Plenarhandling

 

18.11.2009                                                                                                              B7‑0147/2009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av frågan för muntligt besvarande B7‑0222/2009

i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

om det ekonomiska och handelsmässiga Europa-Medelhavspartnerskapet inför Euromeds åttonde handelsministerkonferens i Bryssel den 9 december 2009

Metin Kazak, Niccolò Rinaldi, Marielle De Sarnez, Robert Rochefort, Ramon Tremosa I Balcells, Ivo Vajgl

för ALDE-gruppen

 

B7‑0147/2009

Europaparlamentets resolution om det ekonomiska och handelsmässiga Europa‑Medelhavspartnerskapet inför Euromeds åttonde handelsministerkonferens i Bryssel den 9 december 2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995, som inrättade ett partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003 med titeln ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” ( KOM(2003)0104 ), kommissionens strategidokument av den 12 maj 2004 om den europeiska grannskapspolitiken ( KOM(2004)0373 ), kommissionens meddelande av den 9 december 2004 till rådet om kommissionens förslag till handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken ( KOM(2004)0795 ), handlingsplanerna för Israel, Jordanien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Libanon, samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument[1],

–   med beaktande av Europa‑Medelhavsavtalen om associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Tunisien[2], Israel[3], Marocko[4], Jordanien[5], Egypten[6], Libanon[7] och Algeriet[8] å andra sidan, och Europa‑Medelhavsinterimsavtalet om associering av handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska myndigheten, å andra sidan[9]; med beaktande av beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG–Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG)[10],

–   med beaktande av det frihandelsavtal, kallat Agadiravtalet, som undertecknades av Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko den 25 februari 2004,

–   med beaktande av toppmötet mellan Europa-Medelhavsområdets stats- och regeringschefer i Paris den 13 juli 2008, där Medelhavsunionen inrättades,

–   med beaktande av Euromeds sjätte handelsministerkonferens den 21 oktober 2007 i Lissabon,

–   med beaktande av Euromeds sjunde handelsministerkonferens den 2 juli 2008 i Marseille,

–   med beaktande av Euromeds konferens med högre tjänstemän för handel den 11 november 2009 i Bryssel,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s Medelhavspolitik, framför allt sin resolution av den 15 mars 2007 om inrättandet av ett frihandelsområde för Europa‑Medelhavet och sin resolution av den 19 februari 2009 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet,

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Vid konferensen i Barcelona 1995 lanserades ett mycket ambitiöst projekt som gick ut på att skapa nya och närmare politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band mellan länderna norr och söder om Medelhavet. Nu måste Barcelonaprocessen snarast stärkas genom att frihandelsområdet inrättas.

B.  Medelhavsunionen, som ska blåsa nytt liv i integrationsprocessen mellan Europa och Medelhavsområdet med hjälp av konkreta och synliga projekt, har ännu inte genomförts fullt ut. Det fanns inga Euromed-möten inplanerade mellan januari och juli 2009 på grund av kriget i Gazaremsan.

C. Det utrikesministermöte som skulle ha hållits i Istanbul den 24–25 november 2009 har fått skjutas upp på grund av att arabstaterna bojkottade det i protest mot Israels hållning i fredsprocessen i Mellanöstern.

D. Länderna i södra och östra Medelhavsområdet måste få bort de politiska och ekonomiska hinder som i dag ligger i vägen för den regionala integrationen. Syftet bör vara att dessa länder ska få till stånd ett mer fruktbart samarbete sinsemellan.

E.  Handelsförbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet ökar stadigt, och EU tycks vara ”regionens naturliga handelspartner” 46,6 procent av den totala exporten från Medelhavsområdet går till just EU.

F.  Medelhavsområdets totala handel med EU uppgick 2008 till 246,7 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 8 procent av EU:s totala utrikeshandel, med ett handelsöverskott på 15,3 miljarder euro för EU.

G. EU är en mycket viktig utländsk investerare i regionen, som i detta fall inte anses inbegripa Israel. 2006 gjorde EU rekordstora investeringar i regionen på 15,3 miljarder euro. Investeringarna minskade dock 2007.

H. Handeln med tjänster ökar successivt, med ett växande överskott för Medelhavsländerna (främst tack vare turismen). 2006 uppgick överskottet till rekordbeloppet 11,6 miljarder euro.

 

I.   Trots dessa siffror fortsätter nivån av handel och EU-investeringar att vara lägre än förväntat i det södra Medelhavsområdet, och varken handeln med varor eller handeln med tjänster var tillräckligt diversifierad med hänsyn till potentialen i Europa‑Medelhavsområdet, och EU:s partner i södra Medelhavsområdet drar till sig mycket få investeringar. De utländska direktinvesteringarna ligger fortfarande på en mycket låg nivå i denna region jämfört med andra delar av världen. Länderna uppvisar även en mycket varierande förmåga att locka till sig utländska direktinvesteringar.

J.   Den inbördes ekonomiska regionala integrationen mellan länderna i söder är, trots ett antal viktiga initiativ som Agadiravtalet, långtifrån fullbordad, och handelsflödet mellan dessa länder är därför underutvecklat och svarar endast för omkring 6 procent av ländernas totala handel.

K. Företag som tillverkar textilier, kläder och skor tappar stora marknadsandelar på grund av en globaliserad marknad och stark konkurrens från Asien.

L.  Europeiska unionen har undertecknat frihandelsavtal med alla sina partnerländer i södra Medelhavsområdet, med undantag av Syrien och Libyen. Förhandlingarna om ett associeringsavtal med Syrien har visserligen slutförts, men Syrien senarelade undertecknandet av det. Kommissionen har inlett förhandlingar med Libyen.

M. Varje sådan process innehåller ett bilateralt inslag till följd av de särskilda kulturella, sociala, ekonomiska och politiska skillnaderna mellan de inblandade länderna och detta inslag bör kompletteras med och stödjas av en mer global vision och plan för förbindelserna mellan de olika parterna och därför åtföljas av ett regionalt angreppssätt.

N. Konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen har spätt på de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som EU:s partnerländer redan står inför, särskilt problemet med arbetslösheten.

1.  Europaparlamentet framhåller på nytt att det är strategiskt viktigt att skapa ett omfattande frihandelsområde i Europa-Medelhavsområdet eftersom man därmed i hög grad skulle bidra till fred, välstånd och säkerhet i hela regionen. Parlamentet stöder därför de åtgärder och insatser som syftar till att avskaffa hinder och betonar att det behövs en uthållig och samordnad arbetsinsats från alla parter för att Europa-Medelhavspartnerskapet och framför allt frihandelsavtalet ska kunna bli framgångsrikt.

2.  Europaparlamentet anser att viktiga och oförutsedda politiska händelser, såsom Mellanösternkonflikten, under det senaste årtiondet har haft en avsevärt negativ inverkan på hur Europa-Medelhavspartnerskapet och frihandelsområdet har framskridit och utvecklats, och detta är också orsaken till att genomförandet har försenats. Parlamentet beklagar att samma politiska orsaker ledde till att Euromeds utrikesministerkonferens ställdes in och att det inte görs några framsteg med Medelhavsunionen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Euromed-handelsministrarna kommer att diskutera hur de nuvarande svagheterna i handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna i Europa-Medelhavsområdet kan åtgärdas. De kommer också att diskutera en ny färdplan för handeln i Europa-Medelhavsområdet och en ny mekanism för underlättande av handel och investeringar i regionen. De nuvarande associeringsavtalen bör utvidgas så att de inte bara omfattar handel med varor utan även jordbruk, tjänster, investeringar och lagstiftningsfrågor, immateriella rättigheter och bekämpning av varumärkesförfalskning. Dessutom bör associeringsavtalen omfatta konkurrens, offentlig upphandling och handelspolitiska skyddsinstrument. Målsättningen bör vara att successivt skapa ett heltäckande frihandelsavtal.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar med eftertryck EU:s partnerländer i södra Medelhavsområdet att utveckla sin inbördes handel, såsom i det ekonomiska avtal i Agadir som undertecknats av Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien, och uppmanar de andra länderna i regionen att ansluta sig till detta avtal, så att man ytterligare utvecklar de integrationsinitiativ som EU:s partnerländer i södra Medelhavsområdet är engagerade i och drar fördel av de synergieffekter som ett stärkande av associeringsavtalen mellan EU och Medelhavsländerna medför. EU:s institutioner måste bifalla förfrågningar om tekniskt stöd för att främja en sådan inbördes ekonomisk integration i länderna i södra Medelhavsområdet.

5.  Europaparlamentet anser att systemet med ursprungskumulation bör stärkas eftersom det är en användbar tullmekanism för att åter få i gång handeln i området. Ursprungsreglerna bör uppdateras och förenklas med hänsyn till Europa-Medelhavspartnerländernas intressen. Parlamentet ser därför gärna att det regionala avtalet om systemet med ursprungskumulation för Europa-Medelhavsområdet ingås under 2010.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att stärka partnerskapet mellan norr och söder för att kunna behålla en konkurrenskraftig produktion av och handel med textilier och kläder i Euro-Medelhavsområdet. Det är också angeläget att främja de verksamheter i södra och östra Medelhavsområdet som tillför ett mervärde och som bygger på kreativitet och innovation och inte enbart på outsourcing.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att investeringar i Medelhavsområdet görs säkrare med hjälp av ett system som samordnar strategier för små och medelstora företag och omfattar flera områden: skyddsåtgärder, finansiering, information och kontaktnätsbyggande för små och medelstora företag.

8.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att inrätta en investerings- och utvecklingsbank för Europa-Medelhavsområdet som kan skaffa fram givare från båda sidor av Medelhavet och dra till sig de utländska direktinvesteringar som Europa‑Medelhavsområdet behöver.

9.  Europaparlamentet anser att det nya förslaget om att inrätta en investeringsfrämjande mekanism för Europa-Medelhavsområdet utgör ett viktigt steg mot ett enda nätverk för insamling och spridande av information, något som skulle ge de ekonomiska aktörerna en övergripande bild av handels- och investeringsvillkoren i regionen. Denna mekanism bör fungera som ett komplement till nuvarande nätverk.

10. Europaparlamentet välkomnar skapandet av ”Inframed”-fonden (upprättad på initiativ av franska ”Caisse des dépôts”, italienska ”Cassa depositi e prestiti”, EFG Hermes (Egypten) och marockanska ”Caisse de dépôt et de gestion”), som presenterades inom ramen för Medelhavsunionen som en fond för långsiktiga investeringar för finansiering av infrastrukturprojekt.

11. Europaparlamentet anser att även om villkoren inte är klara ännu så bör frihandelsområdet kompletteras med ett gradvis införande av fri rörlighet för arbetstagare på vissa villkor, samtidigt som man beaktar situationen på arbetsmarknaden i EU och det internationella samfundets syn på sambandet mellan migration och utveckling. Parlamentet understryker att det är viktigt och nödvändigt att minska kostnaderna för överföring av pengar från migrerande arbetstagare så att pengarna i högsta möjliga grad kommer den lokala ekonomin till godo. Utfärdandet av viseringar bör underlättas för intressenter i partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet, studerande, universitetspersonal och aktörer inom närings- och samhällsliv.

12. Europaparlamentet anser att Barcelonaprocessen/Medelhavsunionen bör utöka de nuvarande samarbetsformerna inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet. Syftet bör vara att ge alla partnerländer möjlighet att delta i EU:s regionala program och de strategier som hör samman med dessa på grundval av gemensamt överenskomna prioriteringar och målsättningar. Det är viktigt att utvidga gemenskapsprogrammens tillämpningsområde så att partnerländer kan delta, särskilt på områdena utbildning, forskning och yrkesutbildning (studentutbyten osv.)

13. Europaparlamentet framhåller att Medelhavsunionen kan ha en positiv effekt på Barcelonaprocessen. Inom det ramverk som upprättades i Paris i juli 2008 definierades en rad viktiga projekt inom strategiska sektorer, såsom byggande av ny infrastruktur, samarbete mellan små och medelstora företag, kommunikationer och utvinnande av förnybara energikällor. Definitionen av dessa projekt kommer att bidra till att utveckla och underlätta för handel och investeringar inom Europa-Medelhavsområdet. Parlamentet påpekar dessutom att man måste finna en fredlig lösning i Mellanöstern men att konflikterna i regionen inte får bli ett hinder för de åtaganden som gjorts. Parlamentet uppmuntrar till att möten hålls inom ramen för Medelhavsunionen och att man inrättar ett ständigt sekretariat i Barcelona.

14. Europaparlamentet betonar också att bilaterala tillvägagångssätt inte bör användas på bekostnad av ett multilateralt regionalt tillvägagångssätt. Kommissionen måste hålla fast vid principen om förhandlingar från region till region, även om man förespråkar ett närmare samarbete med de mest avancerade partnerna och tar vederbörlig hänsyn till deras specifika egenskaper i politiskt, kulturellt och socialt hänseende.

15. Europaparlamentet uppmuntrar till att sol- och vindenergi används i Medelhavsregionen, och ser positivt på de framsteg som nyligen gjorts inom industriinitiativet Desertec när det gäller att utveckla Mellanösterns och Nordafrikas omfattande resurser av solenergi. EU:s insatser i Desertec-projektet måste vara samstämda och bidra aktivt till utvecklingen i länderna i Nordafrika och Mellanöstern.

16. Europaparlamentet efterlyser fullständig information från kommissionen om hur förfarandet för associeringsavtalet med Syrien framskrider. Syrien senarelade nyligen undertecknandet av detta avtal. Det finns viss oro för att återuppta förhandlingarna med Libyen om ett associeringsavtal och, mer allmänt, för att införliva landet i Barcelonaprocessen/Medelhavsunionen. Kommissionen uppmanas att fullt ut informera, involvera och samråda med parlamentet under alla etapper i dessa förhandlingar.

 

17. Europaparlamentet anser att den färdplan som kommissionen har föreslagit är ett lämpligt instrument för att blåsa nytt liv i Barcelonaprocessen/Medelhavsunionen under kommande år, och uppmanar därför Euromed-handelsministrarna att godkänna den vid sitt möte den 9 december 2009. De högre tjänstemännen för handel i Europa-Medelhavsområdet uppmanas att under kommande år följa genomförandet av färdplanen noggrant och föreslå nödvändiga ändringar. Parlamentet begär att få information om sådana åtgärder.

18. Europaparlamentet betonar att den parlamentariska församlingen för Europa‑Medelhavsområdet är partnerskapets demokratiska organ som sammanför parlamentsledamöter från båda sidor av Medelhavet kring Barcelonaprocessens tre pelare. Parlamentet efterlyser dessutom ett närmare ekonomiskt samarbete mellan den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, kommissionen och rådet.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, stats- och regeringscheferna samt parlamenten i medlemsstaterna och de södra och östra Medelhavsländerna samt till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.

[1] EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.
[2] EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
[3] EGT L 147, 21.6.2000, s. 3.
[4] EGT L 70, 18.3.2000, s. 2.
[5] EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.
[6] EUT L 304, 30.9.2004, s. 39.
[7] EUT L 143, 30.5.2006, s. 2.
[8] EUT L 265, 10.10.2005, s. 2.
[9] EGT L 187, 16.7.1997, s. 3.
[10] EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.