Plenarhandling
24.11.2014 B8‑0313/2014
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll
( 2014/2967(RSP) )
Pavel Telička, Jean-Marie Cavada, Antanas Guoga, António Marinho e Pinto, Dita Charanzová
för ALDE-gruppen
Europaparlamentets resolution om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll
( 2014/2967(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av det offentliga samråd om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar som nyligen genomfördes och förslaget till reviderade riktlinjer för konsekvensbedömningar,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Konsekvensbedömningar som ett redskap i ett tidigt skede i lagstiftningsarbetet har en central roll i kommissionens agenda för smart lagstiftning, i syfte att ta fram ett transparent, omfattande och balanserat faktaunderlag när det gäller de problem som ska lösas, mervärdet av EU:s åtgärder, den förväntade administrativa bördan samt kostnaderna och fördelarna med alternativa åtgärder för alla berörda parter.
B. Enligt gällande riktlinjer för konsekvensbedömning har kommissionens generalsekretariat och konsekvensbedömningsnämnd en central roll vad gäller att fatta beslut om huruvida man måste göra en konsekvensbedömning för ett visst initiativ.
C. Konsekvensbedömningsnämnden har en viktig uppgift som central instans för kvalitetskontroll av konsekvensbedömningar.
D. Enligt en expertgrupp hos kommissionen kan små eller medelstora företags (SMF) kostnader för att följa en reglering vara tio gånger högre än kostnaden för större företag. Noggranna och oberoende konsekvensbedömningar är särskilt viktiga för SMF som ofta har det svårare än storföretagen att anpassa sig till nya rättsliga och administrativa krav och som beroende på sin storlek har sämre förmåga att föregripa regleringsändringar på ett tidigt stadium.
E. Principen ”tänka småskaligt först” ligger till grund för småföretagsakten för Europa från 2008, och har ingått i riktlinjerna för konsekvensbedömningar sedan 2009 och andra kommissionstexter sedan 2005. Denna princip innebär att SMF:s intressen ska beaktas på ett mycket tidigt stadium i beslutsfattandet, så att lagstiftningen blir bättre anpassad till dem. Det finns en lång rad verktyg för ett effektivt genomförande av principen, bl.a. ett SMF-test som ska användas på framtida lagstiftningsförslag.
F. SMF-testet, inklusive eventuella anpassningsåtgärder, har ingått i riktlinjerna för konsekvensbedömningar sedan 2009 och i andra kommissionstexter sedan 2005. Förslaget till reviderade riktlinjer innehåller inga bestämmelser om SMF-testet.
G. En ordentlig utvärdering av parlamentets väsentliga ändringar av ursprungliga förslag från kommissionen ger ett ordentligt mervärde som stöd för parlamentets ståndpunkt vid trepartsförhandlingar.
Tillämpningsområde
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att regelbundet se över riktlinjerna för konsekvensbedömningar i syfte att förbättra konsekvensbedömningsförfarandena.
2. Europaparlamentet är dock bekymrat över att förslaget till reviderade riktlinjer är betydligt mindre specifikt än de befintliga riktlinjerna när det gäller tillämpningsområdet för konsekvensbedömningarna och att förslaget ger det ansvariga generaldirektoratet mycket större tolkningsutrymme när det gäller beslutet om huruvida det krävs en konsekvensbedömning eller inte. Parlamentet anser att de nuvarande rutinerna, enligt vilka konsekvensbedömningsnämnden och generalsekretariatet deltar i beslutsfattandet, bör upprätthållas.
3. Europaparlamentet anser att kommissionen bör fortsätta med sitt nuvarande tillvägagångssätt och lämna en konsekvensbedömning för alla initiativ som uppfyller minst ett av följande kriterier:
– Lagstiftningsförslag som ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram.
– Lagstiftningsförslag som inte ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram med tydliga konsekvenser för ekonomi, sociala omständigheter, miljö och administrativa bördor.
– Icke-lagstiftningsinitiativ som fastställer framtida strategier (t.ex. vitböcker, åtgärdsplaner, utgiftsprogram och förhandlingsriktlinjer för internationella avtal).
– Delegerade akter eller genomförandeakter som förväntas få tydliga konsekvenser för ekonomi, sociala omständigheter, miljö och administrativa bördor.
4. Europaparlamentet konstaterar att tillämpningsområdet för en konsekvensbedömning inte alltid överensstämmer med de antagna förslagen i de fall dessa ändras när de lagts fram för godkännande i kommissionskollegiet. Parlamentet kräver att det i förslaget till reviderade riktlinjer anges att konsekvensbedömningen ska uppdateras för att säkerställa kontinuitet mellan de frågor som behandlas i konsekvensbedömningen och de förslag som slutligen antas av kommissionen.
5. Parlamentet framhåller att konsekvensbedömningar inte får missbrukas som ett sätt för en institution att motsätta sig viss lagstiftning som man inte stöder eller för att undergräva lagstiftarens möjlighet att föreslå ändringar.
6. Europaparlamentet konstaterar att utvärderingen av konsekvenserna måste vara rigorös, fullständig och baseras på korrekt, objektiv och fullständig information, med en proportionerlig analys som fokuserar på förslagets syfte och mål, så att ett välinformerat politiskt beslut kan fattas.
7. Europaparlamentet betonar att konsekvensutvärderingsprocessen bör vara transparent och offentliggöras på kommissionens webbplats.
Konsekvensbedömningsnämnden
8. Europaparlamentet anser att det är mycket problematiskt att konsekvensbedömningsnämndens roll inte är tydligare definierad i förslaget till reviderade riktlinjer. Parlamentet insisterar på att kommissionen tar upp detta utelämnande till förnyad diskussion, och på ett tydligare sätt fastställer förfaranden för konsekvensbedömningsnämnden i ett nytt förslag till reviderade riktlinjer i sitt svar till parlamentet. Parlamentet anser även att alla förslag som ska åtföljas av en konsekvensbedömning måste få konsekvensbedömningsnämndens godkännande. Kommissionskollegiet bör inte granska något lagstiftningsinitiativ eller annat initiativ som inte har fått en konsekvensbedömning godkänd av konsekvensbedömningsnämnden.
9. Europaparlamentet anser att konsekvensbedömningsnämnden bör fortsätta att agera som en oberoende instans för kvalitetskontroll inom kommissionen, och begär att nämndens oberoende gentemot kommissionens generaldirektorat och generalsekretariat stärks väsentligt. Konsekvensbedömningsnämnden bör endast bestå av högt kvalificerade personer. Parlamentet föreslår att konsekvensbedömningsnämnden ska vara direkt underställd kommissionens vice ordförande med ansvar för bättre lagstiftning.
SMF-testet
10. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i småföretagsakten gjorde en utfästelse att införa principen ”tänka småskaligt först” vid utformningen av sin politik, och att detta innefattar SMF-testet för att utvärdera effekterna av kommande lagstiftning och administrativa initiativ för SMF. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkerställa att detta test genomförs ordentligt, och anser att det fortfarande finns en betydande marginal för förbättringar.
11. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att samråda med SMF-företrädare om det första utkastet till konsekvensbedömning, före färdigställandet och så tidigt som möjligt, i syfte att genomföra ett rigoröst SMF-test. Kommissionen bör förbättra formerna för samrådet för att skapa närmare kontakter med SMF.
12. Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sin översyn av småföretagsakten från 2011 beklagar att endast åtta medlemsstater har infört SMF-testet i sina inhemska beslutsprocesser. Parlamentet välkomnar kommissionens tydliga åtagande i översynen att ytterligare förstärka SMF-testet. Parlamentet beklagar dock att SMF-testet, i motsats till kommissionens annonserade avsikt, inte ens nämns i förslaget till reviderade riktlinjer.
13. Europaparlamentet insisterar på att SMF-testet upprätthålls såsom det fastställs i bilaga 8 i riktlinjerna, i syfte att undvika att SMF påverkas i orimlig grad eller missgynnas av kommissionens initiativ jämfört med större bolag.
14. Europaparlamentet betonar att konsekvensbedömningarna i sådana fall bör omfatta alternativa mekanismer och/eller möjligheter till flexibilitet i syfte att hjälpa SMF att anpassa sig till initiativet (i enlighet med bilaga 8.4). Parlamentet välkomnar i detta hänseende att det i förslaget till reviderade riktlinjer ingår en valmöjlighet så att man på förhand kan undanta mikroföretag från ett lagstiftningsförslags tillämpningsområde.
Inrättande av ett rådgivande organ för bättre lagstiftning
15. Europaparlamentet välkomnar arbetet och slutrapporten från högnivågruppen för administrativa bördor, som tillkommit på kommissionens uppdrag. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt sitt senaste meddelande om Refit från juni 2014 överväger att tillsätta en ny högnivågrupp för bättre lagstiftning bestående av företrädare för berörda parter och av nationella experter.
16. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt inrätta ett sådant rådgivande högnivåorgan för bättre lagstiftning som involverar såväl expertis från berörda parter som nationella experter, tillsammans med en företrädare för parlamentet som observatör. Parlamentet föreslår att detta organ ska ha ett starkt och oberoende rådgivande mandat, bland annat i fråga om att bedöma vilka administrativa bördor som ett förslag leder till, kostnader för regelefterlevnad, respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, val av rättslig grund, förslag till initiativ för bättre lagstiftning och övervakning av genomförandet av EU-lagstiftning på nationell nivå. Parlamentet och rådet bör involveras i utnämningen av experter.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag till reviderade riktlinjer för konsekvensbedömningar, som tar hänsyn till de punkter som framhålls i denna resolution och till kommissionens nya struktur, i synnerhet rollen för den nye vice ordföranden med ansvar för bättre lagstiftning.
Konsekvensbedömningar i parlamentet
18. Europaparlamentet begär att parlamentet och i synnerhet utskotten systematiskt och så tidigt som möjligt ska granska kommissionens konsekvensbedömningar.
19. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om garanti för oberoende konsekvensbedömningar[1] , där parlamentet efterlyste ett mer konsekvent utnyttjande av parlamentets egna konsekvensbedömningar och framhåller att enheten för konsekvensbedömningar är ett instrument som redan finns tillgängligt för att genomföra konsekvensbedömningar. Parlamentets konsekvensbedömningar är särskilt användbara före antagandet av väsentliga ändringar eller ändringsförslag till det ursprungliga kommissionsförslaget.
Konsekvensanalyser inom Europeiska rådet
20. Europaparlamentet påminner rådet om dess utfästelse att systematiskt utvärdera konsekvenserna av sina egna väsentliga ändringar.
°
° °
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.