Plenarhandling
16.9.2014 B8‑0127/2014
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om situationen i Ukraina
( 2014/2841(RSP) )
Rebecca Harms, Tamás Meszerics, Heidi Hautala, Bas Eickhout, Indrek Tarand
för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om situationen i Ukraina
( 2014/2841(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina, särskilt resolutionerna av den 27 februari 2014 om situationen i Ukraina[1], av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina[2], av den 17 april 2014 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina[3], och av den 17 juli 2014 om Ukraina[4],
– med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) extrainsatta möte om Ukraina den 3 mars 2014 och av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möten den 17 mars, den 14 april, den 12 maj, den 23 juni 2014 och den 15 augusti 2014,
– med beaktande av stats- och regeringschefernas uttalande om Ukraina vid Europeiska rådets möte den 6 mars 2014 och den 27 maj 2014,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte om Ukraina den 21 mars 2014, den 27 juni 2014, den 16 juli 2014 och den 30 augusti 2014,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 5 september 2014 nådde den trilaterala kontaktgruppen i Minsk en överenskommelse om eldupphör i östra Ukraina grundad på ett protokoll med 12 punkter, som offentliggjordes på OSSE:s webbplats och uppmanade till omedelbart eldupphör, frisläppande av gisslan och åtgärder för att förbättra den humanitära situationen, och som innehöll bestämmelser om en decentralisering av makten och hållande av nyval i regionerna Donetsk och Luhansk.
B. Under de föregående veckorna hade Ryssland utökat sitt militära och logistiska stöd till den separatistiska milisen genom ett konstant flöde av vapen, ammunition, bepansrade fordon och utrustning, legosoldater och förklädda soldater, trots EU:s uppmaningar om att göra allt man kan för att lugna situationen. Sedan början på krisen har Ryska federationen samlat trupper och krigsmateriel vid gränsen till Ukraina.
C. Idag är eldupphöret fortfarande bräckligt, men i stort har det respekterats trots dagliga rapporter om överträdelser, i synnerhet i områdena kring Donetsk och Mariupol.
D. Fler än 2 600 människor har mist livet under denna konflikt, och situationen i konfliktområdet är djupt oroväckande, både ur humanitär synvinkel och ur hälsosynpunkt. Mer än en miljon människor har lämnat konfliktområdet och sökt skydd i Ryssland och i andra regioner i Ukraina som inte påverkas av oroligheterna.
E. Valentina Melnikova, chef för Kommittén för soldaternas mödrar, som är den främsta ryska organisation som företräder soldaternas familjer, säger att uppskattningsvis 7 000–8 000 soldater tros befinna sig i Ukraina och att cirka 200 ryska soldater redan har dött.
F. Den 28 augusti 2014 lade det ryska justitieministeriet till den icke-statliga organisationen Soldaternas mödrar i St. Petersburg på sin officiella lista över ”utländska agenter” enligt lagen från 2012. Beslutet meddelades efter det att gruppens ledare Ella Poljakova uttalat sig offentligt om påståendet att ryska soldater skulle ha dött i Ukraina då de kämpat mot de ukrainska styrkorna, och begärt att dessa påståenden skulle utredas.
G. De ryska myndigheterna försöker att förhindra offentliga begravningar för de ryska soldater som dödats i Ukraina. Journalister som rapporterade om begravningen av två ryska fallskärmssoldater i Pskov har misshandlats och skadats allvarligt.
H. I rapporter som nyligen offentliggjordes av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och Amnesty International anklagas båda sidor för människorättskränkningar och i rapporterna nämns brott som bortföranden, tortyr, utomrättsliga avrättningar och användning av tunga vapen i tätbefolkade stadsområden.
I. Rysslands direkta och indirekta militära ingripande i Ukraina, bland annat genom annekteringen av Krim, strider mot internationell rätt såsom FN-stadgan, slutakten från Helsingfors och Budapestavtalet från 1994. Ryssland vägrar fortsatt att tillämpa fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE).
J. Efter en utdragen och invecklad beslutsprocess infördes den 12 september 2014 en ny uppsättning EU-sanktioner mot Ryssland vilka syftar till att ytterligare inskränka de ryska bankernas, den ryska energisektorns och de ryska försvarsindustriföretagens tillgång till EU:s kapitalmarknader och till att utöka de befintliga sanktionerna.
K. Det ryska embargot mot import av ett stort antal jordbruksprodukter från EU och andra länder, som infördes av den ryska premiärministern den 6 augusti 2014, får omfattande konsekvenser för ett antal jordbrukssektorer och länder som exporterar jordbruksprodukter till Ryssland.
L. Med tanke på de omfattande folkförflyttningarna och Europas lägsta vaccinationstal löper Ukraina stor risk att drabbas av sjukdomsepidemier, särskilt bland barn. Särskilt alarmerande är risken för ett polioutbrott, eftersom 1,5 miljoner barn under fem år inte har ett fullgott vaccinationsskydd mot polio.
M. Den 26 augusti 2014, efter en period av instabilitet mellan de krafter som stödde regeringen, upplöste Ukrainas president Petro Porosjenko Verchovna Rada och utlyste nyval till parlamentet.
N. Efter undertecknandet den 21 mars 2014 av de politiska bestämmelserna i associeringsavtalet undertecknade EU och Ukraina den 27 juni 2014 officiellt den återstående delen av detta avtal, som inbegriper ett djupgående och omfattande frihandelsavtal. Europaparlamentet och Verchovna Rada kommer inom kort samtidigt att ratificera associeringsavtalet.
O. Den 27 juni 2014 bekräftade rådet (utrikes frågor) kommissionens analys att Ukraina har uppfyllt alla riktmärken under den första etappen i handlingsplanen för viseringsliberalisering och gått vidare till den andra etappen i processen för liberalisering av viseringsbestämmelserna.
P. Än så länge har ingen överenskommelse nåtts om den långvariga tvisten mellan Ukraina och Ryssland om gasleveranser.
1. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i Minsk av ett avtal om eldupphör, och uppmanar samtliga parter att göra allt de kan för att fullt ut och i ärligt uppsåt genomföra avtalet för att på så sätt bana väg för en ny och genuin fredsprocess. Parlamentet uppmanar också samtliga parter att fortsätta förhandlingarna för att lösa alla frågor som kvarstår rörande i synnerhet ställningen för regionerna Luhansk och Donetsk, eller delar av dem, inom ramen för en enad ukrainsk stat.
2. Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet, och betonar att endast en verklig politisk lösning på krisen kan bana väg för fullständig försoning mellan parterna och stärka landets enhet.
3. Europaparlamentet understryker att OSSE spelar en avgörande roll för att lösa krisen i Ukraina på grund av organisationens erfarenhet av att hantera väpnade konflikter och kriser och det faktum att både Ryska federationen och Ukraina är medlemmar i denna organisation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen att göra allt de kan för att se till att OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina stärks och utökas i fråga om såväl personal som logistik och utrustning. Parlamentet betonar att OSSE:s övervakare utan ytterligare dröjsmål måste sättas in längs de delar av den ukrainsk-ryska gränsen som för närvarande kontrolleras av separatister.
4. Europaparlamentet välkomnar de täta kontakterna mellan Ukrainas president Porosjenko och Rysslands president Putin i syfte att minska spänningarna och stärka eldupphöret. Den viktigaste konkreta åtgärd som den ryska regeringen skulle kunna vidta för att på ett trovärdigt sätt bidra till att lugna situationen och stoppa konflikten vore att omgående stoppa flödet av ryska vapen, legosoldater och trupper till stöd för den separatistiska milisen och att dra tillbaka de ryska styrkorna från gränsen mot Ukraina.
5. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s stats- och regeringschefer att till fullo utnyttja EU:s kraftfulla icke-militära medel för att förhindra att avtalet om eldupphör gör östra Ukraina till ännu en låst konflikt, genom att upprätthålla påtryckningarna mot Ryssland så länge man inte ser väsentliga och definitiva tecken på förbättringar i krisen. Parlamentet ställer sig därför positivt till att EU:s sanktioner utökas och breddas, med särskild inriktning på bland annat Rysslands främsta oljeproducenters förmåga att anskaffa kapital i Europa.
6. Europaparlamentet uppmanar också rådet att överväga nya typer av åtgärder, till exempel en indragning av Rysslands medlemskap i G20 och en bojkott av fotbolls-VM 2018 från EU-ländernas sida.
7. Europaparlamentet välkomnar det mycket sent fattade beslutet från Frankrikes president Hollande om att till följd av det ryska angreppet mot Ukraina ställa in exporten av det första helikopterhangarfartyget av Mistral-klass i november 2014, men uppmanar Frankrike att häva kontraktet för gott. Parlamentet påminner om att Ryssland avser att namnge det andra krigsfartyget av Mistral-klass efter den rysk-ockuperade ukrainska hamnen ”Sebastopol”. Parlamentet uppmanar Förenade kungariket att genast dra tillbaka alla befintliga licenser för vapenexport till Ryssland, och uppmanar också medlemsstaterna att utöka EU:s vapenembargo gentemot Ryssland genom att inte bara förbjuda framtida export utan också alla befintliga kontrakt och licenser.
8. Europaparlamentet utrycker oro över Natos inblandning i krisen mellan Ukraina och Ryssland, och konstaterar att all direkt inblandning från Natos sida skulle leda till en ytterligare militarisering av krisen och spela den ryska propagandan i händerna. Parlamentet anser att det vore ett misstag att organisera Nato-insatser i västra Ukraina och i Svarta havet, och uppmanar Natos ledare att ompröva denna idé, eftersom den riskerar att leda till avsiktlig eller oavsiktlig kontakt mellan Natos och Rysslands konventionella styrkor.
9. Europaparlamentet uppmärksammar de senaste rapporterna från Amnesty International och fördömer kraftfullt de bortföranden, fall av brutal misshandel och tortyr, mord, utomrättsliga avrättningar och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt som aktivister, demonstranter, journalister och många andra medborgare som inte är aktiva i konflikten i östra Ukraina utsatts för under de senaste tre månaderna, huvudsakligen begångna av beväpnade separatister och i vissa fall även av regeringsstyrkor. Parlamentet ställer sig bakom uppmaningen till Ukrainas regering att skapa ett gemensamt och regelbundet uppdaterat register över rapporterade fall av bortföranden och grundligt och opartiskt undersöka varje påstående om missbruk av våld, misshandel och tortyr.
10. Europaparlamentet framhåller än en gång att Ryssland efter annekteringen av Krim bryter mot sina rättsliga skyldigheter som avtalsslutande part i 1994 års samförståndsavtal från Budapest och 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap, där parterna enades om att avhålla sig från hot om eller användning av våld mot Ukrainas territoriella integritet eller politiska oberoende.
11. Europaparlamentet framhåller vikten av att hålla nyval till parlamentet i enlighet med internationella demokratiska åtaganden, trots fientligheterna i den östra delen av landet. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att till fullo ta itu med alla de anmärkningar som framförts i resultaten och slutsatserna från observatörsuppdraget från OSSE/ODIHR i samband med det senaste presidentvalet. Parlamentet beklagar att Verchovna Rada inte kunde anta en ny vallag, och uppmanar OSSE att finna lösningar för att det ska kunna hållas nyval även i de konfliktdrabbade områdena.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att inleda en öppen och insynsvänlig dialog som omfattar alla delar av det ukrainska samhället. De uppmanas att, efter det att det nya parlamentet tagit vid, inte dra ut på genomförandet av de nödvändiga och sedan länge emotsedda konstitutionella, politiska och ekonomiska reformerna. Parlamentet anser att de konstitutionella reformerna i Ukraina bör bli föremål för en bred och djupgående diskussion som alla delar av det ukrainska samhället får delta i och som slutligen bör leda till en folkomröstning.
13. Europaparlamentet betonar att undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina den 27 juni 2014 är ett grundläggande steg för att fördjupa förbindelserna mellan de båda parterna och integrera Ukraina i den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet understryker vikten av att det inrättas en lämplig struktur (insatsgrupp) för att ge Ukraina tekniskt stöd och av att man tillhandahåller det ekonomiska stöd som krävs för att garantera ett framgångsrikt genomförande av avtalet. Parlamentet påpekar vikten av att det fastställs en tydlig färdplan för ett genomförande som gör att Ukraina så snart som möjligt kan dra nytta av sitt tillträde till EU-marknaden.
14. Europaparlamentet upprepar att detta avtal inte utgör det slutliga målet i förbindelserna mellan EU och Ukraina. Vidare betonar parlamentet att Ukraina, enligt artikel 49 i EU-fördraget, precis som alla andra europeiska stater har ett europeiskt perspektiv och kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt garanterar rättsstaten. Parlamentet understryker att ett associeringsavtal eller ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU inte är kopplat till integration i Nato.
15. Europaparlamentet uppmärksammar det avtal som ingicks den 12 september 2014 vid den trilaterala dialogen mellan EU, Ukraina och Ryssland. Parlamentet hoppas att denna typ av dialog kan utgöra en grund för ömsesidiga lösningar som grundar sig på internationella normer och regler, men beklagar att Ryssland har utnyttjat den trilaterala dialogen i ett försök att undergräva associeringsavtalet, i stället för att visa en positiv attityd till att finna hållbara gemensamma lösningar. Parlamentet beklagar beslutet att skjuta upp den provisoriska tillämpningen av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och betonar att avtalet och de kommande mötena inom ramen för den trilaterala dialogen inte nödvändigtvis kommer att ge Ryssland möjlighet att på nytt öppna förhandlingarna om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt anta ett nytt förslag till förordning om en utökning av autonoma handelspreferenser vilket skulle kunna träda i kraft före den 1 november 2014, efter att ha godkänts av Europaparlamentet och ministerrådet.
16. Europaparlamentet finner det beklagligt att Ryssland använder handeln som ett instrument för att skapa instabilitet i regionen genom att införa ett antal importförbud mot produkter från Ukraina och Moldavien, och mer nyligen genom att häva OSS:s frihandelsavtal med Ukraina, Georgien och Moldavien och följaktligen återinföra mest-gynnad-nations-tullsatser för produkter från dessa länder.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda utarbetandet av det tredje ambitiösa paketet med makroekonomiskt stöd till Ukraina, och att spela en ledande roll i anordnandet av den givarkonferens för Ukraina som ska hållas före utgången av 2014, tillsammans med internationella organisationer, internationella finansinstitut och det civila samhället. Parlamentet betonar vikten av ett åtagande från det internationella samfundet för att stödja ekonomisk och politisk stabilisering och reform i Ukraina, särskilt inom ramen för Ukrainas politiska associering och ekonomiska integration med EU, tillsammans med en trovärdig beredskapsplan för återuppbyggnad och utveckling i de regioner som drabbats av konflikten samt humanitärt och medicinskt bistånd till flyktingar och fördrivna personer.
18. Europaparlamentet välkomnar lanseringen nyligen av ett uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – EU AM Ukraina. Parlamentet betonar behovet att reformera polis- och rättsväsendet på djupet och stärka insyn, ansvarsskyldighet och demokratisk och parlamentarisk kontroll över polisen.
19. Europaparlamentet betonar att EU:s begränsade åtgärder som svar på Rysslands invasion av Ukraina också har sin grund i att unionen är starkt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt i detta avseende att minska EU:s beroende av Moskva och andra auktoritära regimer och att överväga möjligheten att införa en full bojkott, samtidigt som man hittar konkreta alternativ för att hjälpa de medlemsstater som för närvarande är beroende av Ryssland som enda leverantör. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att arbeta för ett fullständigt genomförande av det tredje energipaketet och att stödja energieffektivitetsprojekt, eftersom detta skulle göra ytterligare rörledningar såsom South Stream överflödiga, och även att praktiskt diversifiera energikällorna genom att utveckla förnybara energislag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att inte låta sina offentliga företag bedriva projekt med ryska företag som ökar den europeiska sårbarheten och syftar till att isolera Ukraina, till exempel South Stream.
20. Europaparlamentet framhåller behovet av ambitiösa och bindande mål – 40 procent för energieffektiviteten och 45 procent för förnybara energikällor – under diskussionerna om en ram för perioden fram till 2030, för att skapa arbetstillfällen i EU inom dessa sektorer, öka försörjningstryggheten, uppnå våra klimatmål och minska Europas beroende av import av fossila bränslen. Parlamentet uppmanar också Europeiska rådet att vid sitt möte i oktober anta en ambitiös och omfattande beredskapsplan för de kommande månaderna, och att då också ta hänsyn till de olika intressenternas ståndpunkter liksom Europaparlamentet.
21. Parlamentet uppmanar EU att överväga att beteckna gaslagring, sammanlänkningar och anläggningar för återflöde som strategiska tillgångar och därför reglera den andel av alla kontraktsparter som får vara tredje parter inom dessa viktiga sektorer. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att ställa in de planerade avtalen med Ryssland inom energisektorn, även vad gäller kärnbränsleceller, avfallstransporter av kärnteknik samt South Stream-gasledningen.
22. Europaparlamentet välkomnar de inledande åtgärder som kommissionen vidtagit för att Ukraina ska kunna klara energikrisen efter Rysslands beslut att stänga av gasleveranserna till landet, och rådet och kommissionen uppmanas kraftfullt att fortsätta att hjälpa och stödja Kiev i ansträngningarna för att lösa den tvist om gasleveranserna som pågått så länge med Moskva.
23. Europaparlamentet vill uppmärksamma landets dramatiska sociala situation. Ukrainas regering uppmanas att fullständigt offentliggöra vilka förbehåll som är kopplade till avtalet med IMF, och parlamentet efterlyser kompletterande åtgärder för att den rådande situationen ska lindras, särskilt avseende de mest utsatta grupperna av befolkningen. De villkor som IMF ställer kan komma att öka spänningarna i landet och leda till snabba sänkningar av lönerna och nedskärningar av tjänster inom den offentliga förvaltningen, vilket kan få bieffekten att korruptionen ökar. Parlamentet påpekar att risken för smittsamma sjukdomar ökar i Ukraina eftersom landet nu står inför en allvarlig brist på vaccin på grund av förseningar i processen för statlig upphandling och prisökningar till följd av deprecieringen av landets valuta.
24. Europaparlamentet uppmärksammar experternas preliminära rapport om kraschen med Malaysia Airlines flyg MH17, och begär att experterna ska få fullständigt och obegränsat tillträde till det område där kraschen inträffade, så att de kan slutföra sin utredning.
25. Europaparlamentet efterlyser en oberoende och opartisk utredning av de dödsbringande händelser som inträffade i Odessa den 2 maj 2014, liksom av alla andra brott mot mänskligheten som har ägt rum sedan november 2013, omfattande en stark internationell komponent och under överinseende av Europarådet, och begär att de ansvariga ska ställas inför rätta. Parlamentet är övertygat om att endast en grundlig utredning av dessa brott kommer att hjälpa det ukrainska samhället och anhöriga och vänner till offren att återfå förtroendet för institutionerna.
26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av den fjärde lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen för viseringsliberalisering och rådets beslut att gå vidare till den andra etappen. Parlamentet kräver ett snabbt slutförande av viseringsfriheten mellan EU och Ukraina som ett konkret svar på de europeiska ambitioner som fanns hos de människor som demonstrerade på Självständighetstorget. Parlamentet upprepar sin begäran om att det i väntan på detta omedelbart ska införas tillfälliga, mycket enkla och billiga viseringsförfaranden.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de akutåtgärder som krävs till följd av det ryska embargot mot EU:s jordbruksprodukter, för att stabilisera jordbruksmarknaderna och att därvid prioritera förbättrad användning av de inre marknaderna och bearbetning av produkter där så är möjligt, men undvika återtag från marknaden (förstörelse) och stöd för export till tredjeländer, särskilt utvecklingsländer. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att tredjeländer med nära koppling till EU, i synnerhet kandidatländerna, ska uppvisa solidaritet och ett korrekt handelsuppförande.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Ukrainas president, regering och parlament, Europarådet, OSSE samt Ryska federationens president, regering och parlament.