Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

 

2016/0223(COD)

2.3.2017

***I

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

( COM(2016)0466 – C8–0324/2016 – 2016/0223(COD) )

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Tanja Fajon

 

PR_COD_1amCom

 

 

Teckenförklaring

  *  Samrådsförfarande  

  ***  Godkännandeförfarande

  ***I  Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen)

  ***II  Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen)

  ***III  Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)

(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)

 

 

 

 

 

Ändringsförslag till ett förslag till akt

När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande:

 

Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten.

 

De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser.

 

När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande:

 

Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen ▌eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning.

Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte.

 

 

 

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION  5

MOTIVERING  61

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN  64

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

( COM(2016)0466 – C8‑0324/2016 – 2016/0223(COD) )

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2016)0466 ),

–  med beaktande artiklarna 294.2, 78.2 a och b och 79.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0324/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016[1],

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 februari 2017[2],

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor ( A8‑0000/2017 ).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att minska incitament att förflytta sig inom Europeiska unionen och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning.

(1)  Ett antal väsentliga ändringar bör göras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet31 (omarbetning). För att säkerställa harmonisering och ökad samstämmighet i asylbesluten och vad gäller innehållet i internationellt skydd i syfte att uppmuntra dem som beviljas internationellt skydd att stanna kvar i den beviljande medlemsstaten och för att säkerställa att personer som beviljats internationellt skydd behandlas lika bör det direktivet upphävas och ersättas med en förordning.

__________________

__________________

31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9.

31 EUT L 337, 20.12.2011, s. 9.

Or. en

Motivering

Föredraganden ser hellre att de som beviljas internationellt skydd ges positiva incitament till att stanna kvar i den beviljande medlemsstaten.

 

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive dess ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna.

(2)  En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem grundat på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, utgör en integrerad del av Europeiska unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna, söker skydd inom unionen på laglig väg. En sådan politik bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar mellan medlemsstaterna.

Or. en

Motivering

Genuin solidaritet innebär att de som söker internationellt skydd fördelas på korrekt sätt mellan medlemsstaterna. Ekonomisk solidaritet är inte att föredra.

 

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a)  För närvarande erkänner medlemsstaterna andra medlemsstaters asylbeslut endast om dessa innebär nekat internationellt skydd. För att säkerställa ett korrekt genomförande av artikel 78.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där man efterlyser en enhetlig asylstatus som ska gälla i hela unionen, bör medlemsstaterna gå i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av asylbeslut som utfärdas av andra medlemsstater som beviljar behövande personer internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Ett fullständigt ömsesidigt erkännande av beslut om internationellt skydd som fattats av medlemsstaterna kommer i slutändan att krävas för att få till stånd en riktigt enhetlig status för internationellt skydd i unionen. Föredraganden anser att detta bör baseras på en enhetlig status för asyl och subsidiärt skydd som är gällande i hela unionen; gemensamma förfaranden, kriterier och standarder när det gäller villkoren för mottagande av personer som ansöker om asyl eller subsidiärt skydd.

 

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016.

(4)  I sitt meddelande av den 6 april 201632 redogjorde kommissionen för sina alternativ för förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva asylansökan, att förstärka Eurodacsystemet, att åstadkomma mer konsekvens i EU:s asylsystem, att förebygga sekundär förflyttning inom Europeiska unionen, och ett nytt uppdrag för EU:s stödkontor för asylfrågor (kontoret). Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18–19 februari 201633 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Det föreslås dock ingen väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet angav i sitt initiativbetänkande av den 12 april 2016.

__________________

__________________

32 COM(2016) 197 final.

32 COM(2016) 197 final.

33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16.

33 EUCO 19.2.2016, SN 1/16.

Or. en

 

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  För att det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet Dublinsystemet, ska fungera väl bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Dessutom bör regler om omprövning av beviljad status stärkas för att säkerställa att skydd endast beviljas de som behöver det och under den tid det fortfarande behövs. Vidare bör skillnader i praxis i fråga om giltighetstiden för uppehållstillstånd undvikas, och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras.

(5)  En gemensam unionspolitik om internationellt skydd bör baseras på en enhetlig status. För att gå i riktning mot ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem bör avsevärda framsteg göras i fråga om samstämmigheten i de nationella asylsystemen, med särskild hänsyn tagen till skillnaderna i erkännandegrad och typ av skyddsstatus i medlemsstaterna. Samtidigt är det viktigt att inte överhopa medlemsstaternas myndigheter med administrativa uppgifter. Därför bör regler stärkas för att säkerställa att skydd beviljas de som behöver det. Vidare bör det fastställas en harmoniserad giltighetstid för uppehållstillstånd, där fullständig hänsyn bör tas till medlemsstaternas befintliga praxis och de rättigheter som tillerkänns de personer som beviljats internationellt skydd bör ytterligare klargöras och harmoniseras.

Or. en

Motivering

Den harmoniserade giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas personer i behov av internationellt skydd bör ta fullständig hänsyn till befintlig praxis runt om i medlemsstaterna och bör inte baseras på principen ”kapplöpning mot botten”.

 

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater.

(7)  Huvudsyftet med denna förordning är dels att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av internationellt skydd, dels att säkerställa att en gemensam uppsättning rättigheter är tillgänglig för alla de personer som behöver internationellt skydd i samtliga medlemsstater.

Or. en

Motivering

Alla de personer som behöver internationellt skydd bör ha samma rättigheter runt om i unionen.

 

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 8

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd, när sådana förflyttningar endast motiverats av skillnader i de nationella rättsliga åtgärder som vidtagits för att införliva det skyddsdirektiv som ersätts genom denna förordning.

(8)  Den vidare tillnärmningen av reglerna om erkännande och innebörd av flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör också bidra till att begränsa sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna för personer som ansöker om internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Det är oklart om skillnaderna i införlivandet av det befintliga skyddsdirektivet är orsaken till de sekundära förflyttningarna.

 

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande. Om sådan status beviljas bör det ske på ett sådant sätt att det inte medför risk för förväxling med internationellt skydd.

(9)  Denna förordning är inte tillämplig på andra typer av nationell humanitär status som medlemsstaterna beviljar enligt sin nationella rätt till de som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande.

Or. en

Motivering

Så länge som det finns nationella statusar för humanitärt skydd är det mycket svårt att se att det inte skulle finnas risk för förväxling med flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande.

 

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla, inbegripet reglerna som avskräcker från sekundära förflyttningar.

(10)  Personer som sökt och beviljats vidarebosättning bör beviljas internationellt skydd. Bestämmelserna i denna förordning om innehållet i internationellt skydd bör således gälla.

Or. en

Motivering

Föredraganden vill hellre se att de som beviljas internationellt skydd ges positiva incitament till att stanna kvar i den beviljande medlemsstaten.

 

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 11

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål.

(11)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten och de asylsökandes och deras medföljande familjemedlemmars rätt till asyl, och till att främja tillämpningen av stadgans artiklar om människans värdighet, respekt för privatlivet och familjelivet, skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätt till utbildning, fritt yrkesval och rätt att arbeta, näringsfrihet, rätt till asyl, icke-diskriminering, barnets rättigheter, social trygghet och socialt stöd samt hälsoskydd, och bör därför genomföras på ett sätt som överensstämmer med detta ändamål.

Or. en

 

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 13

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation.

(13)  Resurser från asyl-, migrations- och integrationsfonden bör användas för att på lämpligt sätt stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de normer som fastställs genom förordningen, särskilt de medlemsstater vars asylsystem utsätts för ett särskilt och oproportionerligt hårt tryck, främst på grund av deras geografiska eller demografiska situation. Dessutom bör medlemsstaterna, på alla styresnivåer, till fullo utnyttja de möjligheter som ges genom medel som inte är direkt kopplade till asyl- och migrationspolitiken men som kan användas för att finansiera åtgärder på området, exempelvis integrationsåtgärder, såsom dem som är tillgängliga inom Europeiska socialfonden, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Horisont 2020, Europeiska regionala utvecklingsfonden och programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. Lokala och regionala myndigheter bör få direkt tillgång till dessa fonder för åtgärder som direkt omfattas av deras ansvarsområden.

Or. en

Motivering

Den korrekta benämningen på fonden är ”asyl-, migrations- och integrationsfonden”. Vidare bör medlemsstaterna uppmuntras att maximera sin absorptionsförmåga i förhållande till andra fonder som kan ge finansiering till integrationsåtgärder för personer som behöver internationellt skydd.

 

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 14

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Europeiska unionens asylbyrå bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta särskild hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] 34.

(14)  Byrån bör ge lämpligt stöd för tillämpningen av denna förordning, särskilt genom att tillhandahålla experter för att bistå medlemsstaternas myndigheter med att ta emot, registrera och pröva ansökningar om internationellt skydd, lämna uppdaterad information om tredjeländer, inbegripet information om ursprungsländer, och andra relevanta riktlinjer och verktyg. När medlemsstaternas myndigheter tillämpar denna förordning bör de beakta operativa standarder, vägledande riktlinjer och bästa praxis som utvecklats av byrån. Vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd bör medlemsstaternas myndigheter ta hänsyn till den information, de rapporter, den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som utvecklats av byrån och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] 34. När medlemsstaterna bedömer ansökningar om internationellt skydd bör de dessutom ta hänsyn till all relevant information från FN:s flyktingkommissariat och organisationer i det civila samhället som är aktiva på fältet.

__________________

__________________

34 COM(2016) 271 final.

34 COM(2016) 271 final.

Or. en

Motivering

Föredraganden håller med om att medlemsstaterna bör använda sig av information från Europeiska unionens asylbyrå när de bedömer ansökningar om internationellt skydd, men byrån bör inte vara den enda informationskällan. FN:s flyktingkommissariat och andra relevanta aktörer på fältet ger också utförlig information om situationen i tredjeländer.

 

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 16

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats utanför ursprungslandet, men före ankomsten till medlemsstens territorium.

(16)  Begreppet familjemedlemmar bör ta hänsyn till olika familjekonstellationer, till de särskilda omständigheter av olika slag som kan förekomma vid fall av beroendeställning och till den särskilda omsorg som bör ägnas åt att tillvarata barnets bästa. Det bör också återspegla hur de nuvarande migrationstendenserna verkligen ser ut, nämligen att sökande ofta anländer till medlemsstaternas territorium efter en längre transitperiod. Begreppet bör därför omfatta familjer som har bildats både utanför ursprungslandet och efter ankomsten till medlemsstens territorium, med undantag för tvångsäktenskap i samtliga fall. När det gäller begreppen make/maka och ogift partner bör ingen åtskillnad göras mellan makar eller partner på grund av kön.

Or. en

Motivering

Definitionen av begreppet familjemedlemmar bör innefatta familjer som bildats efter ankomsten till medlemsstatens territorium. Undantag bör dock göras för tvångsäktenskap, oavsett var dessa ingåtts.

 

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 22

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd, internt skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse.

(22)  Det är särskilt nödvändigt att införa en gemensam uppfattning av följande begrepp: skyddsbehov på plats (sur place), upphov till skada och källor till skydd samt begreppet förföljelse, inklusive orsakerna till förföljelse.

Or. en

Motivering

Föredraganden anser inte att begreppet internationellt skydd är tillräckligt väl utarbetat, tydligt eller säkert för att det ska kunna tillämpas på ett fullständigt harmoniserat sätt.

 

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 23

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur.

(23)  Skydd kan ges antingen av staten eller av sådana parter eller organisationer, på statens begäran, inklusive internationella organisationer, som uppfyller villkoren i denna förordning och som kontrollerar en region eller ett större område på statens territorium, samt har viljan och förmågan att erbjuda skydd. Skyddet bör vara verksamt och av icke-tillfällig natur.

Or. en

Motivering

Artikel 1 D i Genèvekonventionen omfattar även personer som får skydd genom FN:s flyktingkommissariat, som måste få mandat från staten i fråga för att få närvara på dess territorium. Vidare bör inte icke-statliga aktörer betraktas som aktörer som ger skydd, om de inte har fått särskilt mandat från staten att göra detta, eftersom de inte kan ställas till svars enligt internationell rätt och endast kan ge tillfälligt stöd med begränsad effektivitet.

 

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 24

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada bör vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns bör vara en integrerad del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd och bör genomföras när den beslutande myndigheten väl har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till internationellt skydd annars skulle tillämpas. Det bör ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt.

(24)  Internt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada kan vara faktiskt tillgängligt för sökanden i en del av ursprungslandet som han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i samt där han eller hon rimligen kan förväntas bosätta sig. Bedömningen av om sådant internt skydd finns kan utgöra en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd, förutsatt att staten eller statens företrädare inte är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada. Det bör endast ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt, men detta bör inte hindra sökanden från att lägga fram bevis för att motbevisa eventuella uppgifter från den beslutande myndigheten om att internt skydd finns tillgängligt.

Or. en

Motivering

Medlemsstaterna bör ha rätt att använda begreppet internt skydd i sina allmänna bedömningar av en ansökan om internationellt skydd. Medlemsstaterna bör dock inte använda sig av detta alternativ i de fall då staten eller företrädare med koppling till staten utövat förföljelsen eller gett upphov till den allvarliga skadan.

 

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 25

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  I de fall då staten eller statens företrädare är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada bör det finnas en presumtion för att sökanden inte kan ges effektivt skydd. Om sökanden är ett ensamkommande barn bör tillgången till lämpliga omsorgs- och förmyndararrangemang som är till det ensamkommande barnets bästa utgöra en del av bedömningen av om effektivt skydd är tillgängligt.

(25)  I de fall då staten eller statens företrädare är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada bör det finnas en presumtion för att sökanden inte kan ges effektivt skydd och att bestämmelsen om internt skydd inte bör tillämpas. Om sökanden är ett ensamkommande barn bör tillgången till lämpliga omsorgs- och förmyndararrangemang som är till det ensamkommande barnets bästa utgöra en del av bedömningen av om effektivt skydd är tillgängligt.

Or. en

Motivering

Medlemsstaterna bör inte använda sig av alternativet med internt skydd i de fall då staten eller företrädare med koppling till staten utövat förföljelsen eller gett upphov till den allvarliga skadan.

 

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 26

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar former av förföljelse som är specifika för barn.

(26)  När underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar former av förföljelse som är specifika för barn eller avsaknaden av skydd mot sådan förföljelse.

Or. en

Motivering

Avsaknad av skydd mot förföljelse är också en aspekt som måste beaktas vid bedömningen av tillgången till skydd, särskilt när det gäller underåriga.

 

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 28

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse.

(28)  Det är också nödvändigt att införa ett gemensamt begrepp för förföljelsegrunden ”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Vid definitionen av viss samhällsgrupp bör hänsyn tas till faktorer som hänger samman med sökandens kön, inbegripet könsidentitet, könsegenskaper och sexuell läggning, som kan ha samband med vissa rättstraditioner eller seder som leder till t.ex. könsstympning, tvångssterilisering eller tvångsabort, i den mån de har samband med den sökandes välgrundade fruktan för förföljelse.

Or. en

Motivering

En sökandes könsegenskaper kan också vara faktor som bör beaktas vid bedömningen av om sökanden tillhör en viss samhällsgrupp.

 

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 29

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29)  I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller homosexuella bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor.

(29)  I enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna när de bedömer ansökningar om internationellt skydd använda metoder för bedömning av sökandens trovärdighet på ett sätt som respekterar den enskildes rättigheter som garanteras genom stadgan, särskilt rätten till människans värdighet och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet. Vad särskilt gäller sexuell läggning och könsidentitet bör den individuella bedömningen av sökandens trovärdighet inte baseras på stereotypa uppfattningar om sexuell läggning och könsidentitet och sökanden bör inte utsättas för detaljerade förhör eller tester om sina sexuella vanor. Vidare bör inte de behöriga nationella myndigheterna anse att sökandens uppgifter saknar trovärdighet endast eftersom han eller hon inte åberopade sin sexuella läggning eller könsidentitet, sitt könsuttryck eller sina könsegenskaper när han eller hon lade fram skälen till förföljelsen för första gången.

Or. en

Motivering

Sena uppgifter är en av de fyra parametrar som det hänvisas till i EU-domstolens nyliga avgörande av den 2 december 2014 i mål A, B och C mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie, men denna parameter nämns inte i kommissionens text och bör därför läggas till. När det gäller asylsökande hbti-personer leder fruktan och stigmatisering ofta till att de sent uppger sin sexuella läggning, könsidentitet, sitt könsuttryck eller sina könsegenskaper. Deras ansökningar bör inte särbehandlas endast eftersom de lämnat dessa uppgifter i ett senare skede.

 

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 31a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(31a)  Erkännandet av status som subsidiärt skyddsbehövande är en fastställelse av redan existerande rättigheter.

Or. en

Motivering

Föredraganden anser att eftersom både flyktingstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande bör ge upphov till samma rättigheter i den skyddsbeviljande medlemsstaten bör dessa statusar likställas i förordningen.

 

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 34

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34)  För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation.

(34)  För bedömningen av allvarlig skada som kan innebära att sökanden uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, bör begreppet urskillningslöst våld, i enlighet med relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, omfatta våld som kan riktas mot människor utan hänsyn till deras personliga situation. Faktorer som bör beaktas vid fastställandet av om huruvida urskillningslöst våld föreligger är bland annat yttre angrepp, ockupation, främmande styre, interna konflikter, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i ursprungslandet eller i en del av detta.

Or. en

Motivering

Vissa faktorer bör beaktas vid bedömningen av om huruvida urskillningslöst våld föreligger. Denna uppräkning är inte uttömmande.

 

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 36a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(36a)  En person som behöver skydd eftersom han eller hon inte kan återvända till sitt ursprungsland på grund av en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människan bör också uppfylla kraven för att betecknas som skyddsbehövande enligt denna förordning.

Or. en

Motivering

Personer eller grupper av personer som, av tungt vägande skäl som rör plötsliga eller fortlöpande förändringar i omgivningen som negativt påverkar deras liv eller levnadsvillkor, måste lämna sina hem samt söker efter och behöver skydd bör uppfylla kraven i denna förordning för att betecknas som internationellt skyddsbehövande i Europeiska unionen.

 

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 37

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37)  De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd för första gången eller förnyas bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004.

(37)  De uppehållstillstånd och de resehandlingar som efter ikraftträdandet av denna förordning utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd bör iaktta reglerna i förordning (EG) nr 1030/2002 respektive rådets förordning (EG) nr 2252/2004.

Or. en

Motivering

Det är irrelevant om uppehållstillstånd eller resehandlingar utfärdas för första gången eller förnyas, eftersom de alltid måste uppfylla kraven i de båda förordningarna.

 

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Skäl 39

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skyddet, bör beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när uppehållstillståndet måste förnyas, första gången för flyktingar och första och andra gången för personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 .

(39)  I syfte att säkerställa huruvida personer som beviljats internationellt skydd fortfarande är i behov av skydd, kan beslutande myndigheter ompröva den beviljade statusen när en väsentlig ändring av betydelse i personens ursprungsland inträffar, enligt den gemensamma analys och den vägledning om situationen i ursprungsländer som tillhandahålls på unionsnivå av Europeiska unionens asylbyrå och de europeiska nätverken för information om ursprungsländer i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX37 .

__________________

__________________

37 COM(2016) 271 final.

37 COM(2016) 271 final.

Or. en

Motivering

En systematisk omprövning av skyddsbehoven skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. De myndigheter som ansvarar för beslut om behov av internationellt skydd är inte de som utfärdar uppehållstillstånd. Det är också viktigt att inte i onödan undergräva utsikterna till integration genom uppfattningen att skyddet kanske endast är tillfälligt.

 

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Skäl 41

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41)  När flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar, upphäver eller vägrar att förnya statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

(41)  När statusen som internationellt skyddsbehövande upphör, bör tillämpningen av det beslut genom vilket en medlemsstats beslutande myndighet återkallar statusen skjutas upp under en rimlig period efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder än de som motiverade det internationella skyddet, såsom familjeskäl eller skäl som rör sysselsättning eller studier, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

Or. en

 

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Skäl 42

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(42)  Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt för en period av upp till 90 dagar under en period på 180 dagar i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39. Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning 40 och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter.

(42)  Personer som beviljats internationellt skydd bör vara bosatta i den medlemsstat som beviljade skyddet. Personer som beviljats internationellt skydd och som innehar en giltig resehandling och ett uppehållstillstånd som utfärdats av en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör tillåtas att resa in i och vistas fritt på territoriet i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt inom den tillåtna vistelsetiden i enlighet med kodexen om Schengengränserna38 och artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet39. Personer som beviljats internationellt skydd kan även ansöka om rätt att vistas i en annan medlemsstat än den som beviljade skyddet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt reglerna om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning40 och nationella regler; detta innebär dock inte en överföring av det internationella skyddet och därtill hörande rättigheter.

__________________

__________________

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna.

39 Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna.

40 COM(2016) 378 final.

40 COM(2016) 378 final.

Or. en

Motivering

Ett skäl måste inte innehålla sådana utförliga uppgifter om tidsperioder som kan bli föremål för översyn och som ingår i artikeldelen. Skälen bör i stället fastställa syftet med de viktigaste bestämmelserna i rättsakten.

 

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Skäl 43

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(43)  För att förhindra sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör personer som beviljats internationellt skydd, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41.

(43)  Personer som beviljats internationellt skydd bör, om de påträffas i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har beviljat dem skydd utan att de uppfyller villkoren för vistelse eller bosättning, återtas av den ansvariga medlemsstaten i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen]41.

__________________

__________________

41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen].

41 Förordning (EU) xxx/xxxx [Nya Dublinförordningen].

Or. en

Motivering

I linje med föredragandens åsikt att personer som beviljats stöd bör uppmuntras att stanna kvar och integreras i den medlemsstat som beviljar dem internationellt skydd, bör förebyggande av sekundära förflyttningar vara en välkommen biprodukt av en sådan politik men inte drivkraften till denna.

 

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Skäl 44

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(44)  För att avskräcka från sekundära förflyttningar inom Europeiska unionen bör direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta ändras så att det föreskriver att den femårsperiod efter vilken en person som beviljats internationellt skydd kan beviljas ställning som varaktigt bosatt bör börja löpa på nytt varje gång personen påträffas i en annan medlemsstat än den som beviljade det internationella skyddet, utan att ha rätt att vistas eller bosätta sig där i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt.

(44)  För att uppmuntra en person som beviljats internationellt skydd att stanna kvar i den medlemsstat som beviljade skyddet, bör uppehållstillstånden harmoniseras så att de gäller under en lämplig tidsperiod.

Or. en

Motivering

Man bör avskräcka från sekundära förflyttningar av personer som beviljats internationellt skydd, inte genom att främja sanktioner utan genom att uppmuntra dem att stanna kvar och integreras i den medlemsstat som beviljade skyddet. Ett sätt att uppmuntra detta på är att harmonisera uppehållstillstånden för personer som beviljats internationellt skydd så att de omfattar en tillräckligt lång tidsperiod. En sådan harmoniserad period skulle beakta den nuvarande praxis som tillämpas runt om i medlemsstaterna.

 

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Skäl 45

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(45)  Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism eller stöder en sådan sammanslutning.

(45)  Begreppet nationell säkerhet och allmän ordning omfattar också fall där en tredjelandsmedborgare är medlem i en sammanslutning som stöder internationell terrorism.

Or. en

Motivering

Begreppet stöd till en sammanslutning som i sin tur stöder terrorism är för vagt för att ge rättssäkerhet.

 

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Skäl 49a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(49a)  Eftersom integration är en tvåvägsprocess, bör respekt för de värden som unionen bygger på och respekt för de grundläggande rättigheterna för personer som beviljats internationellt skydd utgöra en integrerad del i integrationsprocessen. Integration bör främja inkludering snarare än isolering, och alla involverade parter måste delta för att integrationen ska bli framgångsrik. Medlemsstaterna bör på nationell, regional och lokal nivå erbjuda personer som beviljats internationellt skydd stöd och möjligheter till integration och ett liv i det nya samhället. Detta bör omfatta bostad, alfabetisering och språkkurser, interkulturell dialog, utbildning och yrkesutbildning samt verklig tillgång till demokratiska strukturer i samhället.

Or. en

Motivering

Föredraganden anser att integration är en av de viktigaste aspekterna för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion. Om de personer som beviljats skydd integreras på riktigt sätt i värdsamhällena, bör incitamenten till sekundära förflyttningar minska avsevärt.

 

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Skäl 51

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(51)  Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande bör medlemsstaterna dock ges viss flexibilitet att begränsa sådana rättigheter till grundläggande förmåner, vilket bör förstås så att rättigheterna omfattar åtminstone minimiinkomststöd, bistånd vid sjukdom eller graviditet samt föräldraersättning, i den mån dessa förmåner beviljas medborgare i enlighet med nationell rätt. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att, för både flyktingar och personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande, villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder.

(51)  Särskilt för att undvika socialt lidande är det dessutom lämpligt att personer som beviljats internationellt skydd tillhandahålls socialt bistånd utan diskriminering. För att underlätta deras integration bör medlemsstaterna ges möjlighet att villkora tillgången till vissa typer av socialt bistånd som fastställs i nationell rätt av att personen som beviljats internationellt skydd faktiskt deltar i integrationsåtgärder.

Or. en

Motivering

Det är mycket oklart varför personer som behöver skydd och som beviljas subsidiärt skydd inte bör få samma sociala bistånd som andra personer som behöver internationellt skydd. Det bör inte förekomma någon ojämlik behandling av personer som behöver internationellt skydd. Detta är både juridiskt tvivelaktigt och administrativt besvärligt. Så snart skyddsbehovet har fastställts har alla dessa personer samma sociala behov i värdmedlemsstaten.

 

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Skäl 52a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(52a)  Personer som beviljats internationellt skydd bör ha tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster, inklusive information och rådgivningstjänster som tillhandahålls av arbetsförmedlingar.

Or. en

Motivering

Ordalydelsen i skälet anpassas till den som Europeiska kommissionen föreslagit för likabehandlingsbestämmelserna i instrumenten för laglig migration (i synnerhet översynen av blåkortsdirektivet). Ordalydelsen framgår av artiklarna 30 och 35.

 

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Skäl 53

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(53)  För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt.

(53)  För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd bör dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder, enligt de former som medlemsstaterna bestämmer. Medlemsstaterna får göra deltagandet i sådana integrationsåtgärder, såsom språkkurser, kurser i samhällsintegration, yrkesutbildning och andra sysselsättningsrelaterade kurser, obligatoriskt, förutsatt att dessa integrationsåtgärder är lättillgängliga och kostnadsfria.

Or. en

Motivering

Föredraganden välkomnar bestämmelserna om tillgång till integrationsåtgärder men anser att sådana åtgärder alltid måste vara kostnadsfria och lättillgängliga för personer som beviljats internationellt skydd (dvs. inte endast tillhandahållas i en eller två större städer i en medlemsstat) och ta hänsyn till personernas särskilda behov. Detta gäller särskilt om en medlemsstat vill göra deltagandet obligatoriskt för personer som beviljats internationellt skydd.

 

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig i samma medlemsstat i fråga om ansökan om internationellt skydd och under förutsättning att familjen existerade redan innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium:

(9)  familjemedlemmar: följande familjemedlemmar till den person som beviljats internationellt skydd, om dessa familjemedlemmar befinner sig på samma medlemsstats territorium:

Or. en

Motivering

Definitionen av begreppet familjemedlemmar bör innefatta familjer som bildats efter ankomsten till medlemsstatens territorium. Undantag bör dock göras för tvångsäktenskap, oavsett var dessa ingåtts.

 

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner i en stadigvarande relation, om lag eller praxis i den berörda medlemsstaten behandlar ogifta par på samma sätt som gifta enligt dess lagstiftning om tredjelandsmedborgare.

(a)  Make eller maka till den person som beviljats internationellt skydd eller hans/hennes ogifta partner i en stadigvarande relation, om lag eller praxis i den berörda medlemsstaten behandlar ogifta par på samma sätt som gifta enligt relevant nationell lagstiftning.

Or. en

 

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Underåriga barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd, på villkor att de är ogifta, och oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats enligt nationell lagstiftning.

(b)  Underåriga barn till sådana par som avses i led a eller till den person som beviljats internationellt skydd oavsett om de fötts inom eller utom äktenskapet eller adopterats eller erkänts enligt nationell lagstiftning.

Or. en

Motivering

Föredraganden anser inte att hänsyn bör tas till om barn är gifta eller ogifta vid fastställandet av familjemedlemmar.

 

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för den person som beviljats internationellt skydd enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om den som beviljats internationellt skydd är underårig och ogift.

(c)  Fadern, modern eller någon annan vuxen som ansvarar för personen enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten om personen i fråga är underårig.

Or. en

Motivering

Föredraganden anser inte att hänsyn bör tas till om barn är gifta eller ogifta vid fastställandet av vilka familjemedlemmarna är.

 

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 9 – led ca (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Syskon till den person som beviljats internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Se strecksatsen i den föreslagna definitionen av ”familjemedlemmar” i den nya omarbetade Dublinförordningen.

 

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1 – led 19

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att tillgodose barnets bästa och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt.

(19)  förmyndare: en person eller organisation som utsetts av behöriga organ för att bistå och företräda ett ensamkommande barn i förfaranden som föreskrivs i denna förordning för att garantera barnets bästa och hans eller hennes välbefinnande och vid behov företräda det ensamkommande barnet rättsligt.

Or. en

Motivering

Harmonisering av definitionerna i och hänvisning till artikel 3 i barnkonventionen.

 

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som styrker ansökan om internationellt skydd. Han eller hon ska samarbeta med den beslutande myndigheten och ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet.

1.  Sökanden ska lägga fram alla faktorer som han eller hon har tillgång till som underbygger ansökan om internationellt skydd. Den beslutande myndigheten och sökanden ska samarbeta under hela förfarandet. Sökanden ska förbli närvarande och tillgänglig under hela förfarandet.

Or. en

Motivering

I enlighet med EU-domstolens rättspraxis ska de beslutande myndigheterna samarbeta med sökanden vid fastställandet av relevanta faktorer i ärendet. Detta är också den ordalydelse som används i artikel 4.1 i det befintliga direktivet.

 

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen].

3.  Den beslutande myndigheten ska bedöma de relevanta faktorerna i ansökan om internationellt skydd i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen].

Or. en

 

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 5 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Sökanden har gjort en genuin ansträngning för att styrka sin ansökan.

(a)  Sökanden har gjort en genuin ansträngning för att underbygga sin ansökan om internationellt skydd.

Or. en

 

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 5 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt, såvida inte sökanden kan framföra goda skäl till varför han eller hon inte gjort det.

utgår

Or. en

Motivering

Det finns flera skäl till att en sökande kanske inte ansöker om internationellt skydd med en gång. Det faktum att sökanden har ansökt om internationellt skydd så tidigt som möjligt bör inte avgöra vilken vikt som fästs vid sökandens utsagor.

 

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Utan att det påverkar Genèvekonventionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ska en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] normalt inte beviljas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet.

3.  Förutsatt att samtliga beslut fattas helt i linje med Genèvekonventionen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kan en sökande som lämnar in en efterföljande ansökan i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) XXX/XXX [Förfarandeförordningen] nekas flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande om risken för förföljelse eller allvarlig skada grundar sig på omständigheter som sökanden genom eget beslut har skapat efter att ha lämnat ursprungslandet.

Or. en

Motivering

Enligt EU-domstolens rättspraxis är det tydligt att sökanden inte måste bete sig diskret, iaktta återhållsamhet från religiösa vanor eller dölja sin sexuella läggning för att ha rätt till internationellt skydd. Om internationellt skydd nekas, måste detta vara helt i linje med Genèvekonventionen och med EU-domstolens och Europadomstolens rättspraxis.

 

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  parter eller organisationer, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium,

(b)  parter eller organisationer, med fullmakt från staten, inklusive internationella organisationer, som kontrollerar staten eller en betydande del av statens territorium,

Or. en

Motivering

Artikel 1 D i Genèvekonventionen omfattar även personer som får skydd genom FN:s flyktingkommissariat, som måste få mandat från staten i fråga för att få närvara på dess territorium. Vidare bör inte icke-statliga aktörer betraktas som aktörer som ger skydd, om de inte har fått särskilt mandat från staten att göra detta, eftersom de inte kan ställas till svars enligt internationell rätt och endast kan ge tillfälligt stöd med begränsad effektivitet.

 

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

förutsatt att dessa är villiga och förmögna att erbjuda skydd i enlighet med punkt 2.

så länge som dessa är villiga och förmögna att ge skydd i enlighet med punkt 2.

Or. en

Motivering

Skydd för sökanden måste ges i praktiken och i det särskilda fallet, och inte bara principiellt eller i allmänna ordalag. Den behöriga myndigheten måste visa att skyddet inte bara ges tillfälligt med begränsad effektivitet.

 

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Som en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd ska den beslutande myndigheten fastställa att en sökande inte är i behov av internationellt skydd om han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av ursprungslandet och rimligen kan förväntas bosätta sig där, om han eller hon i den delen av landet

1.  Som en del av bedömningen av ansökan om internationellt skydd, och förutsatt att staten eller statens företrädare inte är de aktörer som utövar förföljelse eller ger upphov till allvarlig skada, kan den beslutande myndigheten fastställa att en sökande inte är i behov av internationellt skydd om han eller hon på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av ursprungslandet och rimligen kan förväntas bosätta sig där, om han eller hon i den delen av landet

Or. en

Motivering

Medlemsstaterna bör inte använda sig av alternativet med internt skydd i de fall då staten eller företrädare med koppling till staten utövat förföljelsen eller gett upphov till den allvarliga skadan. Eftersom begreppet internt skydd tillämpas i mycket varierande grad i medlemsstaterna och eftersom det inte används på något enhetligt sätt, bör tillämpningen av detta fortsätta vara fakultativ för medlemsstaterna.

 

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Bedömningen av tillgången till internt skydd ska göras när den beslutande myndigheten har fastställt att kriterierna för att vara berättigad till skydd annars skulle tillämpas. Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd.

2.  Det ska ankomma på den beslutande myndigheten att visa att internt skydd finns tillgängligt. Detta ska inte hindra sökanden från att lägga fram bevis för att motbevisa eventuella uppgifter från den beslutande myndigheten att internt skydd finns tillgängligt. Det ska inte krävas att sökanden bevisar att han eller hon har uttömt alla möjligheter att få skydd i sitt ursprungsland innan han eller hon ansökte om internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Det finns inga goda skäl till varför beslut om tillgång till internt skydd bör fattas efter att den beslutande myndigheten redan har beslutat att sökanden annars skulle vara i behov av skydd. Det bör ingå i den allmänna bedömningen av sökandens skyddsbehov. Vidare välkomnar föredraganden det faktum att bevisbördan tydligt läggs på den beslutande myndigheten, men detta bör inte hindra sökanden från att motbevisa eventuella uppgifter om att internt skydd finns tillgängligt för honom eller henne.

 

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1 – led d – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Begreppet viss samhällsgrupp ska särskilt omfatta en grupp där

(d)  Begreppet tillhörighet till en viss samhällsgrupp ska särskilt omfatta en grupp där

Or. en

 

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1 – led d – strecksats 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  medlemmarna har en gemensam väsentlig egenskap eller en gemensam bakgrund som inte kan ändras eller har en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte bör tvingas avsvära sig den, och

–  medlemmarna har en gemensam medfödd egenskap eller en gemensam bakgrund som inte kan ändras eller har en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte bör tvingas avsvära sig den, eller

Or. en

Motivering

I de båda strecksatserna anges två olika faktorer som styr förekomsten av en viss samhällsgrupp. Skälen bör därför vara alternativa och inte kumulativa.

 

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1 – led d – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Beroende på omständigheterna i ursprungslandet kan begreppet omfatta en grupp som har sexuell läggning som gemensam egenskap (en term som inte får tolkas så att det innefattar handlingar som anses brottsliga enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning); vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp eller när ett karakteristiskt drag hos en sådan grupp ska fastställas ska vederbörlig hänsyn tas till könsrelaterade aspekter, inbegripet könsidentitet.

Beroende på omständigheterna i ursprungslandet ska begreppet omfatta en grupp som har sexuell läggning som gemensam egenskap och genusrelaterade aspekter, inbegripet könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper. Vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp eller när ett karakteristiskt drag hos en sådan grupp ska fastställas ska vederbörlig hänsyn tas till dessa aspekter.

Or. en

Motivering

En bestämmelse som kopplar sexuell läggning till handlingar som anses brottsliga är olämplig och bör tas bort. Sexuell läggning enligt lag kan aldrig innebära handlingar som anses brottsliga och har inget rättsligt mervärde eftersom begreppet sexuell läggning tydligt fastställs i europeiska fördrag och i EU-rätten och därmed även erkänns i nationell rätt.

 

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Vid bedömningen av om en sökande har en välgrundad fruktan för förföljelse kan den beslutande myndigheten inte rimligen förvänta sig att en sökande ska bete sig diskret eller iaktta återhållsamhet i fråga om vissa vanor, när sådant beteende eller sådana vanor är inneboende i hans eller hennes identitet, för att undvika risken för förföljelse i hans eller hennes ursprungsland.

3.  Vid bedömningen av om en sökande har en välgrundad fruktan för förföljelse kan den beslutande myndigheten inte rimligen förvänta sig att en sökande ska bete sig diskret eller iaktta återhållsamhet i fråga om vissa vanor, när sådant beteende eller sådana vanor är inneboende i hans eller hennes identitet eller samvete, för att undvika risken för förföljelse i hans eller hennes ursprungsland.

Or. en

Motivering

Begreppet ”identitet” är något restriktivt. En person kan till följd av sitt samvete ha en välgrundad rädsla för förföljelse.

 

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  En tredjelandsmedborgare eller en statslös person ska vara utesluten från att vara flykting om

1.  En tredjelandsmedborgare eller en statslös person ska vara utesluten från denna förordnings tillämpningsområde om

Or. en

Motivering

Artikel 1 D i Genèvekonventionen innebär inte att vissa kategorier av personer nekas status som flykting. Den innebär helt enkelt att de inte har de konventionsenliga rättigheterna och förmånerna. Eftersom denna artikel är inspirerad av artikel 1 D i Genèvekonventionen, bör samma förhållningssätt intas i denna förordning.

 

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Vid tillämpningen av punkt 2 b och c ska följande handlingar betecknas som allvarliga icke-politiska brott:

utgår

(a)  Särskilt grymma handlingar, där handlingen i fråga är oproportionerlig i förhållande till det påstådda politiska syftet.

 

(b)  Terroristhandlingar, som kännetecknas av våld riktat mot civilbefolkningen, även om de begås i ett förment politiskt syfte.

 

Or. en

Motivering

I EU-domstolens rättspraxis, som det hänvisas till i skäl 31, görs en tolkning av bestämmelserna i den nuvarande artikel 12.2 b och c. Det skapar bara förvirring om artikeln förses med ytterligare en punkt. Tolkningen av EU-domstolens rättspraxis anges i skäl 31, och detta är tydligt och tillräckligt för att tolka artikel 12.2 b och c när det gäller terroristhandlingar och särskilt grymma handlingar. Punkt 5 bör därför utgå.

 

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Uteslutandet av en person från flyktingstatus ska endast vara beroende av huruvida villkoren i punkterna 1–5 är uppfyllda och ska inte vara föremål för någon ytterligare proportionalitetsprövning i det enskilda fallet.

utgår

Or. en

Motivering

The Commission's proposed text in Article 12(6) is terribly confusing insofar as it refers to case law. The principle of proportionality is a general principle of Union law. The CJEU, in its case-law, has stated that whether someone is refused refugee status on the grounds laid down in Article 12 depends on an assessment of the “seriousness of the acts committed”, which in turn requires taking account of “all the circumstances surrounding the acts in question and the situation of that person”. This inevitably requires a proportionality test. The Commission proposal is misleading in that regard and should be deleted.

 

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 14 – avdelning

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Återkallande av, upphävande av eller vägran att förnya flyktingstatus

Återkallande av flyktingstatus

 

(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)

Or. en

Motivering

I artikel 2.14 i den föreslagna förordningen ges en definition av begreppet ”återkallande av internationellt skydd”, nämligen ”ett beslut av en behörig myndighet om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya en persons flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande”. Med tanke på denna definition är det lämpligt att genomgående använda formuleringen ”återkallande av internationellt skydd” i artiklarna och att inte ständigt upprepa ”upphävande av eller vägran att förnya”.

 

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Den beslutande myndigheten ska återkalla, upphäva eller vägra att förnya en tredjelandsmedborgares eller en statslös persons flyktingstatus om

1.  Den beslutande myndigheten ska återkalla en tredjelandsmedborgares eller en statslös persons flyktingstatus om

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  det finns skälig anledning att betrakta honom eller henne som en fara för säkerheten i den medlemsstat där han eller hon befinner sig,

(d)  det finns skälig anledning att betrakta honom eller henne som en fara för säkerheten i den medlemsstat där han eller hon befinner sig efter att genom en lagakraftvunnen dom ha dömts för ett synnerligen allvarligt brott,

Or. en

Motivering

Genèvekonventionen innehåller inga grunder för återkallande som motsvarar dem i artikel 14.1 d och e. Föredraganden anser att de bör anpassas till varandra eftersom det är det faktum att en flykting har dömts för ett allvarligt brott som kan ge ”skälig anledning” att betrakta personen som en fara för säkerheten i medlemsstaten i fråga.

 

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  han eller hon utgör en samhällsfara i den medlemsstat där han eller hon befinner sig, med hänsyn till att han eller hon genom en lagakraftvunnen dom har dömts för ett synnerligen allvarligt brott,

utgår

Or. en

Motivering

Genèvekonventionen innehåller inga grunder för återkallande som motsvarar dem i artikel 14.1 d och e. Föredraganden anser att de bör anpassas till varandra eftersom det är det faktum att en flykting har dömts för ett allvarligt brott som kan ge ”skälig anledning” att betrakta personen som en fara för säkerheten i medlemsstaten i fråga.

 

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  artikel 23.2 tillämpas.

utgår

Or. en

Motivering

Principen om non-refoulement är ovillkorlig enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevant rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Ingen person bör därför återsändas om han eller hon skulle utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna punkt är irrelevant och bör utgå.

 

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  I de situationer som avses i punkt 1 d–f får den beslutande myndigheten besluta att inte bevilja status till en flykting om ett sådant beslut ännu inte har fattats.

2.  I de situationer som avses i punkt 1 d får den beslutande myndigheten besluta att inte bevilja status till en flykting om ett sådant beslut ännu inte har fattats.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Personer på vilka punkt 1 d–f eller punkt 2 är tillämpliga ska ha de rättigheter som anges i eller som liknar dem som anges i artiklarna 3, 4, 16, 22, 31, 32 och 33 i Genèvekonventionen om de befinner sig i medlemsstaten.

3.  Personer på vilka punkt 1 d eller punkt 2 är tillämpliga ska ha de rättigheter som anges i eller som liknar dem som anges i artiklarna 3, 4, 16, 22, 31, 32 och 33 i Genèvekonventionen om de befinner sig i medlemsstaten.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Den beslutande myndighetens beslut om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya flyktingstatus i enlighet med punkt 1 a ska få verkan först tre månader efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

5.  Den beslutande myndighetens beslut om att återkalla flyktingstatus i enlighet med punkt 1 a ska få verkan först tre månader efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    65

Förslag till förordning

Artikel 15 – stycke 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För tillämpningen av artikel 14.1 ska den beslutande myndigheten ompröva flyktingstatusen särskilt

Vid tillämpning av artikel 14.1 kan den beslutande myndigheten ompröva flyktingstatusen, särskilt om sådan information på unionsnivå om ursprungsländer som avses i artikel 8 i förordning (EU) XXX/XX [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå] och gemensam analys av information om ursprungsländer som avses i artikel 10 i denna påvisar en väsentlig ändring i ursprungslandet som är av betydelse för sökandens skyddsbehov.

Or. en

Motivering

En systematisk omprövning av skyddsbehoven skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. De myndigheter som ansvarar för beslut om behov av internationellt skydd är inte de som utfärdar uppehållstillstånd. Det är också viktigt att inte i onödan undergräva utsikterna till integration genom uppfattningen att skyddet kanske endast är tillfälligt.

 

Ändringsförslag    66

Förslag till förordning

Artikel 15 – stycke 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  om information på unionsnivå om ursprungsländer och gemensam analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] påvisar en väsentlig ändring i ursprungslandet som är av betydelse för sökandens skyddsbehov,

utgår

Or. en

Motivering

Denna punkt har införlivats i inledningen till första stycket.

 

Ändringsförslag    67

Förslag till förordning

Artikel 15 – stycke 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  vid första förnyelsen av det uppehållstillstånd som utfärdats till en flykting.

utgår

Or. en

Motivering

En systematisk omprövning av skyddsbehoven skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. De myndigheter som ansvarar för beslut om behov av internationellt skydd är inte de som utfärdar uppehållstillstånd. Det är också viktigt att inte i onödan undergräva utsikterna till integration genom uppfattningen att skyddet kanske endast är tillfälligt. Ledet bör därför utgå.

 

Ändringsförslag    68

Förslag till förordning

Artikel 16 – stycke 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt.

(c)  ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt, eller

Or. en

 

Ändringsförslag    69

Förslag till förordning

Artikel 16 – stycke 1 – led ca (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av en naturkatastrof eller en katastrof orsakad av människan.

Or. en

Motivering

Personer eller grupper av personer som, av tungt vägande skäl som rör plötsliga eller fortlöpande förändringar i omgivningen som negativt påverkar deras liv eller levnadsvillkor, måste lämna sina hem samt söker efter och behöver skydd bör uppfylla kraven i denna förordning för att betecknas som internationellt skyddsbehövande i Europeiska unionen.

 

Ändringsförslag    70

Förslag till förordning

Artikel 20 – avdelning

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Återkallande av, upphävande av eller vägran att förnya status som subsidiärt skyddsbehövande

Återkallande av status som subsidiärt skyddsbehövande

 

(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)

Or. en

Motivering

I artikel 2.14 i den föreslagna förordningen ges en definition av begreppet ”återkallande av internationellt skydd”, nämligen ”ett beslut av en behörig myndighet om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya en persons flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande”. Med tanke på denna definition är det lämpligt att genomgående använda formuleringen ”återkallande av internationellt skydd” i artiklarna och att inte ständigt upprepa ”upphävande av eller vägran att förnya”.

 

Ändringsförslag    71

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Den beslutande myndigheten ska återkalla, upphäva eller vägra att förnya en tredjelandsmedborgares eller en statslös persons status som subsidiärt skyddsbehövande om

1.  Den beslutande myndigheten ska återkalla en tredjelandsmedborgares eller en statslös persons status som subsidiärt skyddsbehövande om

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    72

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  artikel 23.2 tillämpas.

utgår

Or. en

Motivering

Principen om non-refoulement är ovillkorlig enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevant rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Ingen person bör därför återsändas om han eller hon skulle utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna punkt är irrelevant och bör utgå.

 

Ändringsförslag    73

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Den beslutande myndighetens beslut om att återkalla, upphäva eller vägra att förnya status som subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med punkt 1 a ska få verkan först tre månader efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

3.  Den beslutande myndighetens beslut om att återkalla status som subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med punkt 1 a ska få verkan först tre månader efter det att beslutet har fattats, så att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen ges möjlighet att ansöka om rätt att vistas i medlemsstaten på andra grunder i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    74

Förslag till förordning

Artikel 21 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För tillämpningen av artikel 20.1 ska den beslutande myndigheten ompröva statusen som subsidiärt skyddsbehövande särskilt

Vid tillämpning av artikel 20.1 kan den beslutande myndigheten ompröva statusen som subsidiärt skyddsbehövande, särskilt om sådan information på unionsnivå om ursprungsländer som avses i artikel 8 i förordning (EU) XXX/XX [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå] och gemensam analys av information om ursprungsländer som avses i artikel 10 i denna påvisar en väsentlig ändring i ursprungslandet som är av betydelse för sökandens skyddsbehov.

Or. en

Motivering

En systematisk omprövning av skyddsbehoven skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. De myndigheter som ansvarar för beslut om behov av internationellt skydd är inte de som utfärdar uppehållstillstånd. Det är också viktigt att inte i onödan undergräva utsikterna till integration genom uppfattningen att skyddet kanske endast är tillfälligt.

 

Ändringsförslag    75

Förslag till förordning

Artikel 21 – stycke 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  om information på unionsnivå om ursprungsländer och gemensam analys av information om ursprungsländer som avses i artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) XXX/XX [Förordning om Europeiska unionens asylbyrå] påvisar en väsentlig ändring i ursprungslandet som är av betydelse för sökandens skyddsbehov,

utgår

Or. en

Motivering

Denna punkt har införlivats i inledningen till första stycket.

 

Ändringsförslag    76

Förslag till förordning

Artikel 21 – stycke 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  vid första och andra förnyelsen av det uppehållstillstånd som utfärdats till en person som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande.

utgår

Or. en

Motivering

En systematisk omprövning av skyddsbehoven skulle vara en mycket resursintensiv process för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. De myndigheter som ansvarar för beslut om behov av internationellt skydd är inte de som utfärdar uppehållstillstånd. Det är också viktigt att inte i onödan undergräva utsikterna till integration genom uppfattningen att skyddet kanske endast är tillfälligt. Ledet bör därför utgå.

 

Ändringsförslag    77

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Flyktingar och personer som har beviljats status som subsidiärt skyddsbehövande ska ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i detta kapitel. Detta kapitel ska inte påverka de rättigheter och skyldigheter som följer av Genèvekonventionen.

1.  Utan att det påverkar de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i Genèvekonventionen ska personer som har beviljats internationellt skydd ha de rättigheter och skyldigheter som följer av detta kapitel.

Or. en

Motivering

Språklig ändring.

 

Ändringsförslag    78

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Vid tillämpningen av de bestämmelser i detta kapitel som rör underåriga ska de relevanta myndigheterna i första hand se till barnets bästa.

5.  Vid tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaterna i första hand se till barnets bästa.

Or. en

Motivering

Hänvisningen till barnets bästa i första hand bör avse hela förordningen och inte bara bestämmelserna i kapitel VII enligt vad som anges i artikeln.

 

Ändringsförslag    79

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om det inte är förbjudet enligt de internationella åtaganden som avses i punkt 1 får en flykting eller en person som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande avvisas, vare sig denne formellt erkänts eller ej, om

utgår

(a)   det finns skälig anledning att betrakta honom eller henne som en fara för säkerheten i den medlemsstat där han eller hon befinner sig,

 

(b)   han eller hon utgör en samhällsfara i den medlemsstaten med hänsyn till att han eller hon genom en lagakraftvunnen dom har dömts för ett synnerligen allvarligt brott.

 

I dessa fall ska också flyktingstatusen eller statusen som subsidiärt skyddsbehövande återkallas i enlighet med artikel 14 respektive artikel 20.

 

Or. en

Motivering

Principen om non-refoulement är ovillkorlig enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevant rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Därför ska ingen person återsändas om han eller hon skulle utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Punkten är följaktligen irrelevant och bör utgå.

 

Ändringsförslag    80

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Medlemsstaterna får besluta att denna artikel också ska tillämpas på andra nära släktingar som levde tillsammans som en del av familjen vid tidpunkten för avfärden från ursprungslandet eller innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium, och som då för sin försörjning var helt eller delvis beroende av den person som beviljats internationellt skydd.

6.  Medlemsstaterna får besluta att denna artikel också ska tillämpas på andra nära släktingar som levde tillsammans som en del av familjen vid tidpunkten för avfärden från ursprungslandet eller innan sökanden anlände till medlemsstaternas territorium.

Or. en

Motivering

Om medlemsstaterna beslutar att stärka denna artikel för att uppnå sammanhållning av familjer, bör de inte endast få tillämpa den för nära släktingar som är helt eller delvis beroende av den skyddsbeviljade personen för sin försörjning. Medlemsstaterna bör ha fortsatt bestämmanderätt i detta avseende.

 

Ändringsförslag    81

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  För personer som innehar flyktingstatus ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på tre år och ska därefter kunna förnyas för perioder av tre år.

(a)  För personer som innehar flyktingstatus ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på fem år och ska därefter kunna förnyas för perioder av fem år.

Or. en

Motivering

In the interests of encouraging integration in the host Member State, and in offering a positive incentive for beneficiaries of international protection not to engage in secondary movements, the standard period of validity of residence permits should be extended and harmonised. It is important not to unduly undermine integration prospects via the perception that protection may only be temporary. The harmonised duration of residence permits granted to those in need of international protection should take full account of current practice across the Member States and should not be based on a 'race to the bottom' principle.

 

Ändringsförslag    82

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på ett år och ska därefter kunna förnyas för perioder av två år.

(b)  För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet ha en giltighetstid på fem år och ska därefter kunna förnyas för perioder av fem år.

Or. en

Motivering

In the interests of encouraging integration in the host Member State, and in offering a positive incentive for beneficiaries of international protection not to engage in secondary movements, the standard period of validity of residence permits should be extended and harmonised. It is important not to unduly undermine integration prospects via the perception that protection may only be temporary. The harmonised duration of residence permits granted to those in need of international protection should take full account of current practice across the Member States and should not be based on a 'race to the bottom' principle.

 

Ändringsförslag    83

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Om behöriga myndigheter återkallar, upphäver eller vägrar att förnya en tredjelandsmedborgares flyktingstatus i enlighet med artikel 14 och status som subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med artikel 20.

(a)  Om behöriga myndigheter återkallar en tredjelandsmedborgares flyktingstatus i enlighet med artikel 14 eller status som subsidiärt skyddsbehövande i enlighet med artikel 20.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för överensstämmelse med tidigare ändringsförslag.

 

Ändringsförslag    84

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 2 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Om artikel 23.2 tillämpas.

utgår

Or. en

Motivering

Principen om non-refoulement är ovillkorlig enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevant rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Därför ska ingen person återsändas om han eller hon skulle utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Punkten är följaktligen irrelevant och bör utgå.

 

Ändringsförslag    85

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Om hänsyn som rör nationell säkerhet eller allmän ordning kräver det.

(c)  Om tvingande hänsyn som rör nationell säkerhet eller allmän ordning kräver det.

Or. en

Motivering

Kommissionen föreslår ett borttagande av ordet ”tvingande” som finns med i det nuvarande direktivet utan att ge några goda skäl till detta. Eftersom punkten handlar om att upphäva uppehållstillståndet för en person som har visat sig behöva internationellt skydd, är det tydligt att det måste finnas tvingande hänsyn för att göra detta.

 

Ändringsförslag    86

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Behöriga myndigheter ska utfärda resehandlingar till personer som innehar flyktingstatus, i den form som anges i bilagan till Genèvekonventionen och med de minimisäkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som anges i rådets förordning (EG) nr 2252/200445. Dessa resehandlingar ska vara giltiga i minst ett år.

1.  Behöriga myndigheter ska utfärda resehandlingar till personer som innehar flyktingstatus, i den form som anges i bilagan till Genèvekonventionen och med de minimisäkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som anges i rådets förordning (EG) nr 2252/200445. Dessa resehandlingar ska vara giltiga i minst fem år.

__________________

__________________

45 Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).

45 Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).

Or. en

Motivering

I linje med de föreslagna ändringarna av längden på uppehållstillstånden för personer som beviljats internationellt skydd, bör även giltighetstiden utökas för de resehandlingar som utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd. Handlingarnas giltighetstid bör överensstämma med den vanliga giltighetstiden för resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna.

 

Ändringsförslag    87

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Behöriga myndigheter ska utfärda resehandlingar med de minimisäkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som anges i rådets förordning (EG) nr 2252/2004 till personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande och som inte kan få ett nationellt pass. Dessa handlingar ska vara giltiga i minst ett år.

2.  Behöriga myndigheter ska utfärda resehandlingar med de minimisäkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som anges i rådets förordning (EG) nr 2252/2004 till personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande och som inte kan få ett nationellt pass. Dessa handlingar ska vara giltiga i minst fem år.

Or. en

Motivering

I linje med de föreslagna ändringarna av längden på uppehållstillstånden för personer som beviljats internationellt skydd, bör även giltighetstiden utökas för de resehandlingar som utfärdas till personer som beviljats internationellt skydd. Handlingarnas giltighetstid bör överensstämma med den vanliga giltighetstiden för resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna.

 

Ändringsförslag    88

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  För personer som innehar status som subsidiärt skyddsbehövande får medlemsstaterna begränsa socialt bistånd till grundläggande förmåner.

utgår

Or. en

Motivering

Det är mycket oklart varför personer som behöver skydd och som beviljas subsidiärt skydd inte bör få samma sociala bistånd som andra personer som behöver internationellt skydd. Det bör inte förekomma någon ojämlik behandling av personer som behöver internationellt skydd. Detta är både juridiskt tvivelaktigt och administrativt besvärligt. Så snart skyddsbehovet har fastställts har alla dessa personer samma sociala behov i värdmedlemsstaten.

 

Ändringsförslag    89

Förslag till förordning

Artikel 36 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Om ett ensamkommande barn beviljas internationellt skydd och spårningen av hans eller hennes familjemedlemmar inte redan har påbörjats, ska behöriga myndigheter börja spåra dem så snart som möjligt efter det att internationellt skydd har beviljats, och i detta sammanhang värna om den underåriges bästa. Om spårningen redan har påbörjats ska den om lämpligt fortsätta. Om den underåriges eller dennes nära släktingars liv eller integritet hotas, särskilt om dessa nära släktingar är kvar i ursprungslandet, måste det säkerställas att insamling, behandling och spridning av uppgifter om dessa personer sker konfidentiellt.

5.  Om ett ensamkommande barn beviljas internationellt skydd och spårningen av hans eller hennes familjemedlemmar inte redan har påbörjats, ska behöriga myndigheter börja spåra dem så snart som möjligt efter det att internationellt skydd har beviljats, och i detta sammanhang värna om den underåriges bästa. Om spårningen redan har påbörjats ska den om lämpligt fortsätta. Om den underåriges eller dennes nära släktingars liv eller integritet hotas, särskilt om dessa nära släktingar är kvar i ursprungslandet, måste det säkerställas att insamling, behandling och spridning av uppgifter om dessa personer sker konfidentiellt, för att inte riskera deras säkerhet.

Or. en

Motivering

Ändringen inges för att förtydliga syftet med att inhämta information konfidentiellt.

 

Ändringsförslag    90

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd ska dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder som tillhandahålls av medlemsstaterna, särskilt språkkurser, program för samhällsorientering och samhällsintegration samt yrkesutbildning som beaktar deras särskilda behov.

1.  För att underlätta integrationen i samhällslivet av personer som beviljats internationellt skydd ska dessa personer ha tillgång till integrationsåtgärder som tillhandahålls av medlemsstaterna, särskilt program för samhällsorientering och samhällsintegration samt yrkesutbildning, som är kostnadsfria och lättillgängliga samt beaktar deras särskilda behov.

Or. en

Motivering

Föredraganden välkomnar bestämmelserna om tillgång till integrationsåtgärder men anser att sådana åtgärder alltid måste vara kostnadsfria och lättillgängliga för personer som beviljats internationellt skydd (dvs. inte endast tillhandahållas i en eller två större städer i en medlemsstat) och ta hänsyn till personernas särskilda behov. Detta gäller särskilt om en medlemsstat vill göra deltagandet obligatoriskt för personer som beviljats internationellt skydd. Bestämmelsen om språkkurser införlivas i nästkommande punkt.

 

Ändringsförslag    91

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Medlemsstaterna ska ge personer som beviljats internationellt skydd verklig tillgång till språkkurser, som ska vara kostnadsfria, från den dag de beviljas internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Språkkunskaper är nödvändigt för att personer som beviljats skydd ska kunna få en lämplig levnadsstandard, realistiska sysselsättningsmöjligheter och bättre integrationsutsikter. Att lära sig det officiella språket eller ett av de officiella språken i den berörda medlemsstaten ökar personens självständighet och möjlighet till integration i värdlandet och avskräcker från sekundära förflyttningar. Faktisk tillgång till språkkurser bör därför ges samtliga personer från den dag då de ansöker om internationellt skydd.

 

Ändringsförslag    92

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna får göra deltagandet i integrationsåtgärder obligatoriskt.

2.  Medlemsstaterna får göra deltagandet i integrationsåtgärder obligatoriskt, förutsatt att integrationsåtgärderna i fråga är lättillgängliga och kostnadsfria samt tar hänsyn de särskilda behoven hos den person som beviljats internationellt skydd.

Or. en

Motivering

Föredraganden välkomnar bestämmelserna om tillgång till integrationsåtgärder men anser att sådana åtgärder alltid måste vara kostnadsfria och lättillgängliga för personer som beviljats internationellt skydd (dvs. inte endast tillhandahållas i en eller två större städer i en medlemsstat) och ta hänsyn till personernas särskilda behov. Detta gäller särskilt om en medlemsstat vill göra deltagandet obligatoriskt för personer som beviljats internationellt skydd.

 

Ändringsförslag    93

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 2a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Medlemsstaterna ska inte vidta straffåtgärder mot personer som beviljats internationellt skydd om de inte kan delta i integrationsåtgärder på grund av omständigheter som ligger utom deras kontroll eller på grund av att integrationsåtgärderna i fråga är av olämplig karaktär.

Or. en

 

Ändringsförslag    94

Förslag till förordning

Artikel 44 – punkt -1 (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1.  I artikel 4 i direktiv 2003/109/EG ska punkt 2 tredje stycket ersättas med följande:

 

”I fråga om personer som beviljats internationellt skydd ska hänsyn tas till perioden mellan datumet för ansökan om internationellt skydd utifrån vilken internationellt skydd beviljats och datumet för beviljande av uppehållstillstånd enligt artikel 26 i förordning (EU) ..../... [skyddsförordningen] vid beräkningen av den period som avses i punkt 1.”

Or. en

Motivering

The Commission proposes for the beneficiaries of international protection to benefit from long term residence, however the period would only start once their status is granted. The Rapporteur is of the opinion that the protection needs and circumstance of an applicant for an international protection, whom protection is granted at a later stage, are exactly the same as those of beneficiaries on international protection. The period of long term residence should therefore start from the day when an application is made. The Council Directive 2003/109/EC should therefore be amended accordingly.

 

Ändringsförslag    95

Förslag till förordning

Artikel 46 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna förordning ska tillämpas från och med den [sex månader från dess ikraftträdande].

Denna förordning ska tillämpas från och med den [tre månader från dess ikraftträdande].

Or. en

 

 

MOTIVERING

Den föreslagna översynen av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) syftar till att svara på de senaste årens migrationstrender och mottagandet av ett stort antal tredjelandsmedborgare i Europeiska unionen, varav många är i behov av internationellt skydd. Att föreslå en ny översyn av Ceas så snart efter att den senaste reformen antagits är kanske inte det bästa sättet för att säkerställa att systemet fungerar fullt ut och får rotfäste i nationell politik och praxis. Man bör dock ta tillfället i akt att reformera Ceas för att förbättra unionens gemensamma asylpolitik, som bör grundas på verklig solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning, genom att gradvis övergå till en enhetlig status för internationellt skydd som gäller i hela unionen, liksom anges i artikel 78.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

 

Föredraganden ser därför förslaget om att omvandla skyddsdirektivet till en förordning som en möjlighet att ta ytterligare ett steg mot en fortlöpande, positiv och ökad harmonisering av normerna för att fastställa vilka personer som är i behov av internationellt skydd och de rättigheter som dessa ska åtnjuta. Eftersom systemet är ansträngt är det viktigt att slå fast den europeiska asyltraditionen som baseras på Genèvekonventionen och stärka andra former av skydd som unionen successivt har tagit fram utifrån dess gemensamma värden.

 

Det var med detta i åtanke som föredraganden särskilt ville se till att rättspraxis vid två europeiska domstolar, i Luxemburg och Strasbourg, integrerades på riktigt sätt i den omarbetade lagstiftningen, t.ex. regelverket om grundläggande rättigheter och antidiskriminering. Föredraganden tog hänsyn till den politik och praxis som medlemsstaterna hittills utformat utifrån skyddsdirektivet och försökte förbättra detta.

 

Vägledande för föredragandens politiska val i betänkandet var logiken att tillnärma de båda skyddsstatusarna och vidta ytterligare harmoniseringsåtgärder. Medlemsstaternas nuvarande praxis och själva grundidén med skydd ger inte några verkliga skäl till att göra åtskillnad mellan de båda statusarna. Verkligheten är den att det subsidiära skyddet baseras på det ogrundade antagandet att skyddet är av en mer tillfällig och mindre effektiv karaktär.

 

Vidare försökte föredraganden kombinera skydd med integration i stället för med straffåtgärder, vilket därmed främjar en långsiktig social sammanhållning och trygghet för alla och avskräcker från sekundära förflyttningar. Vägledande för de föreslagna ändringarna var den allmänna oron för hur förordningen skulle fungera i praktiken framöver utan att överhopa medlemsstaterna med administrativa uppgifter.

 

Föredraganden vill på samma sätt ändra den föreslagna obligatoriska omprövningen av beviljad status som internationellt skyddsbehövande, både om nya omständigheter råder i ursprungslandet och vid själva förnyelsen. Föredraganden håller med om att händelser i ursprungslandet, vilka bedöms på ett harmoniserat sätt av Europeiska unionens asylbyrå, kan påverka skyddsbehoven, men att en systematisk omprövning skulle visa sig vara mycket resursintensiv för de beslutande myndigheterna i medlemsstaterna. Om en person som beviljats skydd ständigt och potentiellt kan bli föremål för en sådan omprövning kan detta dessutom undergräva utsikterna till integration i värdsamhället. Föredraganden föreslår därför att omprövningen ska vara valfri för medlemsstaterna i stället för att ingå som en automatisk och obligatorisk del i asylförfarandet.

 

Föredraganden vill på samma sätt inte se att den omarbetade EU-lagstiftningen leder till kortare giltighetstider för uppehållsstånd än de som medlemsstaterna för närvarande erbjuder personer som beviljats internationellt skydd och som vistas på deras territorium. Hon föreslår därför att EU:s nya standardperiod för uppehållstillståndens giltighet ändras såväl för flyktingar som för personer som beviljats internationellt skydd, så att den bättre återspeglar befintlig nationell praxis och ger personerna större rättssäkerhet. Även detta syftar till att uppmuntra personerna att investera i sig själva och därmed bidra till värdsamhällena.

 

Ändringarna i detta avseende syftar vidare till att harmonisera uppehållstillståndens giltighet för flyktingar och personer som beviljats subsidiärt skydd. Den sistnämnda statusen innebär inte att ett mer tillfälligt skydd behövs utan ett annat slags skydd eftersom den inte ingår i rättsliga definitionen av och statusen som flykting. Dessa personer är inte flyktingar i egentlig mening, men de utsätts dock också för stora risker i ursprungslandet, kan inte återvända hem på ett säkert sätt och måste skapa sig ett nytt liv i ett land som ger dem skydd. Det är därför lika viktigt för dem som för flyktingar att man försöker skapa en rättslig ram för att uppmuntra till integration. Bortsett från uppehållstillståndens giltighetstid, var logiken med att tillnärma de båda skyddsstatusarna vägledande för en rad ändringsförslag från föredraganden.

 

Det finns anledning att vara stolt över dagens uppnådda harmoniseringsnivå, men denna trend måste fortsätta. Föredraganden vill lyfta fram Europas humana asyltradition, som har funnits i århundraden och successivt rotat sig i hela EU. Detta innebär att regelverket måste konsolideras och att ytterligare harmonisering måste till mellan medlemsstaterna. Det innebär också att man måste förutse och se till framtiden. Föredraganden förslår i detta avseende en nyskapande ändring i fråga om miljöförändringar. Naturkatastrofer eller förändringar av vår planet orsakade av människan ger redan upphov till situationer av utsatthet och kan drabba fler och fler människor. De kan leda till att människor måste lämna sina hem och till och med sitt land för att finna skydd utomlands. Internationellt skydd som ges enligt EU-rätten bör också omfatta dessa nya skyddsbehov.

 

Skydd mot förföljelse innebär dock kanske inte alltid att man måste lämna sitt land. Föredraganden medger att man i särskilda fall kan vara flykting i sitt eget land, om staten eller företrädare med koppling till staten utövar förföljelsen eller ger upphov till den allvarliga skadan. Det vore att gå för långt om man tvingade medlemsstater att undersöka alternativet med internt skydd efter att den beslutande myndigheten redan har beslutat att sökanden annars skulle vara i behov av skydd. Alternativet med internt skydd bör finnas kvar i vissa fall, men bara som en valmöjlighet och inte som ett krav för medlemsstaterna.

 

Avslutningsvis syftar de ändringar som föredraganden föreslagit allmänt till att säkerställa att skyddsbehövande erkänns på vederbörligt sätt och åtnjuter rättigheter som kommer att underlätta deras integration, oavsett var de vistas i unionen. Föredraganden vill betona att en reformering av Ceas innebär en förbättring av det skydd som ges till behövande tredjelandsmedborgare, i enlighet med EU:s traditioner och värden. EU måste sörja för sin egen säkerhet, men båda dessa aspekter går hand i hand: EU måste vara säkert om det ska kunna fortsätta vara en fristad för de som flyr från konflikter och grymheter och söker skydd. Om tonvikt läggs vid påföljder och eventuellt utnyttjande av systemet, kommer detta antagligen endast att stärka den allmänna känslan av otrygghet, såväl hos skyddsbehövande som hos EU-medborgare. Ett positivt budskap bör sändas i båda riktningar, så att tredjelandsmedborgare som inte nödvändigtvis har valt att komma till EU snabbt kan känna sig som en del av samhället om både skydd och trygghet ges. Detta är vad föredraganden vill åstadkomma med sina förslag.

BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN

 

Denna förteckning har upprättats på helt frivillig grund och uteslutande på föredragandens ansvar. Föredraganden har mottagit synpunkter från följande enheter eller personer under det att förslaget till betänkande utarbetades:

 

 

 

Enhet och/eller person

Rädda barnen

Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna (ECRE)

Förenta nationernas höge flyktingkommissarie

Meijerskommittén

Eurocities (nätverk av större städer inom EU)

ILGA-Europe

Migration Policy Group

Jesuiternas flyktingtjänst i Europa

Ajda Mihelčič (Bryssel)

 

 

 

[1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
[2] Ännu ej offentliggjort i EUT.