Plenarhandling
19.2.2014 B7‑0187/2014
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen
( 2013/2990(RSP) )
Yannick Jadot, Vital Moreira
för utskottet för internationell handel
Europaparlamentets resolution om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen
( 2013/2990(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till rådets beslut om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen[1],
– med beaktande av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen[2],
– med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 207.3 första stycket, artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket led a led v och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0344/2013),
– med beaktande av FN:s deklaration om ursprungsbefolkningars rättigheter (antagen genom generalförsamlingens resolution 61/295 av den 13 september 2007)[3],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden[4],
– med beaktande av Världsbankens rapport av den 14 mars 2012 Justice for forests: Improving criminal justice efforts to combat illegal logging[5],
– med beaktande av rapporten från Human Rights Watch av den 16 juli 2013 The dark side of green growth: Human rights impacts of weak governance in Indonesia’s forestry sector[6],
– med beaktande av ramavtalet av den 9 november 2009 om ett vittomspännande partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å andra sidan,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 30 september 2013 undertecknade Indonesien och EU ett frivilligt partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till EU (Flegt), som bekräftade de båda parternas ömsesidiga åtagande att se till att timmer som förs in i EU har framställts, avverkats och transporterats på laglig väg.
B. De frivilliga partnerskapsavtalens utformning syftar till att bekämpa olaglig avverkning, förbättra skogsförvaltningen och i slutändan leda till en hållbar skogsförvaltning samt till att stödja internationella ansträngningar för att stoppa avskogning och skogsförstörelse.
C. De frivilliga partnerskapsavtalen ska främja systemförändringar i skogsnäringen, genom att belöna de ansträngningar som görs av ansvarskännande aktörer som köper timmer från lagliga och tillförlitliga källor och skydda dem från illojal konkurrens.
D. I Indonesien finns världens tredje största regnskogsområde efter Amazonas och området kring Kongofloden, men Indonesien är också ett land som släpper ut betydande mängder växthusgaser, huvudsakligen till följd av den storskaliga omvandlingen av landets regnskogar och kolrika torvmarker för annan markanvändning, såsom produktion av palmolja och papper.
E. Mellan 2009 och 2011 förlorade Indonesien minst 1 240 000 hektar skog.
F. Endast tio procent – räknat i exportvärde – av indonesiskt timmer och indonesiska trävaruprodukter är för närvarande avsedda för EU, medan större delen exporteras till asiatiska länder. Därmed fastställer det frivilliga partnerskapsavtalet viktiga normer för hela den indonesiska timmerindustrin.
G. Enligt Interpol och en studie som genomfördes av Världsbanken 2012 är risken för penningtvätt och skatteflykt stor inom den indonesiska skogsindustrin.
H. Enligt Human Rights Watch har korruption, skatteflykt och penningtvätt i skogsindustrin kostat landet så mycket som 7 miljarder US-dollar mellan 2007 och 2011. Vice ordföranden för Indonesiens kommission för utrotning av korruption (KPK) har beskrivit skogsindustrin som en källa till ohejdad korruption. Indonesien har under de senaste åren emellertid gjort stora framsteg i fråga om lagföring av ekonomiska brott, vilket bevisades när landets högsta domstol i december 2012 fällde palmoljeproducenten Asian Agri Group för skatteflykt.
I. De båda parterna måste komma överens om det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (TLAS)/Sistem Verifikasi Legalitas Kayu (SVLK) så att indonesiskt timmer och indonesiska trävaruprodukter som omfattas av det frivilliga partnerskapsavtalet kan importeras till EU:s marknad som Flegtlicensierat timmer som automatiskt betraktas som lagligt i enlighet med villkoren i EU‑förordningen om timmer[7].
J. Det indonesiska TLAS-systemet är för närvarande under omarbetning för att bringa det i överensstämmelse med bestämmelserna i det frivilliga partnerskapsavtalet.
K. Enligt rådets förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen[8] har kommissionen befogenhet att anta detaljerade krav för beviljande av Flegtlicenser och göra ändringar i förteckningen över partnerländer och deras utsedda licensmyndigheter i bilaga I till den förordningen.
L. Den 6 maj 2013 slog Indonesiens författningsdomstol fast att ursprungsbefolkningarnas hävdvunna skogar inte ska klassas som en del av de statligt ägda skogsområdena, vilket därmed banar väg för ett bredare erkännande av ursprungsbefolkningarnas rättigheter i öriket.
1. Europaparlamentet lovordar de enorma ansträngningar som Indonesien frivilligt gjort för att lösa problemet med otyglad olaglig avverkning och därtill kopplad handel genom att utveckla landets TLAS-system genom ett flerpartsförfarande, och framför allt de betydande framsteg som gjorts under de senaste månaderna. Parlamentet är dock fortfarande bekymrat över vissa problem. Parlamentet påminner om att det för att formellt utfärda Flegtlicenser är nödvändigt att TLAS-systemet är i drift, i syfte att uppnå målen för det frivilliga partnerskapsavtalet.
2. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse resultatet av förhandlingarna om det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen. Parlamentet bekräftar sitt stöd för avtalets ingående och upprepar att det är berett att stödja ett framgångsrikt genomförande av det.
3. Europaparlamentet konstaterar att de flesta av de berörda timmerkällorna i landet ännu inte har certifierats genom TLAS-systemet och att stora mängder okontrollerat timmer som avverkats för att bereda plats för olika verksamheter flyter in i distributionskedjan.
4. Europaparlamentet understryker vikten av att utvidga TLAS-systemet, inbegripet granskning, till att omfatta alla områden för timmerproduktion och alla steg i distributionskedjan, och att se till att kontrollerat lagligt timmer avskiljs från okontrollerat timmer så att det senare inte integreras i TLAS-distributionskedjan.
5. Europaparlamentet ser frågan om skogsomvandling som ett fortlöpande problem för Indonesiens markförvaltningssystem. Det är beklagligt att TLAS-systemet för närvarande inte granskar tilldelningen av skogsomvandlingskoncessioner till företag, särskilt hur företagen utför miljökonsekvensbedömningar och huruvida de respekterar de restriktioner som gäller för att erhålla tillstånd för skogsomvandling.
6. Europaparlamentet noterar att det nuvarande TLAS-systemet medför att timmerverksamhet certifieras som laglig även då tvister avseende markanvändningsrättigheter som åberopas av ursprungsbefolkningar och lokala grupper inte har avgjorts och/eller skäliga ersättningar inte har betalats ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att pressa den indonesiska regeringen att se till att traditionella gruppers rätt till skogen, ursprungsbefolkningars och lokala gruppers rätt att av fri vilja på förhand ge sitt väl underbyggda medgivande samt ersättningen för förlorat tillträde till skogsmark, i förekommande fall, vederbörligen beaktas i samband med laglighetskontrollen, och att kontrollorganen ges befogenhet att bedöma huruvida företagen har respekterat lokala markanvändningsrättigheter och huruvida mark har kungjorts på laglig väg.
7. Europaparlamentet uppmuntrar Indonesiens regering att se till att certifieringsförfarandet inte diskriminerar små och medelstora företag.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka förmå Indonesiens regering att lämna en försäkran om att
– alla timmerkällor och alla delar av deras hanteringskedjor granskas, inklusive kontroll av att timmerföretag överhuvudtaget har rätt att avverka skog,
– certifierat och ocertifierat timmer och certifierade och ocertifierade trävaruprodukter hålls åtskilda,
– omvandlingen av naturskogar minimeras och att det lagliga ursprunget av timmer från omvandlingsområden kontrolleras, liksom att det gjorts en miljökonsekvensbedömning och/eller att efterlevnad sker av dess villkor för användning av mark för vilken koncession erhållits.
9. Europaparlamentet uppmanar Indonesiens regering, i syfte att stärka landets trovärdighet vad gäller utfärdande av Flegtlicenser, att komplettera laglighetskontrollen enligt TLAS-systemet med kraftfulla åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet med koppling till skogsindustrin, såsom penningtvätt och skattebedrägeri.
10. Europaparlamentet uppmanar den indonesiska regeringen att följa upp sitt senaste beslut om att stärka skattelagarna och kräva handlingar som intygar att företag som exporterar timmer till fullo följer Indonesiens skattebestämmelser och bestämmelserna om penningtvätt från 2010.
11. Europaparlamentet välkomnar den indonesiska regeringens ”one map”-initiativ för att öka den offentliga tillgången till aktuella och insynsvänliga uppgifter och kartor, utan vilka god skogsförvaltning i Indonesien skulle förhindras genom olika och inkonsekventa tolkningar av lagar, och konflikter med lokal- och ursprungsbefolkningar. Parlamentet understryker att de oberoende skogsövervakarna måste ha tillgång till sådan grundläggande information för att kunna utöva sitt arbete på ett trovärdigt sätt, och anser att koncessionskartor, avverkningskartor och information om tillstånd bör registreras i ett offentligt register. Parlamentet uppmanar den indonesiska regeringen att påskynda arbetet med ”one map”-initiativet och att offentliggöra en första version av det, inklusive relevant information om skogslicenser och markanvändningsanspråk.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom sitt deltagande i den gemensamma genomförandekommittén se till att man i grunden tar itu med risken för bedrägeri och korruption, bland annat genom utarbetandet av en riskbaserad bedrägerikontrollplan.
13. Europaparlamentet konstaterar att laglighetskontroll av timmer nästan uteslutande grundar sig på det arbete som görs av granskare och på oberoende övervakning. Parlamentet lovordar TLAS-systemet för dess officiella roll beträffande det civila samhällets oberoende övervakning. Parlamentet konstaterar emellertid att nätverken för oberoende övervakning fortfarande har mycket begränsade personalresurser och ekonomiska resurser.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka förmå Indonesiens regering att se till att granskarna och kontrollorganen, tillsammans med de oberoende skogsövervakarna, får tillräckliga medel och lämplig utbildning så att de kan genomföra kontinuerlig fältövervakning, stickprovskontroller och granskningar.
15. Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av Indonesiens regering för att stärka den utsedda skogsvårdspolisen. Parlamentet noterar dock att Indonesiens skogsministerium ytterligare bör förbättra sin politik för övervakning, registrering och uppföljning av olaglig avverkning. Parlamentet betonar hur viktigt det är anmäla företag som befinns ägna sig åt olaglig verksamhet till de brottsbekämpande myndigheterna.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka förmå den indonesiska regeringen att säkerställa att de oberoende övervakarnas rapporter följs upp på lämpligt sätt när dessa signalerar överträdelser av den relevanta lagstiftningen, och att effektiva och avskräckande tvångsåtgärder vidtas av de relevanta myndigheterna när överträdelser av den berörda lagstiftningen upptäcks.
17. Europaparlamentet understryker att den oberoende övervakningen och respekten för ursprungsbefolkningarnas och lokala gruppers rättigheter är avgörande för TLAS‑systemets trovärdighet. Därför är det viktigt att detta åtagande fortgår, att öppenheten visavi andra berörda parter i det civila samhället stärks och att det civila samhällets oberoende övervakning kan äga rum utan våld, hot och övergrepp av något slag, samt att den eventuella förekomsten av våld, hot och övergrepp beivras med kraftfulla medel.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka förmå Indonesiens regering att lämna en försäkran om att
– berörda parters involvering i genomförandet och idrifttagandet av TLAS-systemet fortsätter och stärks,
– det civila samhällets oberoende övervakning äger rum utan våld, hot och övergrepp av något slag, samt att den eventuella förekomsten av våld, hot och övergrepp beivras med kraftfulla medel,
– ursprungsbefolkningar och lokala grupper alltid har möjlighet att av fri vilja på förhand ge sitt väl underbyggda medgivande och, i förekommande fall, att rättvis ersättning utgår för förlorat tillträde till skogsmark som är viktig för deras uppehälle, och att detta görs till ett icke-förhandlingsbart villkor för alla Flegtlicenser,
– TLAS-granskningens krav inte är statiska utan regelbundet ses över av indonesiska aktörer i syfte att kontinuerligt förbättra dem.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att resultaten av den indonesiska författningsdomstolens beslut av den 6 maj 2013 vederbörligen beaktas i översynen av TLAS-systemet.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta de insatser som krävs av Indonesiens regering och att se till att det råder rättvisa villkor på regional nivå genom att respektera den indonesiska regeringens krav att Sarawakregionen ska inkluderas i förhandlingarna om ett frivilligt partnerskapsavtal mellan EU och Malaysia.
21. Europaparlamentet är medvetet om att vissa krav i denna resolution går utöver de kriterier som anges i bilaga 8 till det frivilliga partnerskapsavtalet med avseende på godkännandet av licenssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera att framsteg görs när det gäller att tillmötesgå dessa tilläggskrav, något som parlamentet anser vara viktigt, och att rapportera till parlamentet om dessa framsteg innan licenssystemet godkänns.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om de framsteg som gjorts i genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet och i synnerhet om hur man har tacklat och kommer att tackla de ovannämnda frågorna.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Indonesiens regering och parlament.