Plenarhandling
14.1.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
( 2015/3035(RSP) )
Charles Tannock, Raffaele Fitto, Edward Czesak, Angel Dzhambazki
för ECR-gruppen
Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016
( 2015/3035(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och fakultativa protokoll till dem, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet),
– med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner i dessa frågor,
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området[1],
– med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av årsrapporten för 2015 från FN:s råd för mänskliga rättigheter till FN:s generalförsamling,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. 2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för inrättandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30-årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).
B. Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, kön eller hudfärg. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.
C. Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.
D. I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det föreskrivs respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.
E. Respekten för mänskliga rättigheter bör tas i beaktande på alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism.
F. De ordinarie mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt förekomsten av särskilda förfaranden antingen för situationen i specifika länder eller för temainriktade frågor bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.
G. Beklagligt nog finns det bland de nuvarande medlemmarna i FN:s råd för mänskliga rättigheter vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som inte visat någon god vilja när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.
1. Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.
2. Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om dess 28:e, 29:e och 30:e möte.
3. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas från stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin. Parlamentet uppmanar eftertryckligen FN-medlemsstaterna att främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter såsom ett villkor för att en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet uttrycker sin oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i några nyvalda medlemsländer i människorättsrådet.
4. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och uppdragsinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden.
5. Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN:s medlemsstater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.
6. Europaparlamentet uppmanar EU och kommissionen att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s samtliga politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.
7. Europaparlamentet betonar behovet av att se till att många olika intressenter, särskilt från det civila samhället, deltar fullt ut i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna, och uttrycker oro över att betydande begränsningar har hämmat det civila samhällets deltagande i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna i vissa länder.
8. Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som syftar till att förbättra och förstärka FN:s människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala centrum för att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.
9. Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet, är de enda indikatorerna för ett demokratiskt och tolerant samhälle med åsiktsmångfald.
10. Europaparlamentet upprepar att frihet att välja politiska ledare, i regelbundet återkommande och verkliga val på grundval av allmän och lika rösträtt, är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar på nytt att yttrandefrihet och ett dynamiskt och gynnsamt klimat för ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att man ska kunna främja respekten för mänskliga rättigheter.
11. Europaparlamentet fördömer att regeringarna i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, civilsamhällets organisationer och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dessa arbeta utan rädsla, förtryck och hot.
12. Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar när det gäller skyddet av rätten till privatliv och utövandet av yttrandefriheten online i hela världen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av FN:s särskilda rapportör för rätten till privatliv i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervakning och ärenden som berör privatlivet på eller utanför nätet.
13. Europaparlamentet påminner om att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, något som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och garanteras i artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet påminner också om att denna rättighet står i växelverkan med andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och innefattar rätten att tro eller inte tro, friheten att utöva teistisk, icke-teistisk eller ateistisk övertygelse samt rätten att fritt välja, ändra och frånträda eller återgå till sin övertygelse. Parlamentet uttrycker sin oro över att vissa länder fortfarande inte följer FN:s normer och tillgriper förtryck från statens sida, vilket kan innefatta kroppsstraff, fängelsestraff, skyhöga böter och rentav dödsstraff. Allt detta är något som kränker religions- eller trosfriheten. Parlamentet är oroat över den ökande förföljelsen av religiösa minoriteter eller trossamfund som utgör minoriteter, däribland kristna, och den olaga skadegörelsen på deras mötesplatser.
14. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser på FN-nivå i syfte att bidra till utrotning av alla former av religiös diskriminering och att främja den interreligiösa dialogen i sina kontakter med tredjeländer. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende, apostater och ateister som fallit offer för hädelselagar. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet i internationella forum, bland annat genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Parlamentet ger sitt fulla stöd till EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om detta ämne i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i FN:s generalförsamling.
15. Europaparlamentet anser att handel och mänskliga rättigheter kan gå hand i hand och att näringslivet spelar en viktig roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati.
16. Europaparlamentet stöder starkt att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter effektivt och heltäckande genomförs både inom och utanför EU, bland annat genom utarbetande av handlingsplaner. Parlamentet framhåller att man måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i det effektiva genomförandet av FN:s vägledande principer, också när det gäller tillgången till rättslig prövning och rättsmedel.
17. Europaparlamentet uppmanar FN och EU att ta itu med frågan om markrättighetsförsvarare som faller offer för repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, övergrepp och mord, för att de kritiserat storskaliga markförvärv som sker på bekostnad av landsbygdsbefolkningens mark- och livsmedelsrättigheter i tredjeländer. Parlamentet uppmanar FN-mekanismerna och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati att systematiskt inkludera markrättighetsförsvarare i sina människorättsprojekt.
18. Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet framhåller att klimatförändringsfrågan bör integreras i all ekonomisk politik. Alla parter som undertecknat överenskommelsen uppmanas eftertryckligen att anta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genom att integrera klimatförändringarna i samtliga politikområden.
19. Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds färska resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till den centrala delen i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsam extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevararnas insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsam extremism.
20. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att uppkomsten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak eller Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor fått en ny dimension som är mer skrämmande än någonsin, i och med att det sexuella våldet blivit ett integrerat inslag i dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta är något som ställer det internationella samfundet inför en oerhört viktig ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutioner att utöka sitt åtagande att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och stöd.
21. Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Alla som undertecknat denna konvention uppmanas att uppfylla sina skyldigheter.
22. Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen antagna hbti-fientliga lagar utgör ett hot mot livet för sexuella minoriteter. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att inom ramen för människorättsrådet sätta fokus på fall där hbti-personer har kriminaliserats.
23. Europaparlamentet efterlyser effektiva och samordnade åtgärder för att ta itu med migrationens grundläggande orsaker. Parlamentet efterlyser också ökade insatser inom FN för att säkerställa tillräcklig finansiering för människorättsrådet, världslivsmedelsprogrammet och andra FN-organ som deltar i att tillhandahålla grundläggande tjänster till flyktingar inom och utanför konfliktområden.
Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna
Georgien
24. Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som lett till vissa framsteg och förbättringar inom områden som bland annat rättväsende och brottsbekämpning, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barns rättigheter, skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter, samt internflyktingar.
25. Europaparlamentet konstaterar dock att det krävs ytterligare insatser när det gäller misshandel, särskilt i anslutning till häktning i avvaktan på rättegång samt rehabilitering av offer. Parlamentet är och förblir oroat med tanke på yttrandefriheten och medierna samt för att observatörer inte släpps in i de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.
Ukraina
26. Europaparlamentet beklagar att Rysslands nuvarande aggression har utmynnat i ett akut humanitärt problem i Donbassregionen och att ukrainska och internationella humanitära organisationer nekas tillträde till de ockuperade områdena. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över den humanitära utmaning som situationen för mer än 1,5 miljoner internflyktingar innebär. Parlamentet är också djupt oroat över människorättskränkningarna i det ryskockuperade Krim, särskilt den dystra situationen för krimtatarerna samt problemen för övriga minoritetsgrupper och anhängare av ukrainskt styre. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att ta itu med dessa frågor inom ramen för människorättsrådet.
Libanon
27. Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år tillämpat på flyktingar från Palestina, Irak och Syrien, och uppmanar EU att anslå ökade resurser till och samarbeta nära med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. I detta sammanhang är parlamentet oroat över uppgifterna om de talrika fallen av barn- och/eller tvångsäktenskap bland syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar den libanesiska regeringen att överväga en reform av den lag som reglererar inresa till, vistelse i och utresa från Libanon, eftersom denna lag inte gör åtskillnad mellan dels asylsökande och flyktingar, dels migranter.
28. Europaparlamentet stöder rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, där det efterlyses åtgärder för att kvinnliga migranter som är hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste bort och att kvinnliga migranter som är hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under den tid som det pågår rättsliga och administrativa förfaranden som hänför sig till deras status.
Mauretanien
29. Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och förfaranden som påminner om slaveri, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat för att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveri, ta initiativ till en nationsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppdelade data om alla former av slaveri samt att genomföra en ingående, faktabaserad studie om slaveriets historia och natur i syfte att utrota denna praxis.
30. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de mauretanska myndigheterna att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet vill också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby So ska friges, så att de utan fruktan för trakasserier eller skrämseltaktik kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot fortsatt slaveri.
Myanmar/Burma
31. Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet är och förblir dock oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts med mänskliga rättigheter, men påtalar samtidigt att det kvarstår ett flertal stora orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.
32. Europaparlamentet fördömer diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna gemenskap saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohingyafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Myanmar/Burma och betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.
Nepal
33. Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya statsförfattning, som bör lägga grunden till landets kommande politiska stabilitet och ekonomiska utveckling, trädde i kraft den 20 september 2015. Det är parlamentets förhoppning att de kvarstående frågorna om minoriteternas, bland annat daliternas, politiska representation och lagarna om medborgarskap ska lösas inom en nära framtid.
34. Europaparlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för människorättskränkningar som förövats av bägge sidor under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Den nepalesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande friheter. Indien uppmanas med kraft att häva den inofficiella blockaden mot den nepalesiska ekonomin, som tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015 vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.
Oman
35. Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som medförde att FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster i september 2014 kunde göra sitt banbrytande besök i landet. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att motivera Oman till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.
36. Europaparlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör beskrivit som ett allestädes närvarande klimat av fruktan och skrämsel i landet, i sin utsaga om att enskilda personer inte tordes säga vad de tänkte och var rädda för att tala i telefon eller komma samman. Parlamentet är fortsatt oroat över och uppmanar regeringen att i detta sammanhang ompröva förbudet mot alla politiska partier och den nya medborgarskapslag som antogs i augusti 2014, i vilken det fastställs att medborgare som deltar i grupperingar som anses skadliga för nationella intressen kan fråntas sitt medborgarskap. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas att erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman att skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.
Rwanda
37. Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat över begränsningarna för yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och det oberoende civila samhällets verksamhet, samt över frånvaron av ett gynnsamt klimat för domstolsväsendets oberoende. Rwandas regering uppmanas att möjliggöra ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.
38. Parlamentet är oroat över författningsändringen efter folkomröstningen den 18 december 2015 som gör det möjligt för den sittande presidenten att kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att respektera den afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, där det i artikel 5 fastställs att parterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att trygga konstitutionell ordning, i synnerhet konstitutionellt maktskifte, och där det i artikel 23 fastställs att alla eventuella ändringar av konstitutionen som innebär överträdelse av principerna för demokratiskt regeringsskifte är olagliga.
Sydsudan
39. Europaparlamentet välkomnar det fredsavtal som de krigförande parterna undertecknade den 28 augusti 2015 som slut på inbördeskriget. Avtalet omfattar maktdelning under en övergångsperiod, säkerhetsarrangemang och inrättandet av en hybriddomstol som ska pröva alla brott som begåtts sedan konfliktens början. Parlamentet påminner om att konflikten krävt tusentals liv och föranlett hundratusentals internflyktingar och flyktingar.
40. Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att avhålla sig från brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt, inbegripet internationella brott såsom utomrättsliga avrättningar, etniskt motiverat våld, konfliktrelaterat sexuellt våld, däribland våldtäkt, könsrelaterat våld, rekrytering och utnyttjande av barn, påtvingade försvinnanden samt godtyckliga frihetsberövanden och kvarhållanden.
Syrien
41. Europaparlamentet betonar betydelsen av arbetet inom FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Arabrepubliken Syrien. Parlamentet är mycket oroat över undersökningskommissionens centrala resultat, nämligen att de främsta orsakerna till civila dödsoffer, godtyckliga fördrivningar och förstörelse är och förblir den avsiktliga inriktningen på civila mål, urskillningslösa och oproportionerliga angrepp, attacker på civila och på skyddade kulturarvsobjekt samt belägringar och blockader i bestraffande syfte.
42. Europarparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bidra till säkerställandet av adekvata medel för att undersökningskommissionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Hit hör att fastställa varje allvarligt människorättsbrott som begåtts och att i förekommande fall identifiera de ansvariga så att gärningsmännen kan ställas till svars, medräknat de som begått våldsdåd vilka kan utgöra brott mot mänskligheten.
Venezuela
43. Europaparlamentet välkomnar det fria och rättvisa val som hölls i Venezuela den 6 december 2015. Parlamentet ser positivt på att resultatet godtagits av såväl regeringen som oppositionen och påminner om betydelsen av att efterleva konstitutionen, respektera de mänskliga rättigheterna och följa det venezuelanska folkets vilja. Parlamentet framhåller att det nya parlamentet måste kunna utföra sitt arbete och att de statliga institutionerna måste klara av att samarbeta.
44. Europaparlamentet påminner om att den nya regeringen kommer att få tampas med många människorättsfrågor allt ifrån straffrihet och ansvarsskyldighet för utomrättsliga avrättningar, bland annat från säkerhetsstyrkornas sida, till godtyckliga frihetsberövanden och kvarhållanden, politiska fångars rätt till en rättvis rättegång, rättsväsendets oberoende, mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet.
Kina
45. Europaparlamentet konstaterar att situationen för de mänskliga rättigheterna nyligen har försämrats i Kina. Parlamentet är djupt oroat över frihetsberövandena av samt rättegångarna och domarna mot många medborgarrättsadvokater, människorättsförsvarare och regeringskritiker. Parlamentet ser fortfarande med oro på de stränga restriktioner som kvarstår för yttrande-, mötes-, förenings- och religionsfriheten samt för människorättsorganisationernas verksamhet och beklagar att religiösa och etniska minoriteter i Kina ofta diskrimineras. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och människorättsrådet att samarbeta med de kinesiska myndigheterna i sina dialoger för att främja respekten för de mänskliga rättigheternas universalitet.
Ryssland
46. Europaparlamentet är djupt oroat över situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland och framför allt över de politiska myndigheternas manipulering av rättsväsendet. Parlamentet påminner om misstankarna att vissa ryska oppositionslagstiftare och undersökande journalister blivit mördade medan de utrett korruption och påstådda brott från de statliga myndigheternas eller den federala säkerhetstjänstens sida. Parlamentet beklagar att pressen och de övriga medierna är och förblir ytterst beroende av de politiska myndigheterna och att Ryssland fortsatt sin fientliga politik mot utländska icke-statliga organisationer och tvingat dem att omregistrera sig som ryska organisationer som omfattas av rysk jurisdiktion och därmed av striktare finansiella och juridiska restriktioner.
Iran
47. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, framför allt det stora antalet avrättningar av minderåriga lagöverträdare, politiska fångar och medlemmar av religiösa minoriteter.
o
o o
48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.