Plenarhandling
14.1.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
( 2015/3035(RSP) )
Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo
för EFDD-gruppen
Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och fakultativa protokoll till dem, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),
– med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner i dessa frågor,
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området[1],
– med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. 2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för grundandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30-årsdagen respektive 20-årsdagen för FN:s förklaring om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).
B. Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, kön eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, oavsett om de är medborgerliga, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt står i samband med och är beroende av varandra. Berövas man någon av dessa rättigheter får detta direkt negativa konsekvenser för alla övriga rättigheter. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.
C. Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.
D. I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det föreskrivs respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i internationell rätt.
E. Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.
F. De ordinarie mötena i människorättsrådet, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar och de särskilda förfarandena, som antingen avser situationen i specifika länder eller temainriktade frågor bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.
G. Beklagligt nog finns det bland människorättsrådets nuvarande medlemmar vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som inte visat någon god vilja när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.
Människorättsrådet
1. Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.
2. Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om det 28:e, 29:e respektive 30:e mötet i människorättsrådet.
3. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin, och uppmanar med kraft FN-medlemsstaterna att främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet oroar sig över kränkningar av de mänskliga rättigheterna i vissa nyvalda medlemmar i människorättsrådet och betonar att det är viktigt att försvara människorättsrådets oberoende för att det ska kunna fortsätta att utöva sitt mandat på ett effektivt och opartiskt sätt.
4. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och för uppdragsinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att utföra sitt uppdrag på ett helt opartiskt sätt. Parlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater, såsom Venezuela, Saudiarabien och Etiopien, och observatörstater, såsom Zimbabwe, Uzbekistan eller Turkmenistan inte samarbetar med de tematiska särskilda förfarandena och med de landsspecifika särskilda förfarandena, och uppmanar alla stater att fullt ut samarbeta med dessa förfaranden.
5. Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN-stater. Parlamentet upprepar sitt stöd för denna andra utvärderingsomgång, som fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.
6. Europaparlamentet betonar att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, måste få delta fullt ut i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna, och uttrycker oro över att betydande begränsningar och ständigt ökande restriktioner har hämmat det civila samhällets deltagande i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.
7. Europaparlamentet uppmanar EU och kommissionen att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s samtliga politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.
8. Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som syftar till att förbättra och förstärka FN-människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala centrum för att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.
Medborgerliga och politiska rättigheter
9. Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar än en gång att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet, är de enda indikatorerna för ett demokratiskt, tolerant och pluralistiskt samhälle.
10. Europaparlamentet upprepar att frihet att välja politiska ledare, i regelbundet återkommande och verkliga val på grundval av allmän och lika rösträtt, är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar att yttrandefrihet och ett dynamiskt och gynnsamt klimat för ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att man ska kunna främja respekten för mänskliga rättigheter.
11. Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hot.
12. Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar när det gäller skyddet av rätten till privatliv och utövandet av yttrandefriheten online i hela världen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.
13. Europaparlamentet upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraffet, tortyr, samt grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka mänsklig värdighet och bekräftar än en gång sitt engagemang för alla individers rätt till liv och mänsklig värdighet.
14. Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet, medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot ett avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över återinförandet av avrättningar i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar länder som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium för dödsstraffet att inte återinföra det.
Sociala och ekonomiska rättigheter
15. Europaparlamentet beklagar att man 20 år efter antagandet av Wiendeklarationen om mänskliga rättigheter som allmängiltiga, odelbara, ömsesidigt samverkande och delar av samma enhet, inte behandlar den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på samma sätt och med samma eftertryck som den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet noterar människorättsrådets ansträngningar att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma betydelse genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden rörande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
16. Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, vilket äventyrar ett fullständigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om avskaffande av extrem fattigdom, som omfattar följande: Att ge ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samma betydelse och prioritet som medborgerliga och politiska rättigheter. Att erkänna rätten till social trygghet. Att föra en finanspolitik som är särskilt inriktad på att minska orättvisor. Att återuppliva och ge substans åt rätten till jämlikhet. Att sätta frågor om omfördelning av resurser i centrum för debatter om mänskliga rättigheter.
17. Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet bidrar till kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter, eftersom det berövar statsbudgetarna resurser som borde avsättas för främjande av mänskliga rättigheter i välbehövliga offentliga tjänster, såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster samt annan social infrastruktur. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, yttrande- och mötesfrihet, ett oberoende rättsväsen och demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.
Företag och mänskliga rättigheter
18. Europaparlamentet stöder starkt att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter effektivt och heltäckande genomförs både inom och utanför EU, bland annat genom utarbetande av nationella handlingsplaner. Parlamentet framhåller behovet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i det praktiska genomförandet av FN:s vägledande principer, också när det gäller tillgången till rättslig prövning och rättsmedel.
19. Europaparlamentet uppmanar FN och EU att ta itu med frågan om markrättighetsförsvarare som utsätts för repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, övergrepp och mord, för att de kritiserat storskaliga markförvärv som sker på bekostnad av landsbygdsbefolkningens mark- och livsmedelsrättigheter i tredjeländer. Parlamentet begär att FN-mekanismerna och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati systematiskt ska inkludera markrättighetsförsvarare i sina människorättsprojekt.
20. Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att förbättra projektet om ansvarsskyldighet och rättsmedel (Accountability and Remedy) i syfte att bidra till ett rättvist och effektivare system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter när det gäller att garantera respekt för mänskliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning för drabbade personer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå, i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.
21. Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen, som inrättades med stöd av en resolution från människorättsrådet den 26 juni 2014 för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet när det gäller människorätt, har hållit sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt medverka i förhandlingarna om det ovannämnda rättsligt bindande instrumentet.
Migration
22. Europaparlamentet är oroat över den allvarligaste humanitära krisen sedan andra världskriget, vilken uppstått till följd av att allt fler människor tvingats lämna sina hem på grund av förföljelse, väpnade konflikter och allmänt utbrett våld, och i en strävan efter skydd och ett bättre liv riskerar de sina liv på farliga resor. Parlamentet uppmanar människorättsrådet och dess mekanismer att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt krisens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och att lämna rekommendationer i detta hänseende.
23. Parlamentet uppmanar alla länder att anta ett människorättsbaserat synsätt på migration, så att migranters, asylsökandes och flyktingars rättigheter ställs i centrum för migrationspolitiken och migrationshanteringen, med särskild uppmärksamhet på situationen för marginaliserade och missgynnade grupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och barn och betonar att migrationspolitiken måste utformas så att hänsyn tas till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.
24. Europaparlamentet erinrar om att alla stater är skyldiga att inom sina jurisdiktioner respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer, oavsett deras nationalitet, ursprung eller immigrationsstatus. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter fullständigt respekteras samt om återsändandet bygger på fria och välgrundade beslut och skyddet av migranternas rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av migranter.
Klimatförändringar och mänskliga rättigheter
25. Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet framhåller att klimatförändringsproblemet bör integreras i alla områden inom den ekonomiska politiken. Alla stater som är parter i överenskommelsen och har undertecknat den uppmanas eftertryckligen att anta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genom att integrera klimatförändringarna i samtliga politikområden.
26. Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas skadeverkan utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt globalt hot mot det oinskränkta åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att den i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är osäker. Parlamentet noterar med oro att klimatrelaterade händelser, såsom stigande havsnivåer, och extrema väderomslag som framkallar torka och översvämning, förväntas leda till ännu fler förluster av människoliv, fördrivning av befolkningar samt livsmedels- och vattenbrist.
27. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristfälligheterna i begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en eventuell juridisk definition av begreppet i internationell rätt eller i ett eventuellt rättsligt bindande internationellt avtal.
Kvinnors rättigheter
28. Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat ökande våldsam extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsam extremism.
29. Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak och Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor antagit en mer skrämmande dimension än någonsin tidigare, eftersom sexuellt våld blivit en del av dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta ställer det internationella samfundet inför en kritisk ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutioner att utöka sitt åtagande att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och stöd.
30. Europaparlamentet anser att ett av sätten att motverka extremism är att kvinnors egenmakt garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att garantera kvinnors egenmakt och meningsfull medverkan från kvinnors sida i att förebygga och lösa konflikter, liksom i fredsförhandlingar och fredsbyggande, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.
Barnens rättigheter
31. Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Parlamentet uppmanar alla parter som undertecknat denna konvention att leva upp till sina skyldigheter.
32. Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på ort och ställe och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sina ageranden. Parlamentet uppmanar alla stater att stödja och aktivt delta i undersökningen.
Hbti-personers rättigheter
33. Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen införda hbti-fientliga lagar utgör ett dödshot mot sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de lagar mot så kallad propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.
34. Parlamentet bekräftar än en gång sitt stöd till det fortsatta arbete som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter för att främja och skydda åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter för hbti-personer, framför allt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free & Equal, och uppmuntrar högkommissarien att fortsätta att bekämpa diskriminerande lagar och metoder.
Drönare och självstyrande vapen
35. Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och transparens. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning.
EU:s integrering av mänskliga rättigheter
36. Europaparlamentet uppmanar EU att främja den allmängiltiga och odelbara karaktären hos de mänskliga rättigheterna, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.
37. Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s skyldigheter enligt fördragen.
EU:s prioriteringar i landsspecifika frågor
Vitryssland
38. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta begränsningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att hålla fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer trakasserierna av oberoende och oppositionsföreträdande journalister, och de trakasserier och frihetsberövanden som sker på falska grunder när det gäller människorättsaktivister och kritiker. Parlamentet fördömer den fortsatta tillämpningen av dödsstraffet. Parlamentet anser att uppdraget för FN:s särskilde rapportör för människorättssituationen i Vitryssland bör förnyas vid människorättsrådets 32:a möte, och uppmanar regeringen att fullständigt samarbeta med rapportören och att utfästa sig till att genomföra reformer som borde ha gjorts för länge sedan för att skydda de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från den särskilde rapportören och från andra mekanismer för mänskliga rättigheter.
Ukraina
39. Europaparlamentet uttrycker stor oro över de fortsatta urskillningslösa attackerna mot civila områden, riktade attacker mot skolor och användning av skolor för militära ändamål från båda parternas sida. Parlamentet fördömer de omfattande människorättskränkningarna i konflikten, och stöder till fullo FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag för Ukraina. Parlamentet uppmanar regeringen i Ukraina att vidta åtgärder för att göra det möjligt att tillhandahålla vissa typer av läkemedel, inbegripet läkemedel för substitutionsbehandling, att förbättra registreringsförfarandet och tillgången till arbetslöshetsersättning och statliga förmåner för personer som fördrivits på grund av konflikten, att upphäva lagstiftning som kan få negativa följder för yttrande- och föreningsfriheten, att vidta konkreta åtgärder för att förhindra väpnade styrkors och väpnade truppers användning av skolor i både regerings- och rebellkontrollerade områden, att ratificera Romstadgan och att ansluta sig som fullvärdig medlem till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja alla insatser som kan göras på FN-nivå för att bekämpa straffrihet och opartiskt utreda de våldshandlingar och människorättskränkningar som förekommit i samband med ingripandet mot demonstrationerna på Maidan, liksom också att regeringsvänliga styrkor och ryskstödda rebeller eventuellt använt klusterammunition under den väpnade konflikten i östra Ukraina. Vidare uppmanas medlemsstaterna ta upp frågan om människorättssituationen på Krim och andra kränkningar i anslutning till den väpnade konflikten i östra Ukraina.
Azerbajdzjan
40. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalande om människorättssituationen i Azerbajdzjan som gjordes vid människorättsrådets 29:e möte, men beklagar att ett antal av EU:s medlemsstater inte stödde detta uttalande. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och andra medlemmar av människorättsrådet att noggrant övervaka människorättssituationen i Azerbajdzjan och att arbeta för att det ska antas en resolution med krav på omedelbar frigivning av människorättsförsvarare, politiska aktivister och aktivister inom det civila samhället, journalister och bloggare som gripits eller satts i fängelse efter politiskt motiverade anklagelser. Vidare uppmanar parlamentet till att påståenden om att frihetsberövade personer har torterats ska utredas fullt ut och att lagar som utan skäl inskränker yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Azerbajdzjan ska upphävas.
Uzbekistan
41. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att arbeta för en resolution från människorättsrådet om inrättande av en särskild FN-mekanism för Uzbekistan för att säkra FN:s övervakning, offentlig rapportering och debatter i FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Uzbekistan, och att hantera landets historia av bristande samarbete med FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter, de fortsatta arresteringarna av ett stort antal politiska motståndare, inbegripet människorättsförsvarare, de fortsatta begränsningarna av föreningsfriheten, yttrandefriheten och mediefriheten samt den fortsatta användningen av barnarbete.
Syrien
42. Europaparlamentet uppmanar med kraft människorättsrådet att begära att FN:s säkerhetsråd vidtar lämpliga åtgärder för att se till att personer som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter, inbegripet brott som kan utgöra brott mot mänskligheten och krigsbrott, ställs till svars, även genom hänskjutande av situationen i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen.
Jemen
43. Europaparlamentet uttrycker stor oro över den allvarliga kris som landet brottats med sedan september 2014, då houthier och andra väpnade grupper i Jemen gjorde sig skyldiga till allvarliga brott mot krigslagarna och kränkningar av mänskliga rättigheter, och sedan mars 2015 då samma brott utfördes av den saudiarabiskt ledda koalitionen. Parlamentet fördömer i synnerhet koalitionens urskillningslösa och oproportionerliga luftangrepp, i vilka ett stort antal civila dödats och skadats och omfattande delar av civil egendom förstörts. Högkommissarien för mänskliga rättigheter förväntas rapportera till människorättsrådet om situationen i Jemen vid det kommande mötet i mars 2016. Parlamentet uppmanar EU att stödja att en internationell undersökning genomförs inom människorättsrådet för att dokumentera brott som begåtts av båda parterna sedan september 2014.
Bahrain
44. Europaparlamentet beklagar att Bahrains regering inte har gjort några framsteg för att bemöta farhågor kring de fortsatta gripandena av många personer, däribland människorättsförsvarare, politiska aktivister och journalister, för att dessa har utövat sin rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster och till föreningsfrihet, liksom den bristande ansvarsskyldigheten för människorättskränkningar, bland annat tortyr, och avsaknaden av ett oberoende och opartiskt rättsväsen i Bahrain. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta upp människorättssituationen i Bahrain i människorättsrådet genom enskilda uttalanden, ett uppföljande gemensamt uttalande eller en resolution som kräver att Bahrain omedelbart och villkorslöst friger alla människorättsförsvarare, politiska aktivister och andra personer som gripits och anklagats för påstådda brott med anknytning till yttrandefriheten, rätten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten samt säkerställer opartiska utredningar av alla påståenden om tortyr och misshandel och skyndsamt underlättar besök av den särskilde rapportören om tortyr och andra FN-mekanismer för mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin begäran om att EU ska utveckla en heltäckande strategi för hur unionen och dess medlemsstatera aktivt kan arbeta för att de fängslade aktivisterna och samvetsfångarna ska friges.
Sydsudan
45. Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att stödja tillsättandet av en särskild rapportör för Sydsudan med uppdrag att övervaka och offentligt rapportera om kränkningar, bland annat i form av att barn rekryteras och används som soldater, samt om att skolor används för militära ändamål, och att lägga fram rekommendationer om hur effektiv ansvarsskyldighet ska uppnås.
Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea)
46. Europaparlamentet välkomnar den resolution som antagits av generalförsamlingen och som fördömer de långvariga och pågående systematiska, utbredda och grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Nordkorea, och uppmuntrar FN:s säkerhetsråd att vidta lämpliga åtgärder för att utkräva ansvar, bland annat genom att överväga att hänskjuta situationen i landet till Internationella brottmålsdomstolen. Människorättsrådet uppmanas att upprepa sin begäran om ansvarsskyldighet, även för dem som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten enligt politik som sedan årtionden tillbaka förs på högsta statliga nivå.
Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna
Georgien
47. Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänt återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som lett till vissa framsteg och förbättringar inom områdena för rättväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barnens rättigheter och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar. Parlamentet konstaterar emellertid att det krävs ytterligare insatser i fråga om misshandel, särskilt när det gäller frihetsberövande före rättegång och rehabilitering av offer, ansvarsutkrävande för övergrepp som begåtts av brottsbekämpande organ, utredningar av tidigare övergrepp från regeringstjänstemäns sida samt minoriteter och kvinnors rättigheter. Parlamentet är fortsatt oroat över yttrandefriheten, medierna och den bristande tillgången för observatörer till de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.
Libanon
48. Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år tillämpat på flyktingar från Palestina, Irak och Syrien, och uppmanar EU att anslå ökade resurser till och samarbeta nära med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över uppgifterna om de många fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som förekommer bland syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar den libanesiska regeringen att överväga en reform av den lag som reglererar inresa till, vistelse i och utresa från Libanon, eftersom denna lag inte gör åtskillnad mellan dels asylsökande och flyktingar, dels migranter. Parlamentet stöder rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, där det efterlyses åtgärder för att kvinnliga migranter som är hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste avskaffas och att kvinnliga migranter som är hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under den tid som det pågår rättsliga och administrativa förfaranden som hänför sig till deras status.
Mauretanien
49. Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och slaveriliknande förhållanden, men att sådan praxis fortfarande förekommer, bland annat för att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveri för att ta initiativ till en nationsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppdelade data om alla former av slaveri samt genomföra en ingående, faktabaserad studie om slaveriets historia och natur i syfte att utrota denna praxis.
50. Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet vill också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby So ska friges, så att de utan fruktan för trakasserier eller skrämseltaktik kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot fortsatt slaveri.
Myanmar/Burma
51. Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet är dock fortsatt oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts med mänskliga rättigheter, men påtalar samtidigt att det kvarstår ett flertal stora orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.
52. Europaparlamentet fördömer diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna gemenskap saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohiyngafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Myanmar/Burma, och betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.
Nepal
53. Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya statsförfattning, som bör lägga grunden till landets kommande politiska stabilitet och ekonomiska utveckling, trädde i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående problemen kring minoriteternas, bland dem daliternas, politiska representation kommer att åtgärdas i en nära framtid, liksom också lagarna om medborgarskap. Parlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för de människorättskränkningar som båda sidorna gjort sig skyldiga till under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Parlamentet uppmanar med kraft Nepals regering att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att upphöra med den inofficiella blockaden av Nepals ekonomi, som tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015 vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.
Oman
54. Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjort det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga sitt epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att leda till att Oman förbinder sig till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer. Parlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör kallat för ett klimat genomsyrat av fruktan och skrämsel i landet, i sin utsaga om att enskilda personer inte vågade säga vad de tänkte och var rädda för att tala i telefon eller komma samman. Parlamentet är fortsatt oroat över dels förbudet mot alla politiska partier, dels den nya medborgarskapslagen som antogs i augusti 2014, där det föreskrivs att medborgare som går med i grupper som anses skadliga för nationella intressen kan fråntas sitt medborgarskap, och uppmanar i detta sammanhang regeringen till omprövning. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.
Rwanda
55. Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat över begränsningarna av yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och det oberoende civila samhället verksamhet, samt över frånvaron av ett gynnsamt klimat för domstolsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att skapa ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.
56. Europaparlamentet är oroat över den föreslagna ändringen av konstitutionen som syftar till att den sittande presidenten tillåts kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att respektera Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, särskilt artikel 5 där det fastställs att parterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att trygga konstitutionell ordning, i synnerhet konstitutionellt maktskifte, och artikel 23 där det fastställs att alla eventuella ändringar av konstitutionen som innebär överträdelse av principerna för ett demokratiskt regeringsskifte är olagliga.
°
° °
57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.