Plenarhandling
19.10.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning
( 2016/2936(RSP) )
Michael Gahler, Jacek Saryusz-Wolski, Sandra Kalniete, Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Tunne Kelam, David McAllister, Lorenzo Cesa, Lars Adaktusson, Andrey Kovatchev, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Eduard Kukan, Andrzej Grzyb, Laima Liucija Andrikienė, Fernando Ruas, Dubravka Šuica, Alojz Peterle, Tokia Saïfi, Julia Pitera
för PPE-gruppen
Europaparlamentets resolution om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning
( 2016/2936(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om icke-spridning av kärnvapen, vilket öppnades för undertecknande 1968 och trädde i kraft 1970,
– med beaktande av stadgan för Internationella atomenergiorganet, som trädde i kraft den 29 juli 1957,
– med beaktande av konventionen om fysiskt skydd av kärnämne som trädde i kraft den 8 februari 1987, och efterföljande ändringar av denna,
– med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,
– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om fördraget om icke-spridning av kärnvapen[1],
– med beaktande av 2015 års översynskonferens mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen, som hölls i New York den 27 april–22 maj 2015,
– med beaktande av slutsatserna från toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd, som hölls i Washington DC den 31 mars–1 april 2016,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU:s säkerhetsomgivning, särskilt i grannländerna, har försämrats kraftigt de senaste åren och har blivit mer instabil, farlig och oförutsägbar, vilket leder till att medlemsstaterna måste hantera många olika konventionella och icke-konventionella hot från statliga och icke-statliga aktörer.
B. Fem länder (Förenta staterna, Förenade kungariket, Ryssland, Frankrike och Kina) erkänns som kärnvapenstater i icke-spridningsfördraget och ytterligare tre kärnvapenstater (Indien, Pakistan och Israel) har utvecklat kärnvapenkapacitet utanför fördraget. Det anses också att Nordkorea har kärnvapenkapacitet.
C. Internationell säkerhet och stabilitet hotas av de försämrade förbindelserna mellan kärnvapenstater som Förenta staterna och Ryssland, t.ex. genom att Ryssland nyligen avbrutit sin tillämpning av avtalet om bortskaffande och hantering av plutonium från 2000, av de ständiga spänningarna mellan Indien och Pakistan och av Nordkoreas kärnvapenambitioner.
D. För närvarande är 191 länder anslutna till icke-spridningsfördraget, inklusive de fem erkända kärnvapenmakterna Förenta staterna, Förenade kungariket, Ryssland, Frankrike och Kina.
E. Icke-spridningsfördraget är ett rättsligt bindande internationellt fördrag som är en milstolpe i arbetet för att hindra spridning av kärnvapen och vapenteknik, främja samarbete om fredlig kärnenergianvändning och driva det globala nedrustningsarbetet framåt.
F. Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne är ett rättsligt bindande internationellt instrument inom området fysiskt skydd av kärnämnen, i vilken det fastställs åtgärder för förebyggande, upptäckt och sanktionering av brott som rör kärnämnen.
G. Enligt oroväckande rapporter i media har Ryssland placerat kärnvapenberedda missilsystem av typen Iskander i Kaliningradområdet, som gränsar till EU-länderna Polen och Litauen.
H. Genom att ockupera Krimhalvön och inleda ett hybridkrig i östra Ukraina har Ryssland brutit mot 1994 års samförståndsavtal från Budapest, där Ukraina gavs säkerhetsgarantier i utbyte mot kärnvapennedrustning.
I. EU har spelat en aktiv roll som part i den gemensamma övergripande handlingsplan som man enats om med Iran genom att upprätta en ram som leder fram till att Iran överger sina nukleära ambitioner.
J. Den 9 september 2016 inledde Nordkorea nya kärnvapenprov i strid med landets internationella åtaganden under FN:s säkerhetsråds resolutioner och 1992 års förklaring om kärnvapennedrustning på Koreahalvön.
K. Globalt samarbete är av avgörande betydelse för att förhindra att kärnämnen utnyttjas i terrorattacker.
1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den försämrade säkerhetsomgivningen runt EU och bortom EU:s grannskap, som skulle kunna leda till att kärnvapen åter igen börjar användas aktivt som avskräckande medel och att kärnvapen sprids mellan statliga och icke-statliga aktörer.
2. Europaparlamentet pekar på att kärnvapen är på väg att åter igen ta plats i kärnvapenstaternas strategiska planering.
3. Europaparlamentet stöder icke-spridningsfördragets mål om att erbjuda en bas för de globala insatserna för att förhindra spridningen av kärnvapen, främja en säker användning av civil kärnenergi samt verka för målet om en värld utan kärnvapen.
4. Europaparlamentet anser att en säker och varaktig kärnvapennedrustning endast kan nås genom en multilateral process i vilken parterna deltar i god tro. Parlamentet anser att kärnvapennedrustning är det viktigaste målet för de globala vapenkontrollstrategierna och att icke-spridningsfördragets mål med en kärnvapenfri värld bör vara det slutliga målet på längre sikt.
5. Europaparlamentet noterar att man vid icke-spridningsfördragets översynskonferens 2015 misslyckades med att nå en överenskommelse om ett slutdokument angående icke-spridningsagendan. Parlamentet påminner om att EU inte lyckades enas om en gemensam ståndpunkt inför konferensen. Parlamentet betonar att kärnvapenstater utanför icke-spridningsfördraget inte är bundna av centrala internationella icke-spridnings- och nedrustningskrav, vilket ökar risken för att ickespridningsfördragets trovärdighet undergrävs.
6. Europaparlamentet uttrycker djup oro inför de ökade kärnvapenhot som uppstår på grund av Rysslands hållning – med effekter på den globala säkerheten, stabiliteten och förutsägbarheten – och på grund av de försämrade förbindelserna med Nato, inklusive potentiella överträdelser av avtalet om medeldistanskärnvapen (INF), liksom uttalanden som tyder på ökad benägenhet att ta till kärnvapen och överväganden om eventuell utplacering av kärnvapen på fler håll i Europa. Parlamentet uppmärksammar de ryska militärövningarna där man simulerar användning av kärnvapen mot Polen och uttrycker djup oro över utplaceringen av kärnvapenberedda missilsystem av typen Iskander i Kaliningradområdet, som gränsar till EU-länderna Polen och Litauen.
7. Europaparlamentet uttrycker oro för de kärnvapenprov som Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea) nyligen har genomfört och för det hot dessa utgör mot den regionala stabiliteten. Parlamentet kräver att Nordkorea avstår från sådana test i framtiden.
8. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen mellan P5+1-makterna och Iran om Irans nukleära ambitioner och uppmanar till fortsatt samarbete mellan båda sidor för att säkerställa fullständigt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen.
9. Europaparlamentet stöder Internationella atomenergiorganets arbete med att främja samarbete på kärnenergiområdet för att främja en säker och fredlig användning av kärnteknik.
10. Europaparlamentet förespråkar ett fortsatt främjande och rigoröst genomförande av konventionen om fysiskt skydd av kärnämne och uppmanar med eftertryck de länder som inte har ratificerat den att göra detta.
11. Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete och effektiva åtgärder när det gäller skydd av kärnämnen i syfte att minimera risken för att terroristgrupper får tillgång till sådana produkter.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt FN:s generalsekreterare.