; vidare finns det ett hot om att balansen mellan skydd för privatlivet och ny teknik, som man uppnått i den allmänna dataskyddsförordningen, på nytt kommer att slås sönder, genom att – inom breda områden – datahantering som skulle vara tillåten enligt den allmänna dataskyddsförordningen antingen omfattas av en ännu striktare form av samtycke eller helt förbjuds; detta är absolut kontraproduktivt.
Följande välkomnas:
Förordningen om e-integritet anpassas till den tekniska verkligheten och till artiklarna 7 och 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Kommissionen för in de s.k. OTT-tjänsterna (over-the-top-tjänster) i tillämpningsområdet.
Kommissionen vill att tidpunkten för ikraftträdandet synkroniseras med den som gäller för den allmänna dataskyddsförordningen. Praktiskt kommer detta förehavande inte att kunna genomföras, särskilt om de komplicerade dubbla strukturerna skulle finnas kvar.
Följande gäller i detaljfrågor:
Särskilt artikel 4 är grundad på den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation. Därför kan förordningen om e-integritet inte tillämpas innan denna kodex antagits. Detta är ett systemfel som det gäller att korrigera.
I förslaget görs inte någon noggrann skillnad mellan innehåll, data och information.
Avgränsningen mellan förordningen om e-integritet och den allmänna dataskyddsförordningen är oklar. Av rättssäkerhetsskäl måste det klargöras när det ena rättsinstrumentet gäller och när det andra, så att man skapar ett begripligt rättssystem för de personuppgiftsansvariga. Därför bör endast personuppgifter från kommunikationsskeendet omfattas av e-integritetens tillämpningsområde, i enlighet med regleringen i direktiv 2002/58/EG. I alla övriga fall skulle den allmänna dataskyddsförordningen tillämpas. I detta syfte skulle det juridiskt behöva klargöras när en kommunikation är avslutad.
Det måste finnas en klar avgränsning mellan konfidentialiteten hos innehållet i kommunikationen och databehandlingen (dataskydd), eftersom e-integritetens tillämpningsområde omfattar uppkopplade enheter och maskiner. Förslaget innehåller oklarheter i definitionerna och tillämpningsområdet. Detta leder till oförutsebara och ologiska följder för kommunikationen från maskin till maskin (t.ex. bilindustrin, logistikbranschen och s.k. smarta hus). Det är oklart var kommunikationsöverföringen enligt e-integriteten och var dataöverföringen enligt den allmänna dataskyddsförordningen börjar. Det är också oklart vad samtycke skulle innebära för kommunikationen från maskin till maskin eller tvärtom.
Enligt förslaget ska till och med behandlingen av anonyma data bli föremål för samtycke, vilket är fullkomligt ologiskt och tekniskt omöjligt. Här hade man kunnat vidareutveckla konceptet pseudonymisering, som anges i den allmänna dataskyddsförordningen.
Det är också ologiskt att metadata (e-integritet) egentligen ska behöva få bättre skydd än hälsodata (allmänna dataskyddsförordningen).
Vidare är det obegripligt att man inför två påföljdssystem på samma dag.
Man måste undersöka om det behövs ett undantag för hushåll.
Den föreslagna regleringen av kakor gynnar stora företag och missgynnar (europeiska) små och medelstora företag. Raka motsatsen vore det rätta.
Artikel 5 i förslaget skulle i sin nuvarande ordalydelse kunna äventyra e-postens fortsatta existens.
På många ställen föreligger det behov av förbättring. Därför uppmanar utskottet för rättsliga frågor det ansvariga utskottet att beakta nedanstående ändringsförslag.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) skyddar allas grundläggande rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Respekten för kommunikationernas integritet är en viktig dimension av denna rätt. Konfidentialitet vid elektronisk kommunikation säkerställer att den information som utbyts mellan parter och de externa elementen av sådan kommunikation – inbegripet tidpunkten för överföringen, varifrån och till vem – inte röjs för någon annan än de parter som deltar i kommunikationen. Konfidentialitetsprincipen bör tillämpas på existerande och framtida kommunikationsmedel, inklusive röstsamtal, internettillgång, tillämpningar för snabbmeddelanden, e-post, internettelefoni och personliga meddelanden via sociala medier. | (1) Artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) skyddar allas grundläggande rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Respekten för kommunikationernas integritet är en viktig dimension av denna rätt. Konfidentialitet vid elektronisk kommunikation säkerställer att den information som utbyts mellan parter och de externa elementen av sådan kommunikation – inbegripet information om tidpunkten för överföringen, varifrån och till vem – inte röjs för någon annan än de kommunicerande parterna. inte röjs för någon annan än de kommunicerande parterna. Konfidentialitetsprincipen bör tillämpas på existerande och framtida kommunikationsmedel, inklusive röstsamtal, internettillgång, tillämpningar för snabbmeddelanden, plattformsbaserade meddelanden mellan användare på ett socialt nätverk, e-post, internettelefoni och personliga meddelanden via sociala medier. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Innehållet i elektronisk kommunikation kan avslöja ytterst känslig information om de fysiska personer som deltar i kommunikationen, alltifrån personliga erfarenheter och känslor till sjukdomstillstånd, sexuella preferenser och politiska åsikter, som om de röjs skulle kunna medföra personliga och sociala konsekvenser, ekonomiska förluster eller obehag. Metadata från elektronisk kommunikation kan också röja väldigt känslig och personlig information. Några exempel på sådana metadata är uppringda nummer, besökta webbplatser och geografisk lokalisering samt tidpunkt, datum och varaktighet för ett samtal som ringts av en enskild person. Utifrån detta kan exakta slutsatser dras om privatlivet för de personer som deltar i den elektroniska kommunikationen, t.ex. deras sociala relationer, vanor och aktiviteter i vardagslivet, intressen samt tycke och smak. | (2) Innehållet i elektronisk kommunikation kan avslöja ytterst känslig information om de fysiska personer som deltar i kommunikationen, alltifrån personliga erfarenheter och känslor till sjukdomstillstånd, sexuella preferenser och politiska åsikter, som om de röjs skulle kunna medföra personliga och sociala konsekvenser, ekonomiska förluster eller obehag. Metadata från elektronisk kommunikation kan också röja väldigt känslig och personlig information. Några exempel på sådana metadata är uppringda nummer, besökta webbplatser och geografisk lokalisering samt tidpunkt, datum och varaktighet för ett samtal som ringts av en enskild person. Utifrån detta kan exakta slutsatser dras om privatlivet för de personer som deltar i den elektroniska kommunikationen, t.ex. deras sociala relationer, vanor och aktiviteter i vardagslivet, intressen samt tycke och smak. Skyddet av konfidentialitet vid kommunikation är en väsentlig förutsättning för att andra förbundna grundläggande rättigheter och friheter ska respekteras, t.ex. skyddet av tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten, mötesfriheten, yttrandefriheten och informationsfriheten. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Bestämmelserna i denna förordning preciserar och kompletterar de allmänna bestämmelserna om skydd av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 när det gäller sådana data från elektronisk kommunikation som kan kategoriseras som personuppgifter. Förordningen innebär därmed inte någon sänkning av den skyddsnivå som fysiska personer har enligt (EU) 2016/679. Behandling av data från elektronisk kommunikation som utförs av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster bör endast tillåtas i enlighet med denna förordning. | (5) Bestämmelserna i denna förordning preciserar och kompletterar de allmänna bestämmelserna om skydd av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 när det gäller sådana data från elektronisk kommunikation som kan kategoriseras som personuppgifter. Förordningen kan därmed inte innebära någon sänkning av den skyddsnivå som fysiska personer har enligt förordning (EU) 2016/679. Behandling av data från elektronisk kommunikation bör endast tillåtas i enlighet med denna förordning och på en rättslig grund som specifikt föreskrivs i förordningen. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Principerna och de viktigaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG är i princip fortfarande giltiga, men direktivet har inte helt hållit takten med teknikens och marknadsvillkorens utveckling, vilket i praktiken medfört ett inkonsekvent eller otillräckligt skydd av integritet och konfidentialitet i samband med elektronisk kommunikation. Ett exempel på denna utveckling är inträdet på marknaden av elektroniska kommunikationstjänster som ur ett konsumentperspektiv är utbytbara med traditionella tjänster, men som inte behöver följa samma bestämmelser. Ett annat exempel är ny teknik som gör det möjligt att kartlägga slutanvändares onlinebeteende och som inte omfattas av direktiv 2002/58/EG. Direktiv 2002/58/EG bör därför upphävas och ersättas med denna förordning. | (6) Principerna och de viktigaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG är i princip fortfarande giltiga, men direktivet har inte helt hållit takten med teknikens och marknadsvillkorens utveckling, vilket i praktiken medfört ett inkonsekvent eller otillräckligt skydd av integritet och konfidentialitet i samband med elektronisk kommunikation där nya medier används. Ett exempel på denna utveckling är inträdet på marknaden av elektroniska kommunikationstjänster (bland annat nya webbaserade interpersonella kommunikationstjänster, inbegripet onlinetelefoni, snabbmeddelanden och webbaserade e-posttjänster) som ur ett konsumentperspektiv är utbytbara med traditionella tjänster, men som inte behöver följa samma bestämmelser. Ett annat exempel är ny teknik som gör det möjligt att kartlägga slutanvändares onlinebeteende och som inte omfattas av direktiv 2002/58/EG. Direktiv 2002/58/EG bör därför upphävas och ersättas med denna förordning. |
__________________ | __________________ |
22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37). | 22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37). |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Medlemsstaterna bör inom denna förordnings gränser ha rätt att behålla eller införa nationella bestämmelser som ytterligare specificerar och förtydligar tillämpningen av förordningens bestämmelser, för att säkerställa en effektiv tillämpning och tolkning av dessa. Därför bör det utrymme för egna bedömningar som medlemsstaterna har i detta hänseende präglas av en jämvikt mellan skyddet av privatliv och personuppgifter och den fria rörligheten för data från elektronisk kommunikation. | utgår |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Förordningen bör tillämpas på data från elektronisk kommunikation som behandlas i samband med tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster i unionen, oavsett om behandlingen sker inom unionen eller inte. För att inte beröva slutanvändarna i unionen ett effektivt skydd bör förordningen också tillämpas på data från elektronisk kommunikation som behandlas i samband med elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls från platser utanför unionen till slutanvändare i unionen. | (9) Förordningen bör tillämpas på data från elektronisk kommunikation som behandlas i samband med tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster i unionen, oavsett om behandlingen sker inom unionen eller inte. För att inte beröva slutanvändarna i unionen ett effektivt skydd bör förordningen också tillämpas på data från elektronisk kommunikation som behandlas i samband med elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls från platser utanför unionen till slutanvändare i unionen. Detta bör gälla oavsett om den elektroniska kommunikationen är kopplad till en betalning eller inte. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) De tjänster som används i kommunikationssyfte, och de tekniska metoderna för att leverera sådana, har utvecklats avsevärt. I stället för traditionella röstsamtal, textmeddelanden (sms) och tjänster för överföring av e-postmeddelanden väljer slutanvändarna allt oftare likvärdiga onlinetjänster som IP-telefoni, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster. För att säkerställa ett effektivt och likvärdigt skydd för slutanvändare som använder funktionsmässigt likvärdiga tjänster använder denna förordning den definition av elektroniska kommunikationstjänster som fastställs i [Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation]. Definitionen omfattar inte bara internetanslutningstjänster och tjänster som helt eller delvis utgörs av överföring av signaler utan även interpersonella kommunikationstjänster, nummerbaserade eller inte, som t.ex. VoIP, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster. Skyddet av kommunikationens konfidentialitet är avgörande även när det gäller interpersonella kommunikationstjänster som är sidotjänster till en annan tjänst. Därför bör sådana typer av tjänster som också har kommunikationsfunktioner omfattas av denna förordning. | (11) De tjänster som används i kommunikationssyfte, och de tekniska metoderna för att leverera sådana, har utvecklats avsevärt. I stället för traditionella röstsamtal, textmeddelanden (sms) och tjänster för överföring av e-postmeddelanden väljer slutanvändarna allt oftare likvärdiga onlinetjänster som IP-telefoni, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster. För att säkerställa ett effektivt och likvärdigt skydd för slutanvändare som använder funktionsmässigt likvärdiga tjänster använder denna förordning den definition av elektroniska kommunikationstjänster som fastställs i [Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation]. Definitionen omfattar inte bara internetanslutningstjänster och tjänster som helt eller delvis utgörs av överföring av signaler utan även interpersonella kommunikationstjänster, nummerbaserade eller inte, som t.ex. VoIP, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster. Skyddet av kommunikationens konfidentialitet är avgörande även när det gäller interpersonella kommunikationstjänster som är sidotjänster till en annan tjänst, exempelvis intern kommunikation, webbflöden, tidslinjer och liknande funktioner i onlinetjänster där meddelanden utbyts med andra användare inom eller utanför dessa tjänster (till exempel offentligt och privat tillgängliga webbflöden och tidslinjer). Därför bör sådana typer av tjänster som också har kommunikationsfunktioner omfattas av denna förordning. |
__________________ | __________________ |
24 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) ( COM(2016)0590 – 2016/0288 (COD) ). | 24 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) ( COM(2016)0590 – 2016/0288 (COD) ). |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Utvecklingen av snabb och effektiv trådlös teknik har bidragit till att ge allmänheten en ökad internettillgång via trådlösa nät som är tillgängliga för alla i offentliga och halvoffentliga utrymmen, såsom surfzoner på olika platser i städer, varuhus, köpcentrum och sjukhus. I den mån som dessa kommunikationsnät tillhandahålls åt en odefinierad grupp slutanvändare bör konfidentialiteten skyddas för de meddelanden som överförs via sådana nät. Det faktum att trådlösa elektroniska kommunikationstjänster kan vara sidotjänster till andra tjänster bör inte hindra att konfidentialiteten säkerställs för kommunikationsdata eller att denna förordning tillämpas. Därför bör denna förordning tillämpas på data från elektronisk kommunikation som använder elektroniska kommunikationstjänster och offentliga kommunikationsnät. Däremot bör denna förordning inte tillämpas på slutna grupper av slutanvändare, som företagsnät, där åtkomsten begränsas till företagsmedlemmar. | (13) Utvecklingen av snabb och effektiv trådlös teknik har bidragit till att ge allmänheten en ökad internettillgång via trådlösa nät som är tillgängliga för alla i offentliga och halvoffentliga utrymmen, såsom surfzoner på olika platser i städer, varuhus, köpcentrum, flygplatser, hotell, sjukhus och andra liknande punkter för internettillgång. I den mån som dessa kommunikationsnät tillhandahålls åt en odefinierad grupp slutanvändare bör konfidentialiteten på lämpligt sätt skyddas för de meddelanden som överförs via sådana nät. Det faktum att trådlösa elektroniska kommunikationstjänster kan vara sidotjänster till andra tjänster bör inte hindra att konfidentialiteten säkerställs för kommunikationsdata eller att denna förordning tillämpas. Därför bör denna förordning tillämpas på data från elektronisk kommunikation som använder elektroniska kommunikationstjänster och offentliga kommunikationsnät. Däremot bör denna förordning inte tillämpas på slutna grupper av slutanvändare, som företagsnät, där åtkomsten begränsas till företagsmedlemmar. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Data från elektronisk kommunikation bör definieras på ett tillräckligt brett och teknikneutralt sätt, så att begreppet omfattar all information om det innehåll som överförs eller utbyts (elektroniskt kommunikationsinnehåll) och information om slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster som behandlas i syfte att överföra, distribuera eller möjliggöra utbyte av elektroniskt kommunikationsinnehåll. Detta innefattar data för att spåra och identifiera meddelandets källa och adressat samt geografisk lokalisering, datum, varaktighet och typ av kommunikation. Oavsett om sådana signaler och tillhörande data överförs via tråd, radio, optiska eller andra elektromagnetiska system, inklusive satellitnät, kabelnät, fasta (kretskopplade och paketväxlade, inklusive internet) och mobila markbundna nät eller elkabelsystem, bör data förbundna med sådana signaler anses som metadata från elektronisk kommunikation och därför omfattas av bestämmelserna i denna förordning. Metadata från elektronisk kommunikation kan innefatta sådan information som ingår i abonnemanget på tjänsten när denna information behandlas i syfte att överföra, distribuera eller utbyta innehåll från elektronisk kommunikation. | (14) Data från elektronisk kommunikation bör definieras på ett tillräckligt brett och teknikneutralt sätt, så att begreppet omfattar all information om det innehåll som överförs eller utbyts (elektroniskt kommunikationsinnehåll) och information om slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster som behandlas i syfte att överföra, distribuera eller möjliggöra utbyte av elektroniskt kommunikationsinnehåll. Detta innefattar data för att spåra och identifiera meddelandets källa och adressat samt geografisk lokalisering, datum, varaktighet och typ av kommunikation. Det bör även innefatta lokaliseringsdata, som exempelvis terminalutrustningens faktiska eller underförstådda lokalisering, lokalisering av den terminalutrustning från eller till vilken ett telefonsamtal eller en internetanslutning genomförts eller de wi-fi-åtkomstpunkter som en enhet är ansluten till, samt data som behövs för att identifiera slutanvändarnas terminalutrustning. Oavsett om sådana signaler och tillhörande data överförs via tråd, radio, optiska eller andra elektromagnetiska system, inklusive satellitnät, kabelnät, fasta (kretskopplade och paketväxlade, inklusive internet) och mobila markbundna nät eller elkabelsystem, bör data förbundna med sådana signaler anses som metadata från elektronisk kommunikation och därför omfattas av bestämmelserna i denna förordning. Metadata från elektronisk kommunikation kan innefatta sådan information som ingår i abonnemanget på tjänsten när denna information behandlas i syfte att överföra, distribuera eller utbyta innehåll från elektronisk kommunikation. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (14a) Data avseende utrustningens lokalisering bör inbegripa data som överförs eller lagras i terminalutrustning och som genererats av accelerometrar, barometrar, kompasser, satellitbaserade positionsbestämningssystem eller liknande sensorer och enheter. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Data från elektronisk kommunikation bör behandlas som konfidentiella. Det betyder att varje ingrepp avseende överföring av data från elektronisk kommunikation, oavsett om det sker direkt genom mänsklig inblandning eller via automatiserad maskinell behandling, utan samtycke från samtliga kommunicerande parter bör vara förbjuden. Förbudet mot uppfångande av kommunikationsdata bör tillämpas under överföringen av data, dvs. fram till den avsedda adressatens mottagande av innehållet i den elektroniska kommunikationen. Uppfångande av data från elektronisk kommunikation kan t.ex. ske när någon annan än de kommunicerande parterna lyssnar på samtal eller läser, skannar eller lagrar innehållet i elektronisk kommunikation eller tillhörande metadata för andra syften än utbyte av kommunikation. Uppfångande kan även ske när tredje part övervakar besökta webbplatser och tidpunkterna för besök och interaktion med andra etc. utan den berörda slutanvändarens samtycke. I takt med att tekniken utvecklats har antalet tekniska metoder för uppfångande också ökat. Det kan handla om allt ifrån installation av utrustning som samlar in data från terminalutrustning i utvalda områden, som utrustning för Imsi-spårning (International Mobile Subscriber Identity), till program och tekniker för t.ex. upprepad övervakning av surfvanor för att skapa slutanvändarprofiler. Andra exempel på uppfångande är när man fångar upp nyttolastdata eller innehållsdata från okrypterade trådlösa nät och routrar, inklusive surfvanor, utan slutanvändarens samtycke. | (15) Data från elektronisk kommunikation bör behandlas som konfidentiella. Det betyder att varje ingrepp avseende överföring av data från elektronisk kommunikation, oavsett om det sker direkt genom mänsklig inblandning eller via automatiserad maskinell behandling, utan samtycke från samtliga kommunicerande parter bör vara förbjuden. Förbudet mot uppfångande av kommunikationsdata bör även tillämpas under överföringen av data, dvs. fram till den avsedda adressatens mottagande av innehållet i den elektroniska kommunikationen, och under lagring. Uppfångande av data från elektronisk kommunikation kan t.ex. ske när någon annan än de kommunicerande parterna lyssnar på samtal eller läser, skannar eller lagrar innehållet i elektronisk kommunikation eller tillhörande metadata för andra syften än utbyte av kommunikation. Uppfångande kan även ske när tredje part övervakar besökta webbplatser och tidpunkterna för besök och interaktion med andra etc. utan den berörda slutanvändarens samtycke. I takt med att tekniken utvecklats har antalet tekniska metoder för uppfångande också ökat. Det kan handla om allt ifrån installation av utrustning som samlar in data från terminalutrustning i utvalda områden, som utrustning för Imsi-spårning (International Mobile Subscriber Identity), till program och tekniker för t.ex. upprepad övervakning av surfvanor för att skapa slutanvändarprofiler. Andra exempel på uppfångande är när man fångar upp nyttolastdata eller innehållsdata från okrypterade trådlösa nät och routrar och inflikar annonser eller annat innehåll och analyserar kundernas trafikuppgifter, inklusive surfvanor, utan användarnas samtycke. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Förbudet mot lagring av kommunikation är inte avsett att hindra någon automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av denna information i den mån som lagringen endast sker i syftet att utföra överföringen i det elektroniska kommunikationsnätet. Det bör inte heller hindra behandling av data från elektronisk kommunikation för att säkerställa de elektroniska kommunikationstjänsternas säkerhet och kontinuitet, inklusive kontroll av säkerhetshot, såsom förekomst av sabotageprogram, eller behandling av metadata för att uppfylla de nödvändiga tjänstekvalitetskraven, som t.ex. latens och variation i fördröjningen. | (16) Förbudet mot lagring av kommunikation är inte avsett att hindra någon automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av denna information i den mån som lagringen endast sker i syftet att utföra överföringen i det elektroniska kommunikationsnätet. Det bör inte heller hindra behandling av data från elektronisk kommunikation för att säkerställa de elektroniska kommunikationstjänsternas säkerhet och kontinuitet, inklusive kontroll av säkerhetshot, såsom förekomst av sabotageprogram, eller behandling av metadata för att uppfylla de nödvändiga tjänstekvalitetskraven, som t.ex. latens och variation i fördröjningen. Om en typ av behandling av data från elektronisk kommunikation för dessa ändamål sannolikt kan medföra en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter bör man före behandlingen genomföra en konsekvensanalys avseende uppgiftsskydd och, allt efter omständigheterna, ett samråd med tillsynsmyndigheten, i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) 2016/679. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Behandling av data från elektronisk kommunikation kan vara till nytta för företag, konsumenter och samhället som helhet. Jämfört med direktiv 2002/58/EG breddar denna förordning möjligheterna för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att behandla metadata från elektronisk kommunikation baserat på slutanvändarnas samtycke. Slutanvändarna lägger dock stor vikt på konfidentialiteten för sin kommunikation, vilket även inkluderar deras onlineaktiviteter, och på att de vill ha kontroll över hur deras data från elektronisk kommunikation används för andra syften än överföring av kommunikationen. Därför bör denna förordning ålägga leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att erhålla användarnas samtycke till behandling av metadata från elektronisk kommunikation, vilket bör innefatta data om enhetens lokalisering som genereras för beviljande och bibehållande av åtkomst och uppkoppling till tjänsten. Lokaliseringsdata som genereras i andra sammanhang än tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster bör inte anses som metadata. Några exempel på kommersiell användning av metadata från elektronisk kommunikation hos leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster är tillhandahållande av värmekartor, en grafisk återgivning av data med hjälp av färger för att visa var det finns människor. För att visa trafikrörelser i vissa riktningar under en viss tidsperiod behövs en identifikator för att länka individers positioner i vissa tidsintervall. Denna identifikator skulle saknas om anonyma data användes och sådana rörelser skulle inte kunna visas. Sådan användning av metadata från elektronisk kommunikation skulle t.ex. kunna hjälpa offentliga organ och kollektivtrafikoperatörer att fastställa var ny infrastruktur ska utvecklas, baserat på den befintliga strukturens användning och belastning. Om en typ av behandling av metadata från elektronisk kommunikation, i synnerhet när ny teknik används och med beaktande av behandlingens art, omfattning, sammanhang och syfte, sannolikt kan medföra en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter bör man före behandlingen genomföra en konsekvensanalys avseende dataskydd och, allt efter omständigheterna, ett samråd med tillsynsmyndigheten, i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) 2016/679. | (17) Behandling av data från elektronisk kommunikation kan vara till nytta för företag, konsumenter och samhället som helhet. Jämfört med direktiv 2002/58/EG breddar denna förordning möjligheterna för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att behandla metadata från elektronisk kommunikation baserat på slutanvändarnas samtycke. Slutanvändarna lägger dock stor vikt på konfidentialiteten för sin kommunikation, vilket även inkluderar deras onlineaktiviteter, och på att de vill ha kontroll över hur deras data från elektronisk kommunikation används för andra syften än överföring av kommunikationen. Därför bör denna förordning ålägga leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster att erhålla användarnas samtycke till behandling av metadata från elektronisk kommunikation, vilket bör innefatta data om enhetens lokalisering som genereras för beviljande och bibehållande av åtkomst och uppkoppling till tjänsten. Lokaliseringsdata som genereras i andra sammanhang än tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster bör inte anses som metadata. Några exempel på kommersiell användning av metadata från elektronisk kommunikation hos leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster är tillhandahållande av värmekartor, en grafisk återgivning av data med hjälp av färger för att visa var det finns människor. Detta bör ske i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2016/679. För att visa trafikrörelser i vissa riktningar under en viss tidsperiod kan en identifikator behövas för att länka individers positioner i vissa tidsintervall. Vid behandling av metadata från elektronisk kommunikation bör det genomföras ett samråd med tillsynsmyndigheten, i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) 2016/679. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Terminalutrustning för slutanvändare av elektroniska kommunikationsnät och all information om användningen av sådan terminalutrustning, oavsett om informationen lagras eller utsänds av sådan utrustning, begärs från den eller behandlas så att utrustningen kan uppkopplas till en annan enhet eller nätutrustning, tillhör slutanvändarnas privata sfär som kräver skydd enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I och med att sådan utrustning innehåller eller behandlar information som kan röja uppgifter om en persons känslomässiga, politiska och sociala komplexitet, inklusive innehållet i meddelanden, bilder, lokaliseringsuppgifter för personer genom åtkomst till anordningens GPS-funktioner, kontaktlistor och annan information som redan finns lagrad i enheten, bör informationen i sådana enheter omfattas av ett utökat integritetsskydd. S.k. spionprogram, pixeltaggar, gömda identifikatorer, kartläggningskakor och andra liknande oönskade kartläggningsverktyg kan gå in i slutanvändarens terminalutrustning utan dennes vetskap för att få tillgång till information, lagra gömd information eller kartlägga aktiviteter. Information om slutanvändarens enhet kan också samlas in på distans för identifiering och kartläggning, med användning av sådan teknik som s.k. device fingerprinting (signaturinsamling), ofta utan att slutanvändaren vet om det, vilket kan inkräkta allvarligt på slutanvändarnas personliga integritet. Teknik för upprepad övervakning av slutanvändarnas handlingar, t.ex. genom kartläggning av deras onlineaktivitet eller lokaliseringen för deras terminalutrustning, eller teknik som underminerar driften av slutanvändarnas terminalutrustning, utgör ett allvarligt hot mot slutanvändarnas personliga integritet. Därför bör sådana ingrepp som avser slutanvändarens terminalutrustning endast tillåtas med slutanvändarens samtycke och för specifika och öppet redovisade syften. | (20) Terminalutrustning för slutanvändare av elektroniska kommunikationsnät och all information om användningen av sådan terminalutrustning, oavsett om informationen lagras eller utsänds av sådan utrustning, begärs från den eller behandlas så att utrustningen kan uppkopplas till en annan enhet eller nätutrustning, tillhör slutanvändarnas privata sfär som kräver skydd enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I och med att sådan utrustning innehåller eller behandlar information som kan röja uppgifter om en persons känslomässiga, politiska och sociala komplexitet, inklusive innehållet i meddelanden, bilder, lokaliseringsuppgifter för personer genom åtkomst till anordningens GPS-funktioner, kontaktlistor och annan information som redan finns lagrad i enheten, bör informationen i sådana enheter omfattas av ett utökat integritetsskydd. S.k. spionprogram, pixeltaggar, gömda identifikatorer och andra liknande oönskade kartläggningsverktyg kan gå in i slutanvändarens terminalutrustning utan dennes vetskap för att få tillgång till information, lagra gömd information och kartlägga aktiviteter eller sätta igång vissa tekniska åtgärder eller uppgifter, ofta utan användarens vetskap. Information om slutanvändarens enhet kan också samlas in på distans för identifiering och kartläggning, med användning av sådan teknik som s.k. device fingerprinting (signaturinsamling), ofta utan att slutanvändaren vet om det, vilket kan inkräkta allvarligt på slutanvändarnas personliga integritet. Teknik för upprepad övervakning av slutanvändarnas handlingar, t.ex. genom kartläggning av deras onlineaktivitet eller lokaliseringen för deras terminalutrustning, eller teknik som underminerar driften av slutanvändarnas terminalutrustning, utgör ett allvarligt hot mot slutanvändarnas personliga integritet. Man behöver säkerställa en hög och likvärdig nivå av skydd av användarnas privata sfär i förhållande till integriteten och konfidentialiteten hos innehållet i, funktionen hos och användningen av användarnas terminalutrustning. Därför bör sådana ingrepp som avser slutanvändarens terminalutrustning endast tillåtas med slutanvändarens samtycke och för specifika, begränsade och öppet redovisade syften. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Undantagen från skyldigheten att erhålla samtycke till att använda behandlings- och lagringskapacitet hos terminalutrustning eller till att få tillgång till information som lagras i terminalutrustningen bör begränsas till situationer som medför inget eller endast minimalt intrång i den personliga integriteten. Samtycke bör t.ex. inte krävas för att tillåta sådan teknisk lagring eller åtkomst som är strikt nödvändig och proportionell för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en viss tjänst som uttryckligen begärs av slutanvändaren. Detta kan innefatta lagring av kakor för tidsrymden av en enda upprättad session på en webbplats för att hålla reda på slutanvändarens inmatade uppgifter vid ifyllandet av onlineformulär med flera sidor. Kakor kan också vara ett legitimt och användbart verktyg för att t.ex. mäta webbtrafik till en webbplats. Informationssamhällesleverantörer som gör konfigurationskontroller för att tillhandahålla en tjänst i enlighet med slutanvändarens inställningar och enbart loggning av det faktum att slutanvändarens enhet inte lyckas ta emot innehåll som begärs av slutanvändaren bör inte utgöra åtkomst till en sådan enhet eller användning av enhetens behandlingskapacitet. | (21) Undantagen från skyldigheten att erhålla samtycke till att använda behandlings- och lagringskapacitet hos terminalutrustning eller till att få tillgång till information som lagras i terminalutrustningen bör begränsas till situationer som medför inget eller endast minimalt intrång i den personliga integriteten. Samtycke bör t.ex. inte krävas för att tillåta sådan teknisk lagring eller åtkomst som är strikt nödvändig och proportionell för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en viss tjänst som uttryckligen begärs av slutanvändaren. Detta kan innefatta lagring av kakor för tidsrymden av en enda upprättad session på en webbplats för att hålla reda på slutanvändarens inmatade uppgifter vid ifyllandet av onlineformulär med flera sidor. Kakor kan också vara ett legitimt och användbart verktyg för att t.ex. mäta webbtrafik till en webbplats av den fysiska eller juridiska person som ansvarar för webbplatsen (”förstapartsanalys”). |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (21a) Lokaliseringsdata för utrustning kan ge en väldigt detaljerad och inträngande insikt i en persons privatliv eller en organisations affärer och verksamhet. Behandling av lokaliseringsdata från en källa, oavsett vilken, och oavsett om det är metadata från elektronisk kommunikation eller lokaliseringsdata för utrustning, bör utföras enligt tydliga regler. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) De metoder som används för att tillhandahålla information och erhålla slutanvändarens samtycke bör vara så användarvänliga som möjligt. Den allmänna användningen av kartläggningskakor och annan kartläggningsteknik innebär att slutanvändarna allt oftare uppmanas att ge sitt samtycke till att sådana kartläggningskakor lagras i deras terminalutrustning. Därmed översvämmas slutanvändarna av uppmaningar att lämna samtycke. Användning av tekniska metoder för att lämna samtycke, t.ex. genom öppet redovisade och användarvänliga inställningar, skulle kunna lösa detta problem. Därför bör denna förordning omfatta en möjlighet att uttrycka samtycke genom användning av lämpliga inställningar i en webbläsare eller annan tillämpning. De val som slutanvändarna gör då de lägger in sekretessinställningarna för en webbläsare eller andra tillämpningar bör vara bindande för, och verkställningsbara gentemot, alla tredje parter. Webbläsare är en typ av programvara som gör det möjligt att hämta och lägga ut information på internet. Andra typer av tillämpningar, t.ex. sådana som tillåter uppringning och meddelandetjänster eller som tillhandahåller färdanvisningar, har också samma funktioner. Webbläsare fungerar som förbindelselänkar för det som sker mellan slutanvändaren och webbplatsen. Ur detta perspektiv har webbläsarna en privilegierad position när det gäller möjligheten att inta en aktiv roll för att hjälpa slutanvändaren att kontrollera flödet av information till och från terminalutrustningen. Webbläsare kan användas som grindvakter och därigenom hjälpa slutanvändarna att hindra åtkomst till eller lagring av information från deras terminalutrustning (t.ex. smarttelefon, datorplatta eller dator). | (22) De metoder som används för att tillhandahålla information och erhålla slutanvändarens samtycke bör vara så användarvänliga som möjligt. Den allmänna användningen av kartläggningskakor och annan kartläggningsteknik innebär att slutanvändarna allt oftare uppmanas att ge sitt samtycke till att sådana kartläggningskakor lagras i deras terminalutrustning. Därmed översvämmas slutanvändarna av uppmaningar att lämna samtycke. Användning av tekniska metoder för att lämna samtycke, t.ex. genom öppet redovisade och användarvänliga inställningar, skulle kunna lösa detta problem. Därför bör denna förordning förhindra användning av ”kakväggar” och ”kakbanderoller” som inte hjälper användarna att behålla kontrollen över sina personuppgifter och sitt privatliv eller att bli informerade om sina rättigheter. Denna förordning bör omfatta en möjlighet att uttrycka samtycke genom tekniska specifikationer, till exempel genom användning av lämpliga inställningar i en webbläsare eller annan tillämpning. Dessa inställningar bör inbegripa val om informationslagring på användarens terminalutrustning samt en signal som skickas från webbläsaren eller en annan tillämpning och som anger användarens preferenser för andra parter. De val som användarna gör då de lägger in sekretessinställningarna för en webbläsare eller andra tillämpningar bör vara bindande för, och verkställningsbara gentemot, alla tredje parter. Webbläsare är en typ av programvara som gör det möjligt att hämta och lägga ut information på internet. Andra typer av tillämpningar, t.ex. sådana som tillåter uppringning och meddelandetjänster eller som tillhandahåller färdanvisningar, har också samma funktioner. Webbläsare fungerar som förbindelselänkar för det som sker mellan slutanvändaren och webbplatsen. Ur detta perspektiv har webbläsarna en privilegierad position när det gäller möjligheten att inta en aktiv roll för att hjälpa användaren att kontrollera flödet av information till och från terminalutrustningen. Webbläsare, tillämpningar eller mobiloperativsystem kan användas som verkställare av slutanvändarens val och därigenom hjälpa användarna att hindra åtkomst till eller lagring av information från deras terminalutrustning (t.ex. smarttelefon, datorplatta eller dator). |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Principerna för inbyggt dataskydd och dataskydd som standard kodifierades genom artikel 25 i förordning (EU) 2016/679. I dag är de förvalda inställningarna i de flesta moderna webbläsare att ”godta alla kakor” Därför bör leverantörer av mjukvara som gör det möjligt att hämta och lägga ut information på internet vara skyldiga att konfigurera programvaran så att den omfattar alternativet att hindra tredje parter från att lagra information i terminalutrustningen. Detta uttrycks ofta som ”avvisa tredjepartskakor”. Detta uttrycks ofta som ”avvisa tredjepartskakor”. Slutanvändarna bör erbjudas ett antal sekretessinställningsalternativ, från högre (t.ex. ”godta aldrig kakor”) till lägre nivå (t.ex. ”godta alltid kakor”) och mellannivå (t.ex. ”avvisa tredjepartskakor” eller ”godta endast förstapartskakor”). Sådana sekretessinställningar bör presenteras på ett väl synligt och begripligt sätt. | (23) Principerna för inbyggt dataskydd och dataskydd som standard kodifierades genom artikel 25 i förordning (EU) 2016/679. I dag är de förvalda inställningarna i de flesta moderna webbläsare att ”godta alla kakor” Därför bör leverantörer av mjukvara som gör det möjligt att hämta och lägga ut information på internet vara skyldiga att konfigurera programvaran så att den omfattar alternativet att som standard hindra andra parter från att bedriva domänövergripande kartläggning och lagra information i terminalutrustningen. Detta uttrycks ofta som ”avvisa tredjepartsspårare och tredjepartskakor”. Slutanvändarna bör som standard erbjudas ett antal sekretessinställningsalternativ, från högre (t.ex. ”godta aldrig spårare och kakor”) till lägre nivå (t.ex. ”godta alltid spårare och kakor”) och mellannivå (t.ex. ”avvisa alla spårare och kakor som inte är strikt nödvändiga för att tillhandahålla en tjänst som uttryckligen begärts av användaren” eller ”avvisa all domänövergripande spårning”). Dessa alternativ kan även vara mer finkorniga. Sekretessinställningar bör även inbegripa alternativ genom vilka användaren kan bestämma om exempelvis Flash, Javascript eller liknande programvara ska kunna verkställas, om en webbsida ska kunna samla in geolokaliseringsdata från användaren eller om den ska kunna komma åt särskild maskinvara som exempelvis en webbkamera eller mikrofon. Sådana sekretessinställningar bör presenteras på ett väl synligt, objektivt och begripligt sätt. |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) För att webbläsare ska kunna erhålla slutanvändarnas samtycke enligt förordning (EU) 2016/679 till t.ex. lagring av tredjeparts kartläggningskakor bör de bl.a. kräva en entydig bekräftande handling från slutanvändaren av terminalutrustningen som utrycker att denna ger ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt medgivande till lagring av och åtkomst till sådana kakor i och från terminalutrustningen. Sådana handlingar kan anses vara jakande t.ex. om slutanvändaren aktivt måste välja ”godta tredjepartskakor” för att bekräfta sitt samtycke och ges den information som behövs för att kunna göra valet. Därför är det nödvändigt att föreskriva att leverantörer av programvara som ger tillgång till internet i samband med installationen ska informera slutanvändarna om möjligheten att välja mellan de alternativa sekretessinställningarna och be dem att göra ett val. Den information som lämnas bör inte avskräcka slutanvändare från att välja högre sekretessinställningar och den bör innehålla relevant information om riskerna med att tillåta att tredjepartskakor lagras i datorn, inklusive sammanställningen av arkiverade uppgifter om personers webbläsarhistorik under längre tid och användningen av sådana uppgifter för individanpassad reklam. Webbläsare uppmuntras att tillhandahålla enkla sätt för slutanvändare att när som helst ändra sekretessinställningarna och att låta användaren göra undantag för eller ”vitlista” vissa webbplatser eller ange för vilka webbplatser som (tredje)partskakor alltid eller aldrig tillåts. | utgår |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) För åtkomst till elektroniska kommunikationsnät krävs det regelbunden sändning av vissa datapaket för att hitta eller upprätthålla en anslutning till nätet eller till andra enheter på nätet. Enheterna måste också ha tilldelats en unik adress för att kunna identifieras i det aktuella nätet. Standarderna för trådlös och mobil telefoni omfattar också sändning av aktiva signaler som innehåller identifikatorer som t.ex. en MAC-adress, IMEI (International Mobile Station Equipment Identity) och IMSI. En enda trådlös basstation (dvs. en sändare och mottagare), såsom en trådlös accesspunkt, har en specifik räckvidd inom vilken sådan information kan fångas upp. Det har kommit nya tjänsteleverantörer som erbjuder kartläggningstjänster baserade på skanning av utrustningsrelaterad information med många olika funktioner, inklusive personräkning, där man tillhandahåller data om antalet personer som står i kö, fastställer antalet personer i ett visst område etc. Denna information får användas för mer inkräktande syften, som att sända kommersiella meddelanden med individanpassade erbjudanden till slutanvändare, t.ex. när de går in i affärer. Vissa av dessa funktioner medför inte några höga risker för den personliga integriteten, men andra gör det, t.ex. sådana som kartlägger individer över tid, inklusive upprepade besök på specificerade platser. Leverantörer som använder sådana metoder bör visa tydliga meddelanden på kanten av täckningsområdet som innan slutanvändarna går in på det definierade området informerar dem om att tekniken används inom ett visst område, om syftet med kartläggningen, om den person som är ansvarig för det och om förekomsten av eventuella åtgärder som terminalutrustningens slutanvändare kan vidta för att minimera eller stoppa insamlingen. Ytterligare information bör tillhandahållas när personuppgifter samlas in i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2016/679. | (25) För åtkomst till elektroniska kommunikationsnät krävs det regelbunden sändning av vissa datapaket för att hitta eller upprätthålla en anslutning till nätet eller till andra enheter på nätet. Enheterna måste också ha tilldelats en unik adress för att kunna identifieras i det aktuella nätet. Standarderna för trådlös och mobil telefoni omfattar också sändning av aktiva signaler som innehåller identifikatorer som t.ex. en MAC-adress, IMEI (International Mobile Station Equipment Identity) och IMSI. En enda trådlös basstation (dvs. en sändare och mottagare), såsom en trådlös accesspunkt, har en specifik räckvidd inom vilken sådan information kan fångas upp. Det har kommit nya tjänsteleverantörer som erbjuder kartläggningstjänster baserade på skanning av utrustningsrelaterad information med många olika funktioner, inklusive personräkning, där man tillhandahåller data om antalet personer som står i kö, fastställer antalet personer i ett visst område etc. Denna information får användas för mer inkräktande syften, som att sända kommersiella meddelanden med individanpassade erbjudanden till slutanvändare, t.ex. när de går in i affärer. Vissa av dessa funktioner medför inte några höga risker för den personliga integriteten, men andra gör det, t.ex. sådana som kartlägger individer över tid, inklusive upprepade besök på specificerade platser. Leverantörer som använder sådana metoder bör visa tydliga meddelanden på kanten av täckningsområdet som innan slutanvändarna går in på det definierade området informerar dem om att tekniken används inom ett visst område, om syftet med kartläggningen, om den person som är ansvarig för det och om förekomsten av eventuella åtgärder som terminalutrustningens slutanvändare kan vidta för att minimera eller stoppa insamlingen. Ytterligare information bör tillhandahållas när personuppgifter samlas in i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2016/679. Dessutom bör sådana leverantörer antingen inhämta slutanvändarens samtycke eller anonymisera uppgifterna omedelbart, samtidigt som de bör begränsa syftet till enbart statistiska beräkningar med begränsning i tid och rum och erbjuda verkningsfulla frånvalsmöjligheter. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) När behandling av data från elektronisk kommunikation, som utförs av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, omfattas av denna förordning, bör förordningen omfatta en möjlighet för unionen eller medlemsstaterna att, under särskilda villkor, i lag begränsa vissa skyldigheter och rättigheter, om en sådan begränsning utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda särskilda allmänna intressen, inklusive nationell säkerhet, försvar och allmän säkerhet samt för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, vilket innefattar skydd mot och förebyggande av hot mot allmän säkerhet och andra viktiga mål i unionens eller en medlemsstats allmänintresse, i synnerhet när det gäller ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse för unionen eller en medlemsstat, eller en övervakning, inspektion eller regleringsfunktion som är knuten till myndighetsutövning avseende sådana intressen. Därför bör denna förordning inte påverka medlemsstaternas möjlighet att på lagligt sätt uppfånga elektronisk kommunikation eller att vidta andra åtgärder, om det är nödvändigt och proportionellt för något av dessa ändamål och sker i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i den tolkning dessa fått i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster bör ha lämpliga förfaranden som främjar legitima krav från behöriga myndigheter, vilka även beaktar den utsedda företrädarens roll enligt artikel 3.3 när så är relevant. | (26) När behandling av data från elektronisk kommunikation, som utförs av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, omfattas av denna förordning, bör förordningen omfatta en möjlighet för unionen eller medlemsstaterna att, under särskilda villkor, i lag begränsa vissa skyldigheter och rättigheter, om en sådan begränsning utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda särskilda allmänna intressen, inklusive nationell säkerhet (dvs. statens säkerhet), försvar och allmän säkerhet samt för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, vilket innefattar skydd mot och förebyggande av hot mot allmän säkerhet och andra viktiga mål i unionens eller en medlemsstats allmänintresse, i synnerhet när det gäller ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse för unionen eller en medlemsstat, eller en övervakning, inspektion eller regleringsfunktion som är knuten till myndighetsutövning avseende sådana intressen. Därför bör denna förordning inte påverka medlemsstaternas möjlighet att på lagligt sätt uppfånga elektronisk kommunikation eller att vidta andra åtgärder, om det är nödvändigt och proportionellt för något av dessa ändamål och sker i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i den tolkning dessa fått i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Kryptering och andra säkerhetsåtgärder är väsentliga för att man ska kunna säkerställa konfidentialiteten och integriteten hos elektronisk kommunikation och säkerheten och integriteten hos infrastruktur för elektronisk kommunikation i sin helhet. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar bör inte leda till att man ålägger leverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster någon skyldighet som skulle leda till att säkerheten och krypteringen för deras nät eller tjänster försvagas. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster bör ha lämpliga förfaranden som främjar legitima krav från behöriga myndigheter, vilka även beaktar den utsedda företrädarens roll enligt artikel 3.3 när så är relevant. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (32a) Kommunikation till valda representanter eller offentliga myndigheter i frågor som berör allmän politik, lagstiftning eller annan verksamhet inom demokratiska institutioner bör inte betraktas som direktmarknadsföring enligt vad som avses i denna förordning. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Skäl 33
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(33) Det bör också finnas mekanismer som skyddar slutanvändarna mot oönskad kommunikation i direktmarknadsföringssyften, som inkräktar på slutanvändarnas privatliv. Graden av olägenhet och intrång i den enskildes personliga integritet anses vara relativt lika oavsett vilken av de många olika typer av tekniker och kanaler som används för denna elektroniska kommunikation och oavsett om det är genom automatiska uppringnings- och kommunikationssystem, tillämpningar för snabbmeddelanden, e-post, sms, mms och Bluetooth etc. Därför är det motivera att kräva att slutanvändarens samtycke erhålls innan kommersiell elektronisk kommunikation i direktmarknadsföringssyfte sänds till slutanvändare, för att effektivt skydda enskilda mot intrång i deras personliga integritet och skydda juridiska personers legitima intressen. Med tanke på den rättsliga förutsebarheten och behovet av att säkerställa att bestämmelserna som skyddar mot icke begärd elektronisk kommunikation förblir framtidssäkrade är det motiverat att fastställa en enda uppsättning bestämmelser som inte varierar beroende på vilken teknik som används för att förmedla dessa icke begärda meddelanden och samtidigt garantera en likvärdig skyddsnivå för alla medborgare i unionen. Det är dock rimligt att tillåta användning av e-postkontaktuppgifter inom ramen för ett befintligt kundförhållande för att erbjuda liknande produkter och tjänster. Sådana möjligheter bör endast gälla för samma företag som har erhållit de elektroniska kontaktuppgifterna i enlighet med förordning (EU) 2016/679. | (33) Det bör också finnas mekanismer som skyddar slutanvändarna mot oönskad kommunikation i direktmarknadsföringssyften, som inkräktar på slutanvändarnas privatliv. Graden av olägenhet och intrång i den enskildes personliga integritet anses vara relativt lika oavsett vilken av de många olika typer av tekniker och kanaler som används för denna elektroniska kommunikation och oavsett om det är genom automatiska uppringnings- och kommunikationssystem, tillämpningar för snabbmeddelanden, e-post, sms, mms och Bluetooth etc. Därför är det motivera att kräva att slutanvändarens samtycke erhålls innan kommersiell elektronisk kommunikation i direktmarknadsföringssyfte sänds till slutanvändare, för att effektivt skydda enskilda mot intrång i deras personliga integritet och skydda juridiska personers legitima intressen. Med tanke på den rättsliga förutsebarheten och behovet av att säkerställa att bestämmelserna som skyddar mot icke begärd elektronisk kommunikation förblir framtidssäkrade är det motiverat att fastställa en enda uppsättning bestämmelser som inte varierar beroende på vilken teknik som används för att förmedla dessa icke begärda meddelanden och samtidigt garantera en likvärdig skyddsnivå för alla medborgare i unionen. Det är dock rimligt att tillåta användning av e-postkontaktuppgifter inom ramen för ett befintligt kundförhållande för att erbjuda liknande produkter och tjänster. Sådana möjligheter bör endast gälla för samma företag som har erhållit de elektroniska kontaktuppgifterna i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och endast för en begränsad tidsperiod. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) För att göra det enkelt att dra tillbaka sitt samtycke bör juridiska eller fysiska personer som sänder direktmarknadsföringskommunikation per e-post bifoga en länk eller en giltig e-postadress, som slutanvändarna enkelt kan använda för att dra tillbaka sitt samtycke. När fysiska eller juridiska personer utför direktmarknadsföringskommunikation genom personsamtal och samtal via automatiska uppringnings- och kommunikationssystem bör identiteten för den anropande linje som kan användas för att ringa upp företaget visas eller en särskild kod som identifierar samtalet som ett marknadsföringssamtal anges. | (35) För att göra det enkelt att dra tillbaka sitt samtycke bör juridiska eller fysiska personer som sänder direktmarknadsföringskommunikation per e-post bifoga en länk eller en giltig e-postadress, som slutanvändarna enkelt kan använda för att dra tillbaka sitt samtycke. När fysiska eller juridiska personer utför direktmarknadsföringskommunikation genom personsamtal och samtal via automatiska uppringnings- och kommunikationssystem bör identiteten för den anropande linje som kan användas för att ringa upp företaget visas och en särskild kod som identifierar samtalet som ett marknadsföringssamtal anges. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Tjänsteleverantörer som erbjuder elektroniska kommunikationstjänster bör informera slutanvändarna om åtgärder som de kan vidta för att skydda säkerheten för sin kommunikation, t.ex. genom att använda specifika typer av programvara eller krypteringsteknik. Kravet på att informera slutanvändarna om särskilda säkerhetsrisker befriar inte en tjänsteleverantör från skyldigheten att på egen bekostnad vidta lämpliga och omedelbara åtgärder för att avhjälpa nya oförutsedda säkerhetsrisker och återställa tjänstens normala säkerhetsnivå. Information om säkerhetsrisker bör lämnas till abonnenten utan avgift. Säkerheten bedöms mot bakgrund av artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. | (37) Tjänsteleverantörer som erbjuder elektroniska kommunikationstjänster bör behandla data från elektronisk kommunikation på ett sådant sätt att de förhindrar åtkomst, röjande eller ändring som sker utan tillstånd, säkerställa att det går att fastställa att åtkomst, röjande eller ändring skett utan tillstånd och även säkerställer att sådana data från elektronisk kommunikation skyddas genom att använda specifika typer av programvara och krypteringsteknik. Kravet på att informera slutanvändarna om särskilda säkerhetsrisker befriar inte en tjänsteleverantör från skyldigheten att på egen bekostnad vidta lämpliga och omedelbara åtgärder för att avhjälpa nya oförutsedda säkerhetsrisker och återställa tjänstens normala säkerhetsnivå. Information om säkerhetsrisker bör lämnas till abonnenten utan avgift. Säkerheten bedöms mot bakgrund av artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. Skyldigheterna enligt artikel 40 i [den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation] bör tillämpas på alla tjänster inom ramen för denna förordnings tillämpningsområde med avseende på nätens och tjänsternas säkerhet och relaterade säkerhetsskyldigheter. |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Skäl 40
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(40) För att stärka kontrollen av att bestämmelserna i denna förordning efterlevs bör varje tillsynsmyndighet ha befogenhet att besluta om sanktioner, inbegripet administrativa sanktionsavgifter, för överträdelser av denna förordning, utöver eller i stället för andra lämpliga åtgärder enligt förordningen. Det bör i denna förordning anges vilka överträdelserna är, den övre gränsen för och kriterierna för fastställande av de administrativa sanktionsavgifterna, som i varje enskilt fall bör bestämmas av den behöriga tillsynsmyndigheten med beaktande av alla relevanta omständigheter i det särskilda fallet, med vederbörlig hänsyn bl.a. till överträdelsens karaktär, svårighetsgrad och varaktighet samt till dess följder och till de åtgärder som vidtas för att sörja för fullgörandet av skyldigheterna enligt denna förordning och för att förebygga eller lindra konsekvenserna av överträdelsen. När det gäller fastställandet av en sanktionsavgift enligt denna förordning bör ett företag förstås som ett företag i enlighet med artiklarna 101 och 102 i fördraget. | (40) För att stärka kontrollen av att bestämmelserna i denna förordning efterlevs bör varje tillsynsmyndighet ha befogenhet att besluta om sanktioner, inbegripet administrativa sanktionsavgifter, för överträdelser av denna förordning, utöver eller i stället för andra lämpliga åtgärder enligt förordningen. Det bör i denna förordning anges vilka överträdelserna är, den övre gränsen för och kriterierna för fastställande av de administrativa sanktionsavgifterna, som i varje enskilt fall bör bestämmas av den behöriga tillsynsmyndigheten med beaktande av alla relevanta omständigheter i det särskilda fallet, med vederbörlig hänsyn bl.a. till överträdelsens karaktär, svårighetsgrad och varaktighet samt till dess följder och till de åtgärder som vidtas för att sörja för fullgörandet av skyldigheterna enligt denna förordning och för att förebygga eller lindra konsekvenserna av överträdelsen. När det gäller fastställandet av en sanktionsavgift enligt denna förordning bör ett företag förstås som ett företag i enlighet med artiklarna 101 och 102 i fördraget. Krav på dubbla straff för överträdelse av denna förordning och förordning (EU) 2016/679 bör förbjudas. |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 1 | Artikel 1 |
Syfte | Syfte |
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om skydd av de grundläggande rättigheterna och friheterna för fysiska och juridiska personer vid tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster, i synnerhet rätten till respekt för privatliv och kommunikation samt skyddet av fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter. | 1. I denna förordning fastställs bestämmelser om skydd av de grundläggande rättigheterna och friheterna för fysiska och juridiska personer vid tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster, i synnerhet rätten till respekt för privatliv och kommunikation samt skyddet av fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter. |
2. Denna förordning säkerställer fri rörlighet för data från elektronisk kommunikation och elektroniska kommunikationstjänster inom unionen, som varken ska begränsas eller förbjudas av skäl som rör respekt för privatlivet och kommunikation för fysiska och juridiska personer samt skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter. | 2. Denna förordning säkerställer i överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679 fri rörlighet för data från elektronisk kommunikation och elektroniska kommunikationstjänster inom unionen, som varken ska begränsas eller förbjudas av skäl som rör respekt för privatlivet och kommunikation för fysiska personer samt skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter. |
3. Bestämmelserna i denna förordning preciserar och kompletterar förordning (EU) nr 2016/679 genom att fastställa särskilda bestämmelser för de syften som anges i punkterna 1 och 2. | 3. Bestämmelserna i denna förordning kompletterar förordning (EU) nr 2016/679 genom att fastställa nödvändiga särskilda bestämmelser för de syften som anges i punkterna 1 och 2. Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas såvida inte denna förordning fastslår några särskilda bestämmelser. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 2 | Artikel 2 |
Materiellt tillämpningsområde | Materiellt tillämpningsområde |
1. Denna förordning ska tillämpas på sådan behandling av data från elektronisk kommunikation som utförs i samband med tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster samt på information som rör slutanvändares terminalutrustning. | 1. Denna förordning ska tillämpas på följande: |
| (a) sådan behandling av data från elektronisk kommunikation som utförs i samband med tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster samt på information som rör eller behandlas av slutanvändares terminalutrustning, oavsett huruvida en betalning krävs av slutanvändaren. |
| (b) Information som sänds till, lagras i, samlas in från, behandlas av eller på annat sätt rör slutanvändares terminalutrustning, om den inte skyddas enligt förordning (EU) 2016/679. |
2. Denna förordning ska inte tillämpas på följande: | 2. Denna förordning ska inte tillämpas på följande: |
(a) Verksamhet som faller utanför unionslagstiftningens tillämpningsområde. | (a) Verksamhet som faller utanför unionslagstiftningens tillämpningsområde. |
(b) Medlemsstaternas verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen. | (b) Medlemsstaternas verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i fördraget om Europeiska unionen. |
(c) Elektroniska kommunikationstjänster som inte är allmänt tillgängliga. | (c) Elektroniska kommunikationstjänster som inte är allmänt tillgängliga, i enlighet med artikel 2.2 c i förordning (EU) 2016/679. |
(d) Verksamhet som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga hot mot den allmänna säkerheten. | (d) Verksamhet som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga hot mot den allmänna säkerheten. |
3. Behandling av data från elektronisk kommunikation som utförs av unionens institutioner, organ och byråer regleras i förordning (EU) 00/0000 [ny förordning som ersätter förordning 45/2001]. | 3. Behandling av data från elektronisk kommunikation som utförs av unionens institutioner, organ och byråer regleras i förordning (EU) 00/0000 [ny förordning som ersätter förordning 45/2001]. |
4. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av direktiv 2000/31/EG1, i synnerhet inte bestämmelserna om tjänstelevererande mellanhänders ansvar enligt artiklarna 12 och 15 i det direktivet. | 4. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av direktiv 2000/31/EG1, i synnerhet inte bestämmelserna om tjänstelevererande mellanhänders ansvar enligt artiklarna 12 och 15 i det direktivet. |
5. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2014/53/EG. | 5. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2014/53/EG. |
________________ | ________________ |
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1). | 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1). |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 3 | Artikel 3 |
Territoriellt tillämpningsområde och företrädare | Territoriellt tillämpningsområde och företrädare |
1. Denna förordning ska tillämpas på följande: | 1. Denna förordning ska tillämpas på sådan verksamhet som avses i artikel 2 där slutanvändaren befinner sig i unionen. |
(a) Tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster till slutanvändare i unionen, oavsett om någon betalning krävs av slutanvändaren eller inte. |
|
(b) Användning av sådana tjänster. |
|
(c) Skydd av information som rör terminalutrustningen för slutanvändare i unionen. |
|
2. När leverantören av en elektronisk kommunikationstjänst inte är etablerad i unionen ska den skriftligen utse en företrädare i unionen. | 2. När en leverantör av en elektronisk kommunikationstjänst, en leverantör av en allmänt tillgänglig förteckning, en leverantör av programvara som möjliggör elektronisk kommunikation eller en person som samlar in information som sänts till, lagrats i, samlats in från, behandlats av eller på annat sätt rör slutanvändarens terminalutrustning inte är etablerad i unionen ska den skriftligen utse en företrädare i unionen, i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2016/679. |
3. Företrädaren ska vara etablerad i en av de medlemsstater där slutanvändarna av sådana elektroniska kommunikationstjänster befinner sig. | 3. Företrädaren ska vara etablerad i en av de medlemsstater där slutanvändarna av sådana elektroniska kommunikationstjänster befinner sig. |
4. Företrädaren ska ha befogenhet att besvara frågor och tillhandahålla information som ett komplement till eller i stället för den leverantör som företrädaren representerar, i synnerhet till tillsynsmyndigheter och slutanvändare, om alla frågor som rör behandling av data från elektronisk kommunikation i syfte att säkerställa överensstämmelse med denna förordning. | 4. Företrädaren ska av den leverantör som denne företräder ha fått tillstånd och försetts med relevant information för att besvara frågor och tillhandahålla information som ett komplement till eller i stället för den leverantör som företrädaren representerar, i synnerhet till tillsynsmyndigheter, domstolar och slutanvändare, om alla frågor som rör de verksamheter som avses i artikel 2, i syfte att säkerställa överensstämmelse med denna förordning. |
5. Utseendet av en företrädare enligt punkt 2 ska inte påverka rättsliga åtgärder som kan inledas mot en fysisk eller juridisk person som behandlar data från elektronisk kommunikation i samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster från länder utanför unionen till slutanvändare inom unionen. | 5. Utseendet av en företrädare enligt punkt 2 ska inte påverka rättsliga åtgärder som kan inledas mot en fysisk eller juridisk person som bedriver en verksamhet som avses i artikel 2 från länder utanför unionen till slutanvändare inom unionen. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
c) metadata från elektronisk kommunikation: data som behandlas i ett elektroniskt kommunikationsnät i syfte att sända, förmedla eller utbyta innehåll från elektronisk kommunikation; detta innefattar data för att spåra och identifiera källan och adressaten för ett meddelande, data om enhetens lokalisering som genereras i samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster, samt datum, tidpunkt, varaktighet och typ av kommunikation. | c) metadata från elektronisk kommunikation: data som behandlas i ett elektroniskt kommunikationsnät i syfte att sända, förmedla eller utbyta innehåll från elektronisk kommunikation; detta innefattar bland annat data för att spåra och identifiera källan och adressaten för ett meddelande, data om enhetens lokalisering som genereras i samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster, samt datum, tidpunkt, varaktighet och typ av kommunikation; detta innefattar även data som terminalutrustningen sänt eller sänt ut för att identifiera slutanvändarnas kommunikation och/eller terminalutrustning i nätet så att utrustningen kan kopplas upp till ett nät eller till en annan enhet. |
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led f
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
f) direktmarknadsföringskommunikation: varje form av annonsering, skriftlig eller muntlig, som sänds till en eller flera identifierade eller identifierbara slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster, inklusive användning av automatiska uppringnings- och kommunikationssystem med eller utan mänsklig medverkan, e-post, sms osv. | f) direktmarknadsföringskommunikation: varje form av affärskommunikation, skriftlig eller muntlig, som sänds till en eller flera identifierade slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster, inklusive användning av automatiska uppringnings- och kommunikationssystem med eller utan mänsklig medverkan, e-post, sms osv. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Kapitel 2 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
SKYDD AV FYSISKA OCH JURIDISKA PERSONERS ELEKTRONISKA KOMMUNIKATION OCH AV INFORMATION SOM LAGRAS I DERAS TERMINALUTRUSTNING | SKYDD AV FYSISKA OCH JURIDISKA PERSONERS ELEKTRONISKA KOMMUNIKATION OCH AV INFORMATION SOM BEHANDLAS AV OCH AVSER DERAS TERMINALUTRUSTNING |
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 5 | Artikel 5 |
Konfidentialitet för data från elektronisk kommunikation | Konfidentialitet för data från elektronisk kommunikation |
Konfidentialitet för data från elektronisk kommunikation | Konfidentialitet för data från elektronisk kommunikation |
Data från elektronisk kommunikation ska vara konfidentiella. Varje ingrepp avseende data från elektronisk kommunikation, som t.ex. genom lyssnande, avlyssning, lagring, övervakning, skanning eller andra typer av uppfångande, bevakning eller behandling av data från elektronisk kommunikation, av andra personer än slutanvändarna, ska vara förbjuden utom när den är tillåten enligt denna förordning. | 1. Data från elektronisk kommunikation ska vara konfidentiella. Varje ingrepp avseende data från elektronisk kommunikation, som t.ex. genom lyssnande, avlyssning, lagring, övervakning, skanning eller andra typer av uppfångande, bevakning och all behandling av data från elektronisk kommunikation, oavsett om dessa data överförs eller lagras, av andra personer än slutanvändarna, ska vara förbjuden utom när den är tillåten enligt denna förordning. |
| 1a. För att genomföra punkt 1 ska leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som fastställs i artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. För att skydda terminalutrustningens integritet och användarnas säkerhet och integritet ska leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster dessutom vidta lämpliga åtgärder, baserade på risken och de bästa tillgängliga metoderna, för att skäligen förhindra distribution av sådana sabotageprogram som det hänvisas till i artikel 7 a i direktiv 2013/40/EU via sina nät eller tjänster. |
| 1b. Konfidentialitet för data från elektronisk kommunikation ska också inbegripa terminalutrustning och kommunikation från maskin till maskin när den är knuten till en användare. |
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 6 | Artikel 6 |
Tillåten behandling av data från elektronisk kommunikation | Tillåten behandling av data från elektronisk kommunikation |
Tillåten behandling av data från elektronisk kommunikation | Lagenlig behandling av data från elektronisk kommunikation |
1. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät får behandla data från elektronisk kommunikation om | 1. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät får behandla data från elektronisk kommunikation endast om |
(a) det är nödvändigt för överföringen av meddelandet under den tidsperiod som är nödvändig för detta syfte, eller eller | (a) det är tekniskt strikt nödvändigt för överföringen av meddelandet under den tidsperiod som är nödvändig för detta syfte och dessa data lagras i binärt format, eller eller |
(b) det är nödvändigt för att bevara eller återupprätta säkerheten för elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster, eller för att upptäcka tekniska fel och/eller brister i överföringen av elektronisk kommunikation, under den tidsperiod som är nödvändig för detta syfte. | (b) det är tekniskt strikt nödvändigt för att bevara eller återupprätta tillgängligheten, integriteten, konfidentialiteten och säkerheten för respektive elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster, eller för att upptäcka tekniska fel och/eller brister i överföringen av elektronisk kommunikation, under den tidsperiod som är nödvändig för detta syfte, eller |
| (ba) där sådan behandling ger effekter endast i förhållande till den användare som begärt tjänsten och inte inverkar negativt på andra användares grundläggande rättigheter, om den berörda användaren har lämnat sitt samtycke till behandlingen av hans eller hennes data från elektronisk kommunikation, och i den utsträckning som det berörda syftet inte skulle kunna uppnås utan behandling av sådana metadata. |
2. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster får behandla metadata från elektronisk kommunikation om | 2. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster får behandla metadata från elektronisk kommunikation endast om |
(a) det är nödvändigt för att uppfylla obligatoriska skyldigheter avseende tjänstekvalitet enligt [direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation] eller förordning (EU) 2015/21201 under den tidsperiod som är nödvändig för detta syfte, eller eller | (a) det är strikt nödvändigt för att uppfylla obligatoriska skyldigheter avseende tjänstekvalitet enligt [direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation] eller förordning (EU) 2015/21201 under den tidsperiod som är tekniskt nödvändig för detta syfte, eller eller |
(b) det är nödvändigt för fakturering eller beräkning av samtrafikavgifter, eller för att upptäcka eller stoppa bedrägeri eller missbruk i samband med användning av, eller abonnemang på, elektroniska kommunikationstjänster, eller eller | (b) det är strikt nödvändigt för fakturering eller beräkning av samtrafikavgifter, eller för att upptäcka eller stoppa otillåten användning av, bedrägeri eller missbruk i samband med användning av, eller abonnemang på, elektroniska kommunikationstjänster, eller eller |
(c) den berörda slutanvändaren har lämnat sitt samtycke till att hans eller hennes kommunikationsmetadata behandlas för ett eller flera specificerade syften, inbegripet för tillhandahållandet av specifika tjänster till sådana slutanvändare, förutsatt att de berörda syftena inte kan uppfyllas genom behandling av anonymiserad information. | (c) den berörda slutanvändaren, efter att ha fått all relevant information om den avsedda behandlingen på ett tydligt och lättbegripligt språk och separat från leverantörens villkor, på förhand har lämnat sitt samtycke till att hans eller hennes kommunikationsmetadata behandlas för ett eller flera specificerade syften, inbegripet för tillhandahållandet av specifika tjänster till sådana slutanvändare, förutsatt att de berörda syftena inte kan uppfyllas utan behandlingen av sådana metadata. |
3. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster får behandla innehåll från elektronisk kommunikation enbart | 3. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster får behandla innehåll från elektronisk kommunikation enbart |
(a) i det enda syftet att tillhandahålla en specifik tjänst till en slutanvändare, om berörd slutanvändare (en eller flera) har lämnat sitt samtycke till behandlingen av hans eller hennes innehåll från elektronisk kommunikation och tillhandahållandet av denna tjänst inte kan genomföras utan behandlingen av sådant innehåll, eller eller | (a) i det enda syftet att tillhandahålla en specifik tjänst som begärts av slutanvändaren, om berörd slutanvändare har lämnat sitt samtycke till behandlingen av hans eller hennes innehåll från elektronisk kommunikation och tillhandahållandet av denna tjänst inte kan genomföras utan behandlingen av sådant innehåll genom leverantören, och om samtycket inte har varit ett villkor för åtkomst till eller användning av tjänsten, eller |
(b) om samtliga berörda slutanvändare har lämnat sitt samtycke till behandling av deras innehåll från elektronisk kommunikation för ett eller flera specificerade syften som inte kan uppfyllas genom behandling av information som anonymiserats, och leverantören har samrått med tillsynsmyndigheten. Artikel 36.2 och 36.3 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas på samrådet med tillsynsmyndigheten. | (b) om samtliga berörda slutanvändare på förhand har lämnat sitt samtycke till behandling av deras innehåll från elektronisk kommunikation för ett eller flera specificerade syften som inte kan uppfyllas genom behandling av information som anonymiserats, och leverantören har samrått med tillsynsmyndigheten. Artikel 36.2 och 36.3 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas på samrådet med tillsynsmyndigheten. |
| 3a. För tillhandahållandet av en tjänst som uttryckligen begärts av en slutanvändare av en elektronisk kommunikationstjänst för rent personlig användning, eller för enskild användning i yrket, får leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster behandla data från elektronisk kommunikation enbart för tillhandahållandet av den uttryckligen begärda tjänsten, och utan alla användares samtycke endast när sådan begärd behandling får verkan enbart i förhållande till den slutanvändare som begärt tjänsten, och inte inverkar negativt på andra användares grundläggande rättigheter. Slutanvändarens specifika samtycke ska hindra leverantören från att behandla dessa data för andra ändamål. |
________________ | ________________ |
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1). | 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1). |
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 7 | Artikel 7 |
Lagring och radering av data från elektronisk kommunikation | Lagring och radering av data från elektronisk kommunikation |
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.1 b och artikel 6.3 a och b ska leverantören av den elektroniska kommunikationstjänsten radera innehåll från elektronisk kommunikation eller anonymisera dessa data efter att innehållet mottagits av den avsedda mottagaren eller de avsedda mottagarna. Sådana data får registreras eller lagras av slutanvändarna eller av tredje part som av dem anförtrotts uppgiften att registrera, lagra eller på annat sätt behandla sådana data, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. | 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.1 b, artikel 6.2 a och c och artikel 6.3 a och b ska leverantören av den elektroniska kommunikationstjänsten radera innehåll från elektronisk kommunikation eller anonymisera dessa data efter att innehållet mottagits av den avsedda mottagaren eller de avsedda mottagarna. Sådana data får registreras eller lagras av slutanvändarna eller av en specifik övrig tredje part som av dem anförtrotts uppgiften att registrera, lagra eller på annat sätt behandla sådana data, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. |
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.1 b och artikel 6.2 a och c ska leverantören av den elektroniska kommunikationstjänsten radera metadata från elektronisk kommunikation eller anonymisera dessa data när de inte längre behövs för syftet att överföra kommunikationen. | 2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.1 b och artikel 6.2 a och c ska leverantören av den elektroniska kommunikationstjänsten radera metadata från elektronisk kommunikation eller anonymisera dessa data när de inte längre behövs för syftet att överföra kommunikationen. |
3. Om behandling av metadata från elektronisk kommunikation sker i faktureringssyfte i enlighet med artikel 6.2 b får berörda metadata behållas fram till utgången av den period under vilken det lagligen går att göra invändningar mot fakturan eller kräva betalning enligt nationell lagstiftning. | 3. Om behandling av metadata från elektronisk kommunikation sker i faktureringssyfte i enlighet med artikel 6.2 b får data som är strikt nödvändiga behållas fram till utgången av den period under vilken det lagligen går att göra invändningar mot fakturan eller kräva betalning enligt nationell lagstiftning. |
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 8 | Artikel 8 |
Skydd av information som lagras i eller avser slutanvändarnas terminalutrustning | Skydd av information som lagras i, avser eller behandlas av slutanvändarnas terminalutrustning |
1. Användning av behandlings- och lagringskapacitet i terminalutrustning och insamling av information från slutanvändarnas terminalutrustning, inklusive om programvara och hårdvara, som görs av någon annan än den berörda slutanvändaren ska vara förbjuden, utom om | 1. Användning av behandlings- och lagringskapacitet i terminalutrustning och insamling av information från slutanvändarnas terminalutrustning, eller tillgängliggörande av information genom terminalutrustningen, inklusive information om eller genererad av programvara och hårdvara, och alla övriga data från elektronisk kommunikation som identifierar slutanvändare, som görs av någon annan än den berörda slutanvändaren ska vara förbjuden, utom om |
(a) den är nödvändig för det enda syftet att utföra överföringen av elektronisk kommunikation via ett elektroniskt kommunikationsnät, eller eller | (a) den strikt är nödvändig för det enda syftet att utföra överföringen av elektronisk kommunikation via ett elektroniskt kommunikationsnät, varvid dessa data ska lagras i ett binärt format, eller eller |
(b) slutanvändaren har lämnat sitt samtycke, eller eller | (b) alla slutanvändare har lämnat sitt specifika samtycke på förhand, vilket inte ska vara obligatoriskt för åtkomst till tjänsten, eller |
(c) den är nödvändig för tillhandahållandet av en informationssamhällestjänst som begärs av slutanvändaren, eller | (c) den är strikt nödvändig för tillhandahållandet av en informationssamhällestjänst som begärs av slutanvändaren, under den tidsperiod som är nödvändig för detta tillhandahållande av tjänsten, förutsatt att tillhandahållandet av denna specifika tjänst inte kan genomföras utan att leverantören behandlar sådant innehåll, eller |
(d) den är nödvändig för mätning av webbpublik, förutsatt att dessa mätningar utförs av leverantören av den informationssamhällestjänst som begärs av slutanvändaren. | (d) den är strikt nödvändig för mätning av webbpublik av den informationssamhällestjänst som begärs av slutanvändaren, förutsatt att dessa mätningar utförs av leverantören, eller på leverantörens vägnar, eller av en oberoende webbanalysbyrå som agerar i allmänhetens intresse eller i vetenskapligt syfte, och dessutom förutsatt att inga personuppgifter tillgängliggörs för någon annan part, att sådana mätningar av webbpublik inte medför kartläggning av slutanvändaren genom olika informationssamhällestjänster och att de respekterar slutanvändarens grundläggande rättigheter, |
| (da) dessa data raderas utan otillbörligt dröjsmål när det inte längre finns något syfte för insamlingen, |
| (daa) det är tekniskt strikt nödvändigt för en säkerhetsuppdatering, förutsatt att |
| (i) sådana uppdateringar inte på något sätt ändrar hårdvarans eller programvarans funktioner eller de sekretessinställningar som användaren har valt, |
| (ii) användaren informeras i förväg varje gång en sådan uppdatering ska installeras, och |
| (iii) användaren har möjlighet att skjuta upp eller stänga av den automatiska installeringen av uppdateringarna, |
| (db) det är strikt nödvändigt för individanpassning av elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls slutanvändarna och uttryckligen begärts av dessa. |
| Leden a, c och d ska begränsas till situationer som medför inget eller endast minimalt intrång i personlig integritet eller grundläggande rättigheter. |
| Ingen användare får nekas åtkomst till någon informationssamhällestjänst eller någon funktion, oavsett om denna tjänst är avgiftsbelagd eller inte, på grund av att slutanvändaren inte lämnar sitt samtycke enligt artikel 8.1 b eller artikel 8.2 b till behandling av data som inte är strikt nödvändiga för den funktion som slutanvändaren begär. |
2. Insamling av sådan information som terminalutrustningen utsänder för att kunna kopplas upp till en annan enhet eller till nätutrustning ska vara förbjuden, utom om | 2. Insamling av sådan information som terminalutrustningen utsänder för att kunna kopplas upp till en annan enhet eller till nätutrustning ska vara förbjuden, utom om |
(a) den görs enbart för att upprätta en anslutning och under den tidsperiod som krävs för detta, eller | (a) den görs enbart för att upprätta en anslutning som slutanvändaren begärt och under den tidsperiod som krävs för detta, eller |
| (aa) slutanvändaren har lämnat sitt samtycke, eller |
| (ab) uppgifterna är anonymiserade och riskerna begränsade på lämpligt sätt, |
(b) ett entydigt och framträdande meddelande visas som informerar om åtminstone insamlingsmetoderna, insamlingens syfte, ansvarig person och övrig information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 2016/679, när personuppgifter samlas in, samt om åtgärder som terminalutrustningens slutanvändare kan vidta för att stoppa eller minimera insamlingen. | (b) all relevant information om den avsedda behandlingen ges i ett tydligt och läsarvänligt meddelande, som tillhandahålls separat från leverantörens villkor och som åtminstone anger detaljer om hur informationen kommer att samlas in, insamlingens syfte, ansvarig person och övrig information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 2016/679, när personuppgifter samlas in. Villkoret för insamlingen av sådan information ska vara att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att säkerställa en säkerhetsnivå som är anpassad till riskerna, i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. |
Villkoret för insamlingen av sådan information ska vara att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att säkerställa en säkerhetsnivå som är anpassad till riskerna, enligt artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. | Villkoret för insamlingen av sådan information ska vara att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att säkerställa en säkerhetsnivå som är anpassad till riskerna, enligt artikel 32 i förordning (EU) 2016/679. |
| 2a. Vid tillämpning av punkt 2 ab ska följande kontroller genomföras för att begränsa riskerna: |
| (a) Syftet med datainsamling från terminalutrustning ska begränsas till enbart statistiska beräkningar, |
| (b) spårningen ska begränsas i tid och rum i den utsträckning som är strikt nödvändig för detta syfte, |
| (c) data ska raderas eller anonymiseras omedelbart efter det att syftet är uppfyllt, och |
| (d) slutanvändarna ska erbjudas verkningsfulla frånvalsmöjligheter. |
3. Den information som ska tillhandahållas enligt punkt 2 b får tillhandahållas i kombination med standardiserade ikoner för att ge en meningsfull översikt över insamlingen på ett väl synligt, begripligt och tydligt läsbart sätt. | 3. Den information som ska tillhandahållas enligt punkt 2 b får tillhandahållas i kombination med standardiserade ikoner för att ge en meningsfull översikt över insamlingen på ett väl synligt, begripligt och tydligt läsbart sätt. |
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att fastställa vilken information som ska visas med hjälp av den standardiserade ikonen samt förfarandena för tillhandahållande av standardiserade ikoner. | 4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att fastställa vilken information som ska visas med hjälp av den standardiserade ikonen samt förfarandena för tillhandahållande av standardiserade ikoner. |
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 9 | Artikel 9 |
Samtycke | Samtycke |
1. Definitionen av och villkoren för samtycke enligt artiklarna 4.11 och 7 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas. | 1. Definitionen av och villkoren för samtycke enligt artiklarna 4.11 och 7.1, 7.2 och 7.3 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas. |
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får samtycke, när det är tekniskt möjligt och genomförbart, för syftena i artikel 8.1 b, uttryckas genom användning av lämpliga tekniska inställningar i en programvara som möjliggör internettillgång. | 2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får samtycke, när det är tekniskt möjligt och genomförbart, särskilt för syftena i artikel 8.1 b, uttryckas genom användning av tekniska specifikationer för elektroniska kommunikationstjänster. När slutanvändare tillämpar sådana tekniska specifikationer ska de vara bindande för, och verkställbara gentemot, alla andra parter. |
3. Slutanvändare som har samtyckt till behandling av data från elektronisk kommunikation enligt artikel 6.2 c och artikel 6.3 a och b ska ges möjlighet att när som helst dra tillbaka sitt samtycke i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2016/679 och ska påminnas om denna möjlighet vid periodiska sexmånadersintervall, så länge som behandlingen fortsätter. | 3. Slutanvändare som har gett sitt samtycke till behandling av data från elektronisk kommunikation enligt artikel 6.2 c, artikel 6.3 a och b, artikel 8.1 b och artikel 8.2 aa ska ges möjlighet att när som helst dra tillbaka sitt samtycke i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2016/679. Det ska vara lika enkelt att dra tillbaka som att ge sitt samtycke, och dessutom bör slutanvändaren påminnas om denna möjlighet vid periodiska sexmånadersintervall, så länge som behandlingen fortsätter. |
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 10 | Artikel 10 |
Information och alternativ som ska tillhandahållas avseende sekretessinställningar | Information och alternativ som ska tillhandahållas avseende sekretessinställningar – inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard |
1. Programvara som släpps ut på marknaden vilken tillåter elektronisk kommunikation, inklusive att hämta och lägga ut information på internet, ska erbjuda möjligheten att hindra tredje part från att lagra information på en slutanvändares terminalutrustning eller behandla information som redan lagras på den utrustningen. | 1. Programvara som släpps ut på marknaden vilken tillåter elektronisk kommunikation, inklusive att hämta och lägga ut information på internet, ska 1-a. erbjuda möjligheten att förhindra att tredje parter lagrar information på en slutanvändares terminalutrustning eller behandlar information som redan lagras på denna utrustning, |
| 1a. som standard erbjuda sekretessinställningar som hindrar andra parter från att lagra information på en användares terminalutrustning och behandla information som redan lagras på denna utrustning, |
| 1b. vid installation informera användaren om och erbjuda möjligheten att ändra eller bekräfta de sekretessinställningar som anges i led a genom att begära användarens samtycke till en inställning, |
| 1c. göra inställningarna enligt leden a och b lättillgängliga vid användning av programvaran, och |
| 1d. erbjuda användaren möjligheten att uttrycka specifikt samtycke med hjälp av inställningarna efter att programvaran har installerats. |
2. Vid installationen ska programvaran informera slutanvändaren om de alternativa sekretessinställningarna, och slutanvändarens samtycke till en inställning ska krävas för att installationen ska kunna fortsätta. | 2. Vid tillämpning av punkt 1 a och 1 b ska inställningarna inbegripa en signal som skickas till andra parter i syfte att informera dem om användarens sekretessinställningar. Dessa inställningar ska vara bindande för, och verkställbara gentemot, alla andra parter. |
3. När det gäller programvara som redan är installerad den 25 maj 2018 ska kraven enligt punkterna 1 och 2 uppfyllas vid tidpunkten för den första uppdateringen av programvaran, men senast den 25 augusti 2018.
| Europeiska dataskyddsstyrelsen ska utfärda riktlinjer för hur man avgör vilka tekniska specifikationer och signalmetoder som uppfyller kraven för samtycke och invändningar enligt punkt 1 a och 1 b. 3. När det gäller programvara som redan är installerad den 25 maj 2018 ska kraven enligt punkterna 1 och 2 uppfyllas vid tidpunkten för den första uppdateringen av programvaran, men senast den 25 augusti 2018.
|
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10a |
| Denna programvara ska garantera att det samtycke som en slutanvändare uttrycker i enlighet med artikel 8.1 b ska ha företräde framför de inställningar som valts vid installationen av programvaran. |
| Programvaran får inte blockera behandling av uppgifter som är rättsligt tillåten i enlighet med artikel 8.1 a, b, c eller d eller 8.2 a, oavsett vilka inställningar som används för webbläsaren. |
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 11 | Artikel 11 |
Begränsningar | Begränsningar |
1. Unionsrätten eller medlemsstaters lagstiftning kan genom en lagstiftningsåtgärd begränsa tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artiklarna 5–8 om begränsningen iakttar det väsentliga i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig ändamålsenlig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda ett eller flera av de allmänna intressen som avses i artikel 23.1 a–e i förordning (EU) 2016/679 eller utgör en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som är förbunden med myndighetsutövning avseende sådana allmänna intressen. | 1. Unionsrätten eller medlemsstaters lagstiftning, som omfattar leverantören, kan genom en lagstiftningsåtgärd begränsa tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artiklarna 5–8 om begränsningen iakttar det väsentliga i de grundläggande rättigheterna och friheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och utgör en nödvändig ändamålsenlig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de allmänna intressen som avses i artikel 23.1 a–e i förordning (EU) 2016/679. |
| 1a Framför allt ska alla lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 1 åtminstone innehålla specifika bestämmelser, när så är relevant, i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EU) 2016/679. |
2. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster ska införa interna förfaranden för att besvara ansökningar om tillgång till data från slutanvändarnas elektroniska kommunikation baserat på en lagstiftningsåtgärd i enlighet med punkt 1. De ska på begäran förse den behöriga tillsynsmyndigheten med information om dessa förfaranden, antalet förfrågningar som mottagits, vilken juridisk motivering som framförts och vilket svar leverantören lämnat. | 2. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster ska införa interna förfaranden för att besvara ansökningar om tillgång till data från slutanvändarnas elektroniska kommunikation baserat på en lagstiftningsåtgärd i enlighet med punkt 1. Leverantörer ska besvara ansökningar om åtkomst i enlighet med de rättsliga kraven på den plats där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i enlighet med förordning (EU) 2016/679. När det gäller ansökningar från en medlemsstat där tjänsteleverantören inte är etablerad ska gränsöverskridande mekanismer för ansökningar enligt konventioner om ömsesidig rättslig hjälp eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området följas. Utan att det påverkar eventuella krav i medlemsstaternas lagstiftning vad gäller tillhandahållande av information till behöriga brottsbekämpande myndigheter ska leverantörerna på begäran förse den behöriga tillsynsmyndigheten med information om dessa förfaranden, antalet förfrågningar som mottagits, vilken juridisk motivering som framförts och vilket svar leverantören lämnat. |
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 15 | Artikel 15 |
Allmänt tillgängliga förteckningar | Allmänt tillgängliga förteckningar |
1. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar ska erhålla samtycke från slutanvändare som är fysiska personer för att ta med deras personuppgifter i förteckningen, och ska följaktligen erhålla samtycke från dessa slutanvändare för inkluderandet av data per kategori personuppgifter, i den mån som sådana data är relevanta för förteckningens syfte enligt vad som fastställts av leverantören av förteckningen. Leverantörerna ska tillhandahålla ett sätt för slutanvändare som är fysiska personer att kontrollera, korrigera och stryka sådana data. | 1. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar eller leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster ska på förhand erhålla samtycke från slutanvändare som är fysiska personer för att ta med deras personuppgifter i förteckningen för att organisera personuppgifter per kategori, i den mån som sådana data är relevanta för förteckningens syfte. Leverantörerna ska tillhandahålla ett sätt för slutanvändare som är fysiska personer att kontrollera, korrigera och stryka sådana data eller när som helst dra tillbaka sitt samtycke. |
2. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar ska informera slutanvändare som är fysiska personer och vars personuppgifter finns i förteckningen om förteckningens tillgängliga sökfunktioner och erhålla slutanvändarnas samtycke innan de möjliggör sådana sökfunktioner för deras data. | 2. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar ska informera slutanvändare som är fysiska personer och vars personuppgifter finns i förteckningen om förteckningens tillgängliga sökfunktioner och erhålla slutanvändarnas samtycke innan de möjliggör sådana sökfunktioner för deras data. |
3. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar ska ge slutanvändare som är juridiska personer möjlighet att invända mot att data som rör dem tas med i förteckningen. Leverantörerna ska ge sådana slutanvändare som är juridiska personer ett sätt att kontrollera, korrigera och radera sådana data. | 3. Leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar ska ge slutanvändare som är juridiska personer möjlighet att invända mot att data som rör dem tas med i förteckningen. Leverantörerna ska ge sådana slutanvändare som är juridiska personer ett sätt att kontrollera, korrigera och radera sådana data. |
4. Möjligheten för slutanvändare att inte finnas med i en allmänt tillgänglig förteckning eller att kontrollera, korrigera och stryka data som rör dem ska tillhandahållas kostnadsfritt. | 4. Möjligheten för slutanvändare att inte finnas med i en allmänt tillgänglig förteckning eller att kontrollera, korrigera och stryka data som rör dem ska tillhandahållas kostnadsfritt. |
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Fysiska eller juridiska personer får använda elektroniska kommunikationstjänster i syfte att sända direktmarknadsföringskommunikation till slutanvändare som är fysiska personer och som har lämnat sitt samtycke. | (1) Fysiska eller juridiska personers användning av elektroniska kommunikationstjänster, inklusive personsamtal, automatiska uppringnings- och kommunikationssystem, inklusive halvautomatiska system för att koppla den uppringande personen till en individ, fax, e-post eller annan användning av elektroniska kommunikationstjänster i syfte att presentera icke begärd kommunikation eller direktmarknadsföringskommunikation är tillåten endast med avseende på slutanvändare som i förväg har lämnat sitt samtycke. |
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Om en fysisk eller juridisk person erhåller elektroniska kontaktuppgifter för e-post från sin kund, i samband med försäljningen av en produkt eller en tjänst, i enlighet med förordning (EU) nr 2016/679, får den fysiska eller juridiska personen använda dessa elektroniska kontaktuppgifter för direktmarknadsföring avseende egna liknande produkter och tjänster endast om kunden klart och tydligt ges möjlighet att invända mot sådan användning, avgiftsfritt och på ett enkelt sätt. Rätten att göra invändningar ska ges vid tidpunkten för insamlingen och varje gång ett meddelande sänds. | (2) Om en fysisk eller juridisk person erhåller elektroniska kontaktuppgifter för e-post från sin kund, i samband med försäljningen av en produkt eller en tjänst, i enlighet med förordning (EU) nr 2016/679, får den fysiska eller juridiska personen använda dessa elektroniska kontaktuppgifter endast för direktmarknadsföring avseende egna liknande produkter och tjänster under en period på högst tolv månader endast om kunden klart och tydligt ges möjlighet att invända mot sådan användning, avgiftsfritt och på ett enkelt sätt. Kunden ska informeras om rätten att göra invändningar och ska ges en möjlighet att enkelt utöva denna rätt vid tidpunkten för insamlingen och varje gång ett meddelande sänds. |
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
a) visa identiteten för en förbindelse där de kan kontaktas, eller | a) visa identiteten för en förbindelse där de kan kontaktas, och |
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3a) Icke begärd marknadsföringskommunikation ska vara tydligt igenkännbar som sådan och ska visa identiteten på den juridiska eller fysiska person som sänder meddelandet eller för vars räkning meddelandet skickas. Sådan kommunikation ska tillhandahålla all den information som mottagarna behöver för att utöva sin rätt att tacka nej till att få ytterligare skriftliga eller muntliga marknadsföringsmeddelanden. |
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Trots punkt 1 får medlemsstaterna genom lagstiftning föreskriva att personsamtal för direktmarknadsföring som rings till slutanvändare som är fysiska personer endast ska tillåtas när det gäller slutanvändare som är fysiska personer och som inte har uttryckt någon invändning mot att ta emot sådan kommunikation. | utgår |
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Fysiska eller juridiska personer som använder elektroniska kommunikationstjänster för att överföra direktmarknadsföringskommunikation ska informera slutanvändarna om att kommunikationen är av marknadsföringsart och om identiteten på den juridiska eller fysiska person på vars vägnar som meddelandet sänds samt tillhandahålla den information som mottagarna behöver för att på ett enkelt sätt utöva sin rätt att dra tillbaka sitt samtycke till att få ytterligare marknadsföringsmeddelanden. | (6) Fysiska eller juridiska personer som använder elektroniska kommunikationstjänster för att överföra direktmarknadsföringskommunikation ska informera slutanvändarna om att kommunikationen är av marknadsföringsart och om identiteten på den juridiska eller fysiska person på vars vägnar som meddelandet sänds samt tillhandahålla den information som mottagarna behöver för att utöva sin rätt att dra tillbaka sitt samtycke till eller, på ett sätt som är lika enkelt som att ge sitt samtycke och kostnadsfritt, invända mot att få ytterligare marknadsföringsmeddelanden. |
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 17 | Artikel 17 |
Information om säkerhetsrisker som upptäcks | Information om säkerhetsrisker som upptäcks |
När det finns en särskild risk som kan äventyra säkerheten för nät och elektroniska kommunikationstjänster ska leverantören av en elektronisk kommunikationstjänst informera slutanvändarna om risken och, om risken ligger utanför räckvidden för de åtgärder som ska vidtas av tjänsteleverantören, informera slutanvändarna om möjliga avhjälpande åtgärder, inklusive en angivelse av de troliga kostnaderna för detta. | När det finns en särskild risk eller ett avsevärt hot som kan äventyra säkerheten för nät och elektroniska kommunikationstjänster ska leverantören av en elektronisk kommunikationstjänst uppfylla de skyldigheter avseende säkerhet som föreskrivs i artiklarna 32–34 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 40 i direktivet om inrättande av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation. |
Ändringsförslag 49
Förslag till förordning
Artikel 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 21 | Artikel 21 |
Rättsmedel | Rättsmedel |
1. Utan att det påverkar något annat administrativt prövningsförfarande eller rättsmedel, ska varje slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster ha samma rättsmedel som föreskrivs i artiklarna 77, 78 och 79 i förordning (EU) 2016/679. | 1. Utan att det påverkar något annat administrativt prövningsförfarande eller rättsmedel, ska varje slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster ha samma rättsmedel som föreskrivs i artiklarna 77, 78, 79 och 80 i förordning (EU) 2016/679. |
2. Varje annan fysisk eller juridisk person än slutanvändarna som påverkas negativt av överträdelser av denna förordning, och som har ett legitimt intresse av att påstådda överträdelser upphör eller förbjuds, inklusive leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster som skyddar sina legitima affärsintressen, ska ha rätt att vidta rättsliga åtgärder med avseende på sådana överträdelser. | 2. Varje annan fysisk eller juridisk person än slutanvändarna som påverkas negativt av överträdelser av denna förordning, och som har ett legitimt intresse av att påstådda överträdelser upphör eller förbjuds, inklusive leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster som skyddar sina legitima affärsintressen, ska ha rätt att vidta rättsliga åtgärder med avseende på sådana överträdelser. |
Ändringsförslag 50
Förslag till förordning
Artikel 22 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Varje slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en överträdelse av denna förordning ska ha rätt att få ersättning från den felande parten för den skada som åsamkats, om inte den felande parten kan bevisa att den inte på något sätt är ansvarig för den händelse som gett upphov till skadan i enlighet med artikel 82 i förordning (EU) 2016/679. | Artikel 82 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas. |
Motivering
I artikel 82 i förordning (EU) 2016/679 regleras redan ansvarsfrågan och rätten till skadestånd. Den i artikel 22 i förslaget till förordning införda artikeln är en utvidgning och specificering av artikel 82 i förordning (EU) 2016/679 och gör att detta förslag blir en speciallag.
Ändringsförslag 51
Förslag till förordning
Artikel 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 23 | utgår |
Allmänna villkor för påförande av administrativa sanktionsavgifter |
|
(1) Vid tillämpningen av denna artikel ska kapitel VII i förordning (EU) 2016/679 tillämpas på överträdelser av denna förordning. |
|
(2) Vid överträdelser av följande bestämmelser ska det i enlighet med punkt 1 påföras administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 000 000 EUR eller, om det gäller ett företag, på upp till 2 % av den totala globala årsomsättningen under föregående budgetår, beroende på vilket värde som är högst: |
|
(a) Skyldigheter för juridiska eller fysiska personer som behandlar data från elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 8. |
|
(b) Skyldigheter för leverantörer av programvara som möjliggör elektronisk kommunikation, i enlighet med artikel 10. |
|
(c) Skyldigheter för leverantörer av allmänt tillgängliga förteckningar i enlighet med artikel 15. |
|
(c) Skyldigheter för juridiska eller fysiska personer som använder elektroniska kommunikationstjänster i enlighet med artikel 16. |
|
(3) Överträdelser av principen om konfidentialitet vid kommunikation, tillåten behandling av data från elektronisk kommunikation och tidsfrister för radering enligt artiklarna 5, 6 och 7 ska, i enlighet med punkt 1 i denna artikel, medföra administrativa sanktionsavgifter på upp till 20 000 000 EUR eller, om det gäller ett företag, på upp till 4 % av den totala globala årsomsättningen under föregående budgetår, beroende på vilket värde som är högst. |
|
(4) Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av artiklarna 12, 13, 14 och 17. |
|
(5) Vid underlåtenhet att rätta sig efter ett föreläggande från tillsynsmyndigheten enligt artikel 18 ska det påföras administrativa sanktionsavgifter på upp till 20 000 000 EUR eller, om det gäller ett företag, på upp till 4 % av den totala globala årsomsättningen under föregående budgetår, beroende på vilket värde som är högst: |
|
(6) Utan att det påverkar tillsynsmyndigheternas korrigerande befogenheter enligt artikel 18 får varje medlemsstat fastställa regler för huruvida och i vilken utsträckning administrativa sanktionsavgifter kan påföras offentliga myndigheter och organ som är inrättade i medlemsstaten. |
|
(7) Tillsynsmyndighetens utövande av sina befogenheter enligt denna artikel ska omfattas av lämpliga rättssäkerhetsgarantier i enlighet med unionsrätten och medlemsstaternas nationella rätt, inbegripet effektiva rättsmedel och rättssäkerhet. |
|
(8) Om det i medlemsstatens rättssystem inte finns några föreskrifter om administrativa sanktionsavgifter får den här artikeln tillämpas så att förfarandet inleds av den behöriga tillsynsmyndigheten och sanktionsavgifterna sedan utdöms av behörig nationell domstol, varvid det säkerställs att rättsmedlen är effektiva och har motsvarande verkan som de administrativa sanktionsavgifter som påförs av tillsynsmyndigheter. De sanktionsavgifter som påförs ska i alla händelser vara effektiva, proportionella och avskräckande. Dessa medlemsstater ska till kommissionen anmäla de bestämmelser i deras lagstiftning som de antar i enlighet med denna punkt senast den [xxx], samt utan dröjsmål anmäla eventuell senare ändringslagstiftning eller ändringar som berör dem. |
|
Motivering
I artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 regleras de allmänna villkoren för påförande av administrativa sanktionsavgifter. Den här angivna specificeringen ändrar artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 och inrättar ett dubbelt system. Denna dubbla struktur skulle försvåra en korrekt rättstillämpning genom tillsynsmyndigheter och domstolar och leda till orättvis behandling.
Ändringsförslag 52
Förslag till förordning
Artikel 23a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 23a |
| Artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas. |
Motivering
I artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 regleras de allmänna villkoren för påförande av administrativa sanktionsavgifter. Den här angivna specificeringen ändrar artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 och inrättar ett dubbelt system. Denna dubbla struktur skulle försvåra en korrekt rättstillämpning genom tillsynsmyndigheter och domstolar och leda till orättvis behandling.
Ändringsförslag 53
Förslag till förordning
Artikel 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 24 | utgår |
Sanktioner |
|
(1) Medlemsstaterna ska fastställa regler om andra sanktioner för överträdelser av denna förordning, särskilt för överträdelser som inte är föremål för administrativa sanktionsavgifter enligt artikel 23, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
|
(2) Varje medlemsstat ska senast 18 månader efter den dag som anges i artikel 29.1 anmäla till kommissionen vilka nationella bestämmelser den antar som en följd av bestämmelserna i punkt 1, och alla framtida ändringar som rör dessa bestämmelser ska anmälas utan dröjsmål. |
|
Motivering
I artikel 84 i förordning (EU) 2016/679 regleras sanktioner. Den här angivna specificeringen ändrar artikel 84 i förordning (EU) 2016/679 och inrättar ett dubbelt system. Denna dubbla struktur skulle försvåra en korrekt rättstillämpning genom tillsynsmyndigheter och domstolar och leda till orättvis behandling.
Ändringsförslag 54
Förslag till förordning
Artikel 24a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 24a |
| Artikel 84 i förordning (EU) 2016/679 ska tillämpas. |
Motivering
I artikel 84 i förordning (EU) 2016/679 regleras sanktioner. Den här angivna specificeringen ändrar artikel 84 i förordning (EU) 2016/679 och inrättar ett dubbelt system. Denna dubbla struktur skulle försvåra en korrekt rättstillämpning genom tillsynsmyndigheter och domstolar och leda till orättvis behandling.
Ändringsförslag 55
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.4 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. | (2) Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.4 ska ges till kommissionen för en femårsperiod från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. |
Ändringsförslag 56
Förslag till förordning
Artikel 28 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Senast den 1 januari 2018 ska kommissionen fastställa ett detaljerat program för övervakning av denna förordnings effektivitet. | Senast sex månader innan denna förordning träder i kraft ska kommissionen fastställa ett detaljerat program för övervakning av denna förordnings effektivitet. |
ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Titel | Respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation) | |||
Referensnummer | COM(2017)0010 – C8-0009/2017 – 2017/0003(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 16.2.2017 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren | JURI
| |||
Föredragande av yttrande Utnämning | Axel Voss 28.2.2017 | |||
Behandling i utskott | 29.5.2017 | 19.6.2017 | 7.9.2017 |
|
Antagande | 2.10.2017 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 11 10 1 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, Jiří Maštálka, Emil Radev, Julia Reda, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Axel Voss, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Isabella Adinolfi, Angel Dzhambazki, Jens Rohde, Virginie Rozière, Tiemo Wölken | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) 2) | Arne Lietz | |||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
11 | + |
ALDE GUE/NGL S&D VERTS/ALE | Jean-Marie Cavada, Jens Rohde Jiří Maštálka Mary Honeyball, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Arne Lietz, Evelyn Regner, Virginie Rozière, Tiemo Wölken Max Andersson, Julia Reda |
10 | - |
ECR EFDD ENF PPE | Angel Dzhambazki Joëlle Bergeron Marie-Christine Boutonnet, Gilles Lebreton Emil Radev, Pavel Svoboda, József Szájer, Axel Voss, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka |
1 | 0 |
EFDD | Isabella Adinolfi |
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster