Utskottet för rättsliga frågor
2011/0284(COD)
6.3.2013
***I
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag
( COM(2011)0635 – C7‑0329/2011 – 2011/0284(COD) )
Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Klaus-Heiner Lehne, Luigi Berlinguer
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Evelyne Gebhardt, Hans-Peter Mayer, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen
PR_COD_1amCom
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar återge delar av en bestämmelse i en befintlig akt, vilka inte har ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar i sådana delar ska markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...................5
MOTIVERING........................................................................................................................116
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag
( COM(2011)0635 – C7‑0329/2011 – 2011/0284(COD) )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2011)0635 ),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0329/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 29 mars 2012[1],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för ekonomi och valutafrågor ( A7‑0000/2013 ).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) För att övervinna dessa avtalsrättsliga hinder bör parterna ha möjlighet att komma överens om att deras avtal ska omfattas av en enhetlig uppsättning avtalsrättsliga bestämmelser, som har samma innebörd och tolkas på samma sätt i alla medlemsstater, en gemensam köplag. Den gemensamma europeiska köplagen bör vara ett alternativ som ökar parternas valfrihet och som kan användas närhelst den bedöms vara till nytta för att underlätta den gränsöverskridande handeln och minska transaktions- och alternativkostnader samt andra avtalsrättsliga hinder för den gränsöverskridande handeln. Den bör endast ligga till grund för ett avtalsförhållande om parterna gemensamt beslutar sig för att använda den. | (8) Avtalsrättsliga hinder avhåller konsumenterna och näringsidkarna från att utnyttja den inre marknadens potential fullt ut och är särskilt relevanta i samband med distansförsäljning, som bör vara ett av de handfasta resultaten av den inre marknaden. Framför allt håller den inre marknadens digitala dimension på att bli avgörande för både konsumenterna och näringsidkarna, eftersom konsumenterna handlar allt mer på internet och allt fler näringsidkare säljer online. Med tanke på att informations- och kommunikationstekniken ständigt utvecklas och blir allt mer tillgänglig, har nätförsäljningen en mycket hög tillväxtpotential. Mot denna bakgrund och för att övervinna sådana avtalsrättsliga hinder bör parterna ha möjlighet att komma överens om att deras distansavtal, och i synnerhet de avtal som de ingår på nätet, ska omfattas av en enhetlig uppsättning avtalsrättsliga bestämmelser, som har samma innebörd och tolkas på samma sätt i alla medlemsstater, en gemensam europeisk köplag. Denna gemensamma europeiska köplag bör vara ett alternativ för distanshandeln, och i synnerhet e‑handeln, som ökar parternas valfrihet och som kan användas närhelst den bedöms vara till nytta för att underlätta den gränsöverskridande handeln och minska transaktions- och alternativkostnader samt andra avtalsrättsliga hinder för den gränsöverskridande handeln. Den bör endast ligga till grund för ett avtalsförhållande om parterna gemensamt beslutar sig för att använda den. |
Or. en
Motivering
Ändringarna av skälet avspeglar de ändringar som föreslagits av det materiella tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen. Den gemensamma europeiska köplagen är en uppsättning EU-omfattande bestämmelser och därmed det idealiska verktyget för distansförsäljning. Särskilt viktig är denna lag för e-handeln, som växer snabbt på den inre marknaden.
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Genom förordningen införs en gemensam europeisk köplag. Den gemensamma europeiska köplagen syftar till att harmonisera medlemsstaternas avtalsrätt, inte genom att föreskriva ändringar i den befintliga nationella avtalsrätten, utan genom att i varje medlemsstat skapa ett alternativt avtalsrättsligt system för avtal inom dess tillämpningsområde. Detta kompletterande system bör vara identiskt i hela unionen och existera parallellt med redan befintliga bestämmelser i nationell avtalsrätt. Den gemensamma europeiska köplagen bör vara tillämplig på gränsöverskridande avtal, efter en frivillig överenskommelse mellan parterna. | (9) Genom förordningen införs en gemensam europeisk köplag för distansavtal och framför allt för avtal som ingås på elektronisk väg. Den gemensamma europeiska köplagen syftar till att tillnärma medlemsstaternas avtalsrätt, inte genom att föreskriva ändringar i det första nationella avtalsrättsliga systemet, utan genom att skapa ett alternativt avtalsrättsligt system för avtal inom dess tillämpningsområde. Detta direkt tillämpliga kompletterande system bör vara en integrerad del av den rättsordning som är tillämplig på medlemsstaternas territorium. Den gemensamma europeiska köplagen bör tillämpas i stället för det första nationella avtalsrättsliga systemet inom den berörda rättsordningen, under förutsättning att detta är möjligt enligt tillämpningsområdet för denna lag och att parterna på giltigt sätt kommit överens om att använda den. Den ovannämnda köplagen bör vara identisk i hela unionen och existera parallellt med redan befintliga bestämmelser i nationell avtalsrätt. Den gemensamma europeiska köplagen bör vara tillämplig på gränsöverskridande avtal, efter en uttrycklig överenskommelse mellan parterna. |
Or. en
Motivering
Ändringarna av skälet syftar till att klargöra förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) Beslut att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen bör bygga på valfrihet inom ramen för den respektive nationella lagstiftning som är tillämplig enligt förordning (EG) nr 593/2008 eller, när det gäller skyldigheten att lämna förhandsinformation, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (förordning (EC) nr 864/2007), eller eventuella andra lagvalsregler av relevans i sammanhanget. En överenskommelse om att använda den gemensamma europeiska köplagen bör därför inte jämställas med, eller förväxlas med, ett val av tillämplig lag enligt lagvalsreglerna och bör inte heller påverka tillämpningen av dem. Denna förordning kommer därför inte att påverka befintliga lagvalsregler. | (10) Beslut att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen bör bygga på valfrihet inom ramen för den respektive nationella rättsordning som fastställs som tillämplig lag enligt förordning (EG) nr 593/2008 eller, när det gäller skyldigheten att lämna förhandsinformation, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (förordning (EG) nr 864/2007), eller eventuella andra lagvalsregler av relevans i sammanhanget. Överenskommelsen om att använda den gemensamma europeiska köplagen är resultatet av ett val mellan två olika system inom en och samma nationella rättsordning. Detta val är därför inte, och bör inte förväxlas med, ett val mellan två nationella rättsordningar enligt lagvalsreglerna och bör inte heller påverka tillämpningen av dem. Denna förordning kommer därför inte att påverka befintliga lagvalsregler, till exempel dem som ingår i förordning (EG) nr 593/2008. |
Or. en
Motivering
Ändringarna av skälet syftar till att klargöra förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Den gemensamma köplagen bör bestå av en fullständig uppsättning helt harmoniserade och tvingande konsumentskyddsregler. I enlighet med artikel 114.3 i fördraget skulle dessa regler garantera en hög nivå av konsumentskydd. Syftet är att stärka konsumenternas förtroende för den gemensamma europeiska köplagen och ge dem incitament att ingå gränsöverskridande avtal på den grunden. Reglerna bör bidra till att upprätthålla eller förbättra konsumentskyddet enligt EU‑konsumentlagstiftningen. | (11) Den gemensamma köplagen bör bestå av en omfattande uppsättning enhetliga och tvingande konsumentskyddsregler. I enlighet med artikel 114.3 i fördraget bör dessa regler garantera en hög nivå av konsumentskydd. Syftet är att stärka konsumenternas förtroende för den gemensamma europeiska köplagen och ge dem incitament att ingå gränsöverskridande avtal på den grunden. Reglerna bör bidra till att upprätthålla eller förbättra konsumentskyddet enligt EU‑konsumentlagstiftningen. |
Or. en
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (11a) Definitionen av begreppet konsument bör omfatta fysiska personer som agerar för ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten. Om, beträffande avtal med dubbla syften, ett avtal ingås för ändamål som dels faller inom, dels faller utanför personens egna närings- eller yrkesverksamhet och näringssyftet är så begränsat att det inte dominerar avtalets övergripande sammanhang bör den personen emellertid även anses såsom konsument. |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 17 i direktiv 2011/83/EU.)
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) Eftersom den gemensamma europeiska köplagen innehåller en fullständig uppsättning fullt harmoniserade och tvingande konsumentskyddsregler kommer det inte att vara några skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning på detta område i sådana fall där parterna har valt att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen. Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 593/2008, som bygger på att nivån på konsumentskyddet skiftar mellan medlemsstaterna, har ingen praktisk betydelse för de frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen. | (12) När parterna på giltigt sätt har kommit överens om att använda den gemensamma europeiska köplagen bör frågor som faller inom den gemensamma europeiska köplagens tillämpningsområde regleras uteslutande av denna. Eftersom den gemensamma europeiska köplagen innehåller en omfattande uppsättning enhetliga, harmoniserade och tvingande konsumentskyddsregler kommer det inte att vara några skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning på detta område i sådana fall där parterna har valt att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen. Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 593/2008, som bygger på att nivån på konsumentskyddet skiftar mellan medlemsstaterna, har ingen praktisk relevans för de frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen, eftersom den skulle innebära en jämförelse mellan de tvingande bestämmelserna i två identiska alternativa avtalsrättsliga system. |
Or. en
Motivering
Ändringarna av skälet syftar till att klargöra förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Den gemensamma europeiska köplagen bör vara tillämplig med avseende på gränsöverskridande avtal, eftersom det är i sådana sammanhang som skillnaderna mellan de nationella reglerna på området leder till komplikationer och extra kostnader, med följden att parter avskräcks från att ingå avtalsförbindelser. Vid avtal mellan näringsidkare bör frågan om ett avtals gränsöverskridande natur bedömas utifrån var parterna har sitt säte. Vid avtal mellan näringsidkare och konsumenter bör kriteriet om gränsöverskridande natur anses uppfyllt om den allmänna adress som angivits av konsumenten, den adress till vilken varorna ska levereras eller den faktureringsadress som konsumenten har angivit finns i en medlemsstat, men utanför det land där näringsidkaren har hemvist eller säte. | (13) Den gemensamma europeiska köplagen bör vara tillämplig med avseende på gränsöverskridande avtal, eftersom det är i sådana sammanhang som skillnaderna mellan de nationella reglerna på området leder till komplikationer och extra kostnader, med följden att parter avskräcks från att ingå avtalsförbindelser. Det är även i dessa sammanhang som distansförsäljning, särskilt e-handel, har stor potential. Vid avtal mellan näringsidkare bör frågan om ett avtals gränsöverskridande natur bedömas utifrån var parterna har sitt säte. Vid avtal mellan näringsidkare och konsumenter bör kriteriet om gränsöverskridande natur anses uppfyllt om den allmänna adress som angivits av konsumenten, den adress till vilken varorna ska levereras eller den faktureringsadress som konsumenten har angivit finns i en medlemsstat, men utanför det land där näringsidkaren har hemvist eller säte. |
Or. en
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17a) Datormolntjänster utvecklas snabbt och har stor tillväxtpotential. Den gemensamma europeiska köplagen innehåller en enhetlig uppsättning bestämmelser som anpassats till distansförsäljning och framför allt tillhandahållande online av digitalt innehåll och anknytande tjänster. Det bör vara möjligt att tillämpa dessa bestämmelser även när det digitala innehållet eller de anknytande tjänsterna tillhandahålls med hjälp av ett moln, särskilt när digitalt innehåll kan laddas ner från säljarens moln eller tillfälligt lagras i tjänsteleverantörens moln. |
Or. en
Motivering
Syftet med det nya skälet är att klargöra vilka avtal om datormolntjänster som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen. Den gemensamma europeiska köplagen omfattar ”försäljningsliknande” datormolnavtal och vissa anknytande tjänsteavtal, särskilt när digitalt innehåll kan laddas ner från säljarens moln eller tillfälligt lagras i tjänsteleverantörens moln.
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Ofta är situationen sådan att det digitala innehållet inte tillhandahålls mot ett fastställt pris, utan i kombination med varor eller tjänster som betalas för sig, med inslag av vederlag som inte består av pengar, såsom att ge tillgång till personuppgifter eller kostnadsfri användning, som en del av en marknadsföringsstrategi (baserat på förväntningen att konsumenten kommer att köpa ytterligare eller mer sofistikerat digitalt innehåll senare). Mot bakgrund av denna särskilda marknadsstruktur och det förhållandet att fel i det digitala innehåll som tillhandahålls kan skada konsumenters ekonomiska intressen, oavsett på vilka villkor innehållet har levererats, bör möjligheten att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen inte vara beroende av huruvida ett konkret pris har betalats för det digitala innehållet i fråga. | (18) Ofta är situationen sådan att det digitala innehållet inte tillhandahålls mot ett fastställt pris, utan i kombination med varor eller tjänster som betalas för sig, med inslag av vederlag som inte består av pengar, såsom att ge tillgång till personuppgifter eller kostnadsfri användning, som en del av en marknadsföringsstrategi (baserat på förväntningen att konsumenten kommer att köpa ytterligare eller mer sofistikerat digitalt innehåll senare). Mot bakgrund av denna särskilda marknadsstruktur och det förhållandet att fel i det digitala innehåll som tillhandahålls kan skada konsumenters ekonomiska intressen, oavsett på vilka villkor innehållet har levererats, bör möjligheten att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen inte vara beroende av huruvida ett konkret pris har betalats för det digitala innehållet i fråga. I sådana fall bör köparens möjligheter att vidta åtgärder vara begränsade till att begära skadestånd. Å andra sidan bör köparen kunna använda alla åtgärder, utom prisavdrag, även om han eller hon inte är skyldig att betala för tillhandahållandet av digitalt innehåll, förutsatt att köparens motprestation – till exempel tillhandahållandet av personuppgifter eller något annat som har ett kommersiellt värde för leverantören – kan jämställas med betalning, med tanke på att det digitala innehållet i så fall faktiskt inte tillhandahålls kostnadsfritt. |
Or. en
Motivering
Ändringarna av skälet avspeglar de föreslagna ändringarna av bestämmelserna om tillhandahållande av digitalt innehåll utan krav på betalning. Det bör bli möjligt för köparen som inte betalar pengar utan utför en annan motprestation, till exempel tillhandahåller personuppgifter eller en annan tjänst, att kunna använda alla åtgärder, utom prisavdrag (som inte är aktuellt eftersom inget pris har betalats).
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) För att den gemensamma europeiska köplagen ska tillföra största möjliga mervärde bör dess materiella tillämpningsområde även omfatta vissa tjänster som tillhandahålls av säljaren och som är direkt och nära knutna till särskilda varor eller särskilt digitalt innehåll som tillhandahålls på grundval av den gemensamma europeiska köplagen, och som i praktiken ofta kombineras i samma eller ett anknytande avtal vid samma tidpunkt. Det rör sig särskilt om reparation, underhåll och installation av varorna eller det digitala innehållet. | (19) För att den gemensamma europeiska köplagen ska tillföra största möjliga mervärde bör dess materiella tillämpningsområde även omfatta vissa tjänster som tillhandahålls av säljaren och som är direkt och nära knutna till särskilda varor eller särskilt digitalt innehåll som tillhandahålls på grundval av den gemensamma europeiska köplagen, och som i praktiken ofta kombineras i samma eller ett anknytande avtal vid samma tidpunkt. Det rör sig särskilt om reparation, underhåll och installation av varorna eller det digitala innehållet eller tillfällig lagring av digitalt innehåll i tjänsteleverantörens moln. |
Or. en
Motivering
Genom tillägget till skälet klargörs den betydelse som den gemensamma europeiska köplagen har för datormolntjänster. Framför allt blir det tydligare att anknytande tjänster omfattar lagringstjänster.
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) För att den gemensamma europeiska köplagen ska kunna tillämpas krävs en överenskommelse mellan parterna. Denna överenskommelse bör i transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter vara strängt reglerad. Eftersom det i praktiken vanligtvis kommer att vara näringsidkaren som föreslår tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen måste konsumenterna vara fullt införstådda med att de går med på att använda regler som skiljer sig från dem i deras egen befintliga nationella lagstiftning. Därför bör konsumentens samtycke till att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen kunna åberopas endast om det givits uttryckligen och separat i förhållande till medgivandet till avtalets ingående. Det bör således inte vara möjligt att erbjuda tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen som ett villkor i det avtal som ska ingås, särskilt inte som en del av näringsidkarens standardvillkor. Näringsidkaren bör bekräfta överenskommelsen att använda den gemensamma europeiska köplagen för konsumenten på ett varaktigt medium. | (22) För att den gemensamma europeiska köplagen ska kunna tillämpas krävs en överenskommelse mellan parterna om att använda den gemensamma europeiska köplagen. Denna överenskommelse bör i transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter vara strängt reglerad. Eftersom det i praktiken vanligtvis kommer att vara näringsidkaren som föreslår tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen måste konsumenterna vara fullt införstådda med att de går med på att använda regler som skiljer sig från dem i deras egen befintliga nationella lagstiftning. Därför bör konsumentens samtycke till att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen kunna åberopas endast om det givits uttryckligen och separat i förhållande till medgivandet till avtalets ingående. Det bör således inte vara möjligt att erbjuda tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen som ett villkor i det avtal som ska ingås, särskilt inte som en del av näringsidkarens standardvillkor. Näringsidkaren bör bekräfta överenskommelsen att använda den gemensamma europeiska köplagen för konsumenten på ett varaktigt medium. |
Or. en
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (23a) Om parternas överenskommelse om att använda den gemensamma europeiska köplagen är ogiltig, eller om kraven på att tillhandahålla standardmeddelandet inte är uppfyllda, bör frågorna om huruvida ett avtal har ingåtts och på vilka villkor fastställas av respektive nationell lagstiftning som är tillämplig i enlighet med de relevanta lagvalsreglerna. |
Or. en
Motivering
Det nya skälet bidrar till ökad tydlighet, eftersom det finns frågetecken kring vad som händer om parternas överenskommelse om att använda den gemensamma europeiska köplagen inte är giltig eller om standardmeddelandet inte har tillhandahållits i tillräckligt stor utsträckning.
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 27
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(27) Alla frågor av avtalsrättslig eller utomobligatorisk natur som inte behandlas i den gemensamma europeiska köplagen omfattas av de befintliga nationella bestämmelser som är tillämpliga enligt förordningarna (EC) nr 593/2008 och (EC) 864/2007 eller eventuella andra relevanta lagvalsbestämmelser. Det rör sig bland annat om frågor avseende ställningen som juridisk person, avtals ogiltighet till följd av bristande rättshandlingsförmåga eller olagligt eller omoraliskt handlande, men också frågor om fastställande av avtalsspråket, icke-diskriminering, representation, antal gäldenärer och borgenärer, byte av parter inklusive överlåtelse, kvittning och fusion, fastighetsrätt inklusive överföring av äganderätt samt immaterialrätt och skadeståndsrätt. Vidare bör frågan om huruvida sammanhängande krav på skadestånd vid avtalsbrott respektive krav på utomobligatoriskt skadestånd kan göras gällande inom ramen för samma talan falla utanför tillämpningsområdet för de gemensamma europeiska köplagen. | (27) Alla frågor av avtalsrättslig eller utomobligatorisk natur som inte behandlas i den gemensamma europeiska köplagen omfattas av de befintliga nationella bestämmelser som är tillämpliga enligt förordningarna (EG) nr 593/2008 och (EG) nr 864/2007 eller eventuella andra relevanta lagvalsbestämmelser. Det rör sig bland annat om frågor avseende ställningen som juridisk person, avtals ogiltighet till följd av bristande rättshandlingsförmåga eller olagligt eller omoraliskt handlande, såvida orsakerna till det olagliga eller omoraliska handlandet inte tas upp i den gemensamma europeiska köplagen, men också frågor om fastställande av avtalsspråket, icke-diskriminering, representation, antal gäldenärer och borgenärer, byte av parter inklusive överlåtelse, kvittning och fusion, fastighetsrätt inklusive överföring av äganderätt, immaterialrätt och skadeståndsrätt samt frågan om huruvida sammanhängande krav på skadestånd vid avtalsbrott respektive krav på utomobligatoriskt skadestånd kan göras gällande inom ramen för samma talan. För tydlighetens och rättssäkerhetens skull bör det i den gemensamma europeiska köplagen klart och tydligt anges vilka frågor som tas upp i köplagen och vilka som inte tas upp. |
Or. en
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27a) De otillbörliga affärsmetoder som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)1 omfattas av den gemensamma europeiska köplagen i den mån de överlappar avtalsrättsliga bestämmelser, särskilt sådana som rör otillbörliga affärsmetoder som kan leda till att ett avtal hävs på grund av misstag, bedrägeri, hot eller otillbörligt utnyttjande eller åtgärder på grund av brott mot informationsplikten. Andra otillbörliga affärsmetoder än de som överlappar avtalsrättsliga regler bör falla utanför tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen. |
| __________________ |
| 1 EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. |
Or. en
Motivering
The new recital clarifies the relationship between the Directive 2005/29/EC and CESL: For instance, unfair commercial practices can lead to a mistake of the consumer or constitute even fraud, threat or unfair exploitation, in other cases unfair commercial practices result in the breach of information requirements, for instance concerning the final price. These cases should be covered by CESL. Other unfair commercial practices fall outside the scope, especially if no contract is concluded. The national law to be determined according to general international private law rules applies.
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) När parterna väl har kommit överens om att använda den gemensamma köplagen bör frågor som faller inom den gemensamma köplagens tillämpningsområde regleras uteslutande av denna. Bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen bör tolkas autonomt, i enlighet med de väletablerade principerna för tolkning av unionslagstiftning. Problem som ligger inom tillämpningsområdet för, men inte uttryckligen regleras i den gemensamma europeiska köplagen bör lösas enbart genom tolkning, utan möjlighet att åberopa annan lagstiftning. Reglerna i den gemensamma europeiska köplagen bör tolkas på grundval av bakomliggande principer och mål samt köplagens innehåll som helhet. | (29) Bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen bör tolkas autonomt, i enlighet med de väletablerade principerna för tolkning av unionslagstiftning. Problem som ligger inom tillämpningsområdet för, men inte uttryckligen regleras i den gemensamma europeiska köplagen bör lösas enbart genom tolkning, utan möjlighet att åberopa annan lagstiftning. Reglerna i den gemensamma europeiska köplagen bör tolkas på grundval av bakomliggande principer och mål samt köplagens innehåll som helhet. |
Or. en
Motivering
Konsekvensändring med anledning av ändringen i artikel 12. Meningen har flyttats dit.
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 31
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(31) Principen om tro och heder bör ge vägledning för hur parterna ska samarbeta. Eftersom vissa bestämmelser utgör särskilda uttryck för den allmänna principen om tro och heder, bör dessa ha företräde framför den allmänna principen. Den allmänna principen bör således inte användas som ett verktyg för att ändra parternas rättigheter och skyldigheter enligt de särskilda bestämmelserna. De konkreta förpliktelser som följer av principen om tro och heder bör bland annat vara beroende av parternas relativa sakkunskapsnivå, och därför komma till uttryck på olika sätt i transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter jämfört med transaktioner mellan näringsidkare. Vid transaktioner mellan näringsidkare bör gott handelsbruk i den specifika situationen vara en relevant faktor därvidlag. | (31) Den allmänna principen om tro och heder bör ge vägledning för hur parterna ska samarbeta. Eftersom vissa bestämmelser utgör särskilda uttryck för den allmänna principen om tro och heder, bör dessa ha företräde framför den allmänna principen. Den allmänna principen bör således inte användas som ett verktyg för att ändra parternas rättigheter och skyldigheter enligt de särskilda bestämmelserna. De konkreta förpliktelser som följer av den allmänna principen om tro och heder bör bland annat vara beroende av parternas relativa sakkunskapsnivå, och därför komma till uttryck på olika sätt i transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter jämfört med transaktioner mellan näringsidkare. Vid transaktioner mellan näringsidkare bör gott handelsbruk i den specifika situationen vara en relevant faktor därvidlag. Den allmänna principen om tro och heder bör, utan att det hindrar parterna från att främja sina egna intressen, fastställa ett uppförande som säkerställer ett ärligt, öppet och rättvist förhållande. Principen hindrar en part från att utöva eller förlita sig på en rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning som annars skulle ha stått till dennes förfogande men bör i sig självt inte ge upphov till allmänna skadeståndskrav. De bestämmelser i den gemensamma europeiska köplagen som utgör särskilda uttryck för den allmänna principen om tro och heder, såsom hävning på grund av bedrägeri eller underlåtelse att uppfylla en skyldighet som implicit framgår av avtalet, kan medföra rätt till skadestånd, men enbart i mycket specifika fall. |
Or. en
Motivering
Tilläggen förtydligar tillämpningsområdet för principen om tro och heder och återspeglar de ändringar som föreslås av inte bara definitionen av denna princip, utan även artikel 2.2.
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 34
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(34) I syfte att stärka rättssäkerheten genom att göra rättspraxis från Europeiska unionens domstol respektive från de nationella domstolarna om tolkningen av den gemensamma europeiska köplagen eller andra bestämmelser i denna förordning tillgänglig för allmänheten, bör kommissionen skapa en databas bestående av relevanta slutliga domstolsavgöranden. För att möjliggöra detta bör medlemsstaterna se till att sådana nationella avgöranden snabbt meddelas kommissionen. | (34) I syfte att stärka rättssäkerheten genom att göra rättspraxis från Europeiska unionens domstol respektive från de nationella domstolarna om tolkningen av den gemensamma europeiska köplagen eller andra bestämmelser i denna förordning tillgänglig för allmänheten, bör kommissionen skapa en databas bestående av relevanta slutliga domstolsavgöranden. För att möjliggöra detta bör medlemsstaterna se till att sådana nationella avgöranden snabbt meddelas kommissionen. Det bör upprättas en databas som är lättillgänglig, fullt systematiserad och lätt att söka i. För att övervinna problemen i samband med olika förhållningssätt till domstolsavgöranden inom unionen och för att möjliggöra en effektiv och ekonomisk drift av databasen bör avgörandena meddelas på grundval av ett standardmeddelande som bör bifogas avgörandet. Standardmeddelandet bör vara kort och koncist, så att det är lätt att förstå. Det bör vara uppdelat i fem avsnitt, som bör beskriva de viktigaste delarna av det meddelade domstolsavgörandet, dvs. sakfrågan och den relevanta artikeln i den gemensamma europeiska köplagen, en kort sammanfattning av sakomständigheterna, en kort sammanfattning av de viktigaste argumenten, beslutet samt grunderna för beslutet, med tydligt angivande av den princip som valts. |
Or. en
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (34a) En kommentar till den gemensamma europeiska köplagen skulle kunna vara användbar eftersom den skulle förtydliga denna lag och ge vägledning om den. En sådan kommentar bör innehålla en tydlig och utförlig tolkning av artiklarna i den gemensamma europeiska köplagen och bör i förekommande fall förklara de politiska val som ligger till grund för särskilda artiklar. En tydlig förklaring av dessa val skulle göra det möjligt för domstolarna i alla EU:s medlemsstater att korrekt tolka och tillämpa den gemensamma europeiska köplagen och täppa till eventuella kryphål. Förklaringen skulle på så sätt underlätta utvecklingen av en konsekvent och enhetlig tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen. Kommissionen bör undersöka möjligheterna att införa en kommentar av detta slag. |
Or. en
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 34b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (34b) Ett ytterligare hinder för den gränsöverskridande handeln är bristen på tillgång till effektiva och billiga mekanismer för domstolsprövning. En konsument och en näringsidkare som ingår avtal på grundval av den gemensamma europeiska köplagen bör därför överväga att hänskjuta de tvister som avser avtalet till ett sådant befintligt alternativt tvistlösningsorgan som definieras i artikel 4 e i direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister. Detta bör inte på något sätt påverka parternas möjlighet att väcka talan inför de behöriga domstolarna utan att först utnyttja alternativ tvistlösning. |
Or. en
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 34c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (34c) För att bidra till att underlätta användningen av den gemensamma europeiska köplagen bör kommissionen arbeta för att utveckla en EU-modell för avtalsvillkor. Denna modell för avtalsvillkor skulle kunna vara ett nyttigt komplement till bestämmelserna i den gemensamma köplagen vid beskrivningen av ett visst avtals särdrag och ta hänsyn till de särskilda förhållanden som präglar de relevanta handelssektorerna. Denna modell bör motsvara aktörernas behov och bygga på de inledande praktiska erfarenheterna av användningen av den gemensamma europeiska köplagen. Modellen för avtalsvillkor bör offentliggöras, eftersom den skulle tillföra ett mervärde för de näringsidkare som väljer att ingå gränsöverskridande avtal med hjälp av den gemensamma europeiska köplagen. För att denna modell för avtalsvillkor verkligen ska åtfölja den gemensamma europeiska köplagen bör kommissionens arbete inledas så snart som möjligt. |
Or. en
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 35
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(35) Det är också lämpligt att se över hur den gemensamma europeiska köplagen eller och andra bestämmelser i denna förordning fungerar efter fem års tillämpning. En sådan översyn bör bland annat ta hänsyn till behovet av att ytterligare utvidga tillämpningsområdet med avseende på avtal mellan näringsidkare, till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen när det gäller digitalt innehåll samt till den framtida utvecklingen av unionens regelverk. | (35) Det är också lämpligt att se över hur den gemensamma europeiska köplagen eller och andra bestämmelser i denna förordning fungerar efter fem års tillämpning. En sådan översyn bör bland annat beakta behovet av att ta med fler regler rörande klausuler om äganderättsförbehåll och ta hänsyn till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen när det gäller digitalt innehåll samt till den framtida utvecklingen av unionens regelverk. Särskild hänsyn bör även tas till huruvida begränsningen till distansavtal, i synnerhet avtal som ingås på elektronisk väg, fortfarande är ändamålsenlig eller huruvida det är möjligt med ett bredare tillämpningsområde som inbegriper avtal i fasta affärslokaler. |
Or. en
Motivering
Sakrätten faller för närvarande utanför tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen. Klausuler om återtagandeförbehåll är praktiskt viktiga, och därför föreslås en bestämmelse som tydliggör parternas skyldigheter. I det föreslagna ändringsförslaget tas hänsyn till önskemålen om att vid en framtida översyn av förordningen bedöma huruvida det materiella tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen ska utvidgas till att omfatta bestämmelser som rör klausuler om återtagandeförbehåll. En framtida översyn bör också beakta huruvida det är möjligt att utvidga tillämpningsområdet så att det omfattar inte bara distansavtal, utan även i synnerhet avtal som ingås på elektronisk väg.
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Innehållsförteckning
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| En innehållsförteckning införs i början av den normativa delen. Den kommer att anpassas för att återge innehållet i instrumentet. |
Or. en
(Se ändringsförslaget om att stryka innehållsförteckningen i början av bilagan.)
Motivering
En rad ändringsförslag syftar till att föra samman huvudförordningen och bilagan. Uppdelningen i förordning och bilaga tycks ha skapat förvirring och verkar inte vara nödvändig.
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Avdelning I (ny) – rubrik
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avdelning I |
| Allmänna bestämmelser |
Or. en
Motivering
En rad ändringsförslag syftar till att föra samman huvudförordningen och bilagan. Uppdelningen i förordning och bilaga tycks ha skapat förvirring och verkar inte vara nödvändig.
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Del -1 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Del -1: Tillämpning av instrumentet |
Or. en
Motivering
En rad ändringsförslag syftar till att föra samman huvudförordningen och bilagan. Uppdelningen i förordning och bilaga tycks ha skapat förvirring och verkar inte vara nödvändig.
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Syftet med denna förordning är att förbättra förutsättningarna för den inre marknadens inrättande och funktion genom att tillhandahålla ett enhetligt avtalsrättsligt regelverk i enlighet med bilaga I (den gemensamma europeiska köplagen). Dessa bestämmelser kan användas vid gränsöverskridande avtal om försäljning av varor, tillhandahållande av digitalt innehåll och fullgörande av anknytande tjänster om avtalsparterna kommer överens om detta. | 1. Syftet med denna förordning är att förbättra förutsättningarna för den inre marknadens inrättande och funktion genom att inom varje medlemsstats rättsordning tillhandahålla ett enhetligt avtalsrättsligt regelverk i enlighet med bilaga I (den gemensamma europeiska köplagen). Dessa bestämmelser kan användas vid gränsöverskridande avtal om försäljning av varor, tillhandahållande av digitalt innehåll och fullgörande av anknytande tjänster om avtalsparterna kommer överens om detta. |
Or. en
Motivering
Genom detta ändringsförslag blir det tydligt att den gemensamma europeiska köplagen betraktas som ett alternativt system inom varje medlemsstats rättsordning. Ändringsförslaget är en del av de ändringsförslag som förtydligar förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Denna förordning gör det möjligt för näringsidkare att förlita sig på ett gemensamt regelverk och använda samma avtalsvillkor för sina gränsöverskridande transaktioner i alla medlemsstater, och bidrar därmed till att sänka onödiga kostnader och tillhandahålla en hög rättssäkerhetsnivå. | 2. Denna förordning gör det möjligt för näringsidkare, särskilt små och medelstora företag, att förlita sig på ett gemensamt regelverk och använda samma avtalsvillkor för sina gränsöverskridande transaktioner i alla medlemsstater, och bidrar därmed till att sänka onödiga kostnader och tillhandahålla en hög rättssäkerhetsnivå. |
Or. en
Motivering
Det verkar lämpligt att i artikel 1 klart och tydligt ange syftet att skydda små och medelstora företag.
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 2 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) tro och heder: ett uppförande som karaktäriseras av ärlighet, öppenhet och hänsyn till den andra parten i transaktionen eller förhållandet i fråga. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fe (nytt); lydelsen har ändrats.)
Motivering
Genom en rad ändringsförslag ändras definitionernas ordningsföljd, så att definitionerna klassificeras i kategorier: berörda personer, allmänna avtalsrättsliga villkor, avtalstyper och villkor för särskilda avtalstyper.
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 2 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) förlust: ekonomisk förlust samt skada av icke-ekonomisk natur i form av sveda och värk, med uteslutande av andra former av icke-ekonomisk förlust såsom utebliven glädje. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fg (nytt).)
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 2 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) standardavtalsvillkor: avtalsvillkor som har utarbetats på förhand för flera transaktioner med olika parter, och som inte har förhandlats individuellt av parterna i den mening som avses i artikel 7 i den gemensamma köplagen. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led ff (nytt).)
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 2 – led f
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(f) konsument: en fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten. | (f) konsument: en fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten; om, beträffande avtal med dubbla syften, ett avtal ingås för ändamål som dels faller inom, dels faller utanför personens egna närings- eller yrkesverksamhet och näringssyftet är så begränsat att det inte dominerar avtalets övergripande sammanhang bör den personen även anses såsom konsument. |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 17 i direktiv 2011/83/EU.)
Motivering
Ändringsförslaget tar upp frågan om hur man ska hantera avtal med dubbla syften. I skälen till direktivet om konsumenträttigheter har denna fråga lösts genom att man fokuserar på huvudsyftet med att ingå avtalet.
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fa (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fa) tjänsteleverantör: en försäljare av varor eller en leverantör av digitalt innehåll som åtar sig att förse en konsument med en tjänst som har anknytning till dessa varor eller detta digitala innehåll. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led n.)
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fb) kund: en person som köper en anknytande tjänst. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led o.)
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fc (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fc) borgenär: en person som har rätt till en prestation, i pengar eller i natura, från en annan person, gäldenären. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led w.)
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fd (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fd) gäldenär: en person som har en skuld, i pengar eller i natura, till en annan person, borgenären. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led x.)
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fe (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fe) tro och heder: ett uppförande som karaktäriseras av ärlighet och öppenhet gentemot den andra parten i transaktionen eller förhållandet i fråga och som utesluter en avsikt vars enda syfte är att vålla skada. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led b.)
Motivering
Den tidigare lydelsen (”hänsyn till”) har tolkats på så sätt att parterna förhindras att vara hårda i affärer, vilket gav anledning till oro framför allt i samband med avtal mellan näringsidkare. För att förtydliga att detta inte är avsikten fastställs det i den nya lydelsen att ingen part får missbruka sina rättigheter. Ändringen är också relevant för artikel 86 (som rör kontroller av att avtal mellan näringsidkare inte är oskäliga) och bör lindra oron i detta sammanhang för att parterna i ett avtal inte ska få tillvarata sina egna intressen när de bedriver förhandlingar.
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 2 – led ff (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ff) standardavtalsvillkor: avtalsvillkor som har utarbetats på förhand för flera transaktioner med olika parter och som inte har förhandlats individuellt av parterna i den mening som avses i artikel 7 i den gemensamma europeiska köplagen. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led d.)
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fg (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (fg) förlust: ekonomisk förlust samt skada av icke-ekonomisk natur i form av sveda och värk, med uteslutande av andra former av icke-ekonomisk förlust, såsom minskad livskvalitet och utebliven glädje. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led c.)
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 2 – led ga (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ga) tvingande bestämmelse: en bestämmelse som parterna inte kan avstå från att tillämpa och inte heller avvika från eller ändra verkningarna av. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led v.)
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 2 – led gb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (gb) skyldighet: en skyldighet att prestera som en part i ett rättsförhållande har gentemot en annan part och som denna andra part har rätt att genomdriva. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led y.)
Motivering
Tillägget ”och som denna andra part har rätt att genomdriva” gör det lättare att göra åtskillnad mellan skyldigheter och (andra) plikter.
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 2 – led gc (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (gc) uttrycklig: när en förklaring avges eller ett avtal ingås åtskilt från andra förklaringar eller avtal genom ett aktivt och otvetydigt uppförande, till exempel genom att kryssa för en ruta eller aktivera en knapp eller någon liknande funktion. |
Or. en
Motivering
Det verkar vettigt att lägga till en defínition av ”uttrycklig”, eftersom denna term används flera gånger i förslaget.
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 2 – led m – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(m) anknytande tjänst: alla tjänster som är knutna till varor eller digitalt innehåll, såsom installation, underhåll, reparation eller annan behandling, och som säljaren av varorna eller leverantören av det digitala innehållet utför enligt försäljningsavtalet, avtalet om tillhandahållande av digitalt innehåll eller ett separat anknytande tjänsteavtal som ingicks samtidigt med försäljningsavtalet eller avtalet om tillhandahållande av digitalt innehåll; kategorin inkluderar inte | (m) anknytande tjänst: alla tjänster som är knutna till varor eller digitalt innehåll, såsom installation, underhåll, reparation, lagring eller annan behandling, och som säljaren av varorna eller leverantören av det digitala innehållet utför enligt försäljningsavtalet, avtalet om tillhandahållande av digitalt innehåll eller ett separat anknytande tjänsteavtal som ingicks samtidigt med försäljningsavtalet eller avtalet om tillhandahållande av digitalt innehåll; kategorin inkluderar inte |
Or. en
Motivering
Genom tillägget till definitionen klargörs den betydelse som den gemensamma europeiska köplagen har för datormolntjänster. Framför allt blir det tydligare att anknytande tjänster inbegriper lagringstjänster.
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 2 – led n
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(n) tjänsteleverantör: en försäljare av varor eller en leverantör av digitalt innehåll som åtar sig att förse en konsument med en tjänst som har anknytning till dessa varor eller detta digitala innehåll. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fa.)
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 2 – led o
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(o) kund: en person som köper en anknytande tjänst. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fb.)
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 2 – led p
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(p) distansavtal: ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument inom ramen för ett system för organiserad distansförsäljning som ingås utan att näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande eller, om näringsidkaren är en juridisk person, en fysisk person som företräder näringsidkaren och konsumenten, med exklusiv användning av en eller flera metoder för distanskommunikation fram till och med tidpunkten för avtalets ingående. | (p) distansavtal: ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument eller en annan näringsidkare inom ramen för ett system för organiserad distansförsäljning som ingås utan att näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande eller, om näringsidkaren är en juridisk person, en fysisk person som företräder näringsidkaren och konsumenten eller den andra näringsidkaren, med exklusiv användning av en eller flera metoder för distanskommunikation fram till och med tidpunkten för avtalets ingående. |
Or. en
Motivering
Konsekvensändring med anledning av att användningen av den gemensamma europeiska köplagen begränsas till distansavtal (se ändringsförslaget till artikel 5.1). Definitionen av ”distansavtal”, som motsvarar den som används i regelverket, bör anpassas när det gäller det personliga tillämpningsområdet, eftersom den gemensamma europeiska köplagen bör vara tillgänglig för de parter som nämns i artikel 7. De materiella egenskaperna hos ”distansavtal” förblir oförändrade. Om denna ändring genomförs skulle det vara tillrådligt att i kapitel 2 och kapitel 4 – vilka följer direktivet om konsumenträttigheter – klargöra att man med ”distansavtal” i det avtalet endast avser avtal mellan näringsidkare och konsumenter.
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 2 – led q – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
i) ingås i fysisk närvaro av näringsidkaren eller, om näringsidkaren är en juridisk person, av den fysiska person som företräder näringsidkaren och konsumenten, på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler, eller som ingås på grundval av ett anbud från konsumenten under samma omständigheter, eller | i) ingås då näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, på en plats som inte är näringsidkarens affärslokaler, eller |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 2.8 a i direktiv 2011/83/EU.)
Motivering
Anpassningen av lydelsen i direktivet om konsumenträttigheter.
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 2 – led q – led ia (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ia) för vilket konsumenten har lämnat ett anbud under samma omständigheter som avses i led i, |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 2.8 b i direktiv 2011/83/EU.)
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 2 – led q – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) ingås i näringsidkarens fasta affärslokaler eller genom någon form av distanskommunikation i omedelbar anslutning till att konsumenten kontaktats personligen och individuellt på en plats som inte är näringsidkarens fasta affärslokaler, i fysisk närvaro av näringsidkaren eller, om näringsidkaren är en juridisk person, av en fysisk person som företräder näringsidkaren och konsumenten, eller | ii) ingås i näringsidkarens fasta affärslokaler eller med hjälp av något medel för distanskommunikation omedelbart efter det att konsumenten personligen och enskilt tilltalats på en annan plats än näringsidkarens fasta affärslokaler, varvid näringsidkaren och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, eller |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 2.8 c i direktiv 2011/83/EU.)
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – led q – led iii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
iii) ingås under en utflykt som organiseras av näringsidkaren eller, om näringsidkaren är en juridisk person, av den fysiska person som företräder näringsidkaren, i syfte att marknadsföra och sälja varor eller tillhandahålla digitalt innehåll eller anknytande tjänster till konsumenten. | iii) ingås under en utflykt som organiseras av näringsidkaren, i syfte att marknadsföra och sälja varor eller tillhandahålla digitalt innehåll eller anknytande tjänster till konsumenten. |
Or. en
(Se lydelsen i artikel 2.8 d i direktiv 2011/83/EU.)
Ändringsförslag 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – led v
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(v) tvingande bestämmelse: en bestämmelse som parterna inte kan avstå från att tillämpa och inte heller avvika från eller ändra verkningarna av. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led ga.)
Ändringsförslag 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – led w
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(w) borgenär: en person som har rätt till en prestation, i pengar eller i natura, från en annan person, gäldenären. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fc.)
Ändringsförslag 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led x
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(x) gäldenär: en person som har en skuld, i pengar eller i natura, till en annan person, borgenären. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led fd.)
Ändringsförslag 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led y
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(y) skyldighet: en skyldighet att prestera som en part i ett rättsförhållande har gentemot en annan part. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till led gb.)
Ändringsförslag 53
Förslag till förordning
Artikel 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Parterna kan komma överens om att den gemensamma europeiska köplagen ska gälla för deras gränsöverskridande avtal om försäljning av varor, om tillhandahållande av digitalt innehåll och om fullgörande av anknytande tjänster inom den gemensamma köplagens territoriella och materiella tillämpningsområde och dess tillämpningsområde med avseende på personer enligt artiklarna 4–9. | Parterna kan, om inte annat följer av kraven i artiklarna 8 och 9, komma överens om att den gemensamma europeiska köplagen ska gälla för deras gränsöverskridande avtal om försäljning av varor, om tillhandahållande av digitalt innehåll och om fullgörande av anknytande tjänster inom den gemensamma köplagens territoriella och materiella tillämpningsområde och dess tillämpningsområde med avseende på personer enligt artiklarna 4–7. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 54
Förslag till förordning
Artikel 5 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Avtal i samband med vilka den gemensamma europeiska köplagen får användas | (Berör inte den svenska versionen.) |
Or. en
Ändringsförslag 55
Förslag till förordning
Artikel 5 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Den gemensamma europeiska köplagen får användas i samband med | 1. Den gemensamma europeiska köplagen får användas i samband med distansavtal, inklusive avtal som ingås på elektronisk väg, vilka är |
Or. en
Motivering
The amendment proposes to offer CESL for distance contracts only. The term "distance contracts" has been proposed as it is already used in the acquis. The main area targeted is the rapidly growing internet sales sector, where the idea of an optional instrument met robust support, even from circles more reluctant towards a broader use of such instrument. The draft report seeks to open up debate on this. It deliberately does not provide for a full adaptation of CESL to distance trade. This would require further work and analysis, the results of which could be fed into the ongoing legislative process.
Ändringsförslag 56
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Den gemensamma europeiska köplagen får också användas i samband med de avtal som avses i punkt 1 a, b och c i de fall då parterna genomförde förhandlingar eller vidtog andra förberedande åtgärder för att ingå avtalet och i samband med alla dessa åtgärder använde endast medel för distanskommunikation, även om själva avtalet inte ingicks genom distanskommunikation. |
Or. en
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att möjliggöra användning av den gemensamma europeiska köplagen i de fall då medel för distanskommunikation har använts fram till ingåendet av avtalet men inte när avtalet ingicks. Det tycks vara godtyckligt att utesluta dessa fall från användningen av den gemensamma europeiska köplagen.
Ändringsförslag 57
Förslag till förordning
Artikel 6 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Uteslutande av blandade avtal och avtal med anknytning till en konsumentkredit | Anknytande avtal och blandade avtal |
Or. en
Motivering
Ändringsförslagen till artikel 6 syftar till att ta hänsyn till farhågorna för att kommissionens förslag i alltför stor utsträckning begränsar användningen av den gemensamma europeiska köplagen i samband med anknytande avtal och blandade avtal, till exempel ett försäljningsavtal som kombineras med en kredit eller kopplas ihop med ett kreditavtal. Ändringsförslagen har också som mål att möjliggöra tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen även i dessa fall. Det verkar då nödvändigt att klargöra förhållandet mellan å ena sidan ett avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen och å andra sidan ett anknytande avtal och att tydliggöra hur den gemensamma europeiska köplagen tillämpas på blandade avtal som omfattar inslag som inte regleras av den gemensamma europeiska köplagen.
Ändringsförslag 58
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Den gemensamma europeiska köplagen får inte användas i samband med blandade avtal med inslag utöver försäljning av varor, tillhandahållande av digitalt innehåll och fullgörande av anknytande tjänster i den mening som avses i artikel 5. | 1. Den gemensamma europeiska köplagen får också användas i samband med |
| (a) de fall då ett avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen är knutet till ett annat avtal än ett försäljningsavtal, ett avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller ett avtal om fullgörande av anknytande tjänster, |
| (b) de fall då ett avtal omfattar inslag utöver försäljning av varor, tillhandahållande av digitalt innehåll eller fullgörande av anknytande tjänster i den mening som avses i artikel 5, förutsatt att dessa inslag kan delas upp och att ett pris kan anges för dessa inslag. |
Or. en
Motivering
Genom den nya lydelsen i punkt 1 blir det tydligt att den gemensamma europeiska köplagen kan användas för såväl anknytande avtal som blandade avtal och att den beskriver de situationer som är avsedda. När det gäller blandade avtal är det viktigt att tillämpa kriteriet om huruvida de inslag som inte faller under den gemensamma europeiska köplagen kan delas upp och huruvida ett pris kan anges för dessa inslag. I annat fall är det svårt att skilja mellan de båda delarna när det gäller de rättsliga konsekvenserna (se ändringsförslagen till punkterna 1b och 1c). Även i artikel 9 i bilagan talas det om att dela upp inslag och ange pris för dem.
Ändringsförslag 59
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. I de fall som avses i punkt 1 a ska det anknytande avtalet regleras av den lagstiftning som annars är tillämplig. |
Or. en
Motivering
I textförslaget klargörs det att den tillämpliga lagen för ett avtal som är knutet till ett avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen enligt punkt 1 a ska fastställas i enlighet med de relevanta lagvalsreglerna. Den gemensamma europeiska köplagen bör inte tillämpas på det anknytande avtalet.
Ändringsförslag 60
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1b – inledning och led a (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1b. I de fall som avses i punkt 1 a och |
| (a) om någon av de båda parterna, i samband med det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen, utövar någon rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning, eller om det avtalet är ogiltigt eller icke‑bindande, ska den nationella lag som är tillämplig för det anknytande avtalet fastställa verkningarna för det anknytande avtalet, |
Or. en
Motivering
Om någon av de båda parterna, i samband med det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen, utövar någon rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning, eller om detta avtal är ogiltigt eller icke-bindande, ska parternas skyldigheter enligt det anknytande avtalet regleras av den tillämpliga nationella lagstiftningen.
Ändringsförslag 61
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1b – led b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (b) om någon av de båda parterna, i samband med det anknytande avtalet, utövar någon rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning, eller om detta avtal är ogiltigt eller icke‑bindande enligt tillämplig nationell lag, påverkas inte parternas skyldigheter enligt det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen, såvida en av parterna inte skulle ha ingått det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen om det inte hade varit ett anknytande avtal, eller skulle ha gjort detta endast utifrån helt andra avtalsvillkor, i vilket fall denna part har rätt att säga upp det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen. |
Or. en
Motivering
Om någon av de båda parterna, i samband med anknytande avtal, utövar någon rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning, eller om detta avtal är ogiltigt eller icke-bindande, bör detta i princip inte påverka parternas skyldigheter enligt det avtal som regleras av den gemensamma europeiska köplagen, såvida detta inte kan förväntas av dem. I så fall bör konsumenten ha möjlighet att även häva försäljningsavtalet. Den lydelse som används för att beskriva den sistnämnda situationen följer lydelsen i artikel 48.1 a om hävning.
Ändringsförslag 62
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1c. I de fall som avses i punkt 1 b ska de andra inslag som ingår i avtalet anses vara föremål för en överenskommelse inom ramen för ett anknytande avtal. |
Or. en
Motivering
I textförslaget klargörs det att om ett blandat avtal omfattar ett inslag som inte faller inom ramen för tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen, till exempel transporttjänster eller en serviceinriktad telejour, kommer detta inslag att behandlas som ett anknytande avtal.
Ändringsförslag 63
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1d. Om ett avtal omfattar inslag utöver försäljning av varor, tillhandahållande av digitalt innehåll och fullgörande av anknytande tjänster i den mening som avses i artikel 5, och om dessa inslag inte kan delas upp eller det inte går att ange något pris för dem, får den gemensamma europeiska köplagen inte tillämpas för det avtalet. |
Or. en
Motivering
Det verkar nödvändigt att klargöra att den gemensamma europeiska köplagen inte får användas om ett blandat avtal omfattar ett inslag som faller utanför tillämpningsområdet för den gemensamma europeiska köplagen och om detta inslag inte kan delas upp och det inte går att ange något pris för det.
Ändringsförslag 64
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Den gemensamma europeiska köplagen får inte användas i samband med sådana avtal mellan en näringsidkare och en konsument där näringsidkaren beviljar eller utfäster sig att bevilja konsumenten kredit i form av uppskjuten betalning, lån eller andra liknande lättnader. Den gemensamma europeiska köplagen får användas i samband med avtal mellan en näringsidkare och en konsument i sådana fall där varor, digitalt innehåll eller anknytande tjänster av samma slag tillhandahålls fortlöpande och konsumenten betalar för dessa genom avbetalningar så länge leveranserna pågår. | utgår |
Or. en
Ändringsförslag 65
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument ska en överenskommelse om att använda den gemensamma europeiska köplagen endast vara giltig om konsumenten ger sitt samtycke genom en uttrycklig förklaring om detta som är åtskild från bekräftelsen av samtycket till att ingå ett avtal. Näringsidkaren ska bekräfta denna överenskommelse för konsumenten på ett varaktigt medium. | 2. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument ska en överenskommelse om att använda den gemensamma europeiska köplagen endast vara giltig om konsumenten ger sitt samtycke genom en uttrycklig förklaring om detta som är åtskild från bekräftelsen av samtycket till att ingå ett avtal och om kraven i artikel 9 är uppfyllda. Näringsidkaren ska bekräfta denna överenskommelse för konsumenten på ett varaktigt medium. |
Or. en
Ändringsförslag 66
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument är det inte tillåtet att komma överens om att den gemensamma europeiska köplagen endast ska tillämpas i vissa delar, utan den måste tillämpas i sin helhet. | 3. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument är det inte tillåtet att komma överens om att den gemensamma europeiska köplagen endast ska tillämpas i vissa delar, utan den måste tillämpas i sin helhet. I förbindelserna mellan näringsidkare kan den gemensamma europeiska köplagen tillämpas delvis, förutsatt att det inte fastställs att det är förbjudet att utesluta de respektive bestämmelserna. |
Or. en
Motivering
Det tycks nödvändigt att klargöra att vissa delar av den gemensamma europeiska köplagen kan väljas i avtal mellan näringsidkare men att parterna fortfarande inte kan undgå att tillämpa de tvingande bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen.
Ändringsförslag 67
Förslag till förordning
Artikel 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Om parterna på giltigt sätt har kommit överens om att använda den gemensamma europeiska köplagen i samband med ett avtal, ska frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagens bestämmelser uteslutande regleras av denna. Förutsatt att avtalet faktiskt ingicks ska den gemensamma europeiska köplagen även reglera frågor om efterlevnad och påföljder vid underlåtenhet att uppfylla kraven på förhandsinformation. | 1. Om parterna på giltigt sätt har kommit överens om att använda den gemensamma europeiska köplagen i samband med ett avtal, ska frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagens bestämmelser uteslutande regleras av denna och inte av det avtalsrättsliga system som, i avsaknad av ett sådant avtal, skulle reglera avtalet inom ramen för den rättsordning som fastställts som den tillämpliga lagstiftningen. |
Or. en
Motivering
Genom detta ändringsförslag blir det tydligt att den gemensamma europeiska köplagen betraktas som ett alternativt system inom varje medlemsstats rättsordning. Ändringsförslaget är en del av de ändringsförslag som förtydligar förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 68
Förslag till förordning
Artikel 11 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Om parterna inleder förhandlingar eller på annat sätt vidtar förberedande åtgärder för att ingå ett avtal när det gäller den gemensamma europeiska köplagen, ska den gemensamma europeiska köplagen även reglera frågor om efterlevnad av och påföljder vid underlåtenhet att uppfylla kraven på förhandsinformation samt andra frågor som är relevanta innan ett avtal ingås. |
| Tillämpningen av den gemensamma europeiska köplagen enligt första stycket påverkar inte den lag som är tillämplig enligt de relevanta lagvalsreglerna, om näringsidkaren även har åberopat andra rättssystem. |
Or. en
Motivering
Enligt textförslaget bör den gemensamma europeiska köplagen reglera perioden innan avtalet ingås, från det att parterna åberopar den gemensamma europeiska köplagen under förhandlingarna. Denna lösning skiljer sig från kommissionens lösning, som innebär att de skyldigheter att lämna förhandsinformation som ingår i den gemensamma europeiska köplagen ska tillämpas enbart om ett avtal verkligen ingås, dvs. i efterhand. Endast om en näringsidkare är beredd att ingå avtal enligt den gemensamma europeiska köplagen eller enligt den lag som annars är tillämplig måste vederbörande följa båda uppsättningarna med regler. Detta klargörs i andra stycket.
Ändringsförslag 69
Förslag till förordning
Artikel 11a – punkt 1 (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 11a |
| Frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen |
| 1. Bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen omfattar följande: |
| (a) Skyldigheten att lämna information innan avtalet ingås. |
| (b) Ingåendet av avtal (inbegripet formkrav). |
| (c) Ångerrätten och dess verkningar. |
| (d) Ogiltighet på grund av misstag, bedrägeri, hot eller otillbörligt utnyttjande (och följderna av sådan ogiltighet). |
| (e) Tolkning. |
| (f) Innehåll och verkningar, bland annat för det berörda avtalet. |
| (g) Bedömning och verkningar av oskäliga avtalsvillkor. |
| (h) Parternas rättigheter och skyldigheter. |
| (i) Åtgärder på grund av avtalsbrott. |
| (j) Återlämnande efter hävning och uppsägning eller vid icke-bindande avtal. |
| (k) Rättigheters upphörande. |
| (l) Åtgärder som kan vidtas vid underlåtenhet att uppfylla de skyldigheter som följer av dess tillämpning. |
Or. en
Motivering
I artikel 11a, som nyligen föreslogs, kombineras en positiv lista över de frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen (punkt 1) med en icke-uttömmande negativ lista över de frågor som inte omfattas och som endast nämns i skäl 27 (punkt 2) i kommissionens förslag. Syftet är att skapa största möjliga tydlighet kring vilka frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen och vilka som omfattas av nationella lagar.
Ändringsförslag 70
Förslag till förordning
Artikel 11a – punkt 2 (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2. De frågor som inte omfattas av den gemensamma europeiska köplagen regleras av de relevanta bestämmelserna i den nationella lag som är tillämplig enligt förordningarna (EG) nr 593/2008 och (EG) nr 864/2007 eller någon annan relevant lagvalsregel. Det rör sig bland annat om frågor avseende |
| (a) ställningen som juridisk person, |
| (b) avtals ogiltighet till följd av bristande rättshandlingsförmåga eller olagligt eller omoraliskt handlande, såvida orsakerna till det olagliga eller omoraliska handlandet inte tas upp i den gemensamma europeiska köplagen, |
| (c) fastställandet av avtalsspråket, |
| (d) icke-diskriminering, |
| (e) representation, |
| (f) antal gäldenärer och borgenärer, byte av parter inklusive överlåtelse, |
| (g) kvittning och fusion, |
| (h) fastighetsrätt inklusive överföring av äganderätt, |
| (i) immaterialrätt och |
| (j) skadeståndsrätt samt frågan om huruvida sammanhängande krav på skadestånd vid avtalsbrott respektive krav på utomobligatoriskt skadestånd kan göras gällande inom ramen för samma talan. |
Or. en
Motivering
I artikel 11a, som nyligen föreslogs, kombineras en positiv lista över de frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen (punkt 1) med en icke-uttömmande negativ lista över de frågor som inte omfattas och som endast nämns i skäl 27 (punkt 2) i kommissionens förslag. Syftet är att skapa största möjliga tydlighet kring vilka frågor som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen och vilka som omfattas av nationella lagar.
Ändringsförslag 71
Förslag till förordning
Artikel 11a – punkt 3 (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3. Denna artikel påverkar inte de tvingande bestämmelser i en icke‑medlemsstat som kan vara tillämpliga i enlighet med de relevanta lagvalsreglerna. |
Or. en
Ändringsförslag 72
Förslag till förordning
Artikel 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 14 | utgår |
Underrättelse om domar som inneburit tillämpning av denna förordning |
|
1. Medlemsstaterna ska se till att utan onödigt dröjsmål underrätta Europeiska kommissionen om slutliga domar från deras domstolar som inneburit tillämpning av denna förordning. |
|
2. Kommissionen ska inrätta ett system som gör det möjligt att ta del dels av informationen om de domar som avses i punkt 1, dels av relevanta domar från Europeiska unionens domstol. Detta system ska vara tillgängligt för allmänheten. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 186a; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 73
Förslag till förordning
Artikel 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 15 | utgår |
Översyn |
|
1. Senast … [4 år från det att denna förordning började gälla] ska medlemsstaterna lämna information om tillämpningen av denna förordning till kommissionen, särskilt om hur den gemensamma europeiska köplagen tas emot, i vilken utsträckning dess bestämmelser har givit upphov till tvister samt eventuella kvarvarande skillnader i konsumentskydd mellan den gemensamma europeiska köplagen och nationell lagstiftning. Denna information ska inbegripa en samlad översikt av nationell rättspraxis som innebär tolkning av den gemensamma europeiska köplagens bestämmelser. |
|
2. Senast … [5 år från det att denna förordning började gälla], ska kommissionen lägga fram en ingående rapport med en översyn av hur denna förordning fungerar till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, bland annat med hänsyn till behovet av att utvidga tillämpningsområdet med avseende på avtal mellan näringsidkare, till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen när det gäller digitalt innehåll samt till den framtida utvecklingen av unionens regelverk. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 186b.)
Ändringsförslag 74
Förslag till förordning
Artikel 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 16 | utgår |
Ikraftträdande och tillämpning |
|
1. Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
2. Den ska tillämpas från [sex månader efter det att den trädde i kraft]. |
|
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 186f.)
Ändringsförslag 75
Förslag till förordning
Innehållsförteckning
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Innehållsförteckningen utgår. |
Or. en
(Se ändringsförslaget om att införa innehållsförteckningen i början av den normativa delen.)
Ändringsförslag 76
Förslag till förordning
Avdelning II – rubrik (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avdelning II |
| Bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen |
Or. en
Motivering
En rad ändringsförslag syftar till att föra samman huvudförordningen och bilagan. Uppdelningen i förordning och bilaga tycks ha skapat förvirring och verkar inte vara nödvändig.
Ändringsförslag 77
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 2 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Brott mot denna skyldighet kan leda till att den felande parten inte längre kan utöva eller förlita sig på en rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning som annars skulle ha stått till dennes förfogande, eller medföra att parten i fråga blir ersättningsskyldig för eventuella förluster som åsamkas den andra parten. | 2. Brott mot denna skyldighet kan leda till att den felande parten inte längre kan utöva eller förlita sig på en rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning som annars skulle ha stått till dennes förfogande, men ska inte direkt ge upphov till åtgärder på grund av brister i fullgörandet av en skyldighet. |
Or. en
Motivering
Genom detta ändringsförslag blir det tydligt att den gemensamma europeiska köplagen betraktas som ett alternativt system inom varje medlemsstats rättsordning. Ändringsförslaget är en del av de ändringsförslag som förtydligar förhållandet mellan den gemensamma europeiska köplagen och Rom I-förordningen.
Ändringsförslag 78
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 9 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Blandade avtal | Avtal som omfattar tillhandahållande av anknytande tjänster |
Or. en
Motivering
Rubriken har ändrats, så att tydligare åtskillnad görs mellan de fall som omfattas av denna bestämmelse och de som omfattas av artikel 6 i den föreslagna förordningen om den gemensamma europeiska köplagen.
Ändringsförslag 79
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 10 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Denna artikel ska tillämpas i samband med att underrättelse lämnas för något av de ändamål som anges i bestämmelserna i den gemensamma europeiska köplagen och i avtalet. Begreppet ”underrättelse” inbegriper förmedling av varje framställning som är avsedd att ha rättsverkningar eller förmedla information för ett rättsligt syfte. | 1. Begreppet ”underrättelse” inbegriper förmedling av varje framställning som är avsedd att ha rättsverkningar eller förmedla information för ett rättsligt syfte. |
Or. en
Motivering
Förenkling av lydelsen. Den första meningen verkar onödig, eftersom bestämmelsens allmänna tillämplighet redan framgår av att den placerats i kapitlet med allmänna bestämmelser.
Ändringsförslag 80
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 11 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas med avseende på beräkningen av tidsfrister för ändamål som omfattas av den gemensamma europeiska köplagen. | utgår |
Or. en
Motivering
Förenkling. Den första punkten verkar onödig, eftersom bestämmelsens allmänna tillämplighet redan framgår av att den placerats i kapitlet med allmänna bestämmelser.
Ändringsförslag 81
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 11 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. Om en frist som anges i dagar, veckor, månader eller år ska beräknas från en viss händelse, åtgärd eller tidpunkt, ska den dag då händelsen inträffar, åtgärden vidtas eller den angivna tidpunkten infaller inte räknas in i fristen. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 3.)
Motivering
Det föreslås att punkternas ordningsföljd ska ändras i linje med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister, som innehåller allmänna bestämmelser om beräkning av tidsfrister i EU‑lagstiftningen.
Ändringsförslag 82
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 11 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Om en frist som anges i dagar, veckor, månader eller år ska beräknas från en viss händelse, åtgärd eller tidpunkt den dag då händelsen inträffar, åtgärden vidtas eller den angivna tidpunkten infaller inte räknas in i fristen. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 1a.)
Ändringsförslag 83
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 11 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. Om en person sänder en annan person en handling som fastställer en tidsfrist inom vilken adressaten ska svara eller vidta någon annan åtgärd, men som inte anger när denna frist börjar löpa, ska denna frist, om inget annat talar för motsatsen, beräknas från den tidpunkt då handlingen når adressaten. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 7a.)
Ändringsförslag 84
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 11 – punkt 7a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 7a. Om en person till en annan person sänder en handling som fastställer en tidsfrist inom vilken adressaten ska svara eller vidta någon annan åtgärd, men som inte anger när denna frist börjar löpa, ska denna frist, om inget annat talar för motsatsen, beräknas från den tidpunkt då handlingen når adressaten. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 6; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 85
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 12 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Artiklarna 59–65 ska gälla med vederbörlig anpassning till tolkningen av ensidiga uttalanden som anger en avsikt. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 58.3a.)
Ändringsförslag 86
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 12 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Bestämmelserna om bristande samtycke i kapitel 5 ska gälla med vederbörlig anpassning till tolkningen av ensidiga uttalanden som anger en avsikt. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 48.2.)
Ändringsförslag 87
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 24 – punkt 3 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(e) Avtalsvillkoren. | (e) De villkor på vilka näringsidkaren är beredd att ingå avtalet. |
Or. en
Ändringsförslag 88
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 24 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Näringsidkaren ska se till att avtalsvillkoren enligt punkt 3 e görs tillgängliga i form av text med alfabetiska eller andra läsbara tecken, på ett varaktigt medium och genom en databärare som medger läsning och upptagning av den information som lämnas i texten samt reproduktion av denna i konkret form. | 4. Utan att det påverkar några strängare krav för en näringsidkare som ingår avtal med en konsument enligt avsnitt 1 ska näringsidkaren se till att avtalsvillkoren enligt punkt 3 e görs tillgängliga i form av text med alfabetiska eller andra läsbara tecken, på ett varaktigt medium och genom en databärare som medger läsning och upptagning av den information som lämnas i texten samt reproduktion av denna i konkret form. |
Or. en
Ändringsförslag 89
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 24 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Näringsidkaren ska utan onödigt dröjsmål bekräfta mottagandet av ett anbud eller en accept från den andra parten på elektronisk väg. | 5. Näringsidkaren ska utan onödigt dröjsmål bekräfta mottagandet av ett anbud eller en accept från den andra parten på elektronisk väg. Innehållet i anbudet eller accepten ska framgå av denna bekräftelse. |
Or. en
Ändringsförslag 90
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 29 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. En part som har underlåtit att iaktta en skyldighet enligt detta kapitel ska ansvara för eventuella förluster som åsamkats den andra parten genom denna underlåtenhet. | 1. En part som har underlåtit att iaktta en skyldighet enligt detta kapitel ska enligt kapitel 16 ansvara för eventuella förluster som åsamkats den andra parten genom denna underlåtenhet. |
Or. en
Ändringsförslag 91
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 30 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Avtal ingås genom accept av ett anbud. En accept kan vara uttrycklig eller ske genom andra uttalanden eller handlingar. | 2. Avtal ingås genom accept av ett anbud. |
Or. en
Motivering
Förenkling av lydelsen. Det anges redan i artikel 34.1 att accepten kan ske genom varje form av uttalande eller handlande.
Ändringsförslag 92
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 31 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) har tillräckligt innehåll och uppvisar tillräcklig säkerhet för att kunna ligga till grund för ett avtal. | (b) har tillräckligt innehåll och uppvisar tillräcklig säkerhet för att kunna ligga till grund för ett avtal. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument ska ett anbud anses ha tillräckligt innehåll och uppvisa tillräcklig säkerhet om det innehåller ett föremål, en kvantitet eller en varaktighet samt ett pris. |
Or. en
Motivering
Vid avtal mellan näringsidkare och konsumenter är det lämpligt att klargöra vad ett anbud minst måste innehålla.
Ändringsförslag 93
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 48 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 48 |
| Tillämpningsområde |
| 1. Detta kapitel ska tillämpas om ett avtal är ogiltigt på grund av bristande samtycke och liknande fel. |
| 2. Bestämmelserna i detta kapitel ska, med vederbörlig anpassning, gälla för ogiltighet för ett anbud, en accept eller ett annat ensidigt uttalande där avsikt anges, eller motsvarande beteende. |
Or. en
(För punkt 2, se ändringsförslaget till artikel 12.4.)
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 94
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 48 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) parten utan villfarelsen inte skulle ha ingått avtalet eller endast skulle ha ingått avtalet på helt andra avtalsvillkor, och den andra parten kände till eller kunde förväntas ha känt till detta, och | (a) parten utan villfarelsen inte skulle ha ingått avtalet eller endast skulle ha ingått avtalet på helt andra avtalsvillkor, och |
Or. en
Motivering
Det är inte lämpligt att binda en part vid dennes misstag, till exempel tryckfel, genom att kräva medansvar av den andra parten.
Ändringsförslag 95
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 48 – punkt 1 – led b – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
i) var upphov till villfarelsen, | i) var upphov till villfarelsen, eller |
Or. en
Ändringsförslag 96
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 48 – punkt 1 – led b – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) orsakade att avtalet ingicks av misstag genom att underlåta att fullgöra en informationsskyldighet enligt kapitel 2, avsnitt 1–4, | ii) orsakade att avtalet ingicks av misstag genom att underlåta att fullgöra en informationsskyldighet enligt kapitel 2, avsnitt 1–4, eller |
Or. en
Ändringsförslag 97
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 48 – punkt 1 – led b – led iv
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
iv) gjorde samma misstag. | utgår |
Or. en
Motivering
Hävning på grund av ett gemensamt misstag tycks vara ett främmande inslag i detta kapitel. En lösning av dessa fall kan hittas genom tolkningen eller genom ändrade omständigheter.
Ändringsförslag 98
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 49 – punkt 3 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Vid fastställandet av huruvida kraven på tro och heder förutsätter att en part avslöjar viss information bör hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, inklusive | 3. Vid fastställandet av huruvida kraven på tro och heder förutsätter att en part avslöjar viss information ska hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, inklusive |
Or. en
Motivering
Lydelsen anpassas till artikel 23.2 (om skyldighet att lämna information om varor och anknytande tjänster vid avtal mellan näringsidkare), som innehåller en jämförbar katalog.
Ändringsförslag 99
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 49 – punkt 3 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(e) hur viktig informationen tycks vara för den andra parten och, | (e) hur viktig informationen sannolikt är för den andra parten och, |
Or. en
Motivering
Lydelsen anpassas till artikel 23.2 (om skyldighet att lämna information om varor och anknytande tjänster vid avtal mellan näringsidkare), som innehåller en jämförbar katalog. Det finns ingen anledning att i detta fall ha ett högre tröskelvärde för informationen till den andra parten.
Ändringsförslag 100
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 50a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 50a |
| Tredje man |
| 1. Om en tredje man för vars handlingar en person är ansvarig eller som, med denna persons samtycke, är involverad i ingåendet av avtalet |
| (a) gör sig skyldig till en villfarelse, eller känner till eller kan förväntas känna till en villfarelse, eller |
| (b) gjort sig skyldig till vilseledande, hot eller otillbörligt utnyttjande, |
| ska åtgärder enligt detta kapitel finnas att tillgå på samma sätt som om den person som är ansvarig eller som gett sitt samtycke agerat eller haft kännedom. |
| 2. Om en tredje man för vars handlingar en person inte är ansvarig och som inte erhållit denna persons samtycke till att vara involverad i ingåendet av avtalet gjort sig skyldig till vilseledande eller hot ska åtgärder enligt detta kapitel finnas att tillgå om den förstnämnda personen kände till eller rimligen kunde ha förväntats känna till de relevanta omständigheterna, eller vid tidpunkten för hävning inte handlade med tilltro till avtalet. |
Or. en
Motivering
Det saknades en bestämmelse om villfarelse, vilseledande, hot och otillbörligt utnyttjande från tredje mans sida.
Ändringsförslag 101
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 55
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
En part som har rätt att frånträda ett avtal enligt detta kapitel, eller som hade en sådan rätt innan den gick förlorad i enlighet med bestämmelserna om tidsfrister eller bekräftelse ska, oberoende av huruvida avtalet har hävts eller inte, ha rätt till skadestånd från den andra parten för den skada som lidits till följd av villfarelsen, vilseledandet, hoten eller det otillbörliga utnyttjandet, förutsatt att den andra parten kände till eller kunde förväntas ha känt till de relevanta omständigheterna. | En part som har rätt att frånträda ett avtal enligt detta kapitel, eller som hade en sådan rätt innan den gick förlorad i enlighet med bestämmelserna om tidsfrister eller bekräftelse ska, oberoende av huruvida avtalet har hävts eller inte, ha rätt till skadestånd enligt kapitel 16 från den andra parten för den skada som lidits till följd av villfarelsen, vilseledandet, hoten eller det otillbörliga utnyttjandet, förutsatt att den andra parten kände till eller kunde förväntas ha känt till de relevanta omständigheterna. |
Or. en
Ändringsförslag 102
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 58 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Om en av parterna avsett att ett uttryck som används i avtalet ska ha en särskild betydelse, och den andra parten vid tidpunkten för avtalets ingående förstod, eller borde ha förstått, detta ska begreppet tolkas på det sätt som den första parten avsåg. | 2. Om en av parterna avsett att ett uttryck som används i avtalet eller motsvarande beteende ska ha en särskild betydelse, och den andra parten vid tidpunkten för avtalets ingående förstod, eller borde ha förstått, detta ska begreppet eller motsvarande beteende tolkas på det sätt som den första parten avsåg. |
Or. en
Ändringsförslag 103
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 58 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. Begrepp som används i ett avtal ska tolkas mot bakgrund av avtalet som helhet. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 60; lydelsen har ändrats.)
Motivering
Ett antal ändringsförslag syftar till en omflyttning av tolkningsbestämmelserna för att göra detta kapitel lättare att läsa och hantera.
Ändringsförslag 104
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 58 – punkt 3b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3b. Bestämmelserna i detta kapitel ska gälla för tolkningen av ett anbud, en accept eller ett annat ensidigt uttalande där avsikt anges, eller motsvarande beteende, med vederbörlig anpassning. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 12.3; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 105
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 59 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) de omständigheter under vilka avtalet ingicks, däribland de inledande förhandlingarna, | (a) de omständigheter under vilka avtalet ingicks, |
Or. en
Ändringsförslag 106
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 59 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) parternas agerande, också efter det att avtalet har ingåtts, | (b) parternas agerande, före, under och efter det att avtalet ingås, |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 107
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 59 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) hur parterna tidigare har tolkat begrepp som är identiska med eller liknar de i avtalet, | (c) den tolkning som parterna tidigare gjort av begrepp som är identiska med eller liknar de i avtalet, |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 108
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 60
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 60 | utgår |
Hänvisning till avtalet som helhet |
|
Begrepp som används i ett avtal ska tolkas mot bakgrund av avtalet som helhet. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 58.3a.)
Ändringsförslag 109
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 61a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 61a |
| Företräde för tolkning som ger avtalsvillkor verkan |
| Tolkningar som ger avtalsvillkor verkan ska ha företräde framför sådana som inte gör det. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 63.)
Ändringsförslag 110
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 61b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 61b |
| Tolkning till konsumentens fördel |
| 1. Om det råder tvivel om betydelsen av ett villkor i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument, ska den tolkning som är mest förmånlig för konsumenten ges företräde, såvida inte villkoret infördes på konsumentens initiativ. |
| 2. Parterna får inte avstå från att tillämpa denna artikel, eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 64.)
Ändringsförslag 111
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 62 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Företräde för villkor som förhandlats individuellt | Avtalsvillkor som inte förhandlats individuellt |
Or. en
Ändringsförslag 112
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 62 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Om det i en situation som inte kunnat lösas enligt artikel 61b kvarstår tvivel om betydelsen av ett avtalsvillkor som inte har förhandlats individuellt i den mening som avses i artikel 7, ska villkoret tolkas till nackdel för den part som tillfogat det. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 65.)
Motivering
Artikel 65 har integrerats i artikel 62 eftersom texten framstod som tydligare och lättare att läsa när alla bestämmelser om tolkning av avtalsvillkor som inte har förhandlats individuellt samlas i en artikel. Lydelsen har förtydligats.
Ändringsförslag 113
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 63
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 63 | utgår |
Företräde för tolkning som ger avtalsvillkor verkan |
|
Tolkningar som ger avtalsvillkor verkan ska ha företräde framför sådana som inte gör det. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 61a.)
Ändringsförslag 114
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 64
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 64 | utgår |
Tolkning till konsumentens fördel |
|
1. Om det råder tvivel om betydelsen av ett villkor i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument, ska den tolkning som är mest förmånlig för konsumenten ges företräde, såvida inte villkoret infördes på konsumentens initiativ. |
|
2. Parterna får inte avstå från att tillämpa denna artikel, eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 61b.)
Ändringsförslag 115
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 65
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 65 | utgår |
Tolkning till nackdel för den part som tillfogat ett villkor |
|
Om det i ett avtal som inte omfattas av artikel 64 kvarstår tvivel om betydelsen av ett villkor som inte har förhandlats individuellt i den mening som avses i artikel 7, ska villkoret tolkas till nackdel för den part som tillfogat det. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 62.1a.)
Ändringsförslag 116
Förslag till förordning
Bilaga I – avdelning II – del III – kapitel 7 – avsnitt 1 (nytt) – rubrik (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avsnitt 1: Allmänna bestämmelser |
Or. en
Ändringsförslag 117
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 67 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Bruk och sedvänjor som står i strid med avtalsvillkor som har förhandlats individuellt eller med tvingande bestämmelser i den gemensamma europeiska köplagen är inte bindande för parterna. | 3. Bruk och sedvänjor som står i strid med det som parterna enats om eller med tvingande bestämmelser i den gemensamma europeiska köplagen är inte bindande för parterna. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 118
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 68 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Avtalsvillkor som utläses implicit enligt punkt 1 ska i så stor utsträckning som möjligt vara sådana att de ger uttryck för vad parterna sannolikt skulle ha avtalat om de hade reglerat frågan. | 2. Avtalsvillkor som utläses implicit enligt punkt 1 ska i så stor utsträckning som möjligt vara sådana att de ger uttryck för vad parterna sannolikt skulle ha avtalat. |
Or. en
Motivering
Förenkling av lydelsen.
Ändringsförslag 119
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 69 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om näringsidkaren innan avtalet ingås gör ett uttalande, antingen till den andra parten eller offentligt, med närmare specifikationer av vad näringsidkaren ska tillhandahålla enligt avtalet, ska detta uttalande införlivas som ett avtalsvillkor, såvida inte | 1. Om näringsidkaren, eller en person som arbetar med reklam eller marknadsföring för den berörda näringsidkarens räkning, innan avtalet ingås gör ett uttalande, antingen till den andra parten eller offentligt, med närmare specifikationer av vad näringsidkaren ska tillhandahålla enligt avtalet, ska detta uttalande införlivas som ett avtalsvillkor, såvida inte |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 2.)
Motivering
Punkt 2 har integrerats i punkt 1 för att förenkla artikelns struktur.
Ändringsförslag 120
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 69 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett uttalande av en person som arbetar med reklam eller marknadsföring för den berörda näringsidkarens räkning likställas med ett uttalande av näringsidkaren. | utgår |
Or. en
(Se ändringsförslaget till punkt 1.)
Ändringsförslag 121
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 70
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 70 | utgår |
Skyldighet att uppmärksamma den andra parten på avtalsvillkor som inte förhandlats individuellt |
|
1. Avtalsvillkor som tillfogats av en part utan individuell förhandling i den mening som avses i artikel 7 får åberopas mot den andra parten endast om denne var medveten om dem, eller om den part som tillfogat villkoren vidtog skäliga åtgärder för att uppmärksamma den andra parten på dem innan eller i samband med att avtalet ingicks. |
|
2. I förbindelser mellan en näringsidkare och en konsument ska det, med avseende på tillämpningen av denna artikel, inte räcka med en enkel hänvisning till villkoren i en avtalshandling för att konsumenten ska anses ha uppmärksammats på dem i tillräcklig utsträckning, även om konsumenten undertecknar handlingen. |
|
3. Parterna får inte avstå från att tillämpa bestämmelserna i denna artikel, eller avvika från eller ändra deras verkningar. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 76a; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 122
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 71
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 71 | utgår |
Tillkommande betalningar i avtal mellan näringsidkare och konsumenter |
|
1. I avtal mellan näringsidkare och konsumenter ska ett avtalsvillkor varigenom konsumenten åläggs att betala belopp utöver den ersättning som angivits för näringsidkarens huvudförpliktelse enligt avtalet, särskilt om villkoret har införts i form av ett standardalternativ som konsumenten är tvungen att tillbakavisa för att undvika den tillkommande betalningen, inte vara bindande för konsumenten, såvida inte konsumenten innan han eller hon blev bunden av avtalet, uttryckligen har godtagit den tillkommande betalningen. Om konsumenten redan har betalat det tillkommande beloppet, ska han eller hon ha möjlighet att återkräva detta. |
|
2. Parterna får inte avstå från att tillämpa denna artikel, eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 76b.)
Ändringsförslag 123
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 74 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Parterna får inte avstå från att tillämpa bestämmelserna i denna artikel, eller avvika från eller ändra deras verkningar. | 2. I avtalsförhållanden mellan en näringsidkare och en konsument får parterna inte avstå från att tillämpa bestämmelserna i denna artikel, eller avvika från eller ändra deras verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
Or. en
Motivering
För att inte i alltför stor utsträckning begränsa avtalsfriheten vad gäller transaktioner mellan näringsidkare bör artikel 74 vara tvingande endast för transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter.
Ändringsförslag 124
Förslag till förordning
Bilaga I – avdelning II – del III – kapitel 7 – avsnitt 2 (nytt) – rubrik (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avsnitt 2: Särskilda bestämmelser om avtal mellan näringsidkare och konsumenter |
Or. en
Ändringsförslag 125
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76a – rubrik (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 76a |
| Skyldighet att uppmärksamma den andra parten på avtalsvillkor som inte förhandlats individuellt |
Or. en
Ändringsförslag 126
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76a – punkt 1 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1. Avtalsvillkor som tillfogats av en näringsidkare utan individuell förhandling i den mening som avses i artikel 7 får åberopas mot en konsument endast om konsumenten var medveten om dem, eller om näringsidkaren vidtog skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten på dem innan eller i samband med att avtalet ingicks. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 70.1.)
Motivering
Det framstår som tillräckligt att enbart inkludera en skyldighet att uppmärksamma den andra parten på avtalsvillkor som inte förhandlats individuellt i samband med avtal mellan näringsidkare och konsumenter. Genom detta tar man hänsyn till frågor som tagits upp gällande tillämpningen av denna bestämmelse också på avtal mellan näringsidkare.
Ändringsförslag 127
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76a – punkt 2 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2. Vid tillämpningen av denna artikel har konsumenten inte i tillräckligt hög grad uppmärksammats på avtalsvillkoren om de inte har |
| (a) presenterats på ett lämpligt sätt för att uppmärksamma konsumenten på att de föreligger, och |
| (b) tillhandahållits eller tillgängliggjorts för en given konsument genom en näringsidkares försorg på ett sätt som ger konsumenten en möjlighet att förstå dem innan avtalet ingås. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 70.2; lydelsen har ändrats.)
Motivering
Det har framförts kritik mot att det i artikel 70.2 bara stipuleras vilket beteende som inte är adekvat för att i tillräckligt hög grad uppmärksamma konsumenten på avtalsvillkoren. Den nya text som föreslås syftar till att beskriva vad som måste göras för att denna skyldighet ska fullgöras: en näringsidkare som tillhandahåller avtalsvillkor som inte förhandlats individuellt kan åberopa dessa villkor gentemot konsumenten endast om vederbörande har presenterat dem på ett lämpligt sätt för att uppmärksamma konsumenten på att de föreligger samt på ett sätt som gör det möjligt för konsumenten att förstå dem innan avtalet ingås.
Ändringsförslag 128
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76a – punkt 3 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3. Konsumenten ska inte anses ha uppmärksammats i tillräckligt hög grad på avtalsvillkoren bara genom en hänvisning till dem i en avtalshandling, även om konsumenten undertecknat handlingen. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 70.2.)
Ändringsförslag 129
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76a – punkt 4 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 4. Parterna får inte avstå från att tillämpa denna artikel, eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
Or. en
Motivering
Se ändringsförslaget till artikel 70.3.
Ändringsförslag 130
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 76b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 76b |
| Tillkommande betalningar i avtal mellan näringsidkare och konsumenter |
| 1. I avtal mellan näringsidkare och konsumenter ska ett avtalsvillkor varigenom konsumenten åläggs att betala belopp utöver den ersättning som angivits för näringsidkarens huvudförpliktelse enligt avtalet, särskilt om villkoret har införts i form av ett standardalternativ som konsumenten är tvungen att tillbakavisa för att undvika den tillkommande betalningen, inte vara bindande för konsumenten, såvida inte konsumenten innan han eller hon blev bunden av avtalet, uttryckligen har godtagit den tillkommande betalningen. Om konsumenten betalar det tillkommande beloppet, ska han eller hon ha möjlighet att återkräva detta. |
| 2. Parterna får inte avstå från att tillämpa denna artikel, eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 71.)
Ändringsförslag 131
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 86 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) är av sådan natur att tillämpningen av det grovt avviker från god affärssed, i strid med kraven på tro och heder. | (b) är av sådan natur att tillämpningen av det grovt avviker från normal affärssed, i strid med kraven på tro och heder. |
Or. en
Ändringsförslag 132
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 88 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Den part som inte kan prestera ska se till att den andra parten underrättas om hindret och om dess inverkan på förmågan att prestera utan onödigt dröjsmål efter det att denne fick eller kunde förväntas ha fått kännedom om problemen. Den andra parten har rätt till skadestånd för varje förlust som beror på underlåtelse att fullgöra denna skyldighet. | 3. Den part som inte kan prestera ska se till att den andra parten underrättas om hindret och om dess inverkan på förmågan att prestera utan onödigt dröjsmål efter det att denne fick eller kunde förväntas ha fått kännedom om problemen. Den andra parten har rätt till skadestånd enligt kapitel 16 för varje förlust som beror på underlåtelse att fullgöra denna skyldighet. |
Or. en
Ändringsförslag 133
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 89 – punkt 3 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) den skadelidande parten inte har tagit på sig och inte rimligen kunde förväntas ha tagit på sig risken för att omständigheterna skulle förändras på det sätt som skedde. | (c) den skadelidande parten under åberopande av de förändrade omständigheterna inte har tagit på sig och inte rimligen kunde förväntas ha tagit på sig risken för att omständigheterna skulle förändras på det sätt som skedde. |
Or. en
Ändringsförslag 134
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 91 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) överföra äganderätten till varorna, inbegripet till det konkreta medium på vilket det digitala innehållet tillhandahålls, | (b) överföra eller åta sig att överföra äganderätten till varorna, inbegripet till det konkreta medium på vilket det digitala innehållet tillhandahålls, |
Or. en
Motivering
Genom tillägget klargörs, när det gäller den nyinförda artikel 91a om äganderättsförbehåll, att äganderätten inte måste överföras omedelbart (vilket skulle ha uteslutit varje form av tillämpning av äganderättsförbehåll).
Ändringsförslag 135
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 91a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 91a |
| Äganderättsförbehåll |
| Om en överenskommelse om en klausul om äganderättsförbehåll uppnåtts ska säljaren inte vara skyldig att överföra äganderätten till varorna förrän köparen har fullgjort skyldigheten att betala priset i enlighet med klausulen i fråga. |
Or. en
Motivering
Tillägget av en klausul om äganderättsförbehåll följer av ett konkret behov. Genom den nya lydelse som föreslås klargörs det att man kan komma överens om klausuler om äganderättsförbehåll när parterna enas om att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen på sitt avtal. På ett sätt som liknar artikel 9 i direktivet om sena betalningar omfattar den föreslagna texten bara skyldigheterna i samband med en klausul om äganderättsförbehåll, medan materiell äganderätt inte ingår i tillämpningsområdet.
Ändringsförslag 136
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 95 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om tidpunkten för leverans inte kan fastställas på annat sätt, ska varorna eller det digitala innehållet levereras utan onödigt dröjsmål efter det att avtalet har ingåtts. | 1. Om tidpunkten för leverans inte kan fastställas på annat sätt, ska varorna eller det digitala innehållet levereras inom skälig tid efter det att avtalet har ingåtts. |
Or. en
Motivering
Genom den föreslagna ändringen anpassas bestämmelsen till artikel 33 c i Förenta nationernas konvention angående avtal om internationella köp av varor. Bestämmelsen i punkt 2 för avtal mellan en näringsidkare och en konsument, där en tidsfrist för leverans på 30 dagar fastställs, förblir oförändrad.
Ändringsförslag 137
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 98
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 98 | utgår |
Verkningar av riskens övergång |
|
Leveransens inverkan på riskens övergång regleras i kapitel 14. |
|
Or. en
Motivering
Bestämmelsens innehåll är självklart, och därför behövs den inte.
Ändringsförslag 138
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 100 – led g
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(g) ha de kvaliteter och den kapacitet som köparen har rätt att förvänta sig. Vid fastställandet av vad konsumenten har rätt att förvänta sig av digitalt innehåll ska hänsyn tas till huruvida det digitala innehållet tillhandahölls mot betalning. | (g) ha de kvaliteter och den kapacitet som köparen har rätt att förvänta sig i enlighet med artikel 5.2. Vid fastställandet av vad konsumenten har rätt att förvänta sig av digitalt innehåll ska hänsyn tas till huruvida det digitala innehållet tillhandahölls mot betalning eller någon annan motprestation. |
Or. en
Motivering
Genom hänvisningen till artikel 5 klargörs det att det är den bestämmelsen som utgör grunden vid fastställandet av vad konsumenten har rätt att förvänta sig. Hänvisningen till ”motprestation” är en ändring till följd av de ändringar som föreslås i samband med artikel 107.
Ändringsförslag 139
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 102 – punkterna 3 och 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. I avtal mellan näringsidkare ska punkt 2 inte vara tillämplig om köparen vid tidpunkten för avtalets ingående var införstådd med, eller kunde förväntas ha varit införstådd med, de rättigheter eller krav som grundar sig på immateriell äganderätt. | 3. Punkt 2 ska inte vara tillämplig om |
| (a) i avtal mellan näringsidkare, köparen vid tidpunkten för avtalets ingående var införstådd med, eller kunde förväntas ha varit införstådd med, de rättigheter eller krav som grundar sig på immateriell äganderätt; |
4. I avtal mellan en näringsidkare och en konsument ska punkt 2 inte vara tillämplig om konsumenten vid tidpunkten för avtalets ingående var införstådd med de rättigheter eller krav som grundar sig på immateriell äganderätt. | (b) i avtal mellan en näringsidkare och en konsument, konsumenten vid tidpunkten för avtalets ingående var införstådd med de rättigheter eller krav som grundar sig på immateriell äganderätt. |
Or. en
Motivering
Förenkling av artikelns struktur.
Ändringsförslag 140
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 103
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 103 | utgår |
Begränsningar av digitalt innehålls överensstämmelse enligt avtalet |
|
Digitalt innehåll ska inte anses brista i överensstämmelse med avtalet enbart på den grunden att uppdaterat digitalt innehåll har blivit tillgängligt efter avtalets ingående. |
|
Or. en
Motivering
Bestämmelsen vilseleder sannolikt snarare än förtydligar. Artikel 100 är den allmänna bestämmelse som är tillämplig när det gäller fastställande av överensstämmelse.
Ändringsförslag 141
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 106 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om säljaren underlåter att uppfylla en avtalsförpliktelse kan köparen vidta följande åtgärder: | 1. Om säljaren underlåter att uppfylla en avtalsförpliktelse kan köparen vidta följande åtgärder om de särskilda kraven för respektive åtgärd är uppfyllda: |
Or. en
Motivering
Genom ändringen klargörs det att punkt 1 bara är en allmän bestämmelse där möjliga åtgärder anges för fall av underlåtelse att uppfylla avtalsförpliktelser. De särskilda kraven för respektive åtgärd är tillämpliga.
Ändringsförslag 142
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 106 – punkt 3 – led a – inledningen och led i (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) ska köparens rättigheter inte vara underställda säljarens möjlighet att avhjälpa bristen, samtidigt som | (a) ska köparens rättigheter inte vara underställda säljarens möjlighet att avhjälpa bristen, såvida de inte |
| i) rör varor eller digitalt innehåll som tillverkats, producerats eller ändrats efter konsumentens specifikationer eller som är uppenbart personligt anpassade, eller |
Or. en
Motivering
Eftersom tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen föreslås har konsumenten rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan på grund av avtalsbrott som inte är obetydliga (artikel 114.2) vid alla fall av försäljning av varor eller tillhandahållande av digitalt innehåll. Konsumenten måste emellertid godta avhjälpande av bristen vid anknytande tjänsteavtal (artikel 155.2). Detta leder till godtycklighet i den mån som köparens rätt inte underställs avhjälpande av bristen i fall av försäljningsavtal som rent faktiskt även omfattar ett tjänsteelement, såsom försäljning av specialbeställda eller personligt anpassade varor (t.ex. en skräddarsydd kostym) eller motsvarande digitalt innehåll. Den föreslagna ändringen innebär en nödvändig justering av detta.
Ändringsförslag 143
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 106 – punkt 3 – led a – led ii (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Alternativ 1 [alternativ ändring för ändringsförslagen till artiklarna 119 och 174.1–1b] |
| ii) ska konsumenten meddela näringsidkaren om bristande överensstämmelse efter mer än sex månader efter det att risken har gått över på konsumenten. |
Or. en
Motivering
Detta ändringsförslag hör till en uppsättning ändringsförslag rörande ett antal alternativ som föredragandena vill diskutera i samband med justeringar av balansen mellan köparens rätt till uppsägning och säljarens rätt att avhjälpa bristerna i fråga. Föredragandena önskar understryka att dessa alternativ föreslås som just inbördes alternativ som inte alla kan antas. Genom detta ändringsförslag införs en tidsfrist på sex månader efter det att risken har gått över på köparen. Efter det att denna tidsfrist löpt ut skulle köparen tvingas godta avhjälpande av brister.
Ändringsförslag 144
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 106 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Om säljarens underlåtenhet är ursäktlig, kan köparen använda sig av någon av de åtgärder som anges i punkt 1, dock ej begära prestation och skadestånd. | 4. Om säljarens underlåtenhet är ursäktlig, kan köparen använda sig av någon av de åtgärder som anges i punkt 1, dock ej begära skadestånd. |
Or. en
Motivering
Konsumenternas skyddsnivå enligt den gemensamma europeiska köplagen bör inte ligga under miniminormerna i konsumentköpsdirektivet (artikel 3.5), vilket skulle vara fallet om säljaren skulle kunna vägra reparation eller byte om man undantar tillhandahållande av bristfälliga varor.
Ändringsförslag 145
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 107
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Begränsning av vilka åtgärder som kan vidtas när det gäller digitalt innehåll som tillhandahålls utan krav på betalning | Begränsning av vilka åtgärder som kan vidtas när det gäller digitalt innehåll som tillhandahålls utan krav på betalning eller någon annan motprestation |
| -1. Om digitalt innehåll tillhandahålls med krav på en annan motprestation än betalning har köparen möjlighet att använda sig av någon av de åtgärder som anges i artikel 106.1, med undantag för nedsättning av priset enligt artikel 106.1 d. |
När digitalt innehåll tillhandahålls utan krav på betalning har köparen ingen möjlighet att använda sig av någon av de åtgärder som anges i artikel 106.1 a–d. Köparen kan endast kräva skadestånd i enlighet med artikel 106.1 e för förlust eller för skada som drabbat köparens egendom, inklusive hårdvara, programvara och data, på grund av brister i det digitala innehåll som har tillhandahållits, dock ej för eventuell vinst som köparen har gått miste om till följd av skadan. | 1. När digitalt innehåll tillhandahålls utan krav på någon motprestation har köparen ingen möjlighet att använda sig av någon av de åtgärder som anges i artikel 106.1 a–d. Köparen kan endast kräva skadestånd i enlighet med artikel 106.1 e för förlust eller för skada som drabbat köparens egendom, inklusive hårdvara, programvara och data, på grund av brister i det digitala innehåll som har tillhandahållits, dock ej för eventuell vinst som köparen har gått miste om till följd av skadan. |
Or. en
Motivering
Den gemensamma europeiska köplagen omfattar även fall där digitalt innehåll tillhandahålls utan krav på betalning (artikel 5 b). Artikel 107 medför emellertid i den föreslagna lydelsen en alltför omfattande begränsning av de åtgärder som köparen har att tillgå. Den tar inte hänsyn till fall där köparen inte gör någon betalning men ändå måste bidra med en motprestation, t.ex. i form av tillhandahållande av personuppgifter. Genom punkt 1 kan alla åtgärder enligt den gemensamma europeiska köplagen användas i dessa fall, med undantag för nedsättning av priset (eftersom inga pengar har betalats). I punkt 2 bibehålls begränsningen av åtgärderna till skadestånd, men endast för fall där digitalt innehåll tillhandahållits helt utan krav på betalning eller annan motprestation.
Ändringsförslag 146
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 109 – punkt 4 – led -a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (-a) i fall köparen är en konsument, köparens åtgärder inte är underställda säljarens möjlighet att avhjälpa bristen enligt artikel 106.3 a, |
Or. en
(Ändring till följd av ändringsförslaget till artikel 106.3 a.)
Ändringsförslag 147
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 109 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Säljaren ska ha skälig tid på sig att vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa bristen. | 5. Säljaren ska ha skälig tid på sig att vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa bristen. I avtal mellan en näringsidkare och en konsument ska den skäliga tiden inte överskrida 30 dagar. |
Or. en
Motivering
Det framstår som lämpligt att fastställa en tidsfrist för avhjälpande av brister i avtal mellan en näringsidkare och en konsument. Tidsfristen på 30 dagar motsvarar den tidsfrist som föreskrivs för leverans i avtal mellan en näringsidkare och en konsument (artikel 95.2).
Ändringsförslag 148
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 109 – punkt 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
7. Oberoende av eventuella åtgärder för att avhjälpa en brist ska köparen ha rätt att kräva skadestånd för dröjsmål och för skada som orsakats eller inte kunnat förhindras av avhjälpandet. | 7. Oberoende av eventuella åtgärder för att avhjälpa en brist ska köparen ha rätt att kräva skadestånd enligt kapitel 16 för dröjsmål och för skada som orsakats eller inte kunnat förhindras av avhjälpandet. |
Or. en
Ändringsförslag 149
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 110 – punkterna 1 och 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Köparen ska ha rätt att kräva att säljaren uppfyller sina skyldigheter. | 1. Köparen ska ha rätt att kräva att säljaren uppfyller sina skyldigheter, vilket inbegriper kostnadsfritt åtgärdande av en prestation som inte är i överensstämmelse med avtalet. |
2. Den prestation som kan krävas inbegriper kostnadsfritt åtgärdande av en prestation som inte är i överensstämmelse med avtalet. |
|
Or. en
Motivering
Förenkling av bestämmelsens struktur.
Ändringsförslag 150
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 119 – punkterna 1 och 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Alternativ 2 [alternativ ändring för ändringsförslagen till artiklarna 106.3 a ii och 174.1–1b] |
1. Köparens rätt till uppsägning enligt detta avsnitt ska gå förlorad om underrättelse om uppsägning inte lämnas inom skälig tid från det att rätten uppstod eller köparen blev, eller kunde förväntas ha blivit, medveten om avtalsbrottet, beroende på vilken av dessa tidpunkter som infaller sist. | 1. Köparens rätt till uppsägning enligt detta avsnitt ska gå förlorad om underrättelse om uppsägning inte lämnas inom skälig tid från det att rätten uppstod eller köparen blev, eller – om köparen är en näringsidkare – kunde förväntas ha blivit, medveten om avtalsbrottet, beroende på vilken av dessa tidpunkter som infaller sist. |
2. Punkt 1 ska inte tillämpas | 2. Punkt 1 ska inte tillämpas om ingen prestation över huvud taget har utlovats. |
(a) om köparen är en konsument, eller |
|
(b) om ingen prestation över huvud taget har utlovats. |
|
Or. en
Motivering
This amendment belongs to a set of amendments concerning several alternatives the rapporteurs wish to put to discussion regarding adjustments as regards the balance between the buyer's right to termination and the seller's right to cure. The rapporteurs wish to underline that these options are proposed alternatively and by no means cumulatively. The present amendment extends the requirement that notice of termination must be given within reasonable time after the buyer became aware of non-performance to B2C contracts (whereas expected knowledge remains relevant for B2B contracts only).
Ändringsförslag 151
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 120 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. En köpare som begär prisavdrag har inte möjlighet att dessutom kräva skadestånd för den förlust som ersätts genom prisavdraget, men har rätt till skadestånd för eventuella andra förluster. | 3. En köpare som begär prisavdrag har inte möjlighet att dessutom kräva skadestånd enligt kapitel 16 för den förlust som ersätts genom prisavdraget, men har rätt till skadestånd för eventuella andra förluster. |
Or. en
Ändringsförslag 152
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 121 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. I avtal mellan näringsidkare förväntas köparen undersöka varorna eller se till att de blir undersökta så snabbt som skäligen kan begäras, dock högst 14 dagar från leveransen av varorna, tillhandahållandet av det digitala innehållet eller fullgörandet av de anknytande tjänsterna. | 1. I avtal mellan näringsidkare förväntas köparen undersöka varorna eller det digitala innehållet eller se till att de blir undersökta så snabbt som skäligen kan begäras, dock högst 14 dagar från leveransen av varorna, tillhandahållandet av det digitala innehållet eller fullgörandet av de anknytande tjänsterna. |
Or. en
Ändringsförslag 153
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 122 – punkt 1 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. I avtal mellan näringsidkare kan köparen inte åberopa bristande överensstämmelse om denne inte inom skälig tid har upplyst säljaren om den bristande överensstämmelsens natur. | 1. I avtal mellan näringsidkare kan köparen inte åberopa bristande överensstämmelse om denne inte inom skälig tid har upplyst säljaren om den bristande överensstämmelsens natur. Köparen får emellertid fortfarande sätta ned priset eller kräva skadestånd, med undantag för vinstbortfall, om vederbörande har en skälig ursäkt för underlåtelsen att inkomma med de upplysningar som krävs. |
Or. en
Motivering
Tillägget motsvarar artikel 44 i Förenta nationernas konvention angående avtal om internationella köp av varor.
Ändringsförslag 154
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 123 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Punkt 1 a ska inte tillämpas med avseende på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll om det digitala innehållet tillhandahålls utan krav på betalning. | 2. När det gäller avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll |
| (a) ska punkt 1 a inte tillämpas med avseende på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll om det digitala innehållet tillhandahålls utan krav på betalning, |
| (b) ska punkt 1 b inte tillämpas om det digitala innehållet inte tillhandahålls på ett konkret medium. |
Or. en
Motivering
Det framstår som lämpligt att göra ett undantag från köparens skyldighet att ta emot en leverans i fall där det digitala innehållet inte tillhandahålls på ett konkret medium. Sådant digitalt innehåll kan skada köparen, och säljaren ådrar sig inga lagringskostnader. Därför bör köparen inte vara skyldig att ta emot leveransen i fråga.
Ändringsförslag 155
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 127 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Om säljaren godtar betalning av tredje man under förhållanden som inte omfattas av punkterna 1 eller 2, ska köparen vara befriad från ansvar gentemot säljaren, men säljaren är ansvarig gentemot köparen för eventuella förluster som orsakas av detta godtagande. | 4. Om säljaren godtar betalning av tredje man under förhållanden som inte omfattas av punkterna 1 eller 2, ska köparen vara befriad från ansvar gentemot säljaren, men säljaren är ansvarig gentemot köparen enligt kapitel 16 för eventuella förluster som orsakas av detta godtagande. |
Or. en
Ändringsförslag 156
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 131 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om köparen underlåter att uppfylla en avtalsförpliktelse kan säljaren vidta någon av följande åtgärder: | 1. Om köparen underlåter att uppfylla en avtalsförpliktelse kan säljaren vidta någon av följande åtgärder om de särskilda kraven för respektive åtgärd är uppfyllda: |
Or. en
Ändringsförslag 157
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 131 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Om köparens underlåtenhet att prestera är ursäktlig, kan säljaren använda sig av någon av de åtgärder som anges i punkt 1, utom att kräva prestation eller skadestånd. | 2. Om köparens underlåtenhet att prestera är ursäktlig, kan säljaren använda sig av någon av de åtgärder som anges i punkt 1, utom att kräva skadestånd. |
Or. en
Motivering
Ändringen speglar den anpassning som gjorts i artikel 106.4.
Ändringsförslag 158
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 143 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Tidpunkt för riskens övergång | Riskens övergång i avtal mellan näringsidkare |
Or. en
Ändringsförslag 159
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 143 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Punkt 1 ska tillämpas med förbehåll för artiklarna 144, 145 och 146. | 2. Om varorna eller det digitala innehållet ställs till köparens förfogande och köparen är medveten om detta, ska risken övergå till köparen vid den tidpunkt då varorna eller det digitala innehållet skulle ha övertagits, såvida inte köparen hade rätt att hålla inne mottagandet av leveransen i enlighet med artikel 113. |
| Om varorna eller det digitala innehållet ställs till köparens förfogande på en annan plats än säljarens driftställe, ska risken övergå när tidpunkten för leverans är inne och köparen är medveten om det faktum att varorna eller det digitala innehållet har ställts till köparens förfogande på den platsen. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 144.)
Motivering
Bestämmelserna i avsnitt 3 har slagits samman i en enda artikel, som en förenkling.
Ändringsförslag 160
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 143 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. I ett försäljningsavtal som inbegriper frakt av varor, oavsett om säljaren har rätt att behålla handlingar som styr förfoganderätten över varorna eller inte och |
| (a) om säljaren inte är skyldig att avlämna varorna på en särskild plats, ska risken övergå till köparen när varorna lämnas över till den första transportören för överlämnande till köparen i enlighet med avtalet, |
| (b) om säljaren är skyldig att överlämna varorna till en transportör på en särskild plats, ska risken inte övergå till köparen förrän varorna överlämnas till transportören på den platsen. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 145; strukturen har ändrats.)
Ändringsförslag 161
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 143 – punkt 2b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2b. Om varor säljs under transit ska risken övergå till köparen när varorna lämnas över till den första transportören eller när avtalet ingås, beroende på omständigheterna. Risken ska inte övergå till köparen om säljaren vid tidpunkten för avtalets ingående kände till eller kunde förväntas ha känt till att varorna hade gått förlorade eller blivit skadade och underlät att upplysa köparen om detta. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 146; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 162
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 144
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 144 | utgår |
Varor som ställts till köparens förfogande |
|
1. Om varorna eller det digitala innehållet ställs till köparens förfogande och köparen är medveten om detta, ska risken övergå till köparen vid den tidpunkt då varorna eller det digitala innehållet skulle ha övertagits, såvida inte köparen hade rätt att hålla inne mottagandet av leveransen i enlighet med artikel 113. |
|
2. Om varorna eller det digitala innehållet ställs till köparens förfogande och köparen är medveten om detta, ska risken övergå till köparen vid den tidpunkt då varorna eller det digitala innehållet skulle ha övertagits, såvida inte köparen hade rätt att hålla inne mottagandet av leveransen i enlighet med artikel 113. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 143.2.)
Ändringsförslag 163
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 145
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 145 | utgår |
Frakt av varorna |
|
1. Denna artikel ska tillämpas på försäljningsavtal som inbegriper frakt av varor. |
|
2. Om säljaren inte är skyldig att avlämna varorna på en särskild plats, ska risken övergå till köparen när varorna lämnas över till den första transportören för överlämnande till köparen i enlighet med avtalet. |
|
3. Om säljaren är skyldig att överlämna varorna till en transportör på en särskild plats ska risken inte övergå till köparen förrän varorna överlämnas till transportören på den platsen. |
|
4. Det förhållandet att säljaren har rätt att behålla handlingar som styr förfoganderätten över varorna ska inte påverka riskens övergång. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 143.3.)
Ändringsförslag 164
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 146
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 146 | utgår |
Varor som säljs under transit |
|
1. Denna artikel ska tillämpas på försäljningsavtal som rör varor som säljs under transit. |
|
2. Risken ska övergå till köparen när varorna överlämnas till den första transportören. Om det följer av omständigheterna ska risken emellertid övergå till köparen när avtalet ingås. |
|
3. Om säljaren vid tidpunkten för avtalets ingående kände till eller kunde förväntas ha känt till att varorna hade gått förlorade eller blivit skadade och underlät att upplysa köparen om detta, ska säljaren bära risken för förlusten eller skadorna. |
|
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 143.4.)
Ändringsförslag 165
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 155 – punkt 1 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(e) kräva skadestånd. | (e) kräva skadestånd enligt kapitel 16. |
Or. en
Ändringsförslag 166
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 155 – punkt 5 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) När det gäller tjänsteleverantörens rätt att avhjälpa en brist får den skäliga period som avses i artikel 109.5 inte överstiga 30 dagar i avtal mellan en näringsidkare och en konsument. | utgår |
Or. en
Motivering
Perioden för avhjälpande i avtal mellan en näringsidkare och en konsument kan strykas om den införs i den allmänna bestämmelsen om avhjälpande i försäljningsavtal (artikel 109.5).
Ändringsförslag 167
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 157 – punkt 1 – led d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(d) kräva dröjsmålsränta eller skadestånd. | (d) kräva dröjsmålsränta eller skadestånd enligt kapitel 16. |
Or. en
Ändringsförslag 168
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Återlämnande om en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver avtalet | Återlämnande om en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver avtalet eller i fall av ogiltigt avtal |
Or. en
Motivering
En uppsättning ändringsförslag syftar till en omarbetning av kapitlet om återlämnande eftersom ett antal brister har kunnat fastställas. Förslagen syftar till att uppnå i högre grad konsekventa och balanserade resultat och till att komplettera och klargöra bestämmelserna samt ange konkreta lösningar i samband med tillhandahållande av digitalt innehåll, i synnerhet om det digitala innehållet har tillhandahållits med krav på någon annan motprestation än betalning.
Ändringsförslag 169
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver ett avtal, ska var och en av parterna vara skyldig att återlämna vad den parten (”mottagaren”) har erhållit från den andra parten. | 1. Om en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver ett avtal eller delar av ett avtal eller om avtalet eller delar av avtalet är ogiltiga eller inte är bindande av andra skäl än att en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver avtalet eller delar av avtalet, ska var och en av parterna vara skyldig att återlämna vad den parten (”mottagaren”) har erhållit från den andra parten i enlighet med det berörda avtalet eller de berörda delarna av avtalet i fråga. |
Or. en
Motivering
Klargöranden med tanke på situationer där en part förklarar sig inte vara bunden av eller häver delar av ett avtal (jfr artikel 117) och fall där ett avtal är ogiltigt eller inte är bindande på grund av att säljaren inte har fullgjort en viss skyldighet eller uppfyllt ett visst krav (se t.ex. artiklarna 19.4, 25.2, 71.1, 72.3, 79.2, 167.3 och 170.1).
Ändringsförslag 170
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. Återlämnande ska ske utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast fjorton dagar efter underrättelsen om hävning eller uppsägning. Om mottagaren är en konsument ska detta krav anses uppfyllt om konsumenten vidtar nödvändiga åtgärder innan tidsfristen på fjorton dagar löper ut. |
Or. en
Motivering
Förtydligande när det gäller tidsfristen för återlämnande. Den föreslagna lösningen motsvarar bestämmelserna om utövande av rätten till frånträdande (artiklarna 44.1 och 45.1, i linje med direktivet om konsumenträttigheter).
Ändringsförslag 171
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – punkt 2b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2b. Mottagaren ska bära kostnaderna för att återlämna det som mottagits. |
Or. en
Motivering
Förtydligande när det gäller kostnaderna för återlämnande. Den föreslagna lösningen motsvarar bestämmelserna om utövande av rätten till frånträdande (artikel 44.2, i linje med direktivet om konsumenträttigheter).
Ändringsförslag 172
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – punkt 2c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2c. En part får underlåta att uppfylla en avtalsförpliktelse om att återlämna det som mottagits, förutsatt att parten i fråga har ett berättigat intresse av att så sker, t.ex. om detta är nödvändigt för att bekräfta att det föreligger bristande överensstämmelse. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 173
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172 – punkt 2d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2d. I fall av underlåtelse att fullgöra skyldigheter att återlämna eller betala enligt detta kapitel från en parts sida får den andra parten kräva skadestånd enligt artiklarna 159–163. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 174
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172a – rubrik (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 172a |
| Återlämnande av digitalt innehåll och återlämnande av motprestationer vid tillhandahållande av digitalt innehåll |
Or. en
Ändringsförslag 175
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172a – punkt 1 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1. Digitalt innehåll ska anses återlämningsbart endast om |
| (a) det digitala innehållet tillhandahölls på ett konkret medium och mediet fortfarande är förseglat eller säljaren inte förseglade det före leveransen, |
| (b) det på annat sätt är uppenbart att den mottagare som skickar tillbaka ett konkret medium inte kan ha behållit en användbar kopia av det digitala innehållet, eller |
| (c) säljaren utan betydande ansträngningar eller kostnader kan förhindra all ytterligare användning av det digitala innehållet från mottagarens sida, t.ex. genom att stänga mottagarens användarkonto. |
Or. en
Motivering
Digitalt innehåll bör anses återlämningsbart om användaren inte längre kan använda det, t.ex. om ett konkret medium fortfarande är förseglat, om köparen inte kan ha behållit en användbar kopia (exempelvis om innehållet fortfarande är blockerat genom en teknisk skyddsåtgärd eller levererats med en defekt som omöjliggör användning) eller om säljaren utan betydande ansträngningar eller kostnader kan förhindra all ytterligare användning av det digitala innehållet från köparens sida (t.ex. genom att stänga mottagarens användarkonto). Köparen bör inte tvingas betala värdet av det erhållna i pengar i något enda av dessa fall.
Ändringsförslag 176
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172a – punkt 2 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2. Mottagaren av digitalt innehåll som tillhandahållits på ett konkret medium som är återlämningsbart enligt punkt 1 a och b ska anses ha fullgjort återlämningsskyldigheten genom att skicka tillbaka det konkreta mediet. |
Or. en
Motivering
Klargörande av vad mottagaren av återlämningsbart digitalt innehåll tillhandahållet på ett konkret medium måste göra för att fullgöra sin återlämningsskyldighet (t.ex. skicka tillbaka cd:n).
Ändringsförslag 177
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 172a – punkt 3 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3. Om digitalt innehåll tillhandahålls med krav på en annan motprestation än betalning, såsom tillhandahållande av personuppgifter, och motprestationen i fråga inte kan återlämnas ska mottagaren av motprestationen avstå från ytterligare användning av det erhållna, t.ex. genom att radera de personuppgifter som mottagits. |
Or. en
Motivering
För fall där digitalt innehåll tillhandahålls med krav på en annan motprestation än betalning är det viktigt att klargöra vad säljaren måste göra i situationer som omfattar återlämnande: Vanligen erhåller säljaren personuppgifter eller annan information om köparen eller gynnas säljaren av köparens användning av den digitala produkten, vilket innebär att det som mottagits inte kan återlämnas. Säljaren bör emellertid vara skyldig att avstå från ytterligare användning av det erhållna (t.ex. personuppgifterna) från den tidpunkt då avtalet hävs eller sägs upp.
Ändringsförslag 178
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 173 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om det som har erhållits, inklusive avkastning i förekommande fall, inte kan återlämnas och, i fråga om digitalt innehåll, oavsett om det tillhandahållits på ett konkret medium eller inte, ska mottagaren betala värdet av det erhållna i pengar. Om återlämnande är möjligt, men skulle orsaka orimliga insatser eller kostnader, får mottagaren välja att betala värdet av det erhållna i pengar, förutsatt att det inte skulle skada den andra partens ägarintressen. | 1. Om det som har erhållits, inklusive avkastning i förekommande fall, inte kan återlämnas ska mottagaren betala värdet av det erhållna i pengar. Om återlämnande är möjligt, men skulle orsaka orimliga insatser eller kostnader, får mottagaren välja att betala värdet av det erhållna i pengar, förutsatt att det inte skulle skada den andra partens ägarintressen. |
Or. en
Motivering
Den strukna delen av bestämmelsen behövs inte om den nya artikel 172a införs.
Ändringsförslag 179
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 173 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Om mottagaren har erhållit ett substitut i pengar eller i natura för varor eller digitalt innehåll, och kände till eller kunde förväntas ha känt till att den andra parten haft fog för att förklara sig inte vara bunden av eller häva avtalet, kan den andra parten välja att återkräva substitutet eller penningvärdet av substitutet. En mottagare som har erhållit ett substitut i pengar eller natura för varor eller digitalt innehåll, och inte kände till eller kunde förväntas ha känt till att den andra parten haft fog för att förklara sig inte vara bunden av eller häva avtalet, kan den andra parten välja att återkräva substitutet eller penningvärdet av substitutet. | utgår |
Or. en
Motivering
Punkt 5 utgår eftersom den leder till godtycklighet med tanke på att en köpare som inte kan återlämna varorna (t.ex. om de blivit stulna, skänkts vidare som gåvor eller förstörts helt) måste betala det fulla värdet av de erhållna varorna i pengar (punkt 1) jämfört med en köpare som har sålt varorna till ett värde som understiger marknadsvärdet och som bara måste återlämna försäljningsvinsten (punkt 5). I båda fallen bör köparen vara skyldig att betala värdet av det erhållna i pengar.
Ändringsförslag 180
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 173 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. I fråga om digitalt innehåll som inte tillhandahålls utan krav på betalning kommer inget återlämnande att ske. | 6. Om det digitala innehållet inte tillhandahålls med krav på betalning utan i stället med krav på en annan motprestation än betalning eller utan krav på motprestation, och det digitala innehållet inte kan anses återlämningsbart enligt artikel 172a.1, ska mottagaren av det digitala innehållet inte vara skyldig att betala värdet av det erhållna i pengar. |
Or. en
Motivering
Nödvändigt förtydligande. Om en köpare har erhållit digitalt innehåll utan att ha betalat i pengar bör vederbörande i en situation som omfattar återlämnande inte vara skyldig att betala värdet av det erhållna i pengar.
Ändringsförslag 181
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 173 – punkt 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 6a. Om det digitala innehållet tillhandahålls med krav på en annan motprestation än betalning och motprestationen i fråga inte kan återlämnas, ska mottagaren av motprestationen inte vara skyldig att betala värdet av det erhållna i pengar. Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 172a.3. |
Or. en
Motivering
Nödvändigt förtydligande. Mycket ofta är det inte möjligt att återlämna det som mottagits i utbyte mot digitalt innehåll, och det är även svårt – ibland omöjligt – att fastställa motprestationens värde i pengar. I sådana fall är den lämpligaste lösningen när det gäller att uppnå en balans mellan parternas rättigheter att ingen av avtalsparterna blir skyldig att betala värdet av det erhållna i pengar. Detta bör självklart inte påverka den skyldighet som mottagaren av motprestationen har enligt artikel 172a.3, nämligen att avstå från ytterligare användning av det erhållna (t.ex. personuppgifter).
Ändringsförslag 182
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Betalning för användning och ränta på penningbelopp som erhållits | Betalning för användning, ränta på penningbelopp som erhållits samt värdeminskning |
Or. en
Ändringsförslag 183
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Alternativ 3 [alternativ ändring för ändringsförslagen till artiklarna 106.3 a ii och 119] |
1. En mottagare som har använt varor ska betala den andra parten för värdet av den användningen med avseende på varje period där | 1. När det gäller ett avtal där den ena parten har förklarat sig inte vara bunden av avtalet ska en mottagare som har använt varor, digitalt innehåll eller avkastning betala den andra parten för värdet av den användningen med avseende på varje period där |
(a) mottagaren givit upphov till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av eller hävt avtalet, | (a) mottagaren givit upphov till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av avtalet, |
(b) mottagaren, när han tog varan i bruk, redan var medveten om att den andra parten haft grund för att förklara sig inte vara bunden av eller häva avtalet, (c) eller det med hänsyn till varans natur och användningens omfattning och natur samt möjligheterna att vidta andra åtgärder än uppsägning skulle vara oskäligt att låta mottagaren använda varorna gratis under perioden i fråga. | (b) mottagaren, när han tog varan i bruk, redan var medveten om att den andra parten haft grund för att förklara sig inte vara bunden av avtalet. |
| 1a. Om ett avtal sägs upp ska en mottagare som använt varor, digitalt innehåll eller deras avkastning betala den andra parten för värdet av den användningen. Mottagaren får från betalningen för användningen göra avdrag för kostnaderna för återlämnande av varorna, det digitala innehållet och deras avkastning. |
| 1b. Värdet av användningen i pengar är det belopp som mottagaren sparade genom att använda varorna, det digitala innehållet eller deras avkastning. |
Or. en
Motivering
This amendment belongs to a set of amendments concerning several alternatives the rapporteurs wish to put to discussion regarding adjustments as regards the balance between the buyer's right to termination and the seller's right to cure. The rapporteurs wish to underline that these options are proposed alternatively and by no means cumulatively. The present amendment allows the seller to claim payment for the use of the goods if the buyer decides to terminate the contract instead of invoking his less extensive rights, i.e. replacement or repair. Paragraphs 1a and 1b add necessary clarifications.
Ändringsförslag 184
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Vid tillämpningen av detta kapitel ska en mottagare inte vara skyldig att betala för användning av varor som erhållits eller ränta på penningbelopp som betalats under några andra omständigheter än de som anges i punkterna 1 och 2. | 3. Vid tillämpningen av detta kapitel ska en mottagare inte vara skyldig att betala för användning av varor, digitalt innehåll eller deras avkastning eller ränta på penningbelopp som erhållits under några andra omständigheter än de som anges i punkterna 1, 1a och 2. |
Or. en
Ändringsförslag 185
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. Mottagaren ska enligt artiklarna 159–163 ansvara för eventuella värdeminskningar med avseende på varorna, det digitala innehållet eller deras avkastning i den mån som värdeminskningarna överskrider de värdeförsämringar som uppstår på grund av normal användning. |
Or. en
Motivering
Denna bestämmelse föreslås eftersom det föreliggande förslaget annars skulle leda till godtycklighet med tanke på att en köpare som inte kan återlämna varorna – t.ex. om de blivit stulna, skänkts vidare som gåvor eller förstörts helt – måste betala det fulla värdet av de erhållna varorna i pengar (artikel 173.1) jämfört med en situation där varorna har skadats allvarligt och därför genomgått en betydande värdeminskning men fortfarande kan återlämnas och där köparen bara är skyldig att återlämna de skadade varorna (artikel 172.1 och 172.2). Köparen bör vara skyldig att betala skadestånd också i det senare fallet.
Ändringsförslag 186
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 3b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3b. Betalning för användning eller värdeminskning ska inte överskrida det överenskomna priset för varorna eller det digitala innehållet. |
Or. en
Motivering
Eftersom ingen part bör gynnas av återlämnande bör betalning för användning eller värdeminskning begränsas till det överenskomna priset för varorna eller det digitala innehållet.
Ändringsförslag 187
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 3c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3c. Om det digitala innehållet inte tillhandahålls med krav på betalning utan i stället med krav på en annan motprestation än betalning eller utan krav på motprestation ska mottagaren av det digitala innehållet inte vara skyldig att betala för användning eller värdeminskningar. |
Or. en
Motivering
Nödvändigt förtydligande. Om digitalt innehåll tillhandahållits utan krav på betalning kan det inte förväntas att en mottagare ska betala för användning eller värdeminskningar.
Ändringsförslag 188
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 174 – punkt 3d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3d. Om det digitala innehållet tillhandahålls med krav på en annan motprestation än betalning ska mottagaren av motprestationen inte vara skyldig att betala för användning eller värdeminskningar med avseende på det erhållna. Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 172a.3. |
Or. en
Motivering
Nödvändigt förtydligande. Genom den föreslagna bestämmelsen uppnås en balans mellan säljarens och köparens intressen. Om köparen inte är skyldig att betala för användning eller värdeminskningar bör inte heller säljaren vara det. Detta bör självklart inte påverka den skyldighet som mottagaren av motprestationen har enligt artikel 172a.3, nämligen att avstå från ytterligare användning av det erhållna (t.ex. personuppgifter).
Ändringsförslag 189
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 175 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Om en mottagare har haft utgifter för varor eller digitalt innehåll, ska denne ha rätt till ersättning i den utsträckning som utgifterna i fråga inneburit en fördel för den andra parten, förutsatt att utgiften uppkom vid en tidpunkt då mottagaren inte kände till och inte kunde förväntas ha känt till anledningen till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av eller har hävt avtalet. | 1. Om en mottagare har haft utgifter för varor, digitalt innehåll eller deras avkastning, ska denne ha rätt till ersättning i den utsträckning som utgifterna i fråga inneburit en fördel för den andra parten, förutsatt att utgiften uppkom vid en tidpunkt då mottagaren inte kände till och inte kunde förväntas ha känt till anledningen till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av eller har hävt avtalet. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 190
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 175 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. En mottagare som kände till eller kunde förväntas ha känt till anledningen till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av eller har hävt avtalet, ska endast ha rätt till ersättning för utgifter som varit nödvändiga för att skydda varorna eller det digitala innehållet från att gå förlorade eller minskas i värde, förutsatt att mottagaren inte har haft någon möjlighet att fråga den andra parten om råd. | 2. En mottagare som kände till eller kunde förväntas ha känt till anledningen till att den andra parten har förklarat sig inte vara bunden av eller har hävt avtalet, ska endast ha rätt till ersättning för utgifter som varit nödvändiga för att skydda varorna, det digitala innehållet eller deras avkastning från att gå förlorade eller minskas i värde, förutsatt att mottagaren inte har haft någon möjlighet att fråga den andra parten om råd. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 191
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 177
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
I avtal mellan näringsidkare och en konsument får parterna inte avstå från att tillämpa detta kapitel eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. | I avtal mellan näringsidkare och en konsument får parterna före en underrättelse om hävning eller uppsägning inte avstå från att tillämpa detta kapitel eller avvika från eller ändra dess verkningar, om det är till nackdel för konsumenten. |
Or. en
Motivering
Parterna bör få avvika från bestämmelserna om återlämnande efter en underrättelse om hävning eller uppsägning. Detta skulle kunna vara viktigt för dem när det gäller att nå en uppgörelse i godo.
Ändringsförslag 192
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 178
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
En rätt till fullgörande av en skyldighet och alla därtill knutna rättigheter ska preskriberas efter utgången av de tidsfrister som anges i detta kapitel. | En rätt till fullgörande av en skyldighet och alla därtill knutna rättigheter, inklusive varje möjlighet att vidta åtgärder på grund av brister i fullgörandet, utom att hålla inne sin egen prestation, ska preskriberas efter utgången av de tidsfrister som anges i detta kapitel. |
Or. en
Motivering
Förtydligande om att åtgärder på grund av brister i fullgörandet omfattas av en preskriptionsfrist. Lydelsen är i linje med artikel 185, som emellertid enbart reglerar preskriptionens verkan. Bestämmelserna om preskription berör inte köpgarantier enligt definitionen i artikel 2 s.
Ändringsförslag 193
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 179 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Den långa preskriptionsfristen ska vara tio år eller, i fråga om rätt till skadestånd för personskada, trettio år. | 2. Den långa preskriptionsfristen ska vara sex år eller, i fråga om rätt till skadestånd för personskada, trettio år. |
Or. en
Motivering
Den tioåriga preskriptionsfristen har gett upphov till kritiska reaktioner, medan andra parter, däribland kommissionen, förklarar att dess praktiska betydelse är begränsad. För att minska farhågorna och med tanke på att den praktiska betydelsen av den långa preskriptionsfristen onekligen är begränsad föreslår föredragandena en sexårig preskriptionsfrist, som de anser skulle vara en ändamålsenlig lösning mot bakgrund av de långa preskriptionsfrister som föreskrivs i medlemsstaterna.
Ändringsförslag 194
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 179 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. Preskriptionen ska få verkan när den tidigaste av de två fristerna löper ut. |
Or. en
Motivering
Förtydligande angående förhållandet mellan de två preskriptionsfristerna.
Ändringsförslag 195
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 183a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 183a |
| Avbrytande vid force majeure |
| 1. Den korta preskriptionsfristen ska avbrytas under den period då borgenären är förhindrad att inleda förfaranden för att hävda rättigheten på grund av ett hinder som ligger utanför borgenärens kontroll och som borgenären rimligen inte kunde förväntats undvika eller övervinna. |
| 2. Punkt 1 ska tillämpas endast om hindret uppstår, eller består, under de sista sex månaderna av preskriptionsfristen. |
| 3. Om hindrets varaktighet eller natur är sådan att det vore orimligt att förvänta sig att borgenären skulle inleda förfaranden för att hävda rättigheten under den del av preskriptionsfristen som återstår efter det att avbrottet upphört, ska preskriptionsfristen inte löpa ut tidigare än sex månader efter avlägsnandet av hindret. |
Or. en
Motivering
Tillägg av en allmän bestämmelse om force majeure i linje med artikel III.-7.303 i förslaget till en gemensam referensram (DCFR). Artikel 183 (borgenärens bristande rättshandlingsförmåga) och den allmänna principen om tro och heder framstår som otillräckliga när det gäller att undvika orimligt svåra konsekvenser av hinder som leder till att förfaranden enligt artikel 181 inte kan inledas i tid. Eftersom bestämmelsen endast är tillämplig på den korta preskriptionsfristen är verkan i termer av rättslig förutsebarhet begränsad.
Ändringsförslag 196
Förslag till förordning
Avdelning III – rubrik (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avdelning III |
| Kompletterande åtgärder |
Or. en
Ändringsförslag 197
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186a – punkt 1 (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186a |
| Underrättelse om domar som inneburit tillämpning av denna förordning |
| 1. Medlemsstaterna ska se till att utan onödigt dröjsmål underrätta Europeiska kommissionen om slutliga domar från deras domstolar som inneburit tillämpning av denna förordning. |
Or. en
Ändringsförslag 198
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186a – punkt 2 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2. Kommissionen ska inrätta ett system som gör det möjligt att ta del dels av informationen om de domar som avses i punkt 1, dels av relevanta domar från Europeiska unionens domstol. Detta system ska vara tillgängligt för allmänheten. Det ska vara fullt systematiserat och lätt att söka i. |
Or. en
Motivering
Databasen är ett viktigt verktyg för att främja en gemensam förståelse av tillämpningen av den gemensamma europeiska köplagen. Den bör därför vara smidig och användarvänlig.
Ändringsförslag 199
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186a – punkt 3 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3. Underrättelser om domar enligt punkt 1 ska åtföljas av ett standardmeddelande med en sammanfattning av domen som ska bestå av följande: |
| (a) Sakfrågan och den eller de relevanta artiklarna i den gemensamma europeiska köplagen. |
| (b) En kort sammanfattning av sakomständigheterna. |
| (c) En kort sammanfattning av de viktigaste argumenten. |
| (d) Beslutet. |
| (e) Grunderna för beslutet, där det tydligt anges vilken princip som valts. |
Or. en
Motivering
För att övervinna problemet med olika tillvägagångssätt i samband med domar från olika platser inom EU och för att göra det möjligt att uppnå en effektiv och ekonomisk drift bör det införas en mall för ett standardmeddelande med en sammanfattning av domen som därefter kan integreras i databasen efter minimal redigering. Denna sammanfattning bör åtfölja domen. Standardmeddelandet bör vara kort och koncist så att det är lätt att förstå och så att översättningskostnaderna minimeras. Meddelandet bör slutligen också innehålla det som föreslås.
Ändringsförslag 200
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186b |
| Alternativ tvistlösning |
| 1. I avtal mellan en konsument och en näringsidkare uppmuntras parterna att överväga att till ett sådant alternativt tvistlösningsorgan som definieras i artikel 4 e i [direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister] hänskjuta tvister som avser ett avtal för vilket de enats om att tillämpa den gemensamma europeiska köplagen. |
| 2. Denna artikel ska varken utesluta eller begränsa parternas rätt att när som helst hänskjuta fallet till en domstol i stället för till ett alternativt tvistlösningsorgan. |
Or. en
Motivering
Ett ytterligare hinder för den gränsöverskridande handeln är bristen på tillgång till effektiva och billiga mekanismer för domstolsprövning. Det är mycket välkommet att det nya direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister garanterar täckning i hela EU när det gäller alternativ tvistlösning. När den gemensamma europeiska köplagen tillämpas bör i synnerhet näringsidkare överväga att försöka lösa tvister i samband med avtalet i fråga genom att vända sig till ett sådant befintligt alternativt tvistlösningsorgan som definieras i artikel 4 e i direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister. Detta bör inte påverka parternas tillgång till domstolsprövning.
Ändringsförslag 201
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186c |
| Utveckling av en EU-modell för avtalsvillkor |
| 1. Snarast möjligt och senast tre månader efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen inrätta en expertgrupp som ska bistå vid utvecklingen av en EU‑modell för avtalsvillkor baserat på, och som ett komplement till, den gemensamma europeiska köplagen samt främja dess tillämpning i praktiken. |
| 2. Kommissionen ska sträva efter att, med expertgruppens stöd, lägga fram en första EU-modell för avtalsvillkor inom [xxx] från denna förordnings ikraftträdande. |
| 3. Den expertgrupp som avses i punkt 1 ska bestå av framför allt företrädare för de intressen som användarna av den gemensamma europeiska köplagen har. Gruppen kan besluta att inrätta specialiserade undergrupper för separata näringsverksamhetsområden. |
Or. en
Motivering
Behovet att parallellt med den gemensamma europeiska köplagen utarbeta EU-omfattande mallar för standardavtal måste framhållas på nytt. Mallar för standardavtal skulle inte fungera i den nuvarande rättsliga ramen, framför allt inte på grund av artikel 6.2 i Rom I‑förordningen. Föredragandena är övertygade om att sådana färdiga mallar för avtal kommer att vara avgörande för den gemensamma europeiska köplagens framgång, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att inleda detta arbete så snart som möjligt och parallellt med den pågående lagstiftningsprocessen. Föredragandena anser att en uttrycklig hänvisning till detta behövs i den normativa delen av texten.
Ändringsförslag 202
Förslag till förordning
Avdelning IV – rubrik (nya)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Avdelning IV |
| Slutbestämmelser |
Or. en
Ändringsförslag 203
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186d |
| Översyn |
| 1. Senast … [4 år från det att denna förordning började gälla] ska medlemsstaterna lämna information om tillämpningen av denna förordning till kommissionen, särskilt om hur den gemensamma europeiska köplagen tas emot, i vilken utsträckning dess bestämmelser har givit upphov till tvister samt eventuella kvarvarande skillnader i konsumentskydd mellan den gemensamma europeiska köplagen och nationell lagstiftning. Denna information ska inbegripa en samlad översikt av nationell rättspraxis som innebär tolkning av den gemensamma europeiska köplagens bestämmelser. |
| 2. Senast … [5 år från det att denna förordning började gälla], ska kommissionen lägga fram en ingående rapport med en översyn av hur denna förordning fungerar till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, bland annat med hänsyn till behovet av att utvidga tillämpningsområdet med avseende på avtal mellan näringsidkare, till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen när det gäller digitalt innehåll samt till den framtida utvecklingen av unionens regelverk. Särskild hänsyn ska även tas till huruvida begränsningen till distansavtal, i synnerhet avtal som ingås på elektronisk väg, fortfarande är lämplig eller huruvida det är möjligt med ett bredare tillämpningsområde som inbegriper avtal i fasta affärslokaler. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 15; lydelsen har ändrats.)
Ändringsförslag 204
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186e (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186e |
| Ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 |
| I bilagan till förordning (EG) nr 2006/20041 ska följande punkt läggas till: |
| ”18. Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag (EUT L ***, ***, s. **).” |
| __________________ |
| 1 EUT L 364, 9.12.2004, s. 1. |
Or. en
Motivering
Genom förordning (EG) nr 2006/2004 inrättas ett system för samarbete mellan nationella konsumentmyndigheter i syfte att garantera efterlevnad av harmoniserad konsumentskyddslagstiftning. Eftersom den gemensamma europeiska köplagen inbegriper en fullständig uppsättning fullt ut harmoniserade tvingande konsumentskyddsbestämmelser bör förordningen även omfattas av förordning (EG) nr 2006/2004.
Ändringsförslag 205
Förslag till förordning
Bilaga I – artikel 186f (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 186f |
| Ikraftträdande och tillämpning |
| 1. Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. |
| 2. Den ska tillämpas från [sex månader efter det att den trädde i kraft]. |
| Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. |
Or. en
(Se ändringsförslaget till artikel 16.)
MOTIVERING
I. Inledning
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag ( COM(2011)0635 ) är ett banbrytande initiativ av stor betydelse för konsumenter och företag på den inre marknaden. Förslaget har sina rötter i det europeiska avtalsrättsinitiativet, vars syfte var att åtgärda problem på den inre marknaden på grund av skillnader mellan nationella avtalsrättsliga bestämmelser. Detta initiativ har diskuterats i många år, och Europaparlamentet har upprepade gånger bidragit med vägledning och stöd[2], senast genom sin resolution från 2011 om kommissionens grönbok[3].
Baserat på sitt arbetsdokument från oktober 2012 lägger nu föredragandena fram sina gemensamma ändringsförslag i ett förslag till betänkande. De skulle vilja betona att detta dokument inte är uttömmande utan bidrar till att ringa in de punkter som föredragandena önskar lägga fram för ytterligare diskussion. De läggs fram i form av ändringsförslag.
Föredraganden vill framför allt tacka Europeiska rättsinstitutet för dess uttalande om projektet[4] samt de experter och berörda parter som inkommit med synpunkter vid de evenemang som utskottet för rättsliga frågor och utredningsavdelning C anordnat under 2012[5]. Allt detta har varit av stort värde för föredragandenas arbete.
I denna motivering belyses de huvudsakliga ändringar som föreslås i förslaget till betänkande. Detaljerade motiveringar har getts i anslutning till de olika ändringsförslagen.
II. Sakfrågor
I allmänhet eftersträvar föredragandena att förbättra texten så att den blir användarvänligare, tydligare och konsekventare mot bakgrund av regelverket.
1. Strukturen
Uppdelningen av förslaget i en inledande förordning och en bilaga har gett upphov till stor förvirring. Föredragandena föreslår därför en sammanslagning av förordningen och bilagan för att åstadkomma ett konsoliderat och integrerat instrument.
Föredragandena är också medvetna om att det har framförts argument för mer genomgripande ändringar av strukturen i den gemensamma europeiska köplagen. Närmare bestämt har det sagts att del IV om skyldigheter som åligger och åtgärder som kan vidtas av parterna skulle kunna förbättras genom en omstrukturering för att öka användarvänligheten. Föredragandena kan förvisso föreställa sig en struktur där man grupperar åtminstone köparens och säljarens skyldigheter samt möjliga åtgärder från köparens och säljarens sida. Vid närmare eftertanke och för att förenkla arbetet med förslaget till betänkande och de ändringsförslag som kommer att inges har de dock avstått från att föreslå så långtgående omstruktureringar av texten. På de ställen där det framstod som möjligt att förbättra strukturen inom mindre enheter, t.ex. inom en bestämmelse, ett avsnitt eller ett kapitel, har motsvarande ändringar föreslagits.
2. Tillämpningsområdet
Om den gemensamma europeiska köplagen bör begränsas till transaktioner på nätet eller distanstransaktioner förblir en svår fråga. Efter noggranna överväganden föreslår föredragandena i detta skede att den gemensamma europeiska köplagen erbjuds enbart för distansavtal. Termen ”distansavtal” har föreslagits eftersom den redan används inom regelverket (direktivet om distansförsäljning, direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster, direktivet om konsumenträttigheter). Det huvudområde som man inriktat sig på är den snabbt växande sektorn för försäljning via internet, varvid tanken om ett frivilligt instrument fick starkt stöd, även från kretsar som är mer tveksamma till en bredare tillämpning av ett sådant instrument. Det är uppenbart att den gemensamma europeiska köplagen, i egenskap av en enda uppsättning EU-omfattande bestämmelser, är det idealiska verktyget för e-handel. I förslaget till betänkande inbjuder man till debatt om detta. Man har avsiktligt avstått från att föreskriva en full anpassning av den gemensamma europeiska köplagen till distanshandel. Detta skulle kräva ytterligare arbete och analys, varefter resultaten skulle kunna integreras i den pågående lagstiftningsprocessen. Vissa inslag har dock redan i detta skede lagts till med avseende på tillämpning av den gemensamma europeiska köplagen på distansavtal, exempelvis när det gäller digitalt innehåll och datormolntjänster.
Vad gäller det materiella tillämpningsområdet har föredragandena även lagt fram en i högre grad praktisk och användarvänlig lösning för blandade avtal och avtal som omfattar kredit.
3. Förhållandet till Rom I-förordningen
Eftersom förhållandet till Rome I-förordningen, särskilt artikel 6, är en avgörande fråga för den gemensamma europeiska köplagens funktion har föredragandena försökt att klargöra denna fråga genom att föreslå ändringar till både skäl och artiklar. Syftet är för det första att göra så att den gemensamma europeiska köplagen klart och tydligt betraktas som ett alternativt system inom varje medlemsstats rättsordning (se ändringsförslagen till artiklarna 1 och 11.1). För det andra är det viktigt att klargöra helt entydigt att överenskommelsen om att använda den gemensamma europeiska köplagen inte bör förväxlas med ett val mellan två rättsordningar, utan är resultatet av ett val mellan två olika system inom en och samma nationella rättsordning (se ändringsförslagen till skäl 10). För det tredje ansåg föredraganden att det var nödvändigt att i ytterligare utsträckning utveckla varför artikel6.2 i Rom I-förordningen inte har någon praktisk relevans, dvs. att den skulle innebära en jämförelse mellan de tvingande bestämmelserna i två identiska alternativa avtalsrättsliga system (se ändringsförslaget till skäl 12).
4. Hänvisningar till nationell lagstiftning
Föredragandena anser att det är viktigt för att uppnå entydighet och rättslig förutsebarhet att klart och tydligt i den normativa delen av den gemensamma europeiska köplagen stipulera vilka områden som omfattas och även ge en förteckning över frågor som inte omfattas (se det ändringsförslag genom vilket en ny artikel 11a införs). Vad gäller de områden som omfattas kan det visa sig nödvändigt med anpassningar under senare skeden av lagstiftningsförfarandet, särskilt om det krävs med tanke på en rationalisering av den gemensamma europeiska köplagen med avseende på distansavtal, i synnerhet onlineavtal.
5. Tro och heder
Föredragandena anser att principen om tro och heder är ett viktigt verktyg för att nå skäliga lösningar från fall till fall. Föredragandena har emellertid noggrant beaktat farhågor som kommit till uttryck, också – men inte uteslutande – ur ett common law-rättsligt perspektiv, där denna princip inte är känd. De föreslår därför ändringar och förtydliganden av definitionen (se ändringsförslaget till artikel 2 b) och av utformningen av den allmänna principen som sådan (se ändringsförslaget till artikel 2 i bilaga I). Den definition som ursprungligen föreslogs har tolkats på så sätt att parterna förhindras att vara hårda i affärer, vilket gav anledning till oro framför allt i samband med avtal mellan näringsidkare. För att förtydliga att detta inte är avsikten fastställs det i den nya lydelse som föreslås att ingen part får missbruka sina rättigheter, vilket bör vara förenligt med principen om tro och heder. Ändringen är också relevant för artikel 86 (som rör kontroller av att avtal mellan näringsidkare inte är oskäliga) och bör lindra oron i detta sammanhang för att parterna i ett avtal inte ska få tillvarata sina egna intressen när de bedriver förhandlingar. Vidare anser föredragandena att principen om tro och heder inom den gemensamma europeiska köplagen bör begränsas till att omfatta den aspekt av principen som innebär att den felande parten inte längre kan utöva eller förlita sig på en rättighet, prövningsmöjlighet eller invändning (”shield”), och att den aspekt av principen som rör rätten till skadestånd (”sword”) bör utgå.
6. Köparens möjligheter att vidta åtgärder
Föredragandena har noggrant beaktat det system för konsumenters möjligheter att vidta åtgärder som föreslås i den gemensamma europeiska köplagen. En av huvudfrågorna är frågan om en bättre balans vad gäller det fria valet av åtgärder, med tanke på avsaknaden av avhjälpande från säljaren, avsaknaden av krav på att meddela uppsägning inom en viss tid och den allmänna principen om avsaknaden av betalning för användning. Föredragandena vill påminna om det mycket starka konsumentskydd som den gemensamma europeiska köplagen erbjuder, vilket går utöver regelverket, särskilt konsumentköpsdirektivet. Den skyddsnivån överensstämmer nästan helt med, eller går till och med utöver, nationell lagstiftning, vilket är viktigt eftersom det framstår som önskvärt att undvika tillämpning av artikel 6.2 i Rom I‑förordningen (se nedan under 3) endast om artikelns syfte – att garantera att konsumenten har samma skydd som han eller hon skulle ha enligt sitt eget lands lagstiftning – uppfylls på annat sätt. Å andra sidan tycks det vara så att bestämmelsen i artikel 174.1 c i bilagan, genom att tillåta anspråk för användning i fall där gratis användning skulle vara oskälig, avses vara en motvikt vid fall av missbruk rörande uppsägning utan betalning för användning, men bestämmelsen i fråga är inte tydlig, och den kan i slutändan bidra till att konsumenter avstår från att utöva sina rättigheter. Även med hänsyn till konsumenternas intressen tycks det vara att föredra att ha tydliga bestämmelser samtidigt som den erbjudna konsumentskyddsnivån i princip upprätthålls.
Mot denna bakgrund önskar föredragandena inbjuda till diskussion om tre alternativ för att uppnå en bättre balans mellan konsumentens rätt till uppsägning och säljarens rätt att avhjälpa bristerna, vilket är befogat också när det gäller att begränsa de beskrivna osäkerheterna. Föredragandena önskar understryka att dessa alternativ föreslås för behandling som just inbördes alternativ som inte alla kan antas.
– Som ett första alternativ skulle man kunna införa en tidsfrist på sex månader efter det att risken har gått över på köparen. Efter det att denna tidsfrist löpt ut skulle köparen tvingas godta avhjälpande av brister (se det alternativ som skulle innebära en ändring av artikel 106.3 a ii). Föredragandena är medvetna om att det i konsumentköpsdirektivet i artikel 5.2 föreskrivs att medlemsstaterna får införa krav på upplysningar inom två månader från dagen för upptäckt, samt att detta inte utnyttjats av alla medlemsstater. Å andra sidan skulle argument kunna framföras för att höggradigt prioritera de inledande sex månaderna efter leverans, under vilka köparen i vilket fall som helst åtnjuter en omvänd bevisbörda vad gäller frågan om eventuella brister vid tidpunkten för leverans. En begränsning av det fria valet av åtgärder för perioden efter ovannämnda sex månader skulle kunna antas ha begränsad verkan, eftersom det i vilket fall som helst blir svårare för köparen att bevisa eventuella brister efter sex månader.
– Som ett andra alternativ skulle det kunna införas ett krav på att konsumenten måste ge underrättelse om uppsägning inom skälig tid efter det att han eller hon blev medveten om avtalsbrottet. Därefter skulle rätten till uppsägning gå förlorad, och konsumenten skulle vara tvungen att utöva andra, mindre omfattande rättigheter, såsom rätten till byte eller reparation. Det stämmer att detta innebär en begränsning av konsumentens uppsägningsrättigheter. Å andra sidan skulle man kunna argumentera för att det i vilket fall skulle vara i konsumentens intresse att utöva sin rätt till uppsägning snarast möjligt efter det att han eller hon blev medveten om avtalsbrottet, särskilt eftersom vederbörandes förmåga att bevisa eventuella brister minskar med tiden.
– Som ett tredje alternativ skulle det slutligen kunna införas en skyldighet för konsumenten att betala för användning i fall där han eller hon säger upp avtalet (i motsats till fall av hävning, där grunderna för att avsluta avtalet i högre grad tycks vara av relevans för båda parterna; se ändringsförslaget till artikel 174.1–1b). Enligt detta alternativ skulle konsumenten fortfarande åtnjuta ett fritt val av åtgärder, men säljaren skulle kunna kräva betalning för användning av varorna om köparen beslutar sig för att säga upp avtalet i stället för att åberopa sina mindre omfattande rättigheter, såsom byte eller reparation. I praktiken innebär detta – när en viss tid gått efter leveransen av varorna – att det blir ekonomiskt sett rimligare för köparen att åberopa en av de andra åtgärderna (t.ex. reparation, byte eller nedsättning av priset). Det måste visserligen medges att beräkningen av användning inte alltid är oproblematisk.
Föredragandena anser att en av dessa anpassningar behöver göras, och de har försökt att öppet redovisa de fördelar och nackdelar som de kan se med vart och ett av dessa alternativ samt inbjuder nu till diskussion mot denna bakgrund.
7. Återlämnande
Föredragandena har lagt fram ett förslag till omformulering och omstrukturering av bestämmelserna om återlämnande. Syftet är att erbjuda en lösning som leder till en fungerande balans mellan de båda sidorna och att göra det tydligt och förutsebart för konsumenterna vad de måste betala eller återlämna så att de kan utöva sina rättigheter med tillförsikt.
8. Digitalt innehåll
När det gäller digitalt innehåll föreslår föredragandena framför allt en lösning för fall där digitalt innehåll inte betalas med pengar utan erhålls i utbyte mot exempelvis personuppgifter. Köparens skydd utökas i dessa fall eftersom vederbörande bör ha tillgång till alla olika åtgärder (med undantag för nedsättning av priset, eftersom ingen betalning med pengar gjorts). Vidare föreslås särskilda bestämmelser om återlämnande för sådana fall.
9. Preskription
Föredragandena är medvetna om att den tioåriga preskriptionsfristen har gett upphov till kritiska reaktioner, medan andra parter, däribland kommissionen, förklarar att dess praktiska betydelse är begränsad. För att minska farhågorna och med tanke på att den praktiska betydelsen av den långa preskriptionsfristen onekligen är begränsad föreslår föredragandena en sexårig preskriptionsfrist, som de anser skulle vara en ändamålsenlig lösning mot bakgrund av de långa preskriptionsfrister som föreskrivs i medlemsstaterna. Föredragandena har föreslagit en del ytterligare förtydliganden i kapitlet om preskription.
10. Kompletterande åtgärder
Föredragandena har föreslagit ett antal ytterligare bestämmelser för att förankra kompletterande åtgärder i textens normativa del: Detta berör databasen med domar, kopplingen till alternativ tvistlösning och utarbetandet av EU-omfattande mallar för standardavtal.
C. Slutsats
Föredragandena anser att den gemensamma europeiska köplagen har enorma potentiella fördelar för konsumenter och företag på den inre marknaden, särskilt i den digitala tidsåldern, och utgör ett tillfälle som inte får missas. Föredragandena inbjuder till ytterligare behandling av de framlagda ändringsförslagen eftersom dessa, enligt föredragandenas uppfattning, skulle kunna säkerställa att detta instrument blir framgångsrikt, samt ser fram emot en fortsatt debatt om dessa frågor.