Plenarhandling
29.3.2017
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
i enlighet med artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen
om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder
(D049280 – 2017/2624(RSP) )
Bart Staes, Guillaume Balas, Lynn Boylan, Eleonora Evi, Sirpa Pietikäinen
för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder
(D049280 – 2017/2624(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D049280),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[1], särskilt artiklarna 7.3, 9.2 och 21.2,
– med beaktande av omröstningen den 27 januari 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i överklagandekommittén den 27 mars 2017, där det inte heller utfärdades något yttrande,
– med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[2],
– med beaktande av det yttrande som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antog den 15 juli 2016[3] och som innehåller en reservation, samt av Efsas tidigare yttranden om majs som innehåller de enskilda transformationshändelserna Bt11 (som uttrycker Cry1Ab- PAT-proteiner), 59122 (som uttrycker Cry34Ab1-, Cry35Ab1- och PAT-proteiner), MIR604 (som uttrycker mCry3A och PMI-proteiner), 1507 (som producerar Cry1F- och PAT-proteiner) och GA21 (som uttrycker mEPSPS-protein),
– med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter ( COM(2017)0085 , COD(2017)0035),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet avvisat ett godkännande av genetiskt modifierade organismer[4],
– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,
– med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
Ansökan
A. Den 1 juli 2011 lämnade Syngenta in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 till den nationella behöriga myndigheten i Tyskland i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.
B. Den 21 februari 2014 utvidgade Syngenta ansökan till att omfatta alla klyvningsprodukter av de enskilda transformationshändelser som utgör majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, utom klyvninsgprodukten 1507 × 59122, som redan var godkänd genom kommissionens beslut 2010/432/EU[5].
C. Den 31 mars 2016 uppdaterade Syngenta ansökan genom att undanta följande fyra klyvningsprodukter som omfattades av en annan ansökan: majsen Bt11 × GA21, majsen MIR604 × GA21, majsen Bt11 × MIR604 samt Bt11 × MIR604 × GA21[6].
D. Inga specifika uppgifter om någon av de 20 klyvningsprodukterna har inkommit från sökanden[7].
E. De avsedda användningarna för de fem staplade transformationshändelserna handlar om att bekämpa skadedjur av ordningen fjärilar samt växtskadegörande skalbaggar och ge resistens mot herbicider som innehåller glufosinatammonium eller glyfosat[8]. De avsedda användningarna för de olika klyvningsprodukterna är liknande, beroende på kombinationerna.
Efsas yttrande
F. Den 26 augusti 2016 avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003 med avseende på den genmodifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 och samtliga klyvningsprodukter som omfattas av ansökan. Efsas yttrande innehöll en reservation.
G. Efsa medger att inga specifika uppgifter lämnats in för någon av de 20 klyvningsprodukterna, att många av dem inte ens skapats ännu och att ingen vetenskaplig information om dem kunnat uppbringas vid litteratursökning, men sluter sig ändå till att samtliga 20 klyvningsprodukter ”förväntas vara lika säkra som majs med fem staplade transformationshändelser”.
H. Efsa anser inte att det behövs någon övervakning efter utsläppandet på marknaden i fråga om de berörda transformationshändelserna. Efsa anger endast att krav på övervakning bör övervägas på grundval av de nya uppgifter om proteinuttryck som tillhandahållits, om dessa klyvningsprodukter skapas genom riktade framodlingstekniker och importeras till EU.
Betänkligheter
I. Hundratals kritiska kommentarer har inkommit från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden[9]. Kommentarerna handlar bland annat om avsaknad av information och uppgifter, bristfälligt genomförda studier, avsaknad av studier, avsaknad av belägg för att utesluta vissa exponeringsvägar, otillräckligt uppgiftsunderlag exempelvis i fråga om spjälkning, ingen hänsyn till kombinationseffekter hos de olika Bt-toxinproteinerna vid bedömning av allergiframkallande potential och toxicitetspotential, brister i den experimentella utformningen av fältstudierna och den statistiska analysen, avsaknad av rapporter om övervakningsresultaten, inga belägg för att produkten inte har några negativa miljöeffekter, ingen ytterligare bedömning av påträffade statistiskt signifikanta skillnader, exempelvis i fråga om näringssammansättning, och inga immunologiska tester avseende potentiellt högre allergiframkallande potential.
J. Jean-Michel Wal, medlem av Efsas GMO-panel, reserverade sig[10] och ansåg att ”inga specifika uppgifter om någon av dessa 20 klyvningsprodukter har inkommit från sökanden, som inte heller gett någon tillfredsställande förklaring till att dessa uppgifter saknas och/eller till att han anser att de inte behövs för riskbedömningen. Detta är en ytterst viktig anledning till att lägga fram denna reservation, eftersom det inte kan finnas två sorters riskbedömning: en omfattande baserad på fullständiga uppgifter och en annan som det inte finns några specifika uppgifter alls för och som bygger på antaganden och indirekta överväganden som panelen sluter sig till genom den ’sammanvägda bedömningsmetoden’ samt extrapolering av uppgifter som erhållits för de enskilda transformationshändelserna, de fem staplade transformationshändelserna och andra staplar som inlämnats och bedömts vid andra ansökningar. Bortsett från denna principfråga kan det i det aktuella fallet uppstå en okontrollerad risk för konsumenthälsan i vissa befolkningssegment.”
K. Reservationen ifrågasätter mer specifikt varför denna typ av extrapolering för att bedöma potentiella negativa effekter inte är exakt definierad: ”De kriterier, det förfarande och den förtroendenivå som skulle krävas för en sådan extrapolering finns inte och det saknas en kritisk bedömning av dess begränsningar. Den därav följande osäkerheten har inte utvärderats, exempelvis genom en probabilistisk analys, vilket förordas i utkastet till vägledning avseende osäkerhet i Efsas vetenskapliga bedömning (reviderad för interna tester) från Efsas vetenskapliga kommitté. Dessa svagheter kan komma att kullkasta den allmänna slutsatsen.”
L. Efsa-reservationen pekar vidare på flera brister och motsägelsefulla argument i fråga om ansökan, exempelvis det faktum att sökanden å ena sidan hänvisar till att alla klyvningsprodukter framställts, och nivån på dess proteinuttryck analyserats[11], men å andra sidan inte tillhandahåller några uppgifter om någon av klyvningsprodukterna.
M. De inblandade genetiskt modifierade majssorterna SYN-BTØ11-1, DAS-59122-7 och DAS-Ø15Ø7-1 uttrycker ett PAT-protein som ger resistens mot herbiciden glufosinatammonium. Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/2009. Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018[12].
N. Den genetiskt modifierade majsen MON-ØØ6Ø3-9, såsom den beskrivs i ansökningen, uttrycker mEPSPS-proteinet, som ger resistens mot glyfosatherbicider. WHO:s särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, klassade den 20 mars 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor[13].
Förfarandet
O. Inget yttrande utfärdades vid omröstningen den 27 januari 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Endast tio medlemsstater, som endast utgör 38,43 % av unionens befolkning, röstade för, medan tretton medlemsstater röstade mot och fyra avstod. Inte heller vid omröstningen i överklagandekommittén den 27 mars 2017 utfärdades något yttrande.
P. Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av medlemsstaternas yttrande i kommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Dessa metoder har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande Juncker, som inte ansett dem demokratiska[14].
Q. Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015, med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande – även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium – vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade inte bara lagstiftningsförslaget utan uppmanade även kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.
R. Skäl 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter innehåller redan nu följande tydliga konstaterande: ”När kommissionen överväger att anta andra utkast till genomförandeakter som rör särskilt känsliga sektorer, till exempel beskattning, konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd, kommer den, i strävan efter att finna en välavvägd lösning, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet.”[15]
1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.
2. Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002[16], skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.
3. Europaparlamentet anser mer specifikt att det strider mot den allmänna livsmedelslagstiftningens principer i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 att godkänna sorter för vilka inga säkerhetsuppgifter tillhandahållits och som inte ens har testats eller inte ens skapats ännu.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.