Plenarhandling
2.3.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om situationen i Eritrea
( 2016/2568(RSP) )
Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Ryszard Antoni Legutko, Arne Gericke, Mirosław Piotrowski, Ryszard Czarnecki, Edward Czesak, Ruža Tomašić, Angel Dzhambazki
för ECR-gruppen
Europaparlamentets resolution om situationen i Eritrea
( 2016/2568(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Eritrea,
– med beaktande av uttalandet av den 9 mars 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Eritreas författning från 1997,
– med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, i vilken Eritrea är part, särskilt artiklarna 6, 7 och 9,
– med beaktande av artikel 9 i AVS–EU-partnerskapsavtalet, i dess ändrade lydelse från 2005 (Cotonouavtalet), som Eritrea har undertecknat,
– med beaktande av rapporten av den 4 juni 2015 från FN:s undersökningskommission för de mänskliga rättigheterna (A/HRC/29/42),
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2224 (2015) av den 23 oktober 2015,
– med beaktande av UNHCR:s översiktsdokument om Eritrea från 2015,
– med beaktande av den redogörelse som Christian Solidarity Worldwide gjorde för FN:s undersökningskommission för de mänskliga rättigheterna i Eritrea den 30 januari 2015,
– med beaktande av kungörelse nr 82/1995 om militärtjänstgöring, som offentliggjordes den 23 oktober 1995 i den eritreanska författningssamlingen,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Efter en 30 år lång självständighetskamp, som avslutades 1991, röstade det eritreanska folket med förkrossande majoritet för självständighet i en folkomröstning 1993. En ny författning, präglad av full respekt för de mänskliga rättigheterna, godkändes och ratificerades 1997 men genomfördes inte.
B. På grund av gränskriget med Etiopien sköts det planerade parlamentsvalet 2001 upp på obestämd tid, och valet har fortfarande inte hållits. Det enda politiska parti som tillåts verka i landet är Folkfronten för demokrati och rättvisa (PFDJ). Nationalförsamlingen har inte sammankallats sedan 2002, och endast statliga medier tillåts arbeta med nyhetsförmedling.
C. Isaias Afwerki har varit Eritreas ende president sedan självständigheten 1993. Hans styre har, särskilt sedan 2001, varit mycket enväldigt och repressivt, och hans regering har skapat ett ytterst militariserat samhälle.
D. Enligt lag är alla eritreanska medborgare mellan 18–40 år, både kvinnor och män, skyldiga att göra värnplikt i 18 månader och att stanna kvar i reserven till de fyller 50 år. I praktiken är det vanligt att rekryteringen sker i skolorna, även av barn under 15 år.
E. Det händer att flickor utsätts för sexuella övergrepp under värnplikten, särskilt under den militära utbildningen, och många kvinnor och flickor försöker undvika värnplikten genom att gifta sig eller skaffa barn, eller tvingas till detta av sina familjemedlemmar. Värnplikten, som officiellt pågår i 18 månader, kan förlängas i tider av ”nationell kris”.
F. Det har vid London South Bank University gjorts en studie av 200 värnpliktiga som gått under jorden. Studien visar att den genomsnittliga tjänstgöringstiden var 6,5 år men att några hade tjänstgjort i över 12 år. Vidare visar studien att många ungdomar flyr Eritrea för att slippa värnplikten.
G. FN har förnyat sitt vapenembargo mot Eritrea med hänvisning till hotet mot freden och stabiliteten i regionen, och har upprepat sitt krav på att Eritrea ska släppa information till övervakningsgruppen för Somalia och Eritrea om de stridande från Djibouti som saknats i strid sedan sammanstötningarna 2008.
H. Antalet flyktingar och asylsökande från Eritrea uppgick i mitten av 2015 till 444 000, vilket kan sättas i proportion till landets totala befolkning på 6,5 miljoner. Det förhållandevis stora antalet ensamkommande barn från Eritrea löper stor risk att råka ut för människohandel.
I. Under 2015 tog sig 39 000 eritreanska flyktingar och migranter över Medelhavet från Nordafrika till Italien. Eritrea blev därmed ursprungsland för det största antalet flyktingar som tar sig in i Italien.
J. Systematiska, utbredda och grova människorättskränkningar begås i Eritrea med regeringens goda minne, och det finns en utbredd övervakning av befolkningen och stränga kontroller av dem som reser inom landet och av dem som försöker lämna landet. Dessutom präglas landet av ett fullständigt undertryckande av yttrandefriheten och av allvarliga kränkningar av religions- och trosfriheten. Några av dessa kränkningar kan utgöra brott mot mänskligheten.
K. Den eritreanska regimen har länge hyst en ideologisk aversion mot alla religioner och motarbetat dem, eftersom den anser att religionerna skapar konkurrerande och farliga lojaliteter och utgör en källa till nationell splittring. Den f.d. patriarken för den eritreanska ortodoxa Tewahedo-kyrkan hölls i husarrest från 2007 till sin död i december 2015. Många präster, pastorer och andra religiösa företrädare sitter antingen i husarrest eller i fängelse.
L. I hela landet sitter alltjämt tiotusentals eritreaner frihetsberövade utan åtal eller rättegång under livshotande förhållanden. Tortyr är vardagsmat.
1. Europaparlamentet uppmanar Eritrea att fullt ut genomföra sin ratificerade författning och anta de rättigheter som anges i den, särskilt rättigheterna i artiklarna 17 och 19.
2. Europaparlamentet uppmuntrar Eritrea att underteckna, ratificera och omedelbart anta FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att upprätthålla sina skyldigheter enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, som båda förbjuder tortyr.
3. Europaparlamentet vädjar om ett slut på godtyckliga gripanden, påtvingade försvinnanden och icke tidsbestämda frihetsberövanden utan åtal eller rättegång. Parlamentet betonar att den eritreanska regeringen måste se till att alla personer som under lång tid varit frihetsberövade ställs inför erkända domstolar, i närvaro av internationella observatörer, eller att de släpps på fri fot. Alla personer som frihetsberövats på godtyckliga och felaktiga grunder bör friges omedelbart.
4. Europaparlamentet uppmanar regeringen att erkänna förekomsten av människorättskränkningar och att se till att ansvar utkrävs för tidigare människorättskränkningar, bland annat utomrättsligt dödande, påtvingade försvinnanden, tortyr, olaga frihetsberövande, sexuellt våld och tvångsarbete, även under värnplikten.
5. Europaparlamentet rekommenderar att den icke tidsbestämda värnplikten avskaffas och att värnplikten i stället begränsas till 18 månader för alla nuvarande och framtida värnpliktiga som fyllt 18 år. Det bör också utfärdas bestämmelser för vapenvägrare.
6. Europaparlamentet fördömer den eritreanska regeringens användning av den s.k. diasporaskatt som eritreaner i förskingringen tvingas betala genom utpressning och andra olagliga metoder. Denna skatt, som strider mot flera FN-resolutioner, syftar till att finansiera väpnade grupper i grannländerna och därigenom destabilisera regionen.
7. Europaparlamentet är mycket bekymrat över det extremt stora antalet eritreanska flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet till Europa. Parlamentet anser att den främsta orsaken till dessa flyktingströmmar är det antidemokratiska och totalitära styret i Eritrea. Eritreas president och regering uppmanas med kraft att omedelbart genomföra reformer.
8. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att migrationen från Eritrea underblåses inte bara av den ekonomiska situationen i landet, utan även av de svåra villkor och de frihetsinskränkningar som regeringen pådyvlar folket, särskilt användningen av icke tidsbestämd värnpliktstjänstgöring. Parlamentet påpekar för kommissionen att dessa problem inte avhjälps genom utökat stöd från Europeiska utvecklingsfonden.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Panafrikanska parlamentet, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Afrikanska unionen och Eritreas president, parlament och regering.