Plenarhandling
3.7.2012 B7‑0407/2012
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2012
( 2011/2923(RSP) )
Gabriele Zimmer
för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28‑29 juni 2012
( 2011/2923(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2012,
– med beaktande av kommissionens landsspecifika rekommendationer av den 30 maj 2012,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Dagens ekonomiska och sociala kris är resultatet av Europeiska unionens nyliberala politik som går ut på att finansmarknaderna ska avregleras, marknaderna för varor och tjänster ska liberaliseras, ekonomin alltmer ska präglas av finanstransaktioner, tillsammans med att de offentliga investeringarna ska minska och arbetsmarknaden ska bli alltmer avreglerad.
B. EU:s motåtgärder mot krisen kommer att göra kapitalismens globala kris ännu värre.
C. Finansinstitut har räddats på ett sätt som man aldrig förut sett maken till och följden har blivit att förlusterna socialiserats i massiv utsträckning och de offentliga budgetarna belastats med stora underskott.
D. De botemedel som rådet försökt använda har inte tjänat till någonting. Tvärtom har åtstramningsåtgärderna gjort den ekonomiska och sociala krisen etter värre och fört med sig en omfattande fattigdom, tillsammans med arbetslöshet och allt osäkrare anställningsförhållanden.
E. De demokratiska strukturerna har fått en allvarlig knäck till följd av att man alltför mycket inriktat sig på åtstramning och så kallad marknadsdisciplin, av det slag som trojkan pålagt.
F. Den hela tiden fortgående omfördelningen från löner till kapital har avsevärt spätt på de socioekonomiska ojämlikheterna.
1. Europaparlamentet upprepar sin kritik mot EU:s misslyckade åtstramningspolitik och stöder allt som görs för att få till stånd ett trendbrott i detta avseende. Parlamentet anser att de åtgärder som rådet föreslagit är fullkomligt otillräckliga för att lösa krisen och för att omvandla EU:s medlemsstater till demokratiska samhällen med plats för alla och till nytta för alla.
2. Europaparlamentet håller fast vid att budgetplanering och budgetkontroll är och förblir en uppgift som verkligen kommer an på EU-medlemsstaternas folkvalda parlament och regeringar.
3. Europaparlamentet konstaterar att rådet fortfarande håller fast vid den misslyckade politik som föreskrivits i paketen för ekonomisk styrning, alltså ”sexpacket” och ”tvåpacket”.
4. Europaparlamentet beklagar att de landsspecifika rekommendationerna, som ingår som ett led i den europeiska planeringsterminen, blivit antagna. Parlamentet motsätter sig starkt den europeiska planeringsterminen och de makroekonomiska rekommendationer som hör ihop med den och oroar sig starkt för att genomförandet av dessa rekommendationer kommer att ännu mer späda på de socioekonomiska skillnaderna, eftersom de åtgärder som föreslagits kommer att bli till skada framför allt för de mest utsatta människorna i våra samhällen.
5. Europaparlamentet upprepar kravet på en ovillkorlig nedskrivning av offentlig skuld och på att ECB direkt ska ingripa på primärmarknaden för obligationer för att befria staterna från finansmarknadernas diktatur.
6. Europaparlamentet beklagar att den så kallade pakten för tillväxt och sysselsättning huvudsakligen är ett uppkok på redan befintlig politik som knappast kommer att få någon varaktig verkan i form av lösning på kapitalismens kris.
7. Europaparlamentet betonar att Europas ekonomier snabbt måste omvandlas i mera social och miljövänlig riktning, eftersom det ofrånkomligen kommer att leda till ytterligare ekonomisk tillbakagång och utbredd fattigdom om så inte sker.
8. Europaparlamentet påminner om att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välstånd, men inte välståndet självt, och att tonvikten därför mera måste läggas vid en kvalitativ och hållbar tillväxt med plats för alla, som alla medborgare, framför allt de fattiga och marginaliserade grupperna, bör kunna bidra till och dra nytta av.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördela rikedomen jämnt inom Europeiska unionen, genom att bekämpa skatteflykt, införa förmögenhetsskatter, höja inkomstskatterna för dem som har de högsta inkomsterna och beskatta finanssektorn och deras spekulativa finansprodukter.
10. Europaparlamentet påminner om att finansindustrin med sina alltför komplicerade spekulativa produkter avsevärt bidragit till den ekonomiska kris som världen står inför. Parlamentet erinrar om att skattebetalarna fått lov att rädda finansinstituten i en omfattning man aldrig sett förut, medan finansinstituten själva håvat in fullkomligt otroliga vinster.
11. Europaparlamentet beklagar att det gått så trögt för Europas ledare att få till stånd en bättre övervakning av finansmarknaderna och deras aktörer. Parlamentet påminner om att vänstern alltid krävt en strikt samhällstillsyn över dessa marknader och deras instrument.
12. Europaparlamentet anser att en striktare tillsyn över finansindustrin endast kan vara ett allra första steg på väg mot en verklig samhällstillsyn över finanssektorn. Parlamentet bekräftar än en gång att finansindustrin måste skäras ned ordentligt så att den kan börja stödja den reella ekonomin i stället för att blåsa upp spekulationsbubblor.
13. Europaparlamentet upprepar kravet på att banker och andra finansaktörer som gjort massiva vinster, men inte fått till stånd något annat än ett begränsat mervärde för samhället som helhet, bör ge adekvata bidrag till att lösa den kris de själva ställt till med.
14. Europaparlamentet håller fast vid att de politiska ståndpunkter som Europeiska rådet kommer överens om ska förhandlas mellan parlamentet och rådet, samt de nationella parlamenten, innan rådet formellt lägger fram sina förslag i syfte att utverka parlamentets godkännande av förordningen om den fleråriga budgetramen enligt artikel 312 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att förhandlingarna om lagstiftningsförslagen i samband med de fleråriga programmen måste genomföras enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och kommer att slutföras så snart som en överenskommelse nåtts om budgetanslagen till dem. Parlamentet är fast beslutet att, vid behov, till fullo använda sina befogenheter avseende godkännande och ordinarie lagstiftning enligt fördraget. Parlamentet upprepar sin djupa oro över att slutsatserna från Europeiska rådets möte kan tänkas föregripa förhandlingarna om lagstiftningen.
15. Europaparlamentet upprepar att det måste garanteras adekvata medel för unionens budget, både i fråga om nästa års budget och i fråga om den kommande fleråriga budgetramen 2014–2020.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.