Plenarhandling
10.5.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om handelsförbindelserna mellan EU och Kina och status som marknadsekonomi
( 2016/2667(RSP) )
Helmut Scholz, Eleonora Forenza, Fabio De Masi, Stelios Kouloglou, Paloma López Bermejo, Barbara Spinelli, Merja Kyllönen, Patrick Le Hyaric, Lola Sánchez Caldentey, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo
för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om handelsförbindelserna mellan EU och Kina och status som marknadsekonomi
( 2016/2667(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av EU:s lagstiftning om antidumpning (rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen)[1],
– med beaktande av den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11:e konferensen för parterna, i dess funktion som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (COP/MOP 11), som hölls i Paris, Frankrike den 30 november–11 december 2015, och av Parisavtalet,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 mars 2016 Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU ( COM(2016)0155 ),
– med beaktande av protokollet om Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO),
– med beaktande av EU:s handelspolitiska strategi ”Handel för alla”, särskilt dess inriktning på rättvis handel,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om handelsförbindelserna mellan EU och Kina,
– med beaktande av beslutet från den kinesiska nationella folkkongressen om Kinas 13:e femårsplan,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Europeiska unionen och Kina är två av de största ekonomierna och handelsaktörerna i världen. Kina är EU:s näst största handelspartner och EU Kinas största handelspartner, med ett handelsflöde dem emellan på åtskilligt mer än 1 miljard euro om dagen.
B. Redan utan att Kina har status som marknadsekonomi saknas det balans i EU:s handelsförbindelser med Kina, och EU:s handelsunderskott med Kina var rekordhögt 2015, nämligen 180 miljarder euro.
C. Under 2015 överskred Kinas investeringar i EU för första gången EU:s investeringar i Kina. Kinas marknad har varit den största vinstpådrivande faktorn för ett antal av EU:s industrier och varumärken.
D. Vid allt beslutsfattande om hur importen från och exporten till Kina ska hanteras efter december 2016 bör det ses till att unionslagstiftningen följer internationell rätt och tillgodoser behovet av skydd för arbetstillfällen och industrier i EU, mot bakgrund av den aktuella utvecklingen i riktning mot en multipolär värld.
E. Frihandelsavtal och WTO har spelat en nyckelroll för avregleringen av handelsförbindelser och liberaliseringen av ekonomier, till skada för arbetstagare och folk. De här båda har gjort till bestående inslag, inte bara rika och utvecklade länders överhöghet, utan också utsugningen av världens fattigaste regioner och således även ojämlikheten mellan länder och folk.
F. När Kina anslöt sig till WTO infördes övergångsbestämmelser för landets anslutning enligt vilka en särskild metod skulle användas för beräkning av dumpning. Dessa bestämmelser infogades i avsnitt 15 i anslutningsprotokollet och ligger till grund för särbehandlingen av import från Kina.
G. Återstoden av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO behandlar WTO:s erkännande att vissa särskilda regler kan tillämpas på Kina när det gäller antidumpningsundersökningar och fortsätter att utgöra en rättslig grund för tillämpningen av en metod som inte är standard för importer från Kina efter 2016. Om Kina skulle besluta att ingå med klagomål mot någon antidumpningsåtgärd som tillämpas ensidigt av en annan WTO-medlem efter 2016 skulle tolkningen av texten få klargöras genom ett beslut från en WTO-panel.
H. Den kris som flera medlemsstater står inför beror i första hand på sviktande efterfrågan till följd av att lönetrycket minskar och arbetslösheten är hög, och i andra hand på felaktiga val inom politiken och ekonomin, såsom avreglering och liberalisering, som påtvingats, dels av den inre marknaden och andra europeiska mekanismer, dels av deltagandet i sådana institutioner som WTO.
I. Kinas överkapacitet inom produktionen och den dramatiska tillbakagången för den inre efterfrågan inom EU till följd av den pågående ekonomiska krisen för redan nu med sig kraftiga sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser i EU, vilket framgått av den senaste tidens negativa inverkan på EU:s stålsektor. Om status som marknadsekonomi beviljas kan de sociala konsekvenserna, i fråga om arbetstillfällen i EU, bli avsevärda.
J. I kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning fastställs målet om att industrins andel av EU:s BNP ska öka till 20 % fram till 2020.
K. Den åtstramningspolitik och den nyliberala politik som EU:s ram för ekonomisk styrning har påtvingat medlemsstaterna och deras folk drabbar också medlemsstaternas industrier, genom att förorsaka utdragen ekonomisk stagnation och depression, hög arbetslöshet, förluster av arbetstillfällen och en inskränkning av sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter. För att kunna främja och stödja ekonomisk återhämtning, sysselsättningsskapande och hållbar tillväxt med hjälp av en seriös plan för offentliga investeringar måste man hastigt bryta med EU:s ram för ekonomisk styrning, också för den inre marknaden, och framför allt frångå dagens industri-, investerings- och budgetpolitik.
1. Europaparlamentet beklagar att man vid det offentliga samrådet som anordnades av kommissionen inte tagit hänsyn till de viktigaste intressenterna inom stålsektorn.
2. Europaparlamentet upprepar betydelsen av EU:s strategiska partnerskap med Kina, baserat på ömsesidigt och rättvist samarbete.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till mandat för förhandlingar mellan EU och Kina om ett bilateralt avtal om regler för rättvis konkurrens och för gemensamma åtgärder mot ekonomisk och social dumpning samt miljödumpning.
4. Europaparlamentet framhåller att Kina ännu inte uppfyller de fem kriterier som EU ställt upp för att definiera begreppet status som marknadsekonomi.
5. Europaparlamentet betonar att Kina definierar sig självt som en socialistisk marknadsekonomi. Parlamentet erinrar om att marknadernas frihet bör vara begränsad inom varje marknadsekonomi, och att ansvariga regeringar bör ha lagstiftningsbehörighet och rätt att ingripa, åtminstone tidtals, av omsorg om befolkningens välfärd och för att sporra eller dämpa efterfrågan eller i konkurrensfrämjande syfte, så att inte monopol ska uppstå. Parlamentet framhåller att de fem kriterier som EU fastställt som definition på en marknadsekonomi kan skilja sig från den grad av statliga ingripanden i ekonomin som folket i den kinesiska marknadsekonomin är bäst betjänt av.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa samordning med sina internationella partner om hur man på bästa sätt kan se till att alla bestämmelser i avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO, utom punkt 15 a ii, kan få full rättslig innebörd i partnernas respektive nationella lagstiftning.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till de farhågor som EU:s fackföreningar, industri och olika intressenter uttryckt om konsekvenserna för EU:s arbetstillfällen och en hållbar ekonomisk tillväxt i alla berörda tillverkningssektorer och för EU:s industri i stort, samt att säkerställa försvaret av arbetstillfällen inom EU och av EU:s sociala normer och miljönormer.
8. Europaparlamentet är övertygat om att EU inte bör bevilja Kina denna nyliberala status som marknadsekonomi, framför allt inte i dagens läge, där EU inte utvecklat någon moderniserad, transparent och rättvis lagstiftning om handelspolitiska skyddsåtgärder. Parlamentet anser att EU bör göra avsteg från de standardiserade metoderna i samband med undersökningar av om kinesiska företag som exporterar till misstänkligt låga priser bedriver dumpning eller får subventioner, varvid man dock fullständigt bör respektera de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte upphör att gälla i december 2016.
9. Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt söka uppnå en överenskommelse med parlamentet om moderniseringen av unionens handelspolitiska skyddsåtgärder.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns en förstärkt och effektivt handelspolitisk skyddsåtgärd för att EU:s industri ska få likvärdiga verksamhetsförutsättningar med både Kina och andra tredjeländer.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd, i syfte att tillåta statliga ingripanden för att stärka projekt som blir till nytta för samhälle och miljö, och att hjälpa små och medelstora företag och industrier med problem genom att bidra till att återupprätta deras produktionskapacitet som allvarligt har skadats av krisen. Parlamentet vill att WTO ska ha en övergripande handelspolitisk strategi , så att den offentliga sektorn kan medverka för att bevara arbetstillfällen och stödja industripolitiken.
12. Europaparlamentet efterlyser än en gång en genomgripande reform av WTO:s bestämmelser, så att även full respekt för Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsrättsliga normer och för relevanta miljönormer och sociala normer kommer att bilda ett inslag i internationell handel.
13. Europaparlamentet vill att koldioxidjustering vid gränserna för vissa importvaror inom strategiska sektorer såsom stål, keramik, andra metaller, samt plaster och gjutet plastmaterial, ska tas med som en tillfällig åtgärd i överensstämmelse med WTO:s bestämmelser, för att avtalet från COP 21 ska följas och de renaste fabrikerna få stöd.
14. Europaparlamentet vill att det tas fram åtgärder för hållbarhetsmärkning av industrivaror för att det ska ges incitament till de renaste fabrikerna och industrivarorna.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför internationella forum såsom WTO och Unctad arbeta för en modern definition av ekonomisk och social dumpning samt miljödumpning, för att vi ska få en multilateral lösning som klarar av att hantera både moderna komplicerade ägandemodeller och arbetar- och konsumentskyddets behov utmed den nya globala värdekedjan.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.