Plenarhandling
12.12.2011 B7‑0693/2011
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om toppmötet mellan EU och Ryssland ( 2011/2948(RSP) )
Rebecca Harms, Werner Schulz, Barbara Lochbihler, Bart Staes, Tarja Cronberg, Raül Romeva i Rueda, Indrek Tarand, Rui Tavares, Ulrike Lunacek
för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland ( 2011/2948(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, framför allt resolutionen om slutsatserna från toppmötet mellan EU och Ryssland i Nizjnij Novgorod den 9–10 juni 2011, resolutionen av den 7 juli 2011 om förberedelserna inför valet till ryska statsduman i december 2011 och resolutionen av den 17 februari 2011 om rättsstatsprincipen i Ryssland,
– med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen som trädde i kraft 1997 och som har förlängts i väntan på att ersättas av ett nytt avtal,
– med beaktande av de pågående förhandlingarna, som inleddes 2008, om ett nytt avtal om en ny heltäckande ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland samt med beaktande av partnerskapet för modernisering, som inleddes 2010,
– med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Ryssland och framför allt av den senaste sammankomsten som hölls i Bryssel 29 november 2011,
– med beaktande av resolution 1728 av den 29 april 2010 från Europarådets parlamentariska församling om diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 av den 31 mars 2010 om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet,
– med beaktande av det slutliga uttalandet och rekommendationerna från det fjortonde mötet för den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ryssland, vilket hölls i Warszawa den 19–20 september 2011,
– med beaktande av det möte som hölls av Forumet för det civila samhället mellan EU och Ryssland i Warszawa den 1–2 december 2011,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den överenskommelse som Georgien och Ryska federationen nyligen nådde fram till banar väg för Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen och undanröjer det huvudsakliga hindret mot djupare ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser mellan EU och Ryssland. Trots den ökande handeln och det ökande ömsesidiga ekonomiska beroendet går det inte framåt med de politiska förbindelserna, på grund av missförstånd och bristande förtroende i grundläggande frågor, vilket hindrat parterna från att bygga upp ett verkligt strategiskt partnerskap.
B. Ett förstärkt samarbete och goda grannförbindelser mellan EU och Ryssland är av central betydelse för hela Europas stabilitet, säkerhet och välstånd. Gemensamma värderingar är den enda grunden för utvecklingen av ett strategiskt partnerskap mellan EU och Ryska federationen. Det är av yttersta vikt med en utbyggnad av samarbetet på internationell nivå mellan de bägge partnerna inom alla institutioner, organisationer och forum för att det globala styret ska kunna förbättras och gemensamma utmaningar antas.
C. Att före detta presidenten Putin ställer upp som kandidat i presidentvalet i mars 2012 stadfästes formellt den 27 november vid partiet Enade Rysslands kongress. Putin, som för närvarande innehar premiärministerposten, varnade i sitt anförande länderna i väst för att blanda sig i valen i Ryssland och sade åt dem att sluta ge ekonomiskt bistånd till icke‑statliga organisationer och Kreml-kritiker.
D. Det har allvarligt ifrågasatts om det gått rätt till vid valen den 4 december, eftersom en del av de grundläggande förutsättningarna för att val ska hållas inte respekterats, såsom fri diskussion, en fri press och likvärdiga villkor för alla politiska krafter i landet. Dessutom noterades allvarliga hinder vid kandidatuppställningen och registreringen av partier och alla kunde heller inte driva valrörelse på likvärdiga villkor.
E. Den 1 december 2011 inledde åklagarämbetet i Moskva ett förvaltningsmål och bötfällde föreningen Golos, som är Rysslands mest erfarna valövervakningsgrupp. Anklagelserna lydde på att organisationen brutit mot vallagen genom att inrätta en webbplats för att registrera valfusk och regelbrott vid valen.
F. Om själva valdagen konstaterade OSSE/ODIHR att kvaliteten på valförfarandet försämrades avsevärt under rösträkningen, som präglades av upprepade förfarandeöverträdelser och fall av uppenbar manipulering, bland annat ett flertal allvarliga indikationer på att obehöriga röstsedlar lades i valurnorna. Polisen grep hundratals oppositionsaktivister som försökt ordna möten den 4 december och dagarna därefter i Moskva, St Petersburg och andra ryska städer som protest mot hur valen skötts.
G. Den 10 december samlades minst 50 000 personer på Bolotnaja-torget i Moskva till den största protest som hållits sedan Sovjetunionens fall och krävde att resultaten av valet den 4 december skulle ogiltigförklaras och nya val utlysas, samt att centrala valnämndens chef Vladimir Tjurov skulle avgå, de påstådda bedrägerierna med röstsedlar utredas och de protesterande som gripits omedelbart försättas på fri fot. Liknande demonstrationer hölls i andra ryska städer.
H. I juni 2010 antog EU och Ryssland en gemensam förklaring om prioriteringarna för det nya partnerskapet för modernisering som syftar till att modernisera vardera partens näringsliv och samhälle. De delar av arbetsplanen som innefattar konkreta förslag och projekt inom områdena samarbete och bistånd för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen kom därefter inte i någon högre grad att förverkligas.
I. Energin är ett viktigt redskap inom Rysslands utrikespolitik och fortsätter spela en central och strategisk roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. EU:s starka beroende av fossila bränslen undergräver utvecklingen av ett balanserat och konsekvent förhållningssätt från EU:s sida gentemot Ryssland, med värderingar som drivkraft, och konkurrensen i energifrågor mellan EU och Ryssland ökar inom områden av gemensamt intresse, såsom Sydkaukasien och Centralasien. Det är av yttersta vikt att EU talar enstämmigt och visar prov på stark inbördes solidaritet.
J. I dag försummas samarbetet i energifrågor mellan EU och Ryssland inom flera områden som är till nytta för bägge parterna, såsom energieffektivitet eller forskning kring teknik för förnybar energi.
K. Yttrande-, förenings- och mötesfriheten är fortfarande hotad i Ryssland och ofta ställs det upp gränser och hinder för människorättsförsvarares, oberoende civilsamhällesorganisationers, politiska meningsmotståndares, oberoende mediers och vanliga medborgares initiativ och verksamheter, något som inger särskild oro i Nordkaukasien och andra delar av Ryska federationen.
L. I Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om de mänskliga rättigheterna i världen 2009 och EU:s politik på området uppmanades rådet att överväga inreseförbud och frysta tillgångar för de ryska tjänstemän som varit involverade i Sergej Magnitskijs död.
M. Ryssland är medlem både av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och av Europarådet och har därigenom åtagit sig att respektera demokratiska principer och mänskliga rättigheter, framför allt yttrande- och mötesfriheten.
N. Ett gott förhållande grannar emellan, tillsammans med fred och stabilitet i de gemensamma grannländerna, ligger i både Rysslands och EU:s intresse. Det bör växa fram en öppen, rättfram och resultatinriktad dialog om kriserna i dessa länder, framför allt om de låsta konflikterna, för att stärka säkerheten och stabiliteten och stödja de berörda ländernas territoriella integritet och utveckla gemensamma krishanteringsmekanismer.
O. Europas säkerhet är fortfarande en ytterst känslig fråga som får åsikterna att gå isär. EU och Ryssland bör göra allt för att övervinna de nuvarande skillnaderna och meningsskiljaktigheterna och stärka dialogen och samarbetet inom detta område.
1. Europaparlamentet anser att toppmötet i Bryssel skulle kunna ge impulsen till en avsevärd förbättring av förbindelserna mellan EU och Ryssland, motsvarande vardera partens ambitioner, men att detta ovillkorligen förutsätter att rättsstaten och de demokratiska värderingarna fullständigt respekteras och ställs i centrum för dessa förbindelser. Parlamentet betonar att det nya avtal som parterna nu förhandlar om bör bli juridiskt bindande och på ett heltäckande sätt omfatta alla aspekter på förbindelserna. Parlamentet upprepar sin åsikt om att demokrati och mänskliga rättigheter måste vara en central del av detta avtal, framför allt när det gäller att fastställa och införliva en effektiv och praktiskt tillämpbar människorättsklausul.
2. Europaparlamentet fördömer polisens tillslag mot fredliga demonstrationer mot de regelbrott och det valfusk som rapporterats av internationella observatörer och videodokumenterats av vanliga medborgare. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att oinskränkt respektera mötesfriheten och yttrandefriheten och grundligt ta itu med alla fall av oegentligheter vid valen för att beivra de tjänstemän som stått bakom dem och ordna med ny röstning på de ställen där det brutits mot reglerna. Parlamentet kräver att alla demonstranter ska friges omedelbart.
3. Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och EU:s ordförandeskap att vid toppmötet resolut ta upp frågan om valet den 4 december och med kraft uppmana Ryssland att respektera sina internationella förpliktelser, framför allt de som följer av landets medlemskap i Europarådet och OSSE. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av valförrättandet för att bereda väg för verkligt fria och rättvisa presidentval i mars 2012.
4. Europaparlamentet påpekar att EU och Ryssland står inför gemensamma utmaningar, såsom den ekonomiska och finansiella tillbakagången samt frågor om effektiva multilaterala institutioner, energi och en trygg energiförsörjning, övergången till demokrati i arabvärlden och de låsta konflikterna i det gemensamma grannskapet, och att dessa utmaningar kräver gemensamma svar och bättre samarbete på krishanteringens område. Parlamentet uppmanar i samband med detta Ryssland att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
5. Europaparlamentet anser att partnerskapet för modernisering inte kan inskränka sig till ekonomiskt samarbete och teknisk innovation, utan måste åtföljas av ett vittsyftande reformarbete på hemmaplan, bland annat med att befästa de demokratiska institutionerna och ett tillförlitligt rättsväsen, respekten för rättsstatsprincipen och den obehindrade utvecklingen av ett civilt samhälle i ordets egentliga bemärkelse. Parlamentet uppmanar i anslutning till detta kommissionen och Rysslands regering att fastställa vilka åtgärder som måste vidtas för att dessa mål ska nås.
6. Europaparlamentet påpekar att forumet för det civila samhället mellan EU och Ryssland skulle kunna spela en nyckelroll för att förstärka partnerskapet för modernisering inom områdena mänskliga och medborgerliga rättigheter, korruptionsbekämpning samt rättsstatlighet och välkomnar som ett led i detta den konstruktiva andan och det konstruktiva arbetsklimatet vid toppmötet i Warszawa, tillsammans med de rekommendationer som antagits där.
7. Europaparlamentet betonar att förbindelserna med Ryssland i dag kan vara endast av pragmatisk karaktär. Parlamentet välkomnar den överenskommelse om Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen vilket Georgien och Ryska federationen nyligen nådde fram till och förväntar att Rysslands framtida medlemskap i denna organisation ska påskynda diskussionerna om det nya partnerskapsavtalet.
8. Europaparlamentet välkomnar att förteckningen över gemensamma åtgärder för viseringsfria korta resor för ryska medborgare och unionsmedborgare slutförts och hoppas att genomförandet av dem kommer att bereda väg för förhandlingarna om ett avtal om viseringsfrihet. Parlamentet påpekar dock att viseringslättnaderna och viseringsliberaliseringen med Ryska federationen inte på något sätt får gynna sådana innehavare av ryska pass som bor i regioner med låsta konflikter, på bekostnad av medborgarna i Moldavien och Georgien.
9. Europaparlamentet påpekar att energisamarbetet och framför allt energidialogen är ett av de grundläggande inslagen i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet understryker att EU måste minska sitt beroende av fossila bränslen, såsom det ingår i EU:s mål, och betonar att principerna om inbördes beroende, transparens och aktning för unionslagstiftningen bör bilda grunden för detta samarbete, tillsammans med marknadstillträde på lika villkor, infrastruktur, investeringar och en tillförlitlig rättslig ram. Parlamentet ser fram mot att det fastställs en långsiktig färdplan för att dryfta frågan om vilken roll Rysslands energiresurser ska spela inom EU:s energimix fram till 2050.
10. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att principerna i energistadgefördraget och i transitprotokollet som bifogats detta tas med i ett nytt partnerskapsavtal mellan EU och Ryssland.
11. Europaparlamentet betonar att arbetet med att få energiförsörjningen fördelad på flera olika källor och leveransvägar bildar ett strategiskt inslag i EU:s politik för att trygga energiförsörjningen och beklagar i samband med detta Rysslands invändningar mot de förestående förhandlingarna mellan EU, Azerbajdzjan och Turkmenistan om att anlägga ett transkaspiskt rörledningssystem.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryska federationen att göra mer för att åtgärda klimatförändringarna, genom att minska landets utsläpp av växthusgaser och genom sitt deltagande i de internationella förhandlingarna om en helhetsram för klimatpolitiken efter 2012 inom FN:s klimatförändringskonferens och Kyotoprotokollet. Parlamentet påpekar i det här sammanhanget att alla industriländer måste binda upp sig till mål som innebär avsevärt mindre utsläpp än i dag tillsammans med ökad kolbindning i skogarna, för att länderna i bilaga I fram till 2020 ska kunna uppnå de nödvändiga utsläppsminskningarna jämfört med 1990.
13. Europaparlamentet understryker att EU bör bredda sitt energisamarbete med Ryssland till andra områden som är till nytta för bägge parterna, såsom energieffektivitet eller forskning kring teknik för förnybar energi. Parlamentet erinrar om att såväl mellanstatliga avtal som kommersiella avtal om energi mellan avtalsparter från Ryssland och EU måste följa vardera partens lagar och bestämmelser.
14. Europaparlamentet erinrar om att det fortfarande i närheten av EU:s gränser finns kärnreaktorer av samma typ som i Tjernobyl, liksom också andra kärnreaktorer av första generationen och ber Ryssland att omedelbart stänga dem. Intill dess uppmanar parlamentet med kraft EU och dess medlemsstater att förbjuda import av kärnkraft som inte uppfyller de mest rigorösa normerna för kärnsäkerhet och fysiskt skydd.
15. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över kärnkraftverksprojekten i regionen Kaliningrad och Sosnovyj Bor och uppmanar med tanke på detta Ryssland att ratificera och omedelbart följa Esbokonventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa. Parlamentet erinrar Ryssland om dess fortsatta skyldighet att utveckla enhetliga standarder för miljökonsekvensbedömningar av gränsöverskridande projekt.
16. Europaparlamentet beklagar djupt att situationen överlag för de mänskliga rättigheterna i Ryssland ytterligare försämrats och att förfarandena för EU–Rysslands människorättssamråd inte alls utvecklats. Parlamentet uttrycker sin oro för denna dialog som blivit en process snarare än ett sätt att åstadkomma mätbara och gripbara resultat. Parlamentet håller än en gång fast vid att det måste tas med offentliga framstegsindikatorer i detta människorättssamråd och att dialogförfarandena måste förbättras, till exempel i form av att samrådet turvis hålls på olika ställen och att det utspelas en växelverkan mellan ryska icke-statliga organisationer och ryska myndigheter i samband med processen samt om den ryska delegationens sammansättning, samt att det vid toppmötena mellan EU och Ryssland liksom efter partnerskapsrådets möten måste utfärdas offentliga bedömningar av vilka framsteg som gjorts.
17. Europaparlamentet beklagar att Ryssland fortfarande motsätter sig att andra ministerier och ämbetsverk än utrikesministeriet ska delta (såsom ombudsmannen) liksom att samråden ska hållas turvis i Ryssland och turvis i EU samt att det ska hållas möten med ryska och internationella icke-statliga organisationer.
18. Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande och kommissionen att lyfta fram EU:s oro över det fortsatt fientliga klimatet för de mänskliga rättigheterna i Ryssland och framför allt ta upp att det civila samhället måste få utrymme för att kunna fungera utan onödiga restriktioner, att människorättsförsvarare måste få säkerhet och att det snabbt måste tas itu med det utbredda missförhållandet att de som är ansvariga för pågående tortyr, påtvingade försvinnanden och andra allvarliga missförhållanden i norra Kaukasien går fria från straff. Parlamentet betonar dessutom att Ryssland helt och fullt måste genomföra domarna från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, såsom ett sätt att åtgärda dessa missförhållanden.
19. Europaparlamentet motsätter sig de nyligen framlagda lagförslagen om att i St Petersburg göra det till en straffbar handling att gå ut till allmänheten med information om sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet beklagar likaså liknande föreskrifter som nu finns i Arkangelsk och regionen Rjazan och eventuella framtida förslag i Moskva och på federationsnivå. Parlamentet uppmanar alla politiska myndigheter i Ryssland att avhålla sig från att inskränka yttrandefriheten och sluta upp med att jämställa sexuell läggning och könsidentitet med pedofili. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att markera att EU starkt motsätter sig dessa förslag.
20. Europaparlamentet erinrar Ryska federationen om att landet i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna är skyldigt att upprätthålla de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Parlamentet uppmanar Ryssland att rätta sig efter ministerkommitténs rekommendation om åtgärder mot diskriminering på grundval av sexuell läggning eller könsidentitet och slå vakt om hbt-personernas rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet.
21. Europaparlamentet anser att bristen på ett oberoende rättsväsen har stor del i den straffrihet som råder i Ryssland, och uttrycker oro över rapporterna om politiskt motiverade rättegångar, orättvisa förfaranden och underlåtenhet att utreda allvarliga brott som mord, trakasserier och annat våld.
22. Europaparlamentet beklagar djupt att, fastän det gått två år efter Sergej Magnitskijs död, så har den utredning som utlovats av de ryska myndigheterna inte slutförts vid utgången av november och har ytterligare utsträckts till 2012. Parlamentet noterar för kännedom den rapport som i juli 2011 gavs ut av president Medvedevs råd för de mänskliga rättigheterna, med dess bevis för att gripandet av Sergej Magnitskij var olagligt och att hans tid i fängsligt förvar utmärkts av misshandel och tortyr för att pressa fram en bekännelse om skuld.
23. Europaparlamentet konstaterar att Förenta staternas och Storbritanniens utrikesministerier under 2011 beslutat att, som en följd av de ryska myndigheternas overksamhet, utfärda viseringsförbud mot ett sextiotal ryska tjänstemän som antas stå i samband med Sergej Magnitskijs död. Parlamentet uppmanar rådet, i en situation där ingenting gjorts för att utreda fallet med Sergej Magnitskij, att hålla fast vid att de ryska myndigheterna ska ställa de ansvariga inför rätta och uppmanar samtidigt rådet med kraft att omedelbart i alla EU-medlemsstater utfärda viseringsförbud mot de ryska statstjänstemän som varit inblandade i skattebedrägerihärvan samt mot dem som medverkat till att Magnitskij gripits på falska grunder, torterats, vägrats läkarvård och mördats i fängsligt förvar, liksom också med att sopa undan spåren efter brottet, varjämte de berörda personernas tillgångar ska frysas.
24. Europaparlamentet beklagar att Ryssland vägrat stödja en resolution i FN:s säkerhetsråd med fördömande av det brutala förtrycket i Syrien, och således förhindrat det internationella samfundet att utöva nödvändiga politiska och ekonomiska påtryckningar på Assadregimen, så att fortsatt våld och militär upptrappning hade gått att undvika.
25. Europaparlamentet välkomnar Rysslands framstegsvilja beträffande ett ramavtal om krishanteringsoperationer. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att i detta hänseende vara konsekventa och således ge EU:s valobservatörsuppdrag i Georgien tillträde till utbrytarterritorierna Abchazien och Sydossetien, i överensstämmelse med eldupphöravtalet från 2008.
26. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att göra mer för att nå konkreta framsteg med att lösa konflikten i Transnistrien och välkomnar med tanke på detta beslutet om att återuppta de officiella 5+2 förhandlingarna för att så snart som möjligt nå fram till en lösning.
27. Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några framsteg med att lösa konflikten i Nagorno‑Karabach. Parlamentet uttrycker sin oro över den militära uppladdningen i regionen och uppmanar med kraft Rysslands regering att stoppa alla vapenleveranser till konfliktparterna för att minska spänningen och bana väg för en varaktig och helhetsbetonad lösning.
28. Europaparlamentet beklagar att det nyligen i Kaliningrad installerats en radar avsedd att ge tidig varning om kärnvapenrobotar och att Rysslands ledning nyligen uttalat sig om att Ryssland eventuellt kommer att dra sig tillbaka från fördraget om minskning av strategiska vapen (Start-fördraget), som ett svar på det amerikanska projektet med en robotsköld. Parlamentet efterlyser ett konstruktivt engagemang i säkerhetsfrågor mellan Förenta staterna, Nato och Ryssland, där också uppgiftsdelning och informationsutbyte ska ingå.
29. Europaparlamentet erinrar om att OSSE har en nyckelroll för säkerheten i Europa och vill att arbetet med begränsning och nedrustning av konventionella vapen återupptas inom ramen för OSSE. Parlamentet anser att det bör inledas förhandlingar om ytterligare styrke‑ och vapenbegränsande åtgärder (CFE II) och uppmanar med kraft Ryska federationens regering att ta tillbaka det tillfälliga upphävandet av landets skyldigheter att följa det ursprungliga fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE-fördraget) samt även fullgöra sina åligganden från Istanbul 1999. Parlamentet uppmanar med kraft Natos medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål ratificera och genomföra CFE-fördraget i dess anpassade form.
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, OSSE, Europarådet samt Rysslands president, regering och parlament.