Plenarhandling

 

B8-0142/2017

8.2.2017

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

om ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada

( 2017/2525(RSP) )

Yannick Jadot, Ska Keller, Heidi Hautala, Bart Staes, Igor Šoltes, Martin Häusling, Josep-Maria Terricabras, Claude Turmes

för Verts/ALE-gruppen

 

B8-0142/2017

Europaparlamentets resolution om ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada

( 2017/2525(RSP) )

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den begäran om godkännande som lämnats av rådet om ingående av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan (C8-0438/2016),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ratificeringsförfarandet i parlamentet bör skjutas upp tills viktiga rättsliga och institutionella frågor kring Ceta har klargjorts.

B.  Det råder fortsatt osäkerhet kring huruvida Ceta är förenligt med EU-fördragen, särskilt på grund av det investeringsdomstolssystem som införs. Denna osäkerhet kommer inte att skingras av det kommande yttrandet från Europeiska unionens domstol angående begäran 2/15 om behörighetsfrågor i EU:s frihandelsavtal med Singapore.

C.  Det råder osäkerhet även när det gäller det rättsliga värdet av ett antal ytterligare förklaringar som bifogats Ceta-avtalet och som utfärdats i form av en gemensam förklaring från Kanadas regering och Europeiska kommissionen, förklaringar från rådet eller förklaringar från enskilda EU-medlemsstater, som i vissa fall motsäger varandra.

D.  Den belgiska regeringen har meddelat sin avsikt att begära ett yttrande från Europeiska unionens domstol, förväntat till april eller maj 2017, över huruvida Ceta är förenligt med EU-fördragen i ljuset av domstolens yttrande 2/15.

E.  Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från april 2016 har ännu inte trätt i kraft med avseende på punkt 40 om internationella avtal, och detta faktum leder till osäkerhet om parlamentets tillsyn över beslut som fattas av Cetas gemensamma kommitté, som har stor frihet att ändra viktiga bilagor till Ceta-avtalet.

F.  Utskottet för konstitutionella frågor (AFCO), utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) och utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) hade beslutat att avge yttranden till utskottet för internationell handel (INTA) som ansvarigt utskott, men nekades rätten att göra detta av talmannen på grund av den mycket snäva tidsplanen för ärendet.

G.  Förutom att ratificeringsförfarandet kommer vid fel tidpunkt med tanke på de ovannämnda olösta frågorna kräver allt fler EU-medborgare genomgripande förändringar i EU:s handelspolitik och förkastar gammalmodiga handelsavtal som Ceta, eftersom de inte förmår skapa hållbart välstånd för människor och miljön.

1.  Europaparlamentet godkänner inte att Ceta ingås, av följande skäl:

Ceta kan urholka demokratin i Europa

a)  Ceta innehåller en reformerad version av förfarandet för tvistlösning mellan investerare och stat (investeringsdomstolssystemet), som fortfarande ger ett otillräckligt skydd för de grundläggande demokratiska principerna och rättsstaten. Krav får framställas enbart av utländska investerare, systemet bygger på extremt vidsträckta rättigheter för utländska investerare och den grundläggande folkrättsliga principen om föregående uttömmande av nationella rättsmedel upphävs. De gröna motsätter sig ett sådant onödigt parallellt rättssystem som prioriterar privata utländska investeringar framför det nationella allmänintresset.

b)  Ceta innehåller ett kapitel om regleringssamarbete som sätter undanröjandet av ”onödiga hinder för handel och investeringar” före en obegränsad mängd befintlig och framtida primär- och sekundärlagstiftning. Att lagstiftning underordnas en förprövning om ekonomiska behov kan leda till ett tryck i riktning mot avreglering eller till sänkta standarder. De gröna motsätter sig att demokratisk lagstiftning enbart ses som en kostnadsfaktor i förhållande till ett visst tredjeland.

c)  Cetas kombination av krav på regleringssamarbete och konstanta rättsliga hot mot regleringsmyndigheterna i och med investeringsdomstolssystemet kommer sannolikt att bädda för en inlåsning av de nuvarande standarderna, samtidigt som det ger upphov till en avkylande effekt på alla framtida lagstiftningsinitiativ som gynnar en fördelningspolitik till stöd för allmän välfärd eller miljön. De gröna anser att det är helt avgörande att upprätthålla och bredda alla demokratiska områden i Europa för att vidta djärva lagstiftningsåtgärder som syftar till att vända klimatförändringarna, de tilltagande sociala störningarna, investerarnas ohämmade spekulation samt undergrävandet av den allmänna välfärden, i stället för att hindra sådana initiativ genom att underteckna ett rättsligt bindande internationellt fördrag där alla dessa frågor direkt står på spel.

Ceta kan urholka de europeiska miljönormerna och hota den gröna energiomställningen

d)  Kanada har en lång historia av att vidta rättsliga åtgärder mot EU:s och medlemsstaternas miljölagar inför WTO och har i grunden motsatt sig Reach och EU:s lagstiftning om bekämpningsmedel. Ceta, med sitt främsta mål att undanröja handelshinder, kommer oundvikligen att förvärra situationen, oavsett vad någon påstår i fråga om rätten att reglera. Detta blir ännu allvarligare i och med att investerare får rätt att stämma stater, medan åtaganden om miljönormer förblir omöjliga att driva igenom. Mot denna bakgrund är det ytterst oroande att Ceta inte tar någon hänsyn till försiktighetsprincipen. I fråga om försiktighetsåtgärder hänvisar Ceta i stället till internationella avtal som inte omfattar denna princip, till exempel Codex Alimentarius. De gröna är emot alla internationella avtal som äventyrar ett fullständigt iakttagande av försiktighetsprincipen som den stadgas i EU-fördragen.

e)  Ceta innehåller en samarbetsmekanism med uppdraget att se över och harmonisera reglerna för genetiskt modifierade organismer på ett sätt som skulle försvaga EU:s nuvarande normer, tillämpningen av dem och deras framtida utveckling. Det uttryckliga syftet är att ”främja effektiva vetenskapsbaserade godkännandeförfaranden för bioteknikprodukter”, en formulering som direkt utmanar den riskbaserade definitionen av försiktighetsprincipen. De gröna är emot alla internationella avtal som skulle kunna öppna dörren för genetiskt modifierade organismer.

f)  I Kanada finns mer än hälften av världens gruvföretag, och landet bedriver en aktiv politik för export av bränslen som utvinns ur den mycket smutsiga tjärsanden. Den kanadensiska regeringen har med framgång utnyttjat Ceta-förhandlingarna för att undergräva de ambitiösa målen från 2011 i EU:s bränslekvalitetsdirektiv genom import av bränsle från kanadensisk tjärsand. Mot denna bakgrund är det ytterst oroande att Ceta-åtaganden om miljönormer förblir omöjliga att driva igenom. De gröna motsätter sig alla avtal eller lagar som låser fast EU i ett fortsatt användande av fossil energi och äventyrar EU:s klimatmål.

Ceta kan urholka den allmänna välfärden i Europa

g)  Ceta innebär avreglering av tjänster som standard (negativlistan över åtaganden om tjänsteavreglering), med ett otillräckligt undantag för offentliga tjänster. Den bifogade gemensamma förklaringen från EU och Kanada understryker parternas rätt att definiera offentliga tjänster och det sätt på vilket de tillhandahålls och regleras, inklusive en återreglering av dem. Undantaget utesluter dock inte diskriminering mot redan etablerade tjänsteleverantörer på området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, eller möjliga anspråk från investerare. De gröna är emot upplägget med negativlista som sådant, eftersom det begränsar framtida politiska val i denna mycket dynamiska och viktiga del av ekonomin.

h)  Upplägget med negativlista för tjänsteåtaganden i Ceta innehåller en frysningsklausul och en spärrklausul, så att politiskt nödvändiga variationer i den nationella behandlingen inte kan understiga en given avregleringsnivå. Även om offentliga tjänster är undantagna från dessa klausuler kan det mycket väl bli så att tjänster som i dag tillhandahålls på kommersiell grund, såsom energi, kommunikationer, försäkringar och delar av sjukvård och utbildning, i framtiden kommer att behöva tillhandahållas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. De gröna anser att alla politiska alternativ för att anpassa våra samhällen till den växande tjänsteekonomin måste förbli öppna.

Ceta kan urholka de sociala normerna i Europa

i)  Ceta är baserat på ekonomiska konsekvensbedömningar som inte på ett adekvat sätt visar effekterna för sysselsättningen, eftersom de betraktar full sysselsättning och obegränsad rörlighet för arbetskraften som oberoende variabler vid modelleringen. Trots denna brist visar bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling från 2011 en omfördelningseffekt till förmån för kapitalinnehavare samt betydande störningar av sektorn vilka så småningom leder till en ökning av långtidsarbetslösheten. Med tanke på att ökad konkurrens anses vara den viktigaste tillväxtfaktorn är ytterligare sociala störningar – med en åtföljande ökning av inkomstklyftorna mellan okvalificerad och kvalificerad arbetskraft och därmed större ojämlikhet och sociala spänningar – att vänta. De gröna stöder en proaktiv europeisk politik där man definierar områdena för en hållbar, sysselsättningsskapande och framtidsinriktad produktiv verksamhet, som sedan blir vägledande för EU:s handelspolitik, och inte tvärtom.

j)  Ceta innehåller ett särskilt kapitel om handel och arbetsmarknad, som, även om det är välkommet, inte räcker för att slå vakt om europeiska sociala normer. Det föreskrivs att avtalet ska ”iaktta, främja och genomföra” de fyra grundläggande principerna i ILO:s förklaring från 1998 och ”främja och respektera” ILO:s förklaring från 2008 om en agenda för anständigt arbete, men detta måste anses vara under miniminivån för godtagbara sociala normer i ett handelsavtal mellan avancerade industriländer. Ceta bör som ett minimum hänvisa till att ILO:s åtta grundläggande arbetsrättsliga normer ska ratificeras, införlivas i nationell rätt och tillämpas med full verkan och att agendan för anständigt arbete ska förverkligas och genomföras. Detta kapitel är inte heller verkställbart genom tvistlösningsmekanismen i Ceta. De gröna vägrar att se Cetas arbetsmarknadskapitel som ett meningsfullt framsteg i skyddet av de sociala normerna genom ett handelsavtal.

Ceta kan urholka ett hållbart jordbruk i Europa

k)  Genom att delvis avreglera tulltaxorna bidrar Ceta till intensifiering och överproduktion i känsliga jordbrukssektorer såsom nötkött, griskött och mejeriprodukter. Detta kommer att få negativa effekter för småskaliga jordbrukare på båda sidor av Atlanten och för ett hållbart jordbruk i allmänhet. De gröna förkastar utvecklingen i riktning mot en alltmer extensiv användning av jordbruksmark som inte är nödvändig för att trygga livsmedelsförsörjningen. Denna utveckling rubbar den känsliga ekologiska balansen, sätter producenterna under ytterligare prispress genom konkurrensen och undergräver ett mångfunktionellt jordbruk som bedrivs till nytta för alla.

l)  Ceta innehåller inga bestämmelser om djurs välbefinnande, med undantag för en uppmaning till att ”utbyta information, sakkunskap och erfarenheter [...] för att främja samarbete om djurskydd”. I och med att handeln med animaliska produkter obetingat kommer att öka på grund av en delvis liberalisering av tullarna kommer Kanadas svaga normer för produktionsdjurs välbefinnande att bli en konkurrensfördel för landets företag. Detta kommer att sätta press på de relativt sett högre – och därmed kostsammare – normerna i EU. De gröna är emot handelsavtal som inte erkänner djur som kännande varelser och inte på ett verkningsfullt sätt förhindrar de värsta formerna av djurplågeri.

Ceta kan urholka en framåtblickande industripolitik i Europa

m)  Ceta innehåller bestämmelser som förbjuder parterna att kräva att utländska investerare och tjänsteleverantörer ska upphandla delar av insatsvarorna till produktionen lokalt eller sälja delar av produktionen lokalt. Detta förbud omfattar delvis även program för offentlig upphandling som genomförs av utländska leverantörer, vilket i hög grad inskränker lokaliseringen av mervärdet, uppbyggnaden av transnationella innovativa nätverk och kunskapsöverföringen. Även om WTO också förbjuder krav på lokalt innehåll måste det faktum att ett handelsavtal mellan två av världens mest avancerade ekonomier upprepar detta förbud – just när de står inför den gemensamma utmaningen att ställa om till en grön ekonomi och behovet att främja innovativa transnationella produktionssystem – betraktas som ett förlorat tillfälle. De gröna står för en europeisk industripolitik som, genom investeringar i offentliga strukturer, skapar lokalt mervärde och hållbar sysselsättning som kan bära de kostnader som omställningen till en grön ekonomi är förknippad med.

n)  Ceta innehåller inget enskilt kapitel med specifika stödåtgärder för små och medelstora företag. Även om de positiva effekterna av minskade efterlevnadskostnader genom regleringssamarbetet i Ceta är större för små och medelstora företag än för stora företag begränsas denna effekt av det lilla antalet små och medelstora företag som deltar i den internationella handeln. Långt mer än hälften av exportvärdet är koncentrerat till endast 1 procent av exportörerna, som är storföretag. Den välfärd som genereras av Ceta kommer vidare till största delen inte att vara resultatet av ökad handel, som vittnar om ytterligare möjligheter för nya marknadsaktörer, utan av en avledning av handeln på grund av ökad konkurrens. De flesta små och medelstora företag är underleverantörer till storföretag, och det är därför de som kommer att få känna på det ökade konkurrenstrycket. De kommer därför att behöva hjälp, som inte föreskrivs i Ceta. De gröna är emot ytterligare handelsavtal som gynnar stora multinationella företags intressen. En framåtblickande industripolitik för Europa bygger på höginnovativa nätverk av små producenter som tar sig över gränserna inte bara i jakt på fler marknader, utan främst för att skaffa sig kunskap.

o)  Ceta cementerar den nuvarande upphandlingslagstiftningen i Europa genom ett bindande internationellt avtal, vid en tidpunkt då en framåtblickande vision om offentliga investeringar i omfattande grön infrastruktur är nödvändig. En sådan vision skulle kräva en översyn av EU:s upphandlingslagstiftning, som för närvarande bygger på principen om internationellt öppna anbudsförfaranden som standard. Omställningen till en grön ekonomi är oundviklig, men kommer att kosta mycket pengar. För att allmänheten ska stödja en sådan omställning krävs det att de ytterligare inkomsterna ökar genom en påtaglig inkomst- och anställningstrygghet, som måste växa till lokalt. Integreringen av miljökriterier och sociala kriterier för anbud, i enlighet med den ytterligare gemensamma förklaringen, liksom fastställandet av högre tröskelvärden för internationell konkurrens, är viktigt, men inte tillräckligt. De gröna är emot införandet av kapitel om upphandling i internationella handelsavtal.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt till Kanadas regering och parlament.