Fiskeriutskottet

 

2017/0043(COD)

26.10.2017

***I

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet och de fisken som utnyttjar dessa bestånd

( COM(2017)0097 – C8-0095/2017 – 2017/0043(COD) )

Fiskeriutskottet

Föredragande: Ruža Tomašić

 

PR_COD_1amCom

 

 

Teckenförklaring

  *  Samrådsförfarande

  ***  Godkännandeförfarande

  ***I  Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen)

  ***II  Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen)

  ***III  Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)

 

(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)

 

 

 

 

 

Ändringsförslag till ett förslag till akt

När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande:

 

Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten.

 

De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser.

 

När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande:

 

Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen ▌eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning.

Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte.

 

 

 

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION  5

MOTIVERING  37

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet och de fisken som utnyttjar dessa bestånd

( COM(2017)0097 – C8-0095/2017 – 2017/0043(COD) )

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2017)0097 ),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8- 0095/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

-  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017[1],

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ( A8-0000/2017 ),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/20134 fastställs bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken i linje med unionens internationella åtaganden. Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bl.a. att säkerställa att verksamheten inom fiske och vattenbruk är miljömässigt hållbar på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.

(2)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/20134 fastställs bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken i linje med unionens internationella åtaganden. Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bl.a. att säkerställa att verksamheten inom fiske och vattenbruk är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.

__________________

__________________

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

Or. en

 

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det harmoniserade, tillförlitliga och korrekta uppgifter för en fiskeriförvaltning som grundar sig på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

Or. en

 

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a)  Adriatiska havet är ett viktigt delområde i Medelhavet som står för omkring en tredjedel av det totala landningsvärdet.

Or. en

 

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  De nuvarande förvaltningsåtgärderna för små pelagiska arter i Adriatiska havet rör tillträde till vattnen, kontroll av fiskeansträngningen och tekniska åtgärder för att reglera redskapsanvändningen. Vetenskapliga utlåtanden har visat på att fångstreglering är det lämpligaste medlet för att anpassa fiskeridödligheten och detta skulle vara ett betydligt mer effektivt förvaltningsverktyg för små pelagiska arter6.

(5)  De nuvarande förvaltningsåtgärderna för små pelagiska arter i Adriatiska havet rör tillträde till vattnen, kontroll av fiskeansträngningen och tekniska åtgärder för att reglera redskapsanvändningen.

__________________

 

6 Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF): Bedömning av Medelhavsbestånden - del 2 (STECF-11-14).

 

Or. en

Motivering

Efter en analys av positiva och negativa effekter av olika förvaltningsprinciper har man i STECF:s senaste rapport (STECF 14–16) dragit slutsatsen att strategin med en kombination av olika förvaltningsåtgärder (fångst, fiskeansträngning, kapacitetsbegränsningar) har de bästa effekterna, och att individuella strategier avseende varje åtgärd innefattar även negativa effekter. Som en följd av detta föreslås strykningen ovan.

 

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer, tekniska åtgärder, fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(6)  För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer och tekniska åtgärder.

Or. en

 

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 8

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Syftet med den fleråriga planen skulle vara att bidra till att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål, och i synnerhet att uppnå och upprätthålla MSY för de berörda bestånden, skapa en hållbar fiskerisektor och tillhandahålla en effektiv förvaltningsram.

(8)  Syftet med den fleråriga planen skulle vara att bidra till att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål.

Or. en

 

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 11

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 kräver att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med de mål som anges i de fleråriga planerna.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 12

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Det är lämpligt att fastställa ett mål för fiskeridödligheten (F) som överensstämmer med målet att uppnå och upprätthålla MSY som intervall av värden vilka gör det möjligt att uppnå maximalt hållbart uttag (FMSY). Dessa intervall, som bygger på vetenskapliga utlåtanden, behövs för att skapa flexibilitet, så att ny utveckling inom vetenskaplig rådgivning kan beaktas, för att bidra till genomförandet av landningsskyldigheten och för att ta hänsyn till särdragen inom blandfisket. FMSY-intervallen har beräknats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och har tagits fram för att ge en minskning på högst 5% av det långsiktiga uttaget jämfört med MSY45.Dessutom finns det ett tak för den övre gränsen, vilket innebär att sannolikheten för att beståndet sjunker under Blim är högst 5%.

(12)  Det är lämpligt att fastställa referenspunkterna SSBpa och SSBlim för biomassa som motsvarar målet att uppnå och upprätthålla MSY. Dessa värden bör bygga på uppdaterade vetenskapliga utlåtanden.

__________________

 

8 Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STCEF) – Små pelagiska bestånd i Adriatiska havet. Bedömningar avseende Medelhavet del 1 (Mediterranean assessments part 1) (STECF-15-14). Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, EUR 27492 EN, Gemensamma forskningscentrumet 97707, s. 52.

 

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 13

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Vid fastställande av fiskemöjligheter bör det finnas en tröskel för FMSY-intervall vid normalt utnyttjande och, under förutsättning att det berörda beståndet anses vara i gott skick, en högre gräns för vissa fall. Det bör endast vara möjligt att fastställa fiskemöjligheterna upp till denna högre gräns om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller bevis, är nödvändigt för att vid blandfiske nå de övergripande mål som fastställs i denna förordning eller för att undvika att ett bestånd tar skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller för att begränsa de årliga variationerna i fiskemöjligheterna.

(13)  För att uppnå målen i den fleråriga planen bör målet för varje art vara SSBpa. Det bör endast vara möjligt att fastställa ett högre mål om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller bevis, är nödvändigt för att vid blandfiske nå de övergripande mål som fastställs i denna förordning eller för att undvika att ett bestånd tar skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller i de fall där ett av de små pelagiska bestånden ligger under SSBlim.

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 15

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  För de bestånd där de finns tillgängliga, och i syfte att tillämpa skyddsåtgärder, måste det införas referenspunkter för bevarande, vilka uttrycks som MSY Btrigger och Blim för ansjovis- och sardinbestånd. Om bestånden skulle hamna under MSY Btrigger bör fiskeridödligheten minskas så att den ligger under FMSY.

(15)  För de bestånd där de finns tillgängliga, och i syfte att tillämpa skyddsåtgärder, måste det införas referenspunkter för bevarande, vilka uttrycks som SSBlim och SSBpa för små pelagiska bestånd. Om bestånden skulle hamna under SSBlim bör lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att bidra till att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över SSBpa.

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 16

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under dessa referenspunkten för Blim. Skyddsåtgärder bör inkludera minskning av fiskemöjligheter och specifika bevarandeåtgärder när vetenskapliga utlåtanden visar att ett bestånd är hotat. Dessa åtgärder bör kompletteras med andra åtgärder, beroende på vad som är lämpligt, såsom kommissionens åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller medlemsstaternas åtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 17

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  För bestånd där referenspunkter inte finns tillgängliga bör försiktighetsprincipen tillämpas. I det särfall som utgörs av bestånd som fångas som bifångst bör, om vetenskapliga utlåtanden om miniminivån för lekbeståndets biomassa saknas, särskilda bevarandeåtgärder antas när vetenskapliga utlåtanden visar att korrigerande åtgärder är nödvändiga.

(17)  För bestånd där referenspunkter inte finns tillgängliga bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Or. en

 

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 18a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a)  En gemensam rekommendation från de adriatiska medlemsstaterna och en undersökning om snörpvadens tekniska egenskaper och dess inverkan på bentiska organismsamhällen har lagts fram och reviderats av oberoende experter och STECF. Det är därför lämpligt att föreskriva ett undantag från artikel 13.3 andra stycket och punkt 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1967/2006.

Or. en

 

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 22

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Eftersom de fartyg i Adriatiska havet som inriktar fisket på små pelagiska arter tenderar att göra korta fiskeresor, bör den förhandsanmälan som krävs enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1224/2009 anpassas så att förhandsanmälan sänds minst en och en halv timme före den beräknade ankomsten till hamn. Med beaktande av den begränsade effekt som fiskeresor som endast omfattar mycket små kvantiteter fisk av de berörda bestånden har, är det lämpligt att fastställa en tröskel för sådana förhandsanmälningar, dvs. när dessa fartyg medför minst 1 ton ansjovis eller sardiner ombord.

(22)  Eftersom de fartyg i Adriatiska havet som inriktar fisket på små pelagiska arter tenderar att göra korta fiskeresor, bör den förhandsanmälan som krävs enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1224/2009 anpassas så att förhandsanmälan sänds minst en timme före den beräknade ankomsten till hamn. Med beaktande av den begränsade effekt som fiskeresor som endast omfattar mycket små kvantiteter fisk av de berörda bestånden har, är det lämpligt att fastställa en tröskel för sådana förhandsanmälningar, dvs. när dessa fartyg medför minst 1 ton små pelagiska arter.

Or. en

Motivering

Eftersom fiskevattnet i detta särskilda fall är kustnära och det är relativt nära till hamn måste tiden för förhandsanmälan vara kortare.

 

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 24

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av ansjovis och sardiner över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll säkerställs.

(24)  Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av små pelagiska arter över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll säkerställs.

Or. en

Motivering

Det föreslås att definitionen av ’små pelagiska arter’ i AKFM:s nuvarande förvaltningsplan används. Genom denna definition framgår det att dessa två arter förvaltas tillsammans. Dessa två arter fångas tillsammans. Eftersom det vid snörpvadsfiske inte är möjligt att endast rikta in sig på en av arterna bör förvaltningsåtgärderna gälla båda arterna. Dessutom varierar bestånden naturligt över tid, och de påverkas mycket av miljöförhållandena. På grund av detta bör utnyttjandet av de båda arterna styras och förvaltas tillsammans, såsom redan sker i AKFM:s nuvarande ramverk.

 

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 25

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  För att möjliggöra en tidsmässigt lämplig och proportionell anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att säkerställa flexibilitet och möjliggöra utveckling av vissa åtgärder bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning i fråga om korrigerande åtgärder för bevarandet av makrill och taggmakrill, genomförandet av landningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(25)  För att möjliggöra en tidsmässigt lämplig och proportionell anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att säkerställa flexibilitet och möjliggöra utveckling av vissa åtgärder bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning i fråga om genomförandet av landningsskyldigheten samt tekniska åtgärder. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i den fleråriga planen bör endast gälla sardin och ansjovis eftersom det råder stor brist på data och vetenskapliga utredningar för andra arter (makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.)). Dessa arter bör ingå i den fleråriga planen på grund av landningsskyldigheten, eftersom det var den främsta förklaringen från kommissionen, men detta bör tydligt hållas isär i beskrivningen av den fleråriga planens omfattning.

 

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 26

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa på och baseras på en regelbunden utvärdering av planen som grundar sig på vetenskapliga utlåtanden. Planen bör utvärderas vart femte år. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas och genomföras och effekterna på bestånden och olika fisken synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.

(26)  I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa på och baseras på en regelbunden utvärdering av planen som grundar sig på vetenskapliga utlåtanden. Planen bör utvärderas fem år efter denna förordnings ikraftträdande. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas och genomföras och effekterna på bestånden och olika fisken synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.

Or. en

Motivering

Eftersom det finns flera obesvarade frågor när det gäller beståndens tillstånd och förvaltningsprinciperna föreslås det att en översyn av den fleråriga planen ska göras efter fem år. Efter denna period bör vetenskapen kunna ge tydliga besked om huruvida förvaltningsprinciperna behöver ändras.

 

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Denna förordning ska tillämpas på bestånd av ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet (nedan kallade de berörda bestånden) och på fisken som utnyttjar dessa bestånd. Den ska också tillämpas på bifångster av makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.) i Adriatiska havet, som tas i samband med fiske antingen efter det ena av eller båda dessa berörda bestånd.

2.  Denna förordning ska tillämpas på bestånd av ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet (nedan kallade små pelagiska arter) och på det fiske som är inriktat på dessa bestånd. Vid genomförandet av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska denna förordning också tillämpas på bifångster av makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.) i Adriatiska havet, som tas i samband med fiske av små pelagiska arter.

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i den fleråriga planen bör endast gälla sardin och ansjovis eftersom det råder stor brist på data och vetenskapliga utredningar för andra arter. Dessa arter bör ingå i den fleråriga planen på grund av landningsskyldigheten, eftersom det var den främsta förklaringen från kommissionen, men detta bör tydligt hållas isär i beskrivningen av den fleråriga planens omfattning.

 

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  inriktning: när minst 50 % av fångsten består av sardiner eller ansjovis mätt i levande vikt,

Or. en

Motivering

Definitionen av inriktning är viktig för förvaltningen med hänsyn till fiskedagar.

 

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  små pelagiska bestånd: de bestånd som anges i artikel 1.2 i denna förordning eller en kombination av dessa,

(c)  små pelagiska arter: bestånden av sardin (Sardina pilchardus) och ansjovis (Engraulis encrasicolus),

Or. en

Motivering

Det föreslås att definitionen av ’små pelagiska arter’ i AKFM:s nuvarande förvaltningsplan används. Genom denna definition framgår det att dessa två arter förvaltas tillsammans. Dessa två arter fångas tillsammans. Eftersom det vid snörpvadsfiske inte är möjligt att endast rikta in sig på en av arterna bör förvaltningsåtgärderna gälla båda arterna. Dessutom varierar bestånden naturligt över tid, och de påverkas mycket av miljöförhållandena. På grund av detta bör utnyttjandet av de båda arterna styras och förvaltas tillsammans, såsom redan sker i AKFM:s nuvarande ramverk.

 

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  FMSY-intervall: ett värdeintervall där alla nivåer av fiskeridödlighet inom de vetenskapligt fastställda gränserna för det intervallet, i situationer med blandfiske och enligt vetenskapliga utlåtanden, på lång sikt leder till en maximal hållbar avkastning (MSY) vid befintliga genomsnittliga miljöförhållanden, utan att på ett betydande sätt påverka reproduktionsprocessen för de berörda bestånden,

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  fiskedag: varje sammanhängande period på 24 timmar eller delar därav, när ett fiskefartyg bedriver fiskeverksamhet, exempelvis sökande efter fisk, utsättning, utplacering, släpning och upptagning av fiskeredskap, ombordtagning av fångster, bevarande ombord, beredning ombord eller överföring och landning av fisk och fiskeriprodukter,

Or. en

 

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led db (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(db)  SSBlim: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken korrigerande förvaltningsåtgärder måste vidtas för att säkerställa att bestånden återuppbyggs till en nivå där bestånden håller sig inom säkra biologiska gränser,

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led dc (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(dc)  SSBpa: den varningsreferenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken förvaltningsåtgärder måste vidtas för att säkerställa att bestånden återuppbyggs till en nivå där bestånden håller sig inom säkra biologiska gränser,

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  MSY Btrigger: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att nyttjandegraden i kombination med den naturliga variationen tillåter att beståndet byggs upp över nivåer som kan ge MSY på lång sikt,

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  fiskemöjlighet: en kvantifierad laglig rätt att fiska, uttryckt i fångster och/eller fiskeansträngning.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Den fleråriga planen ska bidra till att uppnå de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, särskilt genom att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, och ska syfta till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer MSY.

1.  Den fleråriga planen ska bidra till att uppnå de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Or. en

Motivering

Målen fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och det finns ingen anledning att upprepa dem här. Målen med den gemensamma fiskeripolitiken är alla lika viktiga och att uppnå MSY kan inte vara viktigare än andra mål, såsom social stabilitet i de berörda fiskesegmenten.

 

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den fleråriga planen ska ge en effektiv, enkel och stabil förvaltningsram för utnyttjandet av små pelagiska bestånd i Adriatiska havet.

2.  Den fleråriga planen ska ge en effektiv, enkel och stabil förvaltningsram för utnyttjandet av små pelagiska arter i Adriatiska havet.

Or. en

 

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 4 – rubriken

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mål för ansjovis och sardin

Mål för små pelagiska arter

Or. en

Motivering

Genom denna definition framgår det att dessa två arter förvaltas tillsammans.

 

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Målet för fiskeridödligheten ska nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för de berörda bestånden, och det ska därefter bibehållas inom de intervall som anges i bilaga I och i enlighet med de övergripande mål som fastställs i artikel 3.1.

1.  Målreferenspunkterna för små pelagiska arter ska nås så snart som möjligt och ska därefter bibehållas över de värden som anges i bilaga I och i enlighet med de övergripande mål som fastställs i artikel 3.1.

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i artikel 4 ändras härmed i enlighet med förslaget om referenspunkter för biomassa.

 

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Fiskemöjligheterna ska vara förenliga med de målintervall för fiskeridödlighet som anges i bilaga I, kolumn A, till den här förordningen.

2.  Förvaltningsåtgärderna för små pelagiska arter ska vara förenliga med de målreferenspunkter som anges i bilaga I, kolumn A, till den här förordningen.

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i artikel 4 ändras härmed i enlighet med förslaget om referenspunkter för biomassa. Det föreslås att termen ’fiskemöjligheter’ stryks och ersätts av termen ’förvaltningsåtgärder’. Eftersom fiskemöjligheter i synnerhet anger system för total tillåten fångstmängd, är förslaget att ersätta det med termen ’förvaltningsåtgärder’ som är mer lämplig för en insatsbaserad förvaltningsordning.

 

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får fiskemöjligheterna fastställas på nivåer som motsvarar en lägre fiskeridödlighet än de nivåer som anges i bilaga I, kolumn A.

3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får förvaltningsåtgärderna sträva till att uppnå nivåer som är högre än de nivåer som anges i bilaga I, kolumn A

 

(a)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att nå de övergripande mål som fastställs i artikel 3 när det gäller blandfiske,

 

(b)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att undvika att ett bestånd tar allvarlig skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller

 

(c)  om ett av bestånden av små pelagiska arter ligger under den referenspunkt som anges i bilaga I, kolumn B.

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i artikel 4 ändras härmed i enlighet med förslaget om referenspunkter för biomassa. Eftersom fiskemöjligheter i synnerhet anger system för total tillåten fångstmängd, är förslaget att ersätta det med termen ’förvaltningsåtgärder’ som är mer lämplig för en insatsbaserad förvaltningsordning.

 

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Trots vad som sägs i punkterna 2 och 3 får fiskemöjligheterna för ett bestånd fastställas i enlighet med de intervall för fiskeridödlighet som anges i bilaga I, kolumn B, förutsatt att det berörda beståndet ligger över den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa som anges i bilaga II, kolumn A,

utgår

(a)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att nå de övergripande mål som fastställs i artikel 3 när det gäller blandfiske,

 

(b)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att undvika att ett bestånd tar allvarlig skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller

 

(c)  för att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna till högst 20% mellan år som följer på varandra.

 

Or. en

Motivering

Bestämmelserna i artikel 4 ändras härmed i enlighet med förslaget om referenspunkter för biomassa. Eftersom fiskemöjligheter i synnerhet anger system för total tillåten fångstmängd, är förslaget att ersätta det med termen ’förvaltningsåtgärder’ som är mer lämplig för en insatsbaserad förvaltningsordning.

 

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Referenspunkterna för bevarande, uttryckta som den miniminivå och den gränsnivå för lekbeståndets biomassa som ska tillämpas för att kunna garantera fullständig reproduktionskapacitet för de berörda bestånden anges i bilaga II.

1.  Referenspunkterna för bevarande, uttryckta som den gränsnivå för lekbeståndets biomassa som ska tillämpas för att kunna garantera fullständig reproduktionskapacitet för små pelagiska arter anges i bilaga I, kolumn B.

Or. en

Motivering

De föreslagna ändringar är i linje med de andra förslagen som grundar sig på biomassa som det enda och mer säkra måttet.

 

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden ligger under den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa som anges i bilaga II, kolumn A, till den här förordningen ska alla lämpliga korrigerande åtgärder antas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY. I synnerhet, genom undantag från artikel 4.2 och 4.4 i denna förordning, ska fiskemöjligheterna för de berörda bestånden, i syfte att nå dessa nivåer, fastställas till en nivå som ger en fiskeridödlighet under det intervall som anges i bilaga I, kolumn A, till denna förordning, med beaktande av minskningen av de berörda beståndens biomassa.

2.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de små pelagaiska bestånden ligger under den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa som anges i bilaga I, kolumn B, till den här förordningen ska alla lämpliga korrigerande åtgärder antas för att bidra till att de små pelagiska bestånden snabbt återgår till nivåer över den referenspunkt som fastställs i bilaga I, kolumn A. I synnerhet, genom undantag från artikel 4.2 och i linje med artikel 4.3 i denna förordning, ska förvaltningsåtgärderna anpassas med beaktande av minskningen av de berörda beståndens biomassa.

Or. en

Motivering

De föreslagna ändringar är i linje med de andra förslagen som grundar sig på biomassa som det enda och mer säkra måttet.

 

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden ligger under den gränsreferenspunkt för lekbeståndets biomassa (Blim) som anges i bilaga II, kolumn B, till denna förordning, ska ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan ge MSY. I synnerhet kan de korrigerande åtgärderna, genom undantag från artikel 4.2 och 4.4, inbegripa ett tillfälligt stopp av det riktade fisket för det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna.

3.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för de båda bestånden av små pelagiska arter ligger under den gränsreferenspunkt för lekbeståndets biomassa (SSBlim) som anges i bilaga I, kolumn B, till denna förordning, ska ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att bidra till att de båda bestånden snabbt återgår till nivåer över den referenspunkt som fastställs i bilaga I, kolumn A. I synnerhet kan de korrigerande åtgärderna, genom undantag från artikel 4.2 inbegripa ett tillfälligt stopp av det riktade fisket för det berörda beståndet och andra lämpliga förvaltningsåtgärder.

Or. en

Motivering

De föreslagna ändringar är i linje med de andra förslagen som grundar sig på biomassa som det enda och mer säkra måttet.

 

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

När vetenskapliga utlåtanden visar att korrigerande åtgärder krävs för bevarandet av de små pelagiska bestånd som avses i artikel 1.2 i denna förordning, eller, vad gäller ansjovis och sardin, när lekbeståndets biomassa för något av dessa bestånd för ett visst år ligger under de referenspunkter för bevarande som anges i bilaga II, kolumn A, till denna förordning, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 med avseende på

1.   När vetenskapliga utlåtanden visar att korrigerande åtgärder krävs för bevarandet av små pelagiska bestånd eller när lekbeståndets biomassa för något av dessa bestånd för ett visst år ligger under de referenspunkter för bevarande som anges i bilaga I, kolumn B, till denna förordning, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 med avseende på

Or. en

Motivering

De föreslagna ändringar är i linje med de andra förslagen som grundar sig på biomassa som det enda och mer säkra måttet.

 

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, redskapens utformning, redskapens storlek eller användning av selektivitetsanordningar för att säkerställa eller förbättra selektiviteten,

utgår

Or. en

Motivering

Det föreslås att dessa åtgärder stryks, eftersom de inte kan ge snabba resultat. I situationer där någon av de två berörda bestånden faller under SSBlim, och kommissionen måste agera, är det nödvändigt att man vidtar lämpligare åtgärder som kan leda till positiva trender så fort som möjligt.

 

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  användning av fiskeredskap och det djup på vilket redskapet används, för att säkerställa eller förbättra selektiviteten,

utgår

Or. en

Motivering

Det föreslås att dessa åtgärder stryks, eftersom de inte kan ge snabba resultat. I situationer där någon av de två berörda bestånden faller under SSBlim, och kommissionen måste agera, är det nödvändigt att man vidtar lämpligare åtgärder som kan leda till positiva trender så fort som möjligt.

 

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  andra egenskaper med koppling till selektivitet.

utgår

Or. en

Motivering

Det föreslås att dessa åtgärder stryks, eftersom de inte kan ge snabba resultat. I situationer där någon av de två berörda bestånden faller under SSBlim, och kommissionen måste agera, är det nödvändigt att man vidtar lämpligare åtgärder som kan leda till positiva trender så fort som möjligt.

 

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.   För att målen i artikel 4 ska uppnås, och utan hinder av punkt 1, ska följande åtgärder tillämpas under en period på fem år:

 

(a)   År 2018 ska fångstbegränsningen för små pelagiska arter ligga kvar på samma nivå som för 2014. Från och med 2019 ska fångstbegränsningen för små pelagiska arter successivt stramas åt med 5 % varje år jämfört med föregående år fram till 2022.

 

(b)   Fiskeansträngningarna för fiskefartyg med inriktning på fiske av små pelagiska arter får inte överstiga 180 fiskedagar per år och 20 fiskedagar per månad med högst 144 fiskedagar per år med inriktning på sardin och högst 144 fiskedagar per år med inriktning på ansjovis.

 

(c)   Fredningstider/fredningsområden ska införas varje år i syfte att skydda uppväxt- och lekområden. Sådan fredning ska täcka de små pelagiska arternas hela utbredningsområde i Adriatiska havet i minst 15 dagar i rad och högst 30 dagar i rad. Fredningstiderna ska gälla under följande perioder:

 

(i)   för sardiner från och med den 1 oktober till och med den 31 mars och

 

(ii)   för ansjovis från och med den 1 april till och med den 30 september.

 

(d)   Ytterligare fredningstider/fredningsområden ska gälla för fartyg med en total längd på över tolv meter i minst sex månader. Dessa fredningstider/fredningsområden ska täcka minst 30 % av det område som betecknats som uppväxtområde eller som ett område som är viktigt för skydd av ungfisk (i territorial- och innanhav).

 

(e)   Den sammanlagda fiskekapaciteten för trålare och notfartyg som aktivt fiskar små pelagiska arter får inte överstiga den registrerade kapaciteten för den aktiva flottan 2014 räknat i bruttodräktighet och/eller bruttoregisterton, motoreffekt (kW) och antal fartyg.

Or. en

Motivering

De föreslagna åtgärderna ska till fullo tillämpas från och med 2017 och delvis från och med 2015. De är i linje med AKFM:s förvaltningsplan, och det är ytterst viktigt att fortsätta med samma förvaltningsstrategi och förvaltningsåtgärder så att vi kan göra en korrekt bedömning av deras verkan. Därtill föreslås att fångstbegränsningarna stramas åt successivt under denna period.

 

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.   Trots punkt 1a får längden på de fredningstider som avses i led c och d inte varierar mer än 10 % från år till år för att stabilitet ska kunna säkerställas och variationerna begränsas avseende förvaltningsåtgärderna.

Or. en

Motivering

De föreslagna åtgärderna ska till fullo tillämpas från och med 2017 och delvis från och med 2015. De är i linje med AKFM:s förvaltningsplan, och det är ytterst viktigt att fortsätta med samma förvaltningsstrategi och förvaltningsåtgärder så att vi kan göra en korrekt bedömning av deras verkan. Därtill föreslås att fångstbegränsningarna stramas åt successivt under denna period.

 

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 6a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 6a

 

Tekniska åtgärder

 

1.   Vid tillämpning av denna förordning ska artikel 13.3 andra stycket och punkt 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1967/2006 inte gälla.

 

2.   Vid tillämpning av denna förordning ska högsta tillåtna längd på stänggarn (snörpvad eller not utan lina) vara 600 meter med ett djup på högst en tredjedel av längden.

Or. en

Motivering

För att förvaltningsplaner ska genomföras är det ytterst viktigt att dessa bestämmelser ingår i den fleråriga planen. Detta har redan begärts genom en gemensam rekommendation från de adriatiska medlemsstaterna och utförligt förordats i en studie av snörpvadsfiskets kännetecken och dess påverkan på bentiska organismsamhällen. Denna studie och begäran har även granskats av oberoende experter och den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen som har bekräftat slutsatserna. Detta är en av de viktigaste bestämmelserna för att säkerställa livskraften hos fisket med snörpvad efter små pelagiska arter i Adriatiska havet.

 

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska den förhandsanmälan som avses i den artikeln göras minst en och en halv timme före fartygets beräknade ankomsttid till hamn. De behöriga myndigheterna i kustmedlemsstaterna får, efter bedömning av varje enskilt fall, lämna tillstånd för tidigare ankomst till hamn.

1.  Genom undantag från artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska den förhandsanmälan som avses i den artikeln göras minst en timme före fartygets beräknade ankomsttid till hamn. De behöriga myndigheterna i kustmedlemsstaterna får, efter bedömning av varje enskilt fall, lämna tillstånd för tidigare ankomst till hamn.

Or. en

Motivering

Eftersom fiskevattnet i detta särskilda fall är kustnära och det är relativt nära till hamn måste tiden för förhandsanmälan vara kortare.

 

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kravet på förhandsanmälan ska gälla för befälhavare på unionsfiskefartyg som har minst ett ton ansjovis eller ett ton sardiner ombord.

2.  Kravet på förhandsanmälan ska gälla för befälhavare på unionsfiskefartyg som har minst ett ton små pelagiska arter ombord.

Or. en

 

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Vid tillämpning av denna förordning ska tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 1224/2009 utvidgas till fiskefartyg med en längd överallt på åtta meter eller mer och som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska bestånd i Adriatiska havet.

1.  Vid tillämpning av denna förordning ska tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 1224/2009 utvidgas till fiskefartyg med en längd överallt på åtta meter eller mer och som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska arter i Adriatiska havet.

Or. en

 

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Det undantag som föreskrivs i artikel 9.5 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska inte tillämpas på fartyg som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska bestånd i Adriatiska havet i enlighet med denna förordning, oavsett fartygens längd.

2.  Det undantag som föreskrivs i artikel 9.5 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska inte tillämpas på fartyg som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska arter i Adriatiska havet i enlighet med denna förordning, oavsett fartygens längd.

Or. en

 

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Vid tillämpningen av denna förordning ska skyldigheten enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 att föra elektronisk fiskeloggbok och att överlämna den elektroniskt minst en gång om dagen till flaggmedlemsstatens behöriga myndighet utvidgas till befälhavare på unionsfiskefartyg med en längd överallt på åtta meter eller mer och som deltar i det riktade fisket efter ansjovis eller sardiner.

1.  Vid tillämpningen av denna förordning ska skyldigheten enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 att föra elektronisk fiskeloggbok och att överlämna den elektroniskt minst en gång om dagen till flaggmedlemsstatens behöriga myndighet utvidgas till befälhavare på unionsfiskefartyg med en längd överallt på åtta meter eller mer och som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska arter.

Or. en

 

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Det undantag som föreskrivs i artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska inte gälla befälhavare på fartyg som deltar i det riktade fisket efter ansjovis eller sardiner, oavsett fartygens längd.

2.  Det undantag som föreskrivs i artikel 15.4 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska inte gälla befälhavare på fartyg som deltar i det riktade fisket efter små pelagiska arter, oavsett fartygens längd.

Or. en

 

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det tröskelvärde som ska tillämpas på den levande vikten av arter från respektive bestånd som omfattas av den fleråriga planen, ovanför vilket ett fiskefartyg måste landa sina fångster i en utsedd hamn eller en plats nära land i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska vara följande:

Det tröskelvärde som ska tillämpas på den levande vikten av små pelagiska arter, ovanför vilket ett fiskefartyg måste landa sina fångster i en utsedd hamn eller en plats nära land i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska vara 4 ton.

Or. en

 

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  2 000 kg ansjovis.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  2 000 kg sardiner.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Fem år efter ikraftträdandet av denna förordning och därefter vart femte år ska kommissionen säkerställa att en utvärdering görs av den fleråriga planens effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på de fisken som utnyttjar dessa bestånd. Kommissionen ska lägga fram resultatet av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet.

Fem år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen säkerställa att en utvärdering görs av den fleråriga planens effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på de fisken som utnyttjar dessa bestånd. Kommissionen ska lägga fram resultatet av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet, och ska, om lämpligt, lämna in ett förslag till ändring av denna förordning.

Or. en

Motivering

Eftersom det finns flera obesvarade frågor när det gäller beståndens status och förvaltningsprinciperna föreslås det att en översyn av den fleråriga planen ska göras efter fem år. Efter denna period bör vetenskapen kunna ge tydliga besked om huruvida förvaltningsprinciperna behöver ändras.

 

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Bilaga I – rubrik 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mål för fiskeridödlighet

Målreferenspunkter för små pelagiska arter

Or. en

 

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Bilaga I – rubrik 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(enligt artikel 4)

(enligt artiklarna 4 och 5)

Or. en

 

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Bilaga I – tabellen

 

 

Kommissionens förslag

Bestånd

Intervall för mål för fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag (FMSY)

 

 

Kolumn A

Kolumn B

Ansjovis

0,23–0,30

0,30–0,364

Sardin

0,065–0,08

0,08–0,11

Ändringsförslag

Bestånd

Målreferenspunkter för små pelagiska arter

 

 

Kolumn A

Kolumn B

Ansjovis

SSBpa

SSBlim

Sardin

SSBpa

SSBlim

Or. en

Motivering

Att endast använda biomassa ger ett exaktare mått och passar bättre i förvaltningen av små pelagiska arter, som påverkas mer av miljöförhållandena än av utnyttjandet, åtminstone tills det finns bättre vetenskapligt underlag.

 

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Bilaga II

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

[...]

utgår

Or. en

 

 

MOTIVERING

1) Bakgrund till kommissionens förslag

 

Den fleråriga planen för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet och de fisken som utnyttjar dessa bestånd (nedan kallad ’flerårig plan för Adriatiska havet’) håller på att inrättats i enlighet med grundförordningen. Fleråriga planer ska antas med prioritet, baserad på vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, och ska innehålla bevarandeåtgärder för att återställa och bevara fiskbestånd över nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY). I grundförordningen föreskrivs också att åtgärder endast kan inkluderas i de fleråriga planerna om deras ekonomiska och sociala effekter har beaktats.

 

Den fleråriga planen för Adriatiska havet, den första i sitt slag i Medelhavsområdet, kommer sannolikt att ha en betydande inverkan på fiskeriförvaltningen i Medelhavet som helhet.

 

Adriatiska havet är ett viktigt delområde inom Medelhavet och står för omkring en tredjedel av det totala landningsvärdet. Sardiner och ansjovis utgör merparten av fångsterna av små pelagiska arter. Den största delen av fångsterna görs av Italien och Kroatien. En tredje medlemsstat, Slovenien, står för mindre än 1 % av fångsterna, och Albaniens och Montenegros fångstandelar är lika små. Fisket efter små pelagiska arter regleras för närvarande på nationell, europeisk och internationell nivå. Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) är det internationella organ som för närvarande reglerar denna typ av fiske.

 

Det slutgiltiga målet är att nå maximalt hållbart uttag (MSY) senast 2020, i enlighet med kraven i den gemensamma fiskeripolitiken. I motiveringen till kommissionens förslag anges att huvudmålet med den fleråriga planen för Adriatiska havet är att återställa bestånden och fiskerisektorn till ett gott tillstånd genom att se till att fisket är hållbart.

 

2) Förslagets innehåll

Den 24 februari 2107 lade kommissionen fram ett förslag om upprättande av en flerårig plan för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet och de fisken som utnyttjar dessa bestånd. Den fleråriga planen för Adriatiska havet kan tillämpas på bestånd av ansjovis, sardin, makrill och taggmakrill. Den fleråriga planens grundsyfte är att uppnå och upprätthålla maximalt hållbart uttag (MSY) för de berörda bestånden, skapa en hållbar fiskerisektor och tillhandahålla en effektiv förvaltningsram.

I den fleråriga planen för Adriatiska havet uttrycks de föreslagna målen som fiskeridödlighetsintervall kring FMSY enligt STECF:s rekommendationer, och de ska vara genomförda senast 2020. Mål har införts för ansjovis och sardiner, och intervallerna har fastställts enligt STECF:s rekommendationer. Enligt kommissionens motivering möjliggör dessa intervall en MSY-baserad förvaltning av berörda bestånd, och de anses medge anpassningar till följd av eventuella ändringar i den vetenskapliga rådgivningen. När data finns att tillgå för ett fiskbestånd uttrycks dessa referenspunkter som lekbeståndets biomassa.

 

Förslaget innehåller bestämmelser kopplade till landningsskyldigheten, vilka ska antas inom ramen för regionalisering.  

 

 

3) Föredragandens ståndpunkt

 

Föredraganden välkomnar den fleråriga planen för Adriatiska havet, eftersom den kommer att erbjuda ett instrument för flerårig förvaltning av levande marina resurser, vilket kommer att bidra till att återuppbygga bestånden och återställa fiskerisektorn till en hållbar nivå. Vetenskapliga utvärderingar av tillståndet för bestånden av sardiner och ansjovis visar att den nuvarande fångstnivån i Adriatiska havet innebär en överexploatering. Föredraganden stöder åtgärder som syftar till att förbättra beståndens tillstånd, med särskild inriktning på geografiska skyddsåtgärder för att bevara ungfisk och skydda bestånd under lekperioden.

 

Med beaktande av beståndens tillstånd, fiskets särdrag och den komplexa socioekonomiska situationen i Adriatiska havet, och i syfte att garantera en effektiv förvaltning samt förtydliga och förenkla enskilda bestämmelser i förslaget, föreslår föredraganden följande ändringar:

 

Gemensam förvaltning för sardiner och ansjovis

 

Föredraganden stöder inte kommissionens förslag om separat förvaltning av sardiner och ansjovis, och föreslår i stället att dessa två arter förvaltas gemensamt. Biomassan av små pelagiska arter kan variera avsevärt från ett år till ett annat, oberoende av fiskedödligheten, eftersom små pelagiska arter är mycket beroende av miljöförhållandena. Eftersom det vid fisket inte är helt möjligt att enbart inrikta sig på den ena av de två nämnda arterna, anser föredraganden att de bör förvaltas gemensamt. Dessutom delar dessa två arter, dvs. sardiner och ansjovis, samma ekologisk nisch och deras biomassa håller på att förändras. I förslaget inför föredraganden termen ’små pelagiska arter’, vilken också används i den regionala planen som utarbetats av AKFM.

 

Upprätthållande av principen om en ordning som grundar sig på förvaltning av fiskeansträngning

 

Föredraganden motsätter sig bestämt kommissionens försök att garantera att fisket regleras genom fastställande av totala fångstvolymerna och inrättande av ett kvotsystem. För närvarande omfattas hela det adriatiska området (geografiskt delområde 17 och 18) av den förvaltningsplan som utarbetats av AKFM, vilken grundar sig på reglering av fiskeansträngningen och fiskekapaciteten genom reglering av fredningsområden/fredningstider och begränsning av antalet fiskedagar per fartyg, men där nivån för en säker fångstgräns inledningsvis fastställs till 2014 års fångstnivå. Den ikraftvarande AKFM-rekommendationen (GFCM/40/2016/2) utfärdades 2016. Föredraganden anser att den nuvarande rekommendationen är synnerligen viktigt, eftersom den gör sektorn relativt stabil. Åtgärdspaketet tillämpas åren 2017 och 2018, och under denna period bör det klarna huruvida dessa åtgärder, som fullt ut tillämpats sedan 2015, är effektiva och leder till resultat.

 

I hela Medelhavsområdet håller man på att genomföra förvaltningssystemet enligt beskrivningen ovan, och varje betydande ändring inom en liten del kommer sannolikt att störa EU:s marknad, öppna för ökad import från länder utanför EU och försätta fiskerisektorn i en ojämlik ställning på marknaden.

 

Eftersom föredragandens förslag grundar sig på förvaltningen av fiskeansträngningen, föreslår hon att det administrativa arrangemanget med ’möjligheter’ ersätts med ’förvaltningsåtgärder’.

 

Föredraganden påpekar att vetenskapliga bedömningar och rekommendationer har en tendens att ändra och anser att detta är ytterligare ett skäl för att undvika kvotsystem. En omständighet som är värd att framhålla är att olika resultat har erhållits från samma data som producerats av arbetsgrupper inom AKFM och STECF. Den inneboende osäkerheten hos dessa bedömningar ger upphov till ytterligare tvivel när det gäller att fatta centrala långtgående beslut som grundar sig på vetenskapliga rekommendationer som kan variera i så stor utsträckning.

 

 

Vetenskapliga bedömningar och deras användning i den föreslagna planen

 

En av de centrala bestämmelserna i förslaget avser biologiska referenspunkter. Enligt förslaget ska dessa referenspunkter grunda sig på fiskedödligheten (F), som motsvarar resursernas utnyttjande vid maximalt hållbart uttag (FMSY). Detta värde utgör den målnivå som, i enlighet med grundförordningen, ska uppnås senast 2020. Den fiskedödlighet som motsvarar det teoretiska värdet för utnyttjande vid maximalt hållbart uttag är emellertid beroende av ett antal antaganden som finns inbakade i förfarandet för vetenskapliga bedömningar av beståndens tillstånd och kan därför kraftigt variera. Exemplevis år 2016 ansåg STECF att FMSY för sardiner var 0,08, samtidigt som AKFM angav värdet 0,7, dvs. ett nästan tio gånger högre värde. Vid STECF:s senaste plenarsammanträde (17–01) utfärdades en rekommendation om att det värde som ska användas för målnivån för maximalt hållbart uttag inta bör vara FMSY, utan en teoretisk omvandling med utnyttjandet medtaget i beräkningen (förhållandet mellan fiskedödlighet och total fiskedödlighet, E=0,4), som också kan uttryckas som fiskedödlighet F. Med tanke på att även kommissionens vetenskapliga rådgivande organ (STECF) har konstaterat att det finns ett antal osäkerhetsfaktorer i dessa bedömningar, föreslår föredraganden att referenspunkten i den fleråriga planen för Adriatiska havet bör vara beståndets biomassa och inte fiskedödligheten. Det är särskilt viktigt att, vid en tidpunkt då denna fråga ger upphov till tvister inom det vetenskapliga samfundet, omöjliggöra införandet av ett kvotsystem genom vilket den totala fångsten skulle fastställas genom att man just riktar in sig på nämnda referenspunkter. Mot bakgrund av variationerna i referenspunkter kan dessa inte användas för att fastställa den totala tillåtna fångstmängden; de arrangemang som ska tillämpas bör grunda sig på en reglering av fiskeansträngningen för att säkerställa överlevnaden av en enskild art i tillräcklig mängd när det gäller dess biomassa.

 

Fastställande av tekniska specifikationer för snörpvad/ringnot för fiske efter små pelagiska arter i Adriatiska havet

 

Föredraganden föreslår att det i den föreslagna planen föreskrivs ett undantag från bestämmelsen i Medelhavsförordningen om höjden på en snörpvad/ringnot och förhållandet mellan egentlig höjd och havsdjup. Det bör betonas att planen utarbetas i linje med regionala särdrag och måste anpassas till fisket i det område för vilket den är utformad. Planen ska också redan från början erkänna och tillåta särdrag hos de fiskeredskap som används i Adriatiska havet.

 

De adriatiska länderna, som sammanförts inom AdriaMed (ett subregionalt initiativ i form av ett FAO-projekt) har genomfört en vetenskaplig undersökning för att beskriva de tekniska egenskaperna hos snörpvad/ringnot i Adriatiska havet och deras eventuella inverkan på havsbottnen, och deras allmänna inverkan vid fiske. Denna undersökning bevisade att Italien, Kroatien och Slovenien har rätt i sitt krav på att snörpvadens/ringnotens högsta tillåtna längd ska vara 600 m med ett djup på högst en tredjedel av längden. Med tanke på att det är dessa dimensioner som föreslås är det nödvändigt att bortse från den bestämmelse i Medelhavsförordningen som begränsar användningen av snörpvad/ringnot i områden som är grundare än 70 % av näthöjden; på grund av Adriatiska havets havsbotten är denna bestämmelse inte möjlig att verkställa.

 

De socioekonomiska verkningarna av den föreslagna planen

 

I grundförordningen föreskrivs bland annat att åtgärder endast kan inkluderas i de fleråriga planerna om deras ekonomiska och sociala effekter har beaktats.

 

Föredraganden vill påpeka att det i kommissionens förslag inte finns någon detaljerad bedömning av de socioekonomiska effekterna. Hon är särskilt orolig, eftersom fiskerisektorn i Medelhavet har befunnit sig i kris i mer än tjugo år och nya bestämmelser som inte är väl genomtänkta kan på ett betydande sätt påverka och ödelägga hela sektorn. Dessutom finns det ingenting i form av ekonomiskt stöd och/eller omställningsåtgärder för företag och arbetstagare i anslutning till förslaget att minska fångsterna av sardiner och ansjovis, trots att dessa utgör en grundläggande ekonomisk resurs för små lokala samhällen, särskilt ösamhällen, och industrier.

 

[1] Ännu ej offentliggjort i EUT.