Plenarhandling
8.2.2017
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan
( 2017/2525(RSP) )
Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric, Stelios Kouloglou, Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson, Xabier Benito Ziluaga, Malin Björk, Lynn Boylan, Matt Carthy, Nikolaos Chountis, Kostas Chrysogonos, Javier Couso Permuy, Dennis de Jong, Fabio De Masi, Stefan Eck, Cornelia Ernst, Luke Ming Flanagan, Tania González Peñas, Takis Hadjigeorgiou, Thomas Händel, Anja Hazekamp, Josu Juaristi Abaunz, Jaromír Kohlíček, Kateřina Konečná, Kostadinka Kuneva, Merja Kyllönen, Paloma López Bermejo, Sabine Lösing, Curzio Maltese, Jiří Maštálka, Marisa Matias, Jean-Luc Mélenchon, Martina Michels, Liadh Ní Riada, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis, Rina Ronja Kari, Sofia Sakorafa, Maria Lidia Senra Rodríguez, Barbara Spinelli, Neoklis Sylikiotis, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo, Ángela Vallina, Marie-Christine Vergiat, Gabriele Zimmer
för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan
( 2017/2525(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Kanada[1],
– med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada[2],
– med beaktande av den europeiska sociala stadgan,
– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 ( COM(2011)0112 ),
– med beaktande av Unctads rapport om investeringar i världen 2014 Investing in the SDGs: An Action Plan,
– med beaktande av rapporten om en kritisk utvärdering av det föreslagna övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Europeiska unionen och Kanada – en gemensam ståndpunkt från Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) och Kanadensiska statsanställdas förbund, Riksförbundet för offentliganställda och Kanadas allians för offentliganställda, från januari 2010,
– med beaktande av rapporten från Friends of the Earth Europe How trade talks threaten to undermine EU climate policies and bring tar sands to Europe, av Fabian Flues m.fl., från juli 2014,
– med beaktande av rapporten från Canadian Centre for Policy Alternatives (CCPA), Making Sense of the CETA - An analysis of the final text of the Canada-European Union Comprehensive Economic and Trade Agreement, av Scott Sinclair, Stuart Trew och Hadrian Mertins-Kirkwood (red.), från september 2014,
– med beaktande av uttalandet från Europeiska domareförbundet om kommissionens förslag till ett nytt system för investeringsdomstolar, av den 9 november 2015,
– med beaktande av Epsus arbetsdokument CETA and TTIP — Potential impacts on health and social services, av Thomas Fritz, från april 2015,
– med beaktande av rapporten från Public Citizen, Tens of Thousands of US Firms Would Obtain New Powers to Launch Investor-State Attacks against European Policies via CETA and TTIP, från 2015[3],
– med beaktande av dokumentet från Tysklands domareförbund, Stellungnahme zur Errichtung eines Investitionsgerichts für TTIP – Vorschlag der Europäischen Kommission vom 16.09.2015 und 12.11.2015, från februari 2016,
– med beaktande av rapporten från Corporate European Observatory (CEO) med flera, The zombie ISDS — Rebranded as ICS, rights for corporations to sue states refuse to die, av Pia Eberhardt, från mars 2016,
– med beaktande av artikeln ISDS in the Revised CETA: Positive Steps, But Is It the “Gold Standard?, av professor Gus Van Harten vid York University, från maj 2016,
– med beaktande av ståndpunktsdokumentet TTIP and Dispute Settlement: Potential Consequences for the Autonomous EU Legal Order, av Inge Govaere, från maj 2016,
– med beaktande av rapporten från PSI Investment Court System (ICS): the wolf in sheep’s clothing – the EU’s great corporate privilege rebrand, av Pia Eberhardt, från maj 2016,
– med beaktande av ståndpunktsdokumentet från den europeiska konsumentorganisationen (BEUC), CETA fails the Consumer Crash Test - BEUC position on the EU-Canada Comprehensive Economic and Trade Agreement, från maj 2016,
– med beaktande av rapporten från PowerShift/Campact Investment Protection in the EU-Canada Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA): a critical analysis, av Peter Fuchs, från maj 2016,
– med beaktande av rapporten från Deutscher Gewerkschaftsbund och Österreichischer Arbeiterkammer, CETA - Regulatory cooperation jeopardises our democracy and standards, av Stefan Körzell m.fl., från juni 2016,
– med beaktande av rapporten från Deutscher Gewerkschaftsbund och Österreichischer Arbeiterkammer, CETA - Labour standards not on the agenda, av Stefan Körzell m.fl., från juni 2016,
– med beaktande av rapporten från Deutscher Gewerkschaftsbund och Österreichischer Arbeiterkammer, CETA - Public services under pressure, av Stefan Körzell m.fl., från juni 2016,
– med beaktande av rapporten från Deutscher Gewerkschaftsbund och Österreichischer Arbeiterkammer, CETA - No privileged rights to sue states for corporations, av Stefan Körzell m.fl., från juni 2016,
– med beaktande av rapporten från Österreichische Forschungsstiftung für Internationale Entwicklung (ÖFSE) och Arbeiterkammer Wien, Assess CETA: assessing the claimed benefits of the EU-Canada trade agreement (CETA), av Werner Raza m.fl., från juni 2016,
– med beaktande av rapporten Food Safety, Agriculture and Regulatory Cooperation in the Canada-EU Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA), från Via Campesina, Transnational Institute m.fl., från augusti 2016,
– med beaktande av arbetsdokumentet från Tufts University, CETA Without Blinders: How Cutting “Trade Costs and More” Will Cause Unemployment, Inequality and Welfare Losses, av Pierre Kohler och Servaas Storm, från september 2016,
– med beaktande av rapporten från PowerShift, CCPA m.fl., Making Sense of CETA (2nd edition), från september 2016,
– med beaktande av Legal statement on investment protection and investor-state dispute settlement mechanisms in TTIP and CETA, som offentliggjorts av Stop TTIP coalition och undertecknats av över 100 professorer i juridik, från oktober 2016,
– med beaktande av ståndpunktsdokumentet från Europeiska folkhälsoalliansen (EPHA) How CETA could Undermine Public Health, från oktober 2016,
– med beaktande av dokumentet från Europeiska federationen för transport och miljö och ClientEarth, Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) and the environment — A gold standard for the planet or for big business?, av Cécile Toubeau och Laurens Ankersmit, från november 2016,
– med beaktande av den provisoriska versionen av rapporten från PACE, “New generation” trade agreements and their implications for social rights, public health and sustainable development, av Geraint Davies, från november 2016,
– med beaktande av den provisoriska versionen av rapporten från PACE, Human Rights compatibility of investor-State arbitration in international investment protection agreements, av Pieter Omtzigt, från december 2016,
– med beaktande av rapporten från CEO, “Regulatory cooperation”: big business’ wishes come true in TTIP and CETA, från februari 2017,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Ingåendet av ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada verkar inte vara förenligt med arbetet för att föra fram ett EU som har självbestämmanderätt och främjar sina mål om miljöskydd, tillämpning av försiktighetsprincipen, social sammanhållning, anständigt arbete, skydd av medborgerliga friheter, särskilt uppgiftsskydd, tillgång till hälso- och sjukvård, kulturpolitik, kulturell mångfald, livsmedelstrygghet, och skydd av familjejordbruk. Att minska vissa onödiga bestämmelser och skillnader bör ingå i multilaterala förfaranden och inte i ett bilateralt frihandelsavtal.
B. Harmoniseringen av EU:s och Kanadas bestämmelser får under inga omständigheter äventyra konsumenternas hälsa eller försvaga de kvalitetsstandarder som ska uppfyllas av de kanadensiska produkter som släpps ut på den europeiska marknaden.
C. Standarderna för jordbruksprodukter skiljer sig kraftigt åt mellan EU och Kanada, och sänkta standarder strider mot EU:s regelverk eller är oacceptabla för det.
D. En minskad regleringsbörda bör alltid noggrant vägas mot konsumenternas rätt till information om de varor som de köper och medborgarnas rätt till ett samhälle med rättssäkerhet.
E. I artiklarna 1 och 10.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att ”besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt”.
F. Ett institutionaliserat regleringssamarbete, av det slag som för närvarande föreslås av kommissionen, skulle kunna inverka menligt på Europaparlamentets och de nationella parlamentens lagstiftningsbefogenheter och därmed hämma tillämpningen av unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget.
G. Hemlighetsmakeriet kring Ceta-förhandlingarna har lett till brister i fråga om den demokratiska tillsynen över förhandlingsprocessen. Fullständig tillgång till centrala förhandlingsdokument för parlamentsledamöter på olika styrelsenivåer på båda sidor om Atlanten, samt för journalister, forskare och vanliga medborgare samt för organisationer inom det civila samhället hade låtit demokratins principer komma till uttryck. De konsoliderade texterna bör omedelbart offentliggöras.
H. Företagslobbyister har mycket större inflytande än lobbyister från det civila samhället och upp till tio gånger så mycket kontakt med kommissionen.
I. Vi står inför en underreglerad globalisering, där ett handelsavtal som fokuserar på ännu mer avreglering genom att främst inrikta sig på befintliga och framtida icke-tariffära handelshinder skulle inverka negativt på arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter, medan stora koncerner och investeringsfonder ytterligare skulle utnyttja denna typ av liberalisering. Det behövs ett samarbetsavtal som fokuserar på skyddet av arbetstagare, konsumenter och miljö. Ett handelsavtal kan endast utgöra ett komplement till en viktig insats enligt vad som angetts ovan, för att skärpa bestämmelserna till högsta standarder på global nivå i syfte att utesluta social och miljömässig dumpning.
J. Export genom handel och tillväxt genom investeringar fungerar knappast som några större driftkrafter, vare sig för arbetstillfällen eller för ekonomisk tillväxt som sker utan offentliga investeringar. Snarare kan de orsaka bortfall av arbetstillfällen och ekonomisk tillbakagång.
K. Det är svårt att bedöma den verkliga effekten av Ceta på både EU:s och Kanadas ekonomier och studier visar motstridiga resultat. Ceta kommer inte att lösa de långvariga strukturella ekonomiska problemen i EU eller deras bakomliggande orsaker.
L. 87 % av de mer än 20 miljoner små och medelstora företagen i EU är beroende av den inhemska efterfrågan och deltar inte i den internationella handeln. För dem är det mycket viktigare med ytterligare utveckling av de lokala och regionala marknaderna och av den europeiska gemensamma marknaden.
M. Ceta skapar välstånd främst genom att omfördela handeln och inte genom att öka den.
N. Det finns inget kapitel om små och medelstora företag i Ceta.
O. Jordbrukare i Europa verkar på en alltmer global marknad och är därför mer utsatta för prisvolatilitet än andra sektorer. Sådana handelsuppgörelser som Ceta är till hinder både för sysselsättningsskapandet på landsbygden och för uppkomsten av villkor till stöd för jordbruksnäringarna.
P. I kommissionens egen rapport om framtida handelsavtals (bland dem Ceta) kumulativa ekonomiska konsekvenser för EU:s jordbruk konstateras det att jordbruksimporten kommer att öka avsevärt, medan exporten kommer att öka endast i blygsam skala, vilket kommer att leda till en direkt prispress på producentpriserna i EU. I rapporten förutsägs dessutom ett prisras på nötkött, en nedgång i volymerna inom den lokala produktionen och en värdenedgång för gårdsprodukter från EU. Detta tyder på ytterligare skadeverkningar för priserna ”fritt gård” för småbrukare.
Q. Områden som huvudsakligen har landsbygdskaraktär och inriktar sig på särskilda verksamheter med få alternativ är mycket sårbara för konsekvenserna av Ceta. Landsbygdsområden och landsbygdsrelaterade arbetstillfällen hotas av den förflyttning bort från traditionella jordbruksmodeller som detta avtal kommer att medföra.
1. Europaparlamentet förkastar Ceta-avtalet i dess nuvarande utformning.
2. Europaparlamentet anser att de ”globala standarder” som kommissionen lovar att fastställa med hjälp av sådana avtal som TTIP och Ceta är ett rent påhitt, eftersom dessa avtal endast handlar om ömsesidigt erkännande på det bilaterala planet.
3. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tänka på att Ceta och andra stora handelsavtal kommer att påföra nya standarder, och därmed vara diskriminerande eftersom 130 länder utesluts från förhandlingarna och det därmed finns en risk att frågor som är viktiga för utvecklingsländerna försummas, t.ex. livsmedelsstrygghet, jordbrukssubventioner och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att komma vidare i demokratiska, multilaterala forum, exempelvis utgående från tillvägagångssättet vid COP 21.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla i åtanke att EU:s handelspolitik enligt Lissabonfördraget är en integrerad del av unionens övergripande yttre åtgärder, och att denna politik därför också måste bidra till att målen uppnås, när det gäller såväl utveckling, miljö och samhälle som övriga områden där mål uppställts i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet förkastar därför Ceta eftersom det syftar till att öka de multinationella företagens vinster i stället för att stärka samhället.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att kapitlet om hållbar utveckling syftar till att fullt ut och effektivt ratificera, genomföra och verkställa Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner och deras innehåll, ILO:s agenda för anständigt arbete samt de grundläggande internationella miljöavtalen. Parlamentet anser att bestämmelserna måste syfta till att ytterligare stärka skyddet av arbetsrättsliga och miljömässiga standarder.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder inte är begränsade till kapitlet om handel och hållbar utveckling, utan på lika grunder ingår i andra delar av avtalet.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att genomförandet och efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser omfattas av ett effektivt övervakningsförfarande, som involverar arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället.
8. Europaparlamentet betonar att parterna inte får gynna handel eller utländska direktinvesteringar genom att försämra den inhemska arbetsrätten och att det inte bör finnas något i avtalet som hindrar parterna att tillämpa sin nationella lagstiftning.
9. Europaparlamentet understryker att konkurrensen om investeringar mellan EU-baserade och kanadensiska banker och andra leverantörer av finansiella tjänster gör de finansiella systemen i både Kanada och EU mer sammanlänkade och sårbara för externa chocker och extern påverkan.
10. Europaparlamentet konstaterar att den skärpta konkurrens som det talas om i Ceta innebär att finansindustrin, för att få marknader, kommer att ta allt större risker, sälja fler finansprodukter med hög risk och skära ned tjänsterna till mindre bemedlade kunder.
11. Europaparlamentet framhåller att ytterst få små och medelstora företag i Europa som exporterar till Kanada och att man därför ovillkorligen måste avvisa Ceta och andra därmed jämförbara frihandelsavtal, eftersom de varken företräder de små och medelstora företagens berättigade intressen eller vittnar om något gemensamt engagemang från bägge förhandlingsparternas sida, utan gör de små och medelstora företagen ännu mer sårbara i förhållande till multinationella företag. Parlamentet betonar att det således framgår klart att Ceta inte syftar till att ge de europeiska små och medelstora företagen några nya möjligheter i Canada.
12. Europaparlamentet konstaterar att Ceta och andra liknande avtal syftar till en ytterligare liberalisering av våra ekonomier och att detta ofta slår oproportionerligt hårt mot kvinnor, eftersom kvinnor med större sannolikhet arbetar inom den offentliga sektorn.
13. Europaparlamentet påminner om att under det offentliga samrådet om system för investeringsskydd ställde sig 97 % av de tillfrågade negativt till alla slag av tvistlösning mellan investerare och stat, vilket bekräftade att det var ett av de största problemen med sådana rättsliga förfaranden, alltså att endast den sökande investeraren och den svarande nationella regeringen får bli parter i målet.
14. Europaparlamentet konstaterar att det system för investeringsdomstolar som föreslagits inte håller måttet ur demokratisk synvinkel betraktat och ger storföretagen möjlighet att förbigå nationella domstolar, så att utländska investerare kan få privilegierad åtkomst till ett ytterst kraftfullt internationellt rättsligt förfarande, som kan komma att handla om flera miljarder euro i form av allmänna medel, så att dessa investerare kan hävda sina rättigheter, utan att därvid ha något motsvarande ansvar.
15. Europaparlamentet konstaterar att skiljemännen i det system för investeringsdomstolar som föreslagits inte kommer att vara bundna av några prejudikat.
16. Europaparlamentet konstaterar att skiljemännen kommer att få betalt efter hur många fall som hamnar inför rätta och hur mycket tid de lägger ned på dem, och att detta kommer att stimulera till utdragna förfaranden, till dryga kostnader för skattebetalarna.
17. Europaparlamentet konstaterar att 80 % av de amerikanska företagen har stora andelar i något kanadensiskt företag och konstaterar att EU, genom att underteckna detta avtal, kommer att ge dem möjlighet att väcka talan mot medlemsstaternas regeringar på skattebetalarnas bekostnad.
18. Europaparlamentet beklagar att det vaga uttrycket ”rättvis och skälig behandling” används i Ceta, eftersom det aktualiserats i de många skiljedomsförfarandena om investeringar.
19. Europaparlamentet konstaterar att Ceta skulle tillåta utländska investerare att stämma EU:s medlemsstater för lagar som de antar och som påverkar investerarnas vinster, bland annat lagar som stiftats till skydd för folkhälsan, miljön eller arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet noterar vidare att en oberoende FN-expert har förklarat att Ceta är oförenligt med rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter och har uppgett att handelsavtal bör ratificeras först efter att konsekvensbedömningar avseende de mänskliga rättigheterna samt hälso- och miljökonsekvensbedömningar har gjorts, vilket inte är fallet med Ceta.
20. Europaparlamentet konstaterar att det i Ceta för all del talas om ”betydande affärsverksamhet”, men att systemet för investeringsdomstolar skulle låta investerarna ”shoppa runt” för att välja med stöd av vilket avtal de önskar ingå med krav på tvistlösning mellan investerare och stat.
21. Europaparlamentet konstaterar att Belgiens regering visserligen tillkännagett sin avsikt att begära ett yttrande från Europeiska domstolen om huruvida ett system för investeringsdomstolar är förenligt med EU:s fördrag eller inte, men att ingen europeisk institution gjort det, och att domstolen inte heller fått någon begäran om ett rättsligt yttrande om huruvida ett sådant system i form av en multilateral investeringsdomstol är förenligt med EU-fördragen.
22. Europaparlamentet påminner om att Ceta kommer att styra bägge avtalsparternas rätt att lagstifta, och således minskar de nationella myndigheternas lagstiftningsutrymme.
23. Europaparlamentet konstaterar att Cetas gemensamma kommitté kommer att få vittgående befogenheter inom framtidens lagstiftningsarbete, utan att vara ställd under någon demokratisk tillsyn.
24. Europaparlamentet konstaterar med beklagande att Cetas bestämmelser om ratchetklausuler och frysningsklausuler fortfarande tar företräde framför att tillvägagångssätt med en ”positivlista”, så att alla tänkbara liberaliseringar av den offentliga sektorn kommer att kvarstå som en möjlighet för all framtid.
25. Europaparlamentet förkastar tillvägagångssättet med ett så kallat levande avtal, liksom också kravet på att beslut om alla viktiga detaljfrågor om avtalet ska fattas under förhandlingarna, eftersom inget är överenskommet förrän allt är överenskommet. Parlamentet förkastar förslaget om att regleringsfrågor senare ska hänvisas till särskilt inrättade expertgrupper, varvid det demokratiska lagstiftningsförfarandet kringgås,
26. Europaparlamentet anser att kommissionen bör inrikta sig på avtal och fördrag där mänskliga rättigheter och hållbar utveckling försvaras, i stället för på den nuvarande handelspolitiken, som är till nytta bara för multinationella företag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att aktivt delta i FN:s öppna arbetsgrupp för att vi ska få ett bindande fördrag om multinationella företag och mänskliga rättigheter.
27. Europaparlamentet konstaterar med beklagande att Cetas bestämmelser i kapitlet om gränsöverskridande handel med tjänster till den del de berör marknadstillträde i hög grad innebär att ekonomiska behovsprövningar eller kvantitativa begränsningar för antalet tjänsteleverantörer inom någon viss sektor avskaffas. Parlamentet anser att försiktighetsprincipen och den framtida tillämpningen av denna princip inte fått en tillräcklig förankring i Ceta.
28. Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts någon klart undantag från Cetas bestämmelser för offentliga verksamhetsutövare i vattenbranschen, så vi fått en situation där den offentliga politiken inom detta område, alltså att slå vakt om tillgången till rent och säkert dricksvatten, skulle kunna ifrågasättas med stöd av kapitlet om investeringar under föregivande av att den skulle röra sig om ett ”handelshinder”, så att det uppkom ett prejudikat för all politik inom den offentliga sektorn. Parlamentet konstaterar dessutom att begreppet offentliga tjänster ingenstans i Ceta vare sig beskrivits eller definierats.
29. Europaparlamentet avvisar de hot som Ceta innebär mot offentligpolitiska åtgärder i den offentliga hälso- och sjukvården, och nekar utländska investerare rätten att ifrågasätta dessa åtgärder enligt bestämmelserna om utländska investeringar. Parlamentet beklagar att de multinationella företagens kommersiella intressen uppbackade av en tvistlösningsmekanism kommer att dominera, medan människan själv och patienters rättigheter förbises.
30. Europaparlamentet konstaterar att Ceta skulle uppmuntra finansbranschen till ökat risktagande genom spekulativa investeringar, för att den ska kunna överleva på en internationell marknad med skärpt konkurrens. Parlamentet anser att Ceta också kommer att kringskära statsmakternas utrymme för lagstiftning mot finansiell instabilitet, bland annat genom att under institutionella betingelser låta finansbranschen göra sig hörd i lagstiftningsarbetet.
31. Europaparlamentet avvisar allt ytterligare öppnande av framför allt utbildningstjänster med blandad finansiering, särskilt inom förskolan, skolan och högskolan samt vuxen- och vidareutbildningen eftersom det multilaterala Gats-avtalet redan innehåller mer än tillräckliga bestämmelser om liberalisering.
32. Europaparlamentet konstaterar att Ceta kommer att få negativa effekter för tillgången till läkemedel, särskilt för kanadensare, som redan har världens näst högsta läkemedelspriser. Parlamentet konstaterar att Ceta skulle kunna underminera de kvalitetsnormer och de rimliga priser som gäller tjänster av allmänt intresse (sociala tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning, vatten).
33. Europaparlamentet konstaterar att Ceta varken innefattar någon bedömning av de potentiella konsekvenserna för läkemedelspriserna, eller något erkännande av att immateriella rättigheter utgör ett oöverstigligt hinder för tillgång till läkemedel på lika villkor.
34. Europaparlamentet anser att immateriella rättigheter, bland dem också geografiska beteckningar, bör avlägsnas från Ceta, eftersom de bestämmelser som föreslagits är alltför inkräktande och hotar tillgången till överkomligt prissatta läkemedel.
35. Europaparlamentet bekräftar än en gång att Cetas liberalisering av jordbruksmarknaderna kommer att bli ett hot mot normerna för livsmedelssäkerhet genom att göra så att lagstiftningen hela tiden kan ändras och uppmuntra till fortsatt avreglering genom Cetas gemensamma kommitté. Parlamentet konstaterar att det i Ceta inte sägs någonting om djurskyddet och alltså uppmuntrar en trend som går ut på att viktiga etiska principer och sociala värden får stryka på foten i internationella handelsuppgörelser. Parlamentet anser att avtalet i sin nuvarande form innebär ett hot mot det lokala jordbruket på ömse sidor om Atlanten.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fast förbinda sig att strikt bevara de nuvarande och framtida normer för livsmedelssäkerhet, för människors, växters och grödors hälsa och för miljöskydd, konsumentskydd, djurhälsa och djurskydd som anges i EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att se till att ingenting i framtiden kommer att hindra att dessa normer förbättras, att EU:s grundläggande värden såsom försiktighetsprincipen och hållbart jordbruk inte undergrävs och att unionsmedborgarna kan få fortsatt förtroende för att produkter på EU:s marknad kan spåras, och för märkningen av dem, liksom att göra utkast till särskilda åtgärder för att hävda försiktighetsprincipen vid förhandlingar.
37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt för att säkerställa att jordbruksprodukter bara får importeras till EU om de uppfyller de europeiska konsumentskydds-, djurskydds- och miljöskyddskraven samt sociala minimistandarder.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lämpligt rättsligt skydd på den kanadensiska marknaden för EU:s geografiska beteckningar och högkvalitativa jordbruksprodukter, och åtgärder för att hantera missbruk och vilseledande information och metoder, samt att säkerställa skydd med avseende på jordbruksprodukters märkning, spårbarhet och verkliga ursprung som en grundläggande del i ett välavvägt avtal.
39. Europaparlamentet konstaterar att man vid handelsförhandlingar antingen inte alls tar hänsyn till vilka externa kostnader som de klimatförändringsrelaterade skadorna för med sig till följd av att transportsträckorna blir längre, jordbruket industrialiseras och lokala ekonomier ödeläggs, eller också tillmäter dessa skador en underordnad betydelse.
40. Europaparlamentet konstaterar dessutom att det inte aktualiseras några åtgärder för begränsning av klimatförändringarna, såsom utfasning av fossila bränslen, användning av rena energikällor och minskning av växthusgaser, och att praxis med att ifrågasätta dessa åtgärder i egenskap av att vara handelshinder hotar att bli ett bestående inslag. Parlamentet påpekar att investeringsskyddet gör det alltför dyrt med reformer.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med arbetet för ökad energitrygghet ha kvar målen om utveckling av förnybara energikällor och om energieffektivitet. Parlamentet betonar att detta särskilda kapitel måste innehålla tydliga garantier för att EU:s miljönormer och klimatåtgärdsmål inte undermineras och att EU får behålla sin handlingsfrihet när det gäller att fastställa framtida standarder och mål.
42. Europaparlamentet konstaterar att Ceta endast kan motverka vårt mål om att uppnå målen för hållbar utveckling, eftersom det påverkar klimatförändringarna negativt och undergräver miljörättigheterna, de sociala rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter.
43. Europaparlamentet beklagar att Ceta undergräver skyddet av personuppgifter för EU-medborgare genom de åtaganden som har införts om gränsöverskridande dataflöden.
44. Europaparlamentet konstaterar att parterna i Ceta har gått ut med 38 förklaringar, uttalanden och andra dokument, för klarläggnings- och tolkningsändamål. Parlamentet konstaterar dessutom att flertalet av dessa uttalanden är ensidiga, vilket innebär att de har föga värde ur juridisk synvinkel och inte kan anses bindande för tolkningen av texten, och alltså otillräckliga för att de huvudsakliga bestämmelserna i Ceta ska kunna ändras, i enlighet med allmänna farhågor och för att de villkor som uppställts av den vallonska regeringen ska kunna uppfyllas.
45. Europaparlamentet konstaterar att generaladvokaten i sitt förslag till avgörande i förfarande för yttrande 2/15 förklarat att frihandelsavtalet mellan EU och Singapore är ett blandat avtal. Parlamentet anser att detta också gäller för Ceta och att det avtalet följaktligen också måste ratificeras av alla nationella parlamentet, i enlighet med deras inhemska förfaranden.
46. Europaparlamentet förkastar Ceta-avtalet och vägrar godkänna det.
47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.