Plenarhandling

 

15.7.2014                                                                                                                B8‑0065/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

om aggressionsbrott

( 2014/2724(RSP) )

Charles Tannock,

för ECR-gruppen

 

B8‑0065/2014

Europaparlamentets resolution om aggressionsbrott

( 2014/2724(RSP) )

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av FN-stadgan,

–       med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, särskilt artiklarna 5 och 8a som hänvisar till aggressionsbrott som ett av de centrala brott som faller inom domstolens jurisdiktion,

–       med beaktande av Kampalaändringarna till Romstadgan, vilka antogs vid den översynskonferens som ägde rum i Uganda 2010, särskilt resolution RC/Res. 6 om aggressionsbrott,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, inbegripet följderna för EU:s strategipolitik för mänskliga rättigheter,

–       med beaktande av resultatet från den 25:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i april 2014,

–       med beaktande av den nionde rapporten från Internationella brottmålsdomstolen till FN för perioden 2012/2013,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     122 länder är parter i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

B.     Europeiska unionen och dess medlemsstater har från första början kraftigt understött ICC, och fortsätter att tillhandahålla stöd för att domstolen ska kunna fullgöra sina uppgifter och skyldigheter i linje med Romstadgan.

C.     Om Kampalaändringarna avseende aggressionsbrott ratificeras av minst 30 stadgeparter och om stadgeparterna efter den 1 januari 2017 fattar ett beslut med två tredjedels majoritet kommer det att kunna inrättas ett permanent system för internationellt straffrättsligt ansvarsutkrävande genom straffbeläggning av aggressionsbrott.

D.     Minst 35 stadgeparter arbetar för närvarande aktivt med ratificeringen av ändringarna avseende aggressionsbrott, 14 andra parter har redan ratificerat bägge Kampalaändringarna och ytterligare andra parter har gjort utfästelser om ratificering.

E.     Den 8 maj 2012 blev Liechtenstein det första land som ratificerade ändringarna avseende aggressionsbrott tillsammans med ändringarna till artikel 8 (krigsförbrytelser) som antogs vid konferensen om översyn av Romstadgan för ICC, vilken ägde rum i Kampala, Uganda, 2010.

F.     Den 17 november 2011[1] välkomnade parlamentet antagandet av Kampalaändringarna till Romstadgan, inbegripet ändringarna avseende aggressionsbrott, och uppmanade medlemsstaterna att ratificera dem och införliva dem i sin nationella lagstiftning.

G.     Den 18 april 2012 antog parlamentet resolution 2012/0126[2] och uppmanade rådet och kommissionen att använda sin internationella auktoritet i syfte att säkra och stärka Romstadgans allmängiltighet för en internationellt erkänd definition av aggressionshandlingar som bryter mot folkrätten.

H.     Kampalaändringarna är förenliga med FN-stadgan.

1.      Europaparlamentet stöder helhjärtat ICC:s arbete för att sätta stopp för den straffrihet som åtnjuts av personer som begår de allvarligaste av de brott som angår det internationella samfundet.

2.      Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från 2010 års konferens om översyn av Romstadgan för ICC avseende aggressionsbrott, vilken ägde rum i Kampala, Uganda. Parlamentet välkomnar även det engagemang som har visats av de stadgeparter som antingen har ratificerat, anslutit sig till eller uttalat sig i positiva ordalag om en ratificering av ändringarna avseende aggressionsbrott.

3.      Europaparlamentet betonar att det är viktigt för alla EU-medlemsstater att arbeta för att bekämpa folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Parlamentet stöder även uppmaningarna om att kampen mot straffrihet för grova människorättskränkningar ska utgöra en prioritering i EU:s liksom i medlemsstaternas yttre åtgärder.

4.      Europaparlamentet accepterar principen om att ICC agerar som ett komplement till nationella straffrättsliga system och inte ersätter dessa. Vidare konstaterar parlamentet att ICC endast utreder och, där så är motiverat, åtalar och ställer enskilda personer inför rätta bara i de fall det berörda landet inte gör det, inte kan göra det eller är ovilligt att göra det.

5.      Europaparlamentet accepterar att ICC får utöva jurisdiktion över aggressionsbrott, förutsatt att stadgeparterna efter den 1 januari 2017 fattar ett beslut med två tredjedels majoritet och förutsatt att minst 30 stadgeparter ratificerar ändringen avseende detta brott.

6.      Europaparlamentet medger att beslutet att ratificera ändringarna avseende aggressionsbrott endast kan fattas av enskilda stadgeparter.

7.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och Europeiska utrikestjänsten.

[1] Antagna texter, P7_TA(2011)0507
[2] Antagna texter, P7_TA(2012)0126