Plenarhandling

 

4.2.2014                                                                                                                  B7‑0150/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

om toppmötet mellan EU och Ryssland

( 2014/2533(RSP) )

Guy Verhofstadt, Kristiina Ojuland, Leonidas Donskis, Graham Watson, Louis Michel, Sophia in ‘t Veld, Marietje Schaake, Johannes Cornelis van Baalen, Ramon Tremosa i Balcells, Sarah Ludford, Alexander Graf Lambsdorff

för ALDE-gruppen

 

B7‑0150/2014

Europaparlamentets resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland

( 2014/2533(RSP) )

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, i synnerhet av den 17 februari 2011 om rättsstatsprincipen i Ryssland[1], av den 13 september 2012 om politiskt utnyttjande av rättsväsendet i Ryssland[2], av den 13 december 2012 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna för ett nytt avtal mellan EU och Ryssland[3], av den 13 juni 2013 om rättsstatsprincipen i Ryssland[4], av den 12 september 2013 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet (i samband med det östliga partnerskapets kommande toppmöte i Vilnius)[5] samt av den 12 december 2013 om resultatet av toppmötet i Vilnius och framtiden för det östliga partnerskapet, särskilt när det gäller Ukraina[6],

–       med beaktande av det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, och av de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,

–       med beaktande av EU:s och Rysslands målsättningar och åtaganden enligt det partnerskap för modernisering som inleddes den 1 juni 2010 i Rostov-na-Donu,

–       med beaktande av resultatet från toppmötet mellan EU och Ryssland den 28 januari 2014,

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     EU är fast beslutet att ytterligare fördjupa och utveckla sina förbindelser med Ryssland. EU och Ryssland har redan upprättat djupgående och omfattande förbindelser, särskilt på energiområdet, det ekonomiska området och inom näringslivet, och parterna är nu sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra i den globala ekonomin.

B.     Toppmötet mellan EU och Ryssland den 28 januari 2014 begränsades till ett möte på tre timmar, med fokus på ett begränsat antal frågor, vilket avspeglade försämringen i förbindelserna mellan EU och Ryssland, som huvudsakligen var ett resultat av Rysslands påtryckningar på de östliga partnerländerna.

C.     EU och dess medlemsstater måste fortsatt och med vaksamhet slå vakt om demokratins principer och rättsstaten runt om i världen, i synnerhet när det gäller ett viktigt grannland som Ryssland, som genom sitt medlemskap i Europarådet har åtagit sig att anta och upprätthålla demokratins principer och rättsstaten och att respektera grundläggande värden.

D.     Liknande åtaganden och skyldigheter följer av Rysslands medlemskap i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) bygger på förutsättningen att rättsstaten upprätthålls i landet.

E.     Sedan den 1 december 2013 överförs förhandsinformation om passagerare (Advanced Passenger Information, API) från lufttrafikföretag till de ryska myndigheterna, och från den 1 juli 2014 kommer de ryska myndigheterna att kräva fullständiga uppgifter om passagerare och besättning för överflygningar. De ryska myndigheterna har som mål att inrätta ett fullödigt system för insamling av passageraruppgifter. API-uppgifterna kan användas av de ryska myndigheterna för att identifiera EU-medborgare som kan komma att kritisera de ryska myndigheterna under de olympiska spelen i Sotji.

F.     Det finns allvarliga farhågor angående utvecklingen i Ryssland när det gäller respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, respekten för grundläggande demokratiska principer och rättvisa val, press- och mediefrihet samt mötesfrihet.

G.     EU-medborgare som deltar i eller besöker de olympiska spelen utsätts för massövervakning genom uppfångande och lagring av all kommunikation. Kommissionen anser att varje medlemsstat bör informera sina egna medborgare om de massövervakningsprogram som används i Sotji, men ingen medlemsstat verkar ha gjort detta.

H.     Ryssland införde ett antal riktade sanktioner mot grannländer före toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius i november 2013, vilka syftar till att undergräva dessa länders åtaganden att underteckna eller gå vidare med associeringsavtal och frihandelsordningar med EU.

I.      Antagandet av lagar om registrering av politiska partier och icke-statliga organisationers finansiering, de diskriminerande lagar mot hbti-personer som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella förbindelser” och i vilka homosexualitet likställs med pedofili samt lagar om mötesfriheten, extremism, förtal och restriktioner i form av filtrering av internet har väsentligt bidragit till en försämring av klimatet för utvecklingen av ett verkligt civilt samhälle i Ryssland, och lagarna har utnyttjats för att trakassera och skrämma icke-statliga organisationer, den demokratiska oppositionen och medierna.

J.      De ryska myndigheterna har utökat massövervakningen inför de olympiska spelen i Sotji genom en förstärkning av systemet för operativa undersökande åtgärder (SORM). Ingen verklig demokratisk eller rättslig tillsyn sker av den övervakningsverksamhet som utförs av de ryska myndigheterna. Den ryska högsta domstolen har bekräftat att SORM kan användas för att avlyssna enskilda personer som kritiserar regeringen, på samma sätt som om de medverkar till ”extremisthandlingar”.

1.      Europaparlamentet konstaterar att det krympta formatet för toppmötet mellan EU och Ryssland på ett passande sätt återspeglar det aktuella läget i förbindelserna mellan EU och Ryssland och möjliggör ett pragmatiskt utbyte i konkreta frågor, samtidigt som det också symboliserar de utmaningar som samarbetet mellan EU och Ryssland för närvarande står inför. Parlamentet föreslår att toppmötena mellan EU och Ryssland hålls en gång om året, i stället för som nu halvårsvis.

2.      Europaparlamentet understryker att den medellångsiktiga och långsiktiga politiska och ekonomiska stabiliteten och utvecklingen i Ryssland är beroende av framväxten av en verklig demokrati, och parlamentet betonar att den framtida utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ryssland kommer att bero på vilka insatser som görs för att stärka demokratin, rättsstaten och respekten för de grundläggande rättigheterna inom Ryssland.

3.      Europaparlamentet finner det samtidigt beklagligt att det ryska ledarskapet betraktar EU:s östliga partnerskap som ett hot mot de egna politiska och ekonomiska intressena. Parlamentet understryker att Ryssland tvärtom kommer att dra nytta av ökad handel och ekonomisk verksamhet och att landets säkerhet kommer att stärkas genom ett stabilt och förutsägbart grannskap.

4.      Europaparlamentet understryker att Rysslands systematiska tillkortakommanden när det gäller respekten för demokratiska principer, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna måste återspeglas bättre i EU:s politiska ställningstaganden och i alla aspekter av förbindelserna mellan EU och Ryssland, i synnerhet när det gäller arbetet med ett nytt samarbetsavtal. Parlamentet upprepar sitt stöd för ett övergripande och rättsligt bindande avtal som omfattar de politiska, ekonomiska och sociala frågorna och innefattar alla områden som rör demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, i synnerhet de grundläggande rättigheterna, förutsatt att Ryssland är berett att vidta åtgärder för att stärka rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uttrycker oro över den nuvarande insamlingen och användningen av API‑uppgifter och de ryska myndigheternas avsikt att samla in passageraruppgifter i en nära framtid utan någon rättslig grund för sådana uppgiftsöverföringar.

5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjliga motåtgärder som EU skulle kunna sätta in om Ryssland bryter mot WTO:s handelsregler i kortsiktiga politiska syften. Samtidigt som Ryssland inte bör ges möjlighet att lägga in sitt veto mot de politiska vägval som länderna inom det östliga partnerskapet gör, betonar parlamentet att EU måste vara berett och villigt att engagera sig i Rysslands legitima farhågor och intressen, i synnerhet när det gäller handel och kommersiella intressen. Parlamentet upprepar dock att EU:s djupgående och omfattande frihandelsavtal med de östliga partnerländerna till skillnad från den tullunion som erbjuds av Ryssland inte förbjuder partnerländernas frihandel med tredjeländer. Efter undertecknandet av ett associeringsavtal som inbegriper ett djupgående och omfattande frihandelsavtal kommer de östliga partnerländerna sålunda fortfarande att kunna bedriva frihandel med Ryssland inom ramen för de frihandelsavtal som för närvarande gäller inom Oberoende staters samvälde (OSS). Därför måste Ryssland överge sin ”vi-eller-dom”-retorik och upphöra med att försöka skrämma de östliga partnerländerna från att söka närmare band med EU.

6.      Europaparlamentet välkomnar presidentens amnesti och frigivande av Michail Chodorkovskij, de två Pussy Riot-aktivisterna och Greenpeacemedlemmarna, men konstaterar att det förefaller som att dessa åtgärder är rent kosmetiska gester som syftar till att förbättra Rysslands anseende före de olympiska spelen i Sotji. Parlamentet uppmanar de av EU:s politiska ledare och offentliga personer som kommer att närvara vid OS i Sotji att ta upp frågor om mänskliga rättigheter och demokrati och att avstå från att delta i pr-jippon med de styrande i Ryssland. Parlamentet uttrycker oro över det ryska massövervakningsprogrammet SORM. Parlamentet ifrågasätter den treåriga lagringen av alla uppgifter som samlas in under de olympiska spelen i Sotji av den ryska underrättelsetjänsten. Parlamentet uppmanar den ryska regeringen att upphöra med förföljelserna mot miljöaktivisterna Suren Gazarjan, Jevgenij Vitisjko och Andrej Rudomacha för deras anklagelser om statlig korruption och bristande miljöhänsyn i samband med förberedelserna av de olympiska vinterspelen.

7.      Europaparlamentet noterar de omfattande protesterna och demonstrationerna i Ryssland efter presidentvalet i mars 2012, vilka pågick i flera månader. Parlamentet beklagar att det ryska ledarskapet har ignorerat och slagit tillbaka denna folkliga rörelse, som var ett tecken på ett djupt engagemang för demokrati hos den ryska befolkningen. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att frige de återstående fängslade demonstranterna och att samarbeta med det civila samhället och den demokratiska oppositionen.

8.      Europaparlamentet är bestört över president Putins senaste försök att lugna homosexuella besökare i Sotji genom att försäkra att de inte behöver vara rädda för ”razzior eller straffrättsliga påföljder”, samtidigt som han uppmanar dem att ”lämna barnen i fred”.

9.      Även om förbudet mot protestdemonstrationer under de olympiska spelen har lättats framhåller Europaparlamentet att de gällande åtgärderna på ett oproportionerligt sätt drabbar grupper som kämpar för homosexuellas rättigheter och politiska reformer, att de begränsar antalet demonstranter och att de bara tillåter protester i vissa på förhand godkända områden, vilket urholkar mötesfriheten.

10.    Europaparlamentet välkomnar Rysslands ansträngningar tillsammans med USA och det internationella samfundet för att anta en resolution i FN:s säkerhetsråd om förstöring av Syriens kemiska vapen samt lanseringen av Genève II‑samtalen. Parlamentet uppmanar dock kraftfullt Ryssland, i dess egenskap av ständig medlem i FN:s säkerhetsråd, att leva upp till sitt ansvar i krisen i Syrien och att underlätta antagandet av en bindande humanitär resolution i FN:s säkerhetsråd och hänskjutandet av situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen.

11.    Europaparlamentet påminner om sin rekommendation om allmänna visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij, och uppmanar rådet och kommissionen att införa ett EU-omfattande visumförbud och att frysa alla ekonomiska tillgångar i EU för alla tjänstemän som var inblandade i mordet på Magnitskij – som nu åtalas postumt – och för andra personer som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Parlamentet betonar att dessa personer inte får omfattas av något avtal om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Ryssland. Parlamentet uttrycker djup oro över planerna på att inbegripa ett stort antal ryska tjänstemän med så kallade tjänstepass i det avtal om förenklade viseringsförfaranden som för närvarande diskuteras.

12.    Europaparlamentet efterlyser en centralisering av EU:s politiska ansvar gentemot Ryssland under kommissionens nästa mandatperiod, med en tydlig och central roll för vice ordföranden/den höga representanten, och att medlemsstaterna åtar sig att tala med Ryssland med en röst.

13.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna samt Ryska federationens regering, parlament och president.

[1] EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 37.
[2] EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 134.
[3] Antagna texter, P7_TA(2012)0505
[4] Antagna texter, P7_TA(2013)0284
[5] Antagna texter, P7_TA(2013)0383
[6] Antagna texter, P7_TA(2013)0595