Plenarhandling
12.9.2011 B7‑0488/2011
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar
Antonyia Parvanova, Sarah Ludford, Liam Aylward, Frédérique Ries
för ALDE-gruppen
Linda McAvan, Glenis Willmott
för S&D-gruppen
Michèle Rivasi, Raul Romeva i Rueda
för Verts/ALE-gruppen
Marina Yannakoudakis, Milan Cabrnoch
för ECR-gruppen
Marisa Matias, Bairbre de Brún, Nikolaos Chountis
för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Världshälsoorganisationens handlingsplan 2008–2013 om en global strategi för förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar[1],
– med beaktande av Världshälsoorganisationens resolution av den 11 september 2006 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region[2],
– med beaktande av FN:s resolution 64/265 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar från oktober 2010[3],
– med beaktande av Moskvaförklaringen om sunda livsstilar och kontroll av icke smittsamma sjukdomar från april 2011[4],
– med beaktande av Världshälsoförsamlingens resolution om icke smittsamma sjukdomar från maj 2011[5],
– med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar[6],
– med beaktande av WHO:s rapport från 2008 om global övervakning, förebyggande och kontroll av kroniska luftvägssjukdomar[7],
– med beaktande av Parma-deklarationen och åtagandet att agera, som antogs av medlemsstaterna i WHO:s europeiska region i mars 2011[8],
– med beaktande av WHO:s förklaring från Asturien 2011[9],
– med beaktande av den europeiska stadgan för att motverka fetma som antogs i november 2006[10],
– med beaktande av artiklarna 168 och 179 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF),
– med beaktande av artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om att främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar[11] och sin resolution av den 25 september 2008 om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma[12],
– med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om åtgärder mot hjärt- och kärlsjukdomar[13], sin resolution av den 10 april 2008 om kampen mot cancer i den utvidgade Europeiska unionen[14], och med beaktande av sin förklaring av den 27 april 2006 om diabetes[15],
– med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om halvtidsöversynen av den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[16],
– med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna[17] och sin resolution av den 6 maj 2010 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU[18] ,
– med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om meddelandet från kommissionen: åtgärder mot cancer: ett europeiskt partnerskap[19] och sin resolution av den 6 maj 2010 om kommissionens vitbok: Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram[20],
– med beaktande av rådets beslut 2004/513/EG av den 2 juni 2004 om ingående av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll[21],
– med beaktande av rådets slutsatser om förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar från 2004[22],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)[23],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) [24],
– med beaktande av rådets slutsatser ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdsystem” av den 7 december 2010[25],
– med beaktande av rådets slutsatser om gemensamma värderingar i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem av den 22 juni 2006 och rådets slutsatser ”Mot moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem” av den 6 juni 2011[26],
– med beaktande av rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet av den 10 maj 2010[27],
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt Världshälsoorganisationen förorsakas 86 procent av dödsfallen i Europa av icke smittsamma sjukdomar.
B. De fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och diabetes.
C. Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken och svarar för över två miljoner dödsfall per år. De vanligaste av dessa sjukdomar är kranskärlssjukdom och slaganfall som svarar för över en tredjedel (alltså 741 000) respektive drygt en fjärdedel (alltså 508 000) av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar.
D. Cancer är den näst största dödsorsaken med en förekomstfrekvens bland befolkningen på mellan 3 och 4 procent, vilken stiger till mellan 10 och 15 procent bland äldre personer. Varje år får uppskattningsvis 2,45 miljoner människor i EU diagnosen cancer och 1,23 miljoner cancerdödsfall registreras. Cancer bland barn ökar med över 1 procent per år i Europa.
E. Flera miljoner människor i Europa lider av kroniska luftvägssjukdomar som kan förebyggas, såsom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom.
F. På EU-omfattande nivå finns det varken någon helhetsinriktad strategi eller något helhetsinriktat initiativ mot diabetes (typ 1 och typ 2), som uppskattningsvis drabbar över 32 miljoner unionsmedborgare, vartill kommer att ungefär lika många lider av nedsatt glukostolerans och löper ytterst stor risk att senare utveckla kliniskt manifest diabetes. Dessa siffror förväntas senast 2030 ha ökat med 16 procent eftersom fetman sprider sig som en epidemi, Europas befolkning blir allt äldre och även på grund av andra bidragande orsaker som fortfarande återstår att fastställa och som kräver mera forskning.
G. Det finns fyra riskfaktorer som tillsammans svarar för flertalet kroniska icke smittsamma sjukdomar, nämligen tobakskonsumtion, ett obalanserat näringsintag, alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet, medan exponering för föroreningar i miljön är den femte viktiga faktorn att ta hänsyn till.
H. Tobakskonsumtion är huvudorsaken till de dödsfall som hade kunnat förebyggas och bland personer som använder tobak under längre tid avlider ända upp till varannan.
I. Alkoholkonsumtion, dålig kost och brist på fysisk aktivitet kan avsevärt bidra till risken för att utveckla vissa former av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.
J. Motion erkänns alltmer som en viktig faktor för att förebygga icke smittsamma sjukdomar.
K. Flertalet kroniska icke smittsamma sjukdomar går att förebygga, närmare bestämt genom att minska eller undvika vissa betydande riskfaktorer såsom rökning, ett obalanserat näringsintag, fysisk inaktivitet, alkoholkonsumtion och exponering för vissa kemiska ämnen. En effektiv miljöpolitik, där gällande lagstiftning och normer genomförs, erbjuder stora möjligheter i förebyggande syfte.
L. De flesta icke smittsamma sjukdomar har likartade symptom, såsom kronisk smärta och psykiska hälsoproblem, som direkt påverkar de drabbade och deras livskvalitet. Dessa problem bör åtgärdas med hjälp av gemensamma övergripande insatser som leder till att hälso- och sjukvårdssystemen blir mera kostnadseffektiva i sina åtgärder mot dessa sjukdomar.
M. Möjligheterna att förebygga sjukdomar har fortfarande inte utnyttjats till fullo, trots att man har visat att strategier som omfattar hela befolkningar och inriktar sig på att förebygga icke smittsamma sjukdomar genomgående leder till kostnadsbesparingar.
N. För närvarande går 97 procent av alla hälsoutgifter till att behandla sjukdomar, men bara 3 procent investeras i att förebygga dem. Kostnaderna för att behandla och komma till rätta med icke smittsamma sjukdomar ökar dramatiskt till följd av att olika former för diagnostik och behandling blir mera allmänt tillgängliga.
O. Världshälsoorganisationen betraktar ökningen av antalet fall av icke smittsamma sjukdomar som en epidemi och enligt dess uppskattningar kommer denna epidemi fram till 2030 att kräva 52 miljoner liv.
P. Uppgifter från Världsekonomiskt forum och Harvard School of Public Health uppskattar att de icke smittsamma sjukdomarna globalt sett kommer att leda till ekonomiska förluster på 25 000 miljarder EUR från 2005 till 2030.
Q. De icke smittsamma sjukdomarna kan komma att lägga hinder i vägen för Europa 2020‑strategin och inkräkta på människors rätt att leva friska och produktiva.
R. EU har en viktig funktion att fylla för att påskynda framstegen i kampen mot de globala hälsoutmaningarna, däribland uppnåendet millennieutvecklingsmålen för hälsa och icke smittsamma sjukdomar, enligt rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet.
S. Den prenatala miljön, inklusive exponeringen för miljöföroreningar, påverkar olika aspekter av människors hälsa och välmående under hela livet, särskilt risken för att utveckla luftvägssjukdomar, och kan bidra till cancer och diabetes.
T. Människor i dag lever i genomsnitt visserligen längre och friskare liv än tidigare generationer, men eftersom befolkningen blir allt äldre och antalet riktigt gamla personer ökar, står EU inför en epidemi av kroniska sjukdomar och multimorbiditet, samt, till följd av detta, inför ett hot mot eller ett ökat tryck på de nationella hälso- och sjukvårdssystemens ekonomiska bärkraft.
U. Socioekonomiska faktorer är också viktiga utslagsgivande faktorer för hälsan och ojämlikhet i hälsa finns både mellan och inom medlemsstaterna.
V. Senast 2020 kommer det att i Europa saknas uppskattningsvis en miljon yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, bland dem läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare och sjukgymnaster.
W. Sociala och miljörelaterade faktorer bör klart anges såsom utslagsgivande faktorer för hälsan. Som exempel kan nämnas att förorenad inomhusluft varje år förorsakar 1,6 miljoner dödsfall och framstår som ett allvarligt miljöbetingat hot mot hälsan i Europa, samtidigt som den leder till avsevärt minskad förväntad livslängd och produktivitet.
X. Unionsmedborgarna oroar sig för hur miljön kan komma att påverka deras hälsa. Det starkaste orosmomentet är då vilken inverkan farliga kemikalier kan få. Föroreningar från partiklar förknippas exempelvis med över 455 000 dödsfall i hjärt- och luftvägssjukdomar per år i EU:s 27 medlemsstater.
1. Europaparlamentet efterlyser ett starkt politiskt åtagande från kommissionens och medlemsstaternas sida, så att det framgår hur betydande och allvarlig den världsomfattande epidemin av icke smittsamma sjukdomar är.
2. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att ställa upp för ett djärvt mål för minskning av dödsfall från icke smittsamma sjukdomar som kan förebyggas, till exempel Världshälsoorganisationens mål om att dödligheten på nationell nivå senast 2025 ska minskas med 25 procent jämfört med vad den var 2010.
3. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anta följande fem centrala åtaganden och ta med dem i det politiska uttalandet som ska utfärdas vid FN:s högnivåmöte om icke smittsamma sjukdomar i september 2011:
– Minskning med 25 procent av dödsfallen i icke smittsamma sjukdomar som kan förebyggas senast 2025, såsom Världshälsoorganisationen föreslagit.
– Kostnadseffektiva och kostnadssparande insatser, bland annat i form av att Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll snabbare genomförs, att konsumtionen av salt, socker, mättade fettsyror och transfettsyror minskas bland hela befolkningen, att alkoholkonsumtionen minskas bland hela befolkningen och att åtgärder vidtas för att främja hela befolkningen tillgång till fysisk aktivitet samt att hela befolkningen ska vara mindre exponerad för miljöföroreningar.
– Övervakning av dödligheten i icke smittsamma sjukdomar samt av de gemensamma riskfaktorerna för sådana sjukdomar.
– Utveckling av globala och nationella redovisningsmekanismer för alla viktiga berörda intressenter.
– Inrättande under 2012 av ett partnerskap på hög nivå för att främja genomförandet av rekommendationerna samt arrangerande av ett högnivåmöte 2014 för utvärdering av i vilken utsträckning åtagandena fullgjorts.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt genomföra den politiska deklarationen som ska utfärdas efter högnivåmötet, under medverkan av alla relevanta EU-organ och EU-institutioner, för att bemöta de utmaningar som icke smittsamma sjukdomar ställer oss inför.
5. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna till ökade insatser för primärt förebyggande av, forskning kring, tidig diagnos av och tillrättakommande med de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna, alltså hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och diabetes, något som också ska innefatta att man på ett tidigt stadium identifierar de personer som löper stor risk att få dessa sjukdomar eller dö av dem.
6. Europaparlamentet betonar att det behövs ett samlat och helhetsbetonat patientcentrerat grepp på problematiken med långvariga sjukdomar, vilket ska omfatta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande, tidig diagnos, övervakning och fostran samt samordning av sjukhusvård och öppen vård i närsamhället.
7. Europaparlamentet vill att strategier för förebyggande av icke smittsamma sjukdomar ska genomföras från och med tidig ålder.
8. Europaparlamentet konstaterar att strategierna mot beteendemässiga, sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer som förknippas med icke smittsamma sjukdomar snabbt och fullständigt bör genomföras för att dessa sjukdomar ska bemötas så effektivt som möjligt och livskvaliteten och rättvisan i häls ska öka.
9. Europaparlamentet medger att vi behöver en flytta fokus när det gäller vård av långt framskridna kroniska sjukdomar så att fokus läggs vid behandling av patienter i tidiga stadier av icke smittsamma sjukdomar och det slutliga målet blir att vi inte bara ska kunna hantera sjukdomarna utan också förbättra prognosen för dem som drabbats av kroniska sjukdomar.
10. Europaparlamentet välkomnar att tidigare ordförandeskap för EU betonat arbetet med att förebygga och kontrollera kroniska icke smittsamma sjukdomar, bland annat att det spanska ordförandeskapet prioriterat hjärt- och kärlsjukdomar och det polska ordförandeskapet hållit konferenser om kroniska luftvägssjukdomar hos barn samt om solidaritet i hälsofrågor och att överbrygga klyftan i fråga om hälsa mellan EU:s medlemsstater.
11. Europaparlamentet efterlyser med kraft klara protokoll och evidensbaserade riktlinjer för de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna för att garantera att patienterna på lämpligt sätt omhändertas och behandlas av alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, bland dem specialister, läkare inom primärvården och specialistsjuksköterskor.
12. Europaparlamentet betonar att det behövs forskning kring och undervisning om kroniska sjukdomar på alla nivåer, framför allt om de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna, liksom också beträffande minskning av riskfaktorerna, insatser i folkhälsan överlag samt växelspelet mellan föroreningskällor och hälsoeffekter, med prioritering av tvärvetenskapligt samarbete om icke smittsamma sjukdomar inom forskningen i de regioner och länder som har tillräckligt med resurser.
13. Europaparlamentet yrkar eftertryckligen på att medlemsstaterna ska följa EU:s luftkvalitetsnormer och genomföra Världshälsoorganisationens rekommenderade riktlinjer för kvaliteten på luften utomhus och inomhus, tillsammans med Parma-deklarationen och åtagandet att agera från 2010, där det står att klimatförändringarnas hälsoeffekter måste åtgärdas.
14. Europaparlamentet understryker att det omedelbart måste göras en effektiv översyn av direktivet om tobaksprodukter.
15. Europaparlamentet understryker att EU och medlemsstaterna ytterligare måste integrera det förebyggande arbetet och arbetet med att minska riskfaktorer i all relevant lagstiftning och politik och framför allt inom miljö-, livsmedels- och konsumentpolitiken för att de ska kunna uppnå mål i samband med icke smittsamma sjukdomar och åtgärda de utmaningar mot folkhälsan, samhället och ekonomin som dessa innebär.
16. Europaparlamentet inser att åtgärder i hälso- och sjukvårdsfrågor enligt artikel 168 i FEUF i första hand kommer an på medlemsstaterna, men betonar vikten av att det fastställs en EU-strategi för kroniska icke smittsamma sjukdomar, följd av en rådsrekommendation med enskilda avsnitt om de fyra vanligaste bland dessa sjukdomar, där det också tas hänsyn till könsspecifika faktorer i samarbete med relevanta intressenter, bland dem patienter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.
17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast 2013 fastställa nationella planer för icke smittsamma sjukdomar och framför allt för de fyra vanligaste bland dem samt anslå resurser som motsvarar den belastning som dessa sjukdomar innebär samt inrätta en global samordningsmekanism på hög nivå för åtgärder mot dem.
18. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av nationella planer för icke smittsamma sjukdomar, tillsammans med ett effektivare arbete för att förebygga, diagnostisera och komma till rätta med dem, avsevärt skulle kunna minska den belastning dessa sjukdomar överlag innebär och således bidra positivt till att bevara de nationella hälso- och sjukvårdssystemens ekonomiska bärkraft.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande övervaka och rapportera om hur det går inom EU med medlemsstaternas genomförande av de nationella planerna för icke smittsamma sjukdomar, framför allt för de fyra vanligaste av dessa sjukdomar, varvid tyngdpunkten ska vila vid vilka framsteg som görs med att förebygga och tidigt upptäcka sjukdomarna, komma till rätta med dem samt forska kring dem.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka antalet utbildade och aktivt yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdssystemen för att den belastning som icke smittsamma sjukdomar innebär ska kunna bemötas effektivare.
21. Europaparlamentet betonar att det behövs konsekvens och ett samlat grepp mellan FN:s politiska deklaration och rådets och kommissionens aktuella åtgärder, alltså den reflektionsprocess om kroniska sjukdomar som efterfrågats.
22. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga och bedöma möjligheten av att utvidga arbetsområdet för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) till att omfatta också icke smittsamma sjukdomar, samt att använda centrumet för uppgiftsinsamling och rekommendationer om dessa sjukdomar så att de som är ansvariga för utformningen av politiken, liksom också vetenskapsmän och läkare, får uppgifter om bästa praxis och ökad kunskap om icke smittsamma sjukdomar.
23. Europaparlamentet betonar att det måste fastställas prioriteringar för vilka uppgifter ska insamlas centralt för att vi ska få jämförbara uppgifter som möjliggör bättre planering och bättre rekommendationer runtom i EU.
24. Europaparlamentet efterlyser en genomgripande översyn senast 2014 av hur FN:s politiska deklaration genomförts .
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att en delegation på hög nivå är närvarande vid FN:s möte den 19 och 20 september 2011 och därvid lägger fram en vittsyftande och samordnad EU-ståndpunkt.
26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s ambassadör vid FN, FN:s generalsekreterare och Världshälsoorganisationens generaldirektör.