Plenarhandling
9.2.2011 B7‑0101/2011
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om rättsstatsprincipen i Ryssland
Heidi Hautala, Werner Schulz, Bart Staes, Indrek Tarand
för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om rättsstatsprincipen i Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionerna av den 17 september 2009, 12 november 2009, 17 juni 2010 och 21 oktober 2010,
– med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, och de förhandlingar som inleddes 2008 om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av resolution 1738 (2010) av den 22 juni 2010 från Europarådets parlamentariska församling och rapporten från dess utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter av den 4 juni 2010 om rättslig prövning av människorättskränkningarna i Nordkaukasien,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, i vilken Ryssland är part sedan 1973 – särskilt artikel 14, som slår fast att var och en ska vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en behörig, oberoende och opartisk domstol som upprättats enligt lag,
– med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilken Ryssland är part sedan 1998 – särskilt artikel 6, som även den slår fast att var och en ska vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag,
– med beaktande av Rysslands författning – särskilt artikel 118, enligt vilken rättskipning i Ryssland endast får utövas av domstolar, och artikel 120, enligt vilken domare är oberoende och endast lyder under den ryska författningen och den federala lagstiftningen,
– med beaktande av pressmeddelandena från sin talman Jerzy Buzek om sexårsdagen av tragedin i Beslan (3 oktober 2010), om fyraårsdagen av mordet på Anna Politkovskaja och den fällande domen mot Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev (6 oktober 2010), och om självmordsattacken i Vladikavkaz i Nordkaukasien (10 oktober 2010),
– med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om målet mot Chodorkovskij och Lebedev den 30 december 2010,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Flera rättegångar och rättsliga förfaranden under de senaste åren har väckt tvivel om rättsväsendets oberoende och opartiskhet i Ryssland. Politisk inblandning, procedurfel, korruption, slutenhet, orättvisa och hot mot vittnen utgör alltjämt allvarliga hinder för rättskipningen i Ryssland.
B. Utredningarna av människorättskränkningar är ofta ineffektiva och bristfälliga och resulterar i straffrihet. Bristen på insyn i offentliga handlingar möjliggör omfattande övergrepp.
C. Omständigheterna kring Anna Politkovskajas, Natalja Estemirovas, Anastasija Baburovas, Stanislav Markelovs och Sergej Magnitskijs död är alltjämt ouppklarade. Vidare har det rapporterats om många fall av juridiska trakasserier mot Michail Chodorkovskij, Platon Lebedev, Oleg Orlov, Igor Vladimirovitj Izmestjev, Michail och Larisa Tjeprunov, Alexandr Kalistratov, Alexej Sokolov och Alexej Nikiforov.
D. Michail Chodorkovskij och hans affärskompanjon Platon Lebedev fälldes den 30 december 2010 för förskingring av distriktsdomstolen i Chamovniki i Moskva. Åtalet, rättegången och domen beskrevs internationellt som politiskt motiverade. Den politiska inblandningen och påtryckningarna kritiserades starkt av världssamfundet.
E. Den 28 december 2010 dömdes Igor Vladimirovitj Izmestjev till livstids fängelse av tingsrätten i Moskva. Izmestjev är den förste ledamot av det ryska parlamentets överhus som har dömts till livstids fängelse. Misstankar om procedurfel och politisk inblandning har tagits upp på internationell nivå.
F. Det sätt på vilket målen mot Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev genomfördes, liksom underlåtenheten att inleda utredningar av Sergej Magnitskijs, Anna Politkovskajas, Natalja Estemirovas och Stanislav Markelovs död, fläckar ner bilden av Ryssland i utlandet.
G. I Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om de mänskliga rättigheterna i världen 2009 och EU:s politik på området uppmanades rådet att överväga inreseförbud och frysta tillgångar för de ryska tjänstemän som varit involverade i Magnitskijs död, om det inte skulle inledas någon utredning av fallet. I samma resolution ansåg parlamentet att fallet Magnitskij är ett tydligt exempel på de allvarliga bristerna i Rysslands rättssystem.
H. Den ryska lagen om extremistverksamhet har funnit omfattande tillämpning mot människorättsaktivister, politiska motståndare och religiösa grupper. Lagen är vag i fråga om terminologi och innehåll och tillämpas godtyckligt. Artiklarna 280, 281 och 282 i den ryska strafflagen ger upphov till särskilt stora betänkligheter i detta avseende. Rättegångar om extremism och dessa artiklar präglas av brister och manipulation av de rättsliga förfarandena. Under 2010 uppdaterades den federala förteckningen över extremistmateriel 27 gånger och innehåller nu 748 föremål. Även förteckningen över extremistorganisationer uppdaterades 2010 och innehåller nu 18 organisationer.
I. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har i mer än 150 domar dömt Ryssland för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasien. Verkställandet av domarna lämnar fortfarande mycket övrigt att önska. Ansvaret för att domarna inte har verkställts faller i hög grad på de rättsliga institutionerna och myndigheterna.
J. De rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna har inte lyckats sätta stopp för den genomgripande straffriheten för brott mot de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasien. Ingen rättslig prövning har garanterats i samband med allvarliga människorättsbrott, attacker, mord, påtvingade försvinnanden, misshandel och godtyckliga frihetsberövanden i vissa delar av Nordkaukasien. Situationen i Nordkaukasien kommer inte att kunna normaliseras så länge inget ansvar utkrävs för brott mot de mänskliga rättigheterna och så länge inte rättsstatsprincipen återupprättas.
K. Oberoende journalister, aktivister inom det civila samhället, advokater och människorättsförsvarare i området har ofta utsatts för hot och våld, trakasserier och skrämseltaktik, och deras verksamhet har begränsats eller kringskurits av medlemmar av de brottsbekämpande myndigheterna.
L. Den ryske presidenten Medvedev har vid flera tillfällen förbundit sig att stärka rättsstatsprincipen och sagt att hans uppgift är att skapa moderna och fullständigt oberoende domstolar som motsvarar landets ekonomiska utvecklingsnivå.
M. EU:s och Rysslands partnerskap för modernisering, som ingicks vid toppmötet mellan EU och Ryssland den 7 december 2010, innehåller en arbetsplan med konkreta förslag och projekt avseende samarbete och stöd när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer.
N. EU kommer att kunna utveckla ett verkligt partnerskap med Ryssland inom handel, säkerhet och rättvisa endast om respekten för lagen samt rättsväsendets oberoende och effektivitet garanteras.
O. EU:s medlemsstater har inte lyckats utveckla en samstämd människorättspolitik gentemot Ryssland. Inkonsekvens och bristande samordning av medlemsstaternas människorättspolitik har resulterat i en svag EU-ståndpunkt om skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna i Ryssland.
1. Europaparlamentet anser att bristen på ett oberoende rättsväsende har stor del i den straffrihet som råder i Ryssland, och uttrycker oro över rapporterna om politiskt motiverade rättegångar, orättvisa förfaranden och underlåtenhet att utreda allvarliga brott som mord, trakasserier och annat våld.
2. Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna att utföra sina uppgifter på ett effektivt, opartiskt och oberoende sätt för att ställa förövarna inför rätta. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att se till att alla som åtalas inom ramen för landets rättssystem får ett korrekt rättsförfarande, och kräver en genomgripande översyn av landets lagstiftning och rättspraxis.
3. Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska rättsliga myndigheterna att ställa de ansvariga för trakasserierna och hoten mot journalister, advokater och människorättsförsvarare inför rätta och att ställa de myndigheter till svars som inte skyddar dessa människor och garanterar deras fysiska integritet i enlighet med tillämpliga internationella och regionala människorättsinstrument.
4. Europaparlamentet är kritiskt till att Michail Chodorkovskij och hans affärskompanjon Platon Lebedev den 30 december 2010 fälldes för förskingring av distriktsdomstolen i Chamovniki i Moskva, eftersom domen var politiskt motiverad, och fördömer starkt den politiska inblandningen i rättegången. Parlamentet beklagar de många bristerna i det rättsliga förfarandet och fördömer åklagarsidans påstådda påtryckningar och hot mot vittnen.
5. Europaparlamentet anser att den fällande domen mot Chodorkovskij och Lebedev, som är den andra sedan 2005, bryter mot rättsstatsprincipen och därigenom allvarligt undergräver respekten för denna princip och gör den ryske presidenten Dimitrij Medvedevs uttalanden och moderniseringsplaner meningslösa.
6. Europaparlamentet noterar president Medvedevs beslut att bjuda in rättsexperter från presidentens människorättsråd att granska fallen Chodorkovskij/Lebedev och Sergej Magnitskij.
7. Europaparlamentet uttrycker oro över rapporterna om procedurfel och politisk inblandning i målet mot Igor Vladimirovitj Izmestjev, och uppmanar med kraft den ryske ombudsmannen att öppna ärendet på nytt för att inleda en översyn av åtalet, rättegången och domen.
8. Europaparlamentet uppmanar med kraft den ryske ombudsmannen att beordra en översyn av åtalspunkterna och det pågående förfarandet vid distriktsdomstol nr 363 i Chamovniki i Moskva mot Oleg Orlov, 2009 års vinnare av Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet och ordförande för människorättscentrumet Memorial, som står åtalad för förtal av den tjetjenske presidenten Ramzan Kadyrov efter sina uttalanden om att han ser Kadyrov som ansvarig för kidnappningen och mordet på en ledande medlem av Memorial i Tjetjenien, Natalia Estemirova, den 15 juli 2009 i Groznyj. Parlamentet erinrar om att det inte gjorts någon verklig utredning av detta mord och att Oleg Orlov riskerar tre års fängelse.
9. Europaparlamentet uppmanar återigen rådet att – i avsaknad av positiva åtgärder från de ryska myndigheterna i fråga om att samarbeta och utreda fallet Sergej Magnitskij – begära att de ryska myndigheterna ställer de ansvariga inför rätta och överväga att införa ett förbud mot inresa i EU för ryska tjänstemän som varit involverade i detta fall. Parlamentet uppmanar EU:s brottsbekämpande organ att samarbeta för att frysa dessa ryska tjänstemäns bankkonton och andra tillgångar i alla EU:s medlemsstater.
10. Europaparlamentet fördömer de juridiska trakasserierna mot lagliga demonstranter vid de så kallade Strategi 31-mötena till stöd för artikel 31 i den ryska författningen, som garanterar mötesfrihet i Ryssland. Parlamentet kritiserar alla domar mot demonstranterna, särskilt den mot den förre vice premiärministern Boris Nemtsov, som dömdes till 15 dagars fängelse för sin medverkan i Strategi 31-demonstrationen den 31 december 2010 i Moskva.
11. Europaparlamentet uppmanar rådet att fullt ut genomföra parlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om de mänskliga rättigheterna i världen 2009 och EU:s politik på området. Rådet uppmanas även att snarast lägga fram en handlingsplan för parlamentet om genomförandet av artikel 120 i den resolutionen och att regelbundet informera parlamentet om hur det går med genomförandet.
12. Europaparlamentet fördömer rättsväsendets omfattande tillämpning och missbruk av den vaga ryska lagen om åtgärder mot extremistverksamhet samt i synnerhet den ryska strafflagen, närmare bestämt artikel 280 om offentliga uppmaningar att med våld ändra Rysslands konstitutionella system, artikel 281 om sabotage och artikel 282 om uppammande av nationellt, rasmässigt eller religiöst hat.
13. Europaparlamentet fördömer de tolv pågående brottmålen mot Jehovas vittnen. Särskilt kritiserar parlamentet målet mot Alexandr Kalistratov, ordförande för den lokala religiösa organisationen i Gorno-Altajsk, som står åtalad för spridning av religiös litteratur i enlighet med artikel 282.1 i den ryska strafflagen, som bland annat handlar om uppammande av hat eller fiendskap och kränkning av människovärdet. Parlamentet kritiserar även de snarlika åtalen mot Michail och Larisa Tjeprunov.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft ombudsmannen i Ingusjien att verkligen utreda Zalina Idrisovna Jelchorojevas och Israil Torsjchojevs försvinnanden de senaste månaderna, liksom tortyren i samband med det olagliga frihetsberövandet av Adam Chamchojev i Ingusjien.
15. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att ställa de ansvariga inför rätta för de påtvingade försvinnanden eller utomrättsliga avrättningar som drabbat Ali Dzjanijev, Jusup Dobrijev, Junus Dobrijev och Magomed Adzjijev, som inte syns till sedan den 28 december 2009 i Sankt Petersburg, samt Zelimchan Achmetovitj Tjibijev, Magomed Chajbulajevitj Israpilov, Dzjamal Zijanidovitj Magomedov, Akil Dzjavatchanovitj Abdullajev och Dovar Nazimovitj Asadov, som inte synts till sedan natten mellan den 24 och 25 september. Parlamentet uppmanar även Ryssland att ställa de ansvariga inför rätta för de offentliga hoten mot den ingusjiske människorättsförsvararen Magomed Mutsolgov och den svåra misshandeln av den dagestanska människorättsförsvararen Sapijat Magomedova.
16. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att ställa de ansvariga inför rätta för det olagliga frihetsberövandet och tortyren av Islam Umarpasjajev, en 24-årig tjetjen som satt olagligen frihetsberövad mellan den 11 december 2009 och den 2 april 2010.
17. Europaparlamentet framhåller att en fullständig undersökning och utredning måste göras för att utkräva ansvar för gisslantagningen i Beslan den 1–3 september 2004 och att offren och deras familjer måste få upprättelse och adekvat ersättning.
18. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna och de rättsliga institutionerna i Ryssland att fullt ut verkställa samtliga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och att skydda målsägarna mot trakasserier och hot. Parlamentet betonar att en oberoende och omfattande utredning måste göras i fall då Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser att tidigare utredningar är otillräckliga. Parlamentet stöder helhjärtat rekommendationerna i Dick Martys rapport av den 4 juni 2010 om rättslig prövning av människorättskränkningarna i Nordkaukasien.
19. Europaparlamentet beklagar de ryska myndigheternas beslut att neka The Guardians korrespondent Luke Harding inresetillstånd vid hans återkomst till Moskva den 5 februari efter ett besök i Storbritannien och att sätta honom på ett flyg tillbaka till London trots att han hade den ackreditering och det visum som krävdes.
20. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och FN:s konvention om skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, och framhåller vikten av att stärka den universella jurisdiktionen för att se till att ansvar utkrävs för allvarliga brott mot människorättslagstiftningen.
21. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att människorättsdialogen måste intensifieras så att den blir mer effektiv och resultatinriktad, med deltagande av de ryska justitie-, inrikes- och utrikesministerierna i Bryssel och Moskva och med Europaparlamentets fulla medverkan på alla nivåer.
22. Europaparlamentet anser att arbetsplanen inom ramen för partnerskapet för modernisering innehåller positiva åtgärder i fråga om rättsstatsprincipen, såsom inrättandet av ett system för överklagande inom brott- och tvistemål. Arbetsplanen behöver dock vidareutvecklas och förfinas vad gäller mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption.
23. Europaparlamentet framhåller att rättsstatsprincipen måste stå i centrum för det nya omfattande partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland och hänvisar särskilt till införandet av en fungerande människorättsklausul.
24. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att driva en samstämd och konsekvent människorättspolitik gentemot Ryssland baserad på ömsesidig respekt för rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna samt Ryska federationens regering och parlament.