Plenarhandling

 

17.4.2012                                                                                                                B7‑0201/2012

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

om situationen i Mali

( 2012/2603(RSP) )

François Alfonsi, Judith Sargentini, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda, Malika Benarab-Attou

för Verts/ALE-gruppen

 

B7‑0201/2012

Europaparlamentets resolution om situationen i Mali

( 2012/2603(RSP) )

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av uttalandena av Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–   med beaktande av förklaringen från kommissionens GD för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) om förebyggandet av en humanitär kris i Mali,

–   med beaktande av uttalandena från FN:s säkerhetsråd om militärkupper,

–   med beaktande av Algeravtalet från 2006 om utveckling och fred i norra Mali,

–   med beaktande av det ramavtal mellan juntan och Ecowas som undertecknades den 6 april 2012,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Tuaregernas nationella rörelse för Azawads befrielse (MNLA) har förklarat att de kontrollerar de tre regionerna i norra Mali – Gao, Kidal och Timbuktu – med målet att upprätta en ny stat.

B.  Den islamistiska grupp som kallar sig Ansar al-Dine, och som står nära den radikalislamistiska gruppen Al-Qaida i det islamiska Maghreb (AQMI), har förklarat att de kontrollerar Timbuktu och försöker införa sharialagen i Mali.

C. Åtskilliga fredsöverenskommelser har tidigare undertecknats mellan regeringen i Mali och MNLA, vilka fokuserade på ekonomisk utveckling i norr, decentralisering samt integrering av tuaregerna i de civila och militära strukturerna. Trots en rad fredsinitiativ har spänningen mellan centralregeringen och MNLA bestått.

D. Den 22 mars 2012 tillkännagav en grupp soldater att de genomfört en statskupp, där de störtat den demokratiskt valde presidenten Amadou Toumai Toure.

E.  Man kom fram till en överenskommelse, framförhandlad av Ecowas, om återgång till den konstitutionella ordningen, och i enlighet med konstitutionen avlade parlamentets talman eden som tillförordnad president.

F.  Den humanitära situationen i de områden som kontrolleras av rebellerna har stadigt försämrats, och plundring, kidnappningar och kaos tvingade befolkningen att fly området.

G. Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Senegal, Tchad, norra Kamerun och Nigeria lider av en kombination av torka, höga spannmålspriser, miljöförstöring och kronisk underutveckling, och enligt FN:s organ kämpar över 10 miljoner människor för att få tillräckligt att äta.

H. En serie kidnappningar, som en terroristgrupp med kopplingar till AQMI har tagit på sig, pågår fortfarande, och den 15 april kidnappades en schweizisk kristen missionär av en grupp i Timbuktu som redan håller 13 västerlänningar som gisslan.

I.   Spridning av vapen från Libyen, narkotikahandel, hög arbetslöshet och stor fattigdom bidrar till destabilisering av hela regionen.

J.   Situationen i Libyen ledde till ett okontrollerat massivt flöde av vapen från Libyen till grannländerna, och välutrustade legosoldater som återvänder till Mali påverkar säkerheten och stabiliteten negativt i alla länder i Sahelregionen och Västafrika.

K. Framväxten av en politisk islamsk rörelse i Västafrika, t.ex. Boko Haram, bör motarbetas genom att man tar itu med de strukturella orsakerna till fattigdomen, både i Mali och Västafrika, d.v.s. den ekonomiska och sociala utvecklingen samt förmögenhetsfördelningen.

L.  Orsaken till dessa konflikter är för det mesta bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna, en icke-existerande rättsstat, etniska och religiösa motsättningar, organiserad brottslighet, orättvisor, bristande jämlikhet samt frånvaron av ekonomisk utveckling.

M. Mänskliga rättigheter är odelbara, och respekten för civila och socio-ekonomiska rättigheter är grundläggande för hållbar utveckling och fred.

1.  Europaparlamentet välkomnar Ecowas resoluta ingripande som ledde till att den konstitutionella ordningen kunde återupprättas i Mali.

2.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Mali och MNLA att genom en konstruktiv dialog komma fram till en fredlig och varaktig lösning.

3.  Europaparlamentet anser att en fredlig lösning på konflikten i Mali kräver att man griper sig an de bakomliggande orsakerna till konflikten, vilket innebär rättvis tillgång till resurserna, hållbar utveckling i regionerna och omfördelning av förmögenheten, varvid de grundläggande mänskliga rättigheterna, inklusive för minoriteter, garanteras.

4.  Europaparlamentet kräver en öppning av en humanitär korridor för att hjälpa tiotusentals personer som varit tvungna att lämna sina hem p.g.a. striderna i Mali, och av vilka många har sökt en tillflykt i grannländer som Niger, Mauretanien och Burkina Faso. Parlamentet uppmanar också till en omfattande och snabb reaktion på hela den humanitära krisen i Sael.

5.  Europaparlamentet uppmanar de västafrikanska regeringarna att bekämpa spridningen av vapen och narkotikahandeln genom att sätta en balanserad och hållbar utveckling i centrum för sin utvecklingspolitik, så att de kan erbjuda befolkningen grundläggande offentliga tjänster i allmänhet och sysselsättning åt ungdomarna i synnerhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Mali, de västafrikanska regeringarna och MNLA att göra sitt yttersta för att omedelbart frige alla personer som hålls som gisslan.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att en varaktig lösning i regionen bör syfta till att förstärka de statliga institutionerna, involvera medborgarna aktivt i beslutsfattandet samt lägga grunden för en hållbar och jämlik ekonomisk utveckling.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillsammans med Ecowas ta initiativ till att underlätta fredsdialogen i regionen.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen samt till FN:s säkerhetsråd, Afrikanska unionen och Ecowas.