Plenarhandling
30.6.2017
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen
om Europaparlamentets prioriteringar för kommissionens arbetsprogram 2018
( 2017/2699(RSP) )
Bas Eickhout
för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om Europaparlamentets prioriteringar för kommissionens arbetsprogram 2018
( 2017/2699(RSP) )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen[1], särskilt bilaga IV,
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017[2],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2017 Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum[3] och dess bilagor,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017[4],
– med beaktande av kommissionens vitbok om EU:s framtid av den 1 mars 2017 och diskussionsunderlagen om EU:s sociala dimension, om hur vi bemöter globaliseringen, om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, om det europeiska försvarets framtid och om framtiden för EU:s finanser,
– med beaktande av Romförklaringen från ledarna för 27 medlemsstater och från Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen av den 25 mars 2017,
– med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den europeiska integrationsprocessen har fört med sig fred och bidragit till säkerhet och välstånd i Europa under flera årtionden. Det senaste årtiondets demokratiska diskussioner måste resultera i en möjlighet att tänka igenom vårt gemensamma europeiska projekt och dess faktiska nytta, nuvarande brister och framtida utformning.
B. Globaliseringens följdverkningar skapar alltmer oro och EU-skepsis bland unionsmedborgarna. EU bör ge trygghet och skydd mot dessa följdverkningar.
C. Den europeiska integrationen kan inte längre låta sig förminskas till enbart ett ekonomiskt projekt och måste så snart som möjligt vinna tillbaka de europeiska medborgarnas hjärtan för det europeiska projektet, med en tydlig kursändring i EU‑politiken.
D. Trots sina brister har parlamentet ett särskilt ansvar för att fastställa vårt gemensamma europeiska intresse och bör bidra till att överbrygga den nuvarande splittringen inom rådet, som alltför ofta blockeras av nationell kohandel och tänkesätt präglade av nollsummespel.
E. De europeiska medborgarnas allmänintresse bör alltid ha företräde framför försvaret av nationella intressen eller företagsintressen.
F. Vi är européer och vi väljer en gemensam framtid, inom en verklig gemenskap byggd på delade värderingar och mål. Lokala, regionala och nationella identiteter utesluter inte varandra utan bidrar till vår bredare europeiska identitet.
G. Dagens anhopning av kriser kräver genuint europeiska lösningar. Vi vill att EU ska göra sitt och ta sitt ansvar på den internationella arenan, med ett fast engagemang för solidaritet, multilateralism, våra partnerskap med omvärlden och insatser för att runt om i världen gå samman i riktning mot högre ställda normer. Vi vill säkra vårt gemensamma projekt, där vi delar fred, välstånd och demokrati med varandra och bygger en ljus framtid för alla generationer.
Vårt scenario för Europa: Ett område med frihet, säkerhet, demokrati, social rättvisa, ekologi och mänskliga rättigheter
1. Europaparlamentet anser att inget av de fem scenarierna i kommissionen vitbok innehåller någon övertygande vision för Europas framtid eftersom de alla följer samma reformmönster som har varit dominerande i EU de senaste årtiondena.
2. Europaparlamentet anser att de senaste årens kraftiga fokus på budgetdisciplin och åtstramning respektive tomma begrepp som ”bättre lagstiftning” eller att agera ”stort i stora saker och mindre i mindre saker” endast har lett till ineffektivitet och oförmåga att ge resultat och i slutändan till förlorat förtroende för EU från medborgarnas sida.
3. Europaparlamentet understryker därför att EU i grunden måste revidera sina mål, sina arbetsmetoder och sin organisation om unionen ska kunna ta itu med 2000-talets utmaningar och de medborgarnära frågorna. Parlamentet understryker i detta avseende att den europeiska integrationsprocessens mål och syfte fullständigt och uttryckligen bör fastställas, delas och bekräftas på demokratisk väg.
4. Europaparlamentet anser att man måste ge högsta prioritet åt åtgärder för att bemöta den EU-fientlighet som råder idag. Parlamentet föreslår att detta först och främst kan göras genom att demokratisera den europeiska beslutsprocessen och i större utsträckning involvera medborgarna i vårt gemensamma politiska projekt.
5. Europaparlamentet anser att EU bör bli ett område där välståndet är bättre fördelat, där ständig strävan efter balans mellan ekonomi, miljö och socialfrågor (de tre pelarna för hållbar utveckling) är ledstjärnan för all offentlig politik och där rättigheter och friheter utvidgas snarare än inskränks.
Europa som vi vill ha det: huvudprioriteringar
Bättre arbets- och levnadsvillkor för Europas medborgare
6. Europaparlamentet påminner om att EU:s ekonomiska återhämtning i dag är blygsam och ojämn. I många av unionens regioner ligger arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten fortfarande på en oacceptabelt hög nivå, med skriande brist på framtidsutsikter för yngre generationer. Parlamentet håller därför fast vid att själva kärnan i EU:s ekonomiska och sociala agenda måste bestå av åtgärder till förmån för ett mer jämlikt samhälle, för större jämställdhet och för arbetstillfällen av god kvalitet för alla, samtidigt som det måste investeras mer i utbildning.
7. Europaparlamentet påminner om EU:s fördragsenliga mål att minska regionala skillnader och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i alla regioner över hela EU. Parlamentet betonar att arbetet med att utarbeta sammanhållningspolitiken efter 2020 är en politisk prioritering. Parlamentet påpekar att den kommande sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är mycket betydelsefull i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på arbetet och lägga fram konkreta förslag om detta. Parlamentet anser att alla regioner, i enlighet med vad som fastställs i artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget, bör dra nytta av sammanhållningspolitiken.
8. Europaparlamentet noterar att sammanhållningspolitiken är EU:s främsta investeringspolitik och att den måste beakta EU:s övergripande politiska mål, inbegripet den digitala agendan, energiunionen, klimatpolitiken, starkt miljöskydd, sund och hållbar ekonomisk utveckling, jämställdhet och den sociala pelaren. Parlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att regionala och lokala myndigheter, ekonomiska och sociala partner samt civilsamhället involveras till medverkan och dialog för att skapa program och projekt av hög kvalitet och för att uppnå målen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka partnerskapsprincipen i framtiden, bl.a. genom metoder som lokalt ledd utveckling.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra hälsa och säkerhet för arbetstagare på arbetsplatsen, t.ex. genom att se till att arbetstidsdirektivet genomförs ordentligt, och att överväga lämpliga sätt att åtgärda bristerna, samt att utan dröjsmål lägga fram den tredje omgången ämnen inom ramen för översynen av direktivet om carcinogener och mutagena ämnen och inkludera gränsvärden för reproduktionstoxiska ämnen på grundval av vetenskapliga och tekniska uppgifter och en konsekvensbedömning.
10. Europaparlamentet noterar paketet om balans mellan arbete och privatliv och beklagar att mammaledighet inte ingår i paketet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att lagstiftning och politik för balans mellan arbete och privatliv, inbegripet de riktlinjer som tillämpas inom EU:s institutioner, tar hänsyn till människor i utsatta lägen, t.ex. ensamstående föräldrar, föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att relevanta strategier och åtgärder tar hänsyn till den ökande mångfalden av familjetyper (bland annat registrerade partnerskap), föräldraskap samt far- och morföräldraskap, liksom mångfalden i samhället som helhet, särskilt för att garantera att barn inte diskrimineras på grund av föräldrarnas civilstånd eller familjens sammansättning.
11. Fattigdom och ojämlikhet är mångfasetterade problem, och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera genom att lägga fram en integrerad strategi för fattigdomsbekämpning för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet rekommenderar kommissionen att främja system för adekvata minimiinkomster i alla medlemsstater, på grundval av en konsekvensbedömning och i linje med nationell lagstiftning och praxis, samtidigt som man skapar möjligheter att förhindra långsiktigt beroende av minimiinkomster. Parlamentet upprepar sin begäran om en grönbok om ojämlikhet och hur den hämmar den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt arbete med, och sin övervakning av, genomförandet av rekommendationen om att investera i barnens framtid. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en barngaranti, som sätter barnen i centrum för befintliga åtgärder för att bekämpa fattigdom och säkerställer nödvändiga och specifika medel för ett fullt genomförande.
En europeisk strategi för hållbar utveckling
12. Europaparlamentet anser att de ekonomiska modeller som inte bygger på något annat än BNP-tillväxt, ständig överexploatering av naturtillgångar och finansialisering nu har nått sin begränsning. Parlamentet anser att EU hädanefter måste låta hållbarheten bilda själva kärnan i varje sund och framtidsinriktad ekonomisk politik som tar sikte på att lösa den ekonomiska krisen.
13. Europaparlamentet konstaterar vilka konsekvenser för människan och ekonomin som klimatkatastroferna för med sig, i Europa och runt om i världen. Parlamentet pekar på vikten av att fortsätta att angripa de grundläggande orsakerna till klimatförändring samtidigt som man säkrar vår industris konkurrenskraft, med en ambitiös klimatstrategi som är förenlig med EU:s åtaganden i Parisavtalet om att vidta åtgärder för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Parlamentet understryker att regelverk måste uppdateras och relevanta finansieringsinstrument införas. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma den nuvarande EU-politikens förenlighet och koherens med åtagandena i Parisavtalet.
14. Europaparlamentet ger i detta sammanhang sitt stöd till rådets uppmananing till kommissionen att utforma en framtida industripolitisk strategi med en helhetssyn på nyckelprioriteringar, som övergången till en energieffektiv ekonomi baserad på förnybara energikällor, anpassning till och begränsning av klimatförändringen, en icke‑toxisk framtid, digital uppkoppling för alla, förverkligande av den kreativa branschens potential i Europa, ökad hållbarhet i städerna och genomförande av agendan för den cirkulära ekonomin.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med eftertryck att sluta använda EU-medel för att subventionera fossila bränslen och att samordna medlemsstaternas insatser för att snabbt fasa ut nationella subventioner till fossila bränslen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att se till att inga nationella subventioner eller EU-subventioner används för finansiering av nya kärnreaktorer, och att eftertryckligt uppmana medlemsstaterna att överge eventuella planer på utvidgad livslängd för kärnkraftverk.
16. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen under 2018 ska lägga fram en koldioxidbudget som är förenlig med åtagandena i Parisavtalet, och förväntar sig att kommissionen utvecklar och genomför relevanta politiska alternativ för snabba åtgärder mot metanutsläppen med hjälp av en metanstrategi för unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och stödja projekt för utveckling av förnybara energikällor inom ramen för energiunionen.
17. Europaparlamentet påminner om att det behövs ökade insatser för att förverkliga energiunionen, med garantier om energitrygghet och hållbar energi till överkomliga priser för alla medborgare och företag. Parlamentet förväntar sig i detta avseende att kommissionen vidtar ytterligare åtgärder mot energifattigdom genom en konkret handlingsplan för att utplåna energifattigdomen och säkra tillgång till energi till överkomliga priser för alla EU-medborgare.
18. Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att ta itu med utsläppen inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att slutföra sin redan försenade översyn av lagstiftningen om koldioxidutsläpp från personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon och att lägga fram tillräckligt ambitiösa lagstiftningsförslag med ett genomsnittligt utsläppsmål för bilparken till 2025 som ligger i linje med de åtaganden som gjorts inom ramen för överenskommelsen från 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om teknikneutrala Euro7-gränser, som senast 2025 ska gälla för alla M1- och N1-fordon som släpps ut på EU-marknaden, i syfte att förbättra luftkvaliteten i EU och respektera EU:s gränser för luftkvalitet samt WHO:s rekommenderade nivåer.
19. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionens förslag till gemensam jordbrukspolitik efter 2020 kommer att bygga på korrigerande offentliga interventioner, bl.a. vad gäller volatiliteten på jordbruksmarknaderna och rimliga priser för jordbruksprodukter, i syfte att säkerställa hållbarhet i produktionen och försörjningstrygghet. Parlamentet efterlyser förslag om hur man kan uppnå målen för hållbar utveckling och värna en levande landsbygd. Parlamentet efterlyser kraftigt ökat fokus på att uppnå resultat i arbetet med biologisk mångfald, miljö och klimatförändring, bl.a. genom att prioritera en övergång till hållbara jordbruksmetoder som kan binda mer koldioxid i landbaserade ekosystem, särskilt i levande och friska jordar, att begränsa utsläppen av växthusgaser, att hejda förlusten av biologisk mångfald, att ha ett agroekologiskt synsätt för att säkerställa bördighet och produktivitet på lång sikt och att ersätta kemiska bekämpningsmedel med alternativa lösningar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att ta itu med frågan om antimikrobiell resistens och uppmanar rådet att ändra prioriteringarna vad gäller förordningarna om veterinärläkemedel och foderläkemedel.
20. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen i samband med den nya fleråriga budgetramen lägger fram förslag om en ny och ambitiös Fond för ett sammanlänkat Europa (FSE) tidigt under 2018, så att parlamentet ges tid att formulera sin ståndpunkt och så att programmet kan bli operativt 2021. Parlamentet anser att FSE:s energibudget bör anslås till projekt av gemensamt intresse enbart inom elsektorn (inbegripet smarta nät) till stöd för större användning av förnybara energikällor och principen om att sätta energieffektiviteten främst. Parlamentet anser att största delen av budgetanslagen inom IKT-sektorn ska gå till finansiering av bredbandsinfrastruktur.
21. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska klargöra sin ambition för nästa fleråriga budgetram och lägga fram sina förslag för det nionde ramprogrammet för forskning tidigt under 2018, så att parlamentet ges tid att formulera sin ståndpunkt och så att programmet kan bli operativt 2021. Parlamentet påminner om att EU måste utnyttja alla medlemsstaters befintliga FoU-potential fullt ut och ge tillräckliga och lika möjligheter till vetenskaplig utveckling för vetenskapsmän och forskare över hela EU. Parlamentet förväntar sig därför ökade anslag till det nionde ramprogrammet för forskning.
Rättvis beskattning för adekvata resurser
22. Europaparlamentet betonar att det aldrig har varit mer angeläget än nu att intensifiera kampen mot skatteflykt och skatteundandragande, som årligen orsakar inkomstförluster på flera hundra miljarder euro i nationella budgetar. Parlamentet påpekar att dessa resurser skulle kunna ha använts till framtidsinriktade investeringar, stimulering av sysselsättningen och minskad ojämlikhet.
23. Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är av avgörande betydelse att parlamentet och rådet snabbt enas om övergripande krav på obligatorisk och offentlig landsspecifik rapportering från multinationella företag, utan undantag, i enlighet med kommissionens förslag från 2016[5]. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå ytterligare resurser till åtgärder för att förhindra ekonomisk brottslighet, särskilt en EU‑färdplan för att identifiera länder där risken för penningtvätt är hög. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om kraftfulla och automatiska sanktioner mot icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på EU:s svarta lista.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att stimulera till bättre skattesamarbete mellan medlemsstaterna, t.ex. genom utbyte av information, i syfte att ställa skattesmitare till svars över gränserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera möjligheten att lägga fram ett lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 116 i EU-fördraget för att åtgärda skadliga skattebestämmelser som snedvrider konkurrensen.
En starkare EU-budget och reform av stabilitets- och tillväxtpakten
25. Europaparlamentet påtalar än en gång att den fleråriga budgetramen 2014–2020 har visat sig vara för snäv och inte tillräckligt flexibel för att tillförsäkra Europeiska unionen möjlighet att bemöta de gemensamma utmaningarna. Parlamentet upprepar sin åsikt att budgetramens tidsperiod bör anpassas till parlamentets och kommissionens politiska cykler, och på så sätt göra valet till Europaparlamentet till ett debattforum för framtida utgiftsprioriteringar.
26. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att låta bli att ställa upp godtyckliga utgiftstak i den fleråriga budgetramen efter 2020 och i stället bygga den på hänsynstagande till EU:s gemensamma behov, gemensamma val och mervärdet av storskaligt agerande. Parlamentet påpekar att det nuvarande låga taket för betalningsbemyndiganden hela tiden inverkat negativt på unionens trovärdighet och handlingsförmåga. Parlamentet påpekar att det behövs ökad flexibilitet i den fleråriga budgetramen.
27. Europaparlamentet anser att EU:s budget efter 2020 bör ge ett starkt bidrag till genomförandet av klimatavtalet från Paris, både på intäktssidan och på utgiftssidan. Parlamentet anser framför allt att ett reformerat system för beskattning av källor till växthusgaser bör bidra med intäkter till EU:s budget, medan EU bör ge större stöd till övergången till en grönare ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka andelen klimatrelaterade utgifter upp till 40 procent i den fleråriga budgetramen efter 2020.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser med ambitiösa förslag, baserade på rapporten från högnivågruppen för egna medel, med särskild inriktning på ekologiska egna medel, beskattning av finansiella transaktioner och bolagsbeskattning.
29. Europaparlamentet efterlyser finanspolitisk kapacitet för euroområdet plus fullständig användning av Europeiska fonden för strategiska investeringar och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet upprepar att euroområdets finanspolitiska kapacitet bör syfta till att främja socioekonomisk konvergens uppåt och dämpa ekonomiska chocker. Parlamentet noterar att euroområdets budgetkapacitet bör omfatta nya instrument inom EU-budgeten (över EU:s tak i den fleråriga budgetramen) och en omarbetad europeisk stabilitetsmekanism, som införlivas i EU:s rättsliga ram och blir föremål för demokratisk granskning. Parlamentet understryker att icke‑euroländer också bör kunna ansluta sig till euroområdets finanspolitiska kapacitet om de så önskar.
30. Europaparlamentet efterlyser en ”gyllene regel för investeringar” som gör det möjligt för den offentliga sektorns kapitalutgifter till hållbara sektorer att i redovisningen spridas över investeringarnas hela livscykel och som medger införlivande av indikatorer för hållbar utveckling i stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att se till att investeringarna i framtida välstånd ligger på en sund nivå och är av god kvalitet.
Europa som ledande global aktör
31. Europaparlamentet anser att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) bara kan vara verksam om medlemsstaterna verkligen samarbetar på djupet och om de bidrar till både civila och militära insatser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördjupa samarbetet för att skapa relevant kapacitet. Parlamentet anser att en mer ansvarfull vapenexportpolitik från medlemsstaternas sida skulle bidra till uppnående av unionens utrikespolitiska mål, och medlemsstaterna uppmanas att märkbart öka enhetligheten i genomförandet av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.
32. Europaparlamentet anser att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) bör demokratiseras och effektiviseras, t.ex. genom en mekanism för permanent strukturerat samarbete och en betydande ökning av projekt för sammanslagning och gemensamt utnyttjande mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att GSFP kan effektiviseras genom gemensam planering och gemensamt genomförande av operationer, även på militära området. Parlamentet påminner om EU:s viktiga roll redan idag vad gäller civila insatser för konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande världen över och uppmanar EU att stärka de relevanta resurserna. Parlamentet efterlyser full demokratisk ansvarsskyldighet och insyn i GSFP.
33. Europaparlamentet understryker kommissionens uttalande nyligen om att man skulle kunna spara mellan 25 och 100 miljarder euro årligen i nationella försvarsutgifter i de 28 medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att bistå medlemsstaterna med att möjliggöra dessa besparingar genom sammanslagning av nationella försvarsbudgetar, särskilt för forskning, utveckling, upphandling, underhåll och utbildning. Parlamentet anser att sådana sammanslagna nationella resurser skulle kunna omvandlas till en eller flera europeiska försvarsfonder.
34. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att särskilt fokusera på tillämplig EU-lagstiftning på försvarsområdet och betonar det brådskande behovet av att genomdriva relevanta bestämmelser för den inre marknaden, i enlighet med vad som fastställs i direktivet om försvarsupphandling, vilket har potential att åtgärda dålig effektivitet, bristande insyn och korruption.
35. Europaparlamentet avvisar bestämt kommissionens många försök att minska och avleda ekonomiska resurser från befintliga civila budgetposter och finansieringsinstrument för att finansiera den europeiska försvarsindustrin via en framtida europeisk försvarsfond och ett europeiskt försvarsindustriellt program. Parlamentet anser att sådana överföringar från den civila sektorn till försvarsindustrin försvagar den europeiska ekonomin samtidigt som det inte löser de strukturella problemen i den europeiska försvarsindustrin, som kännetecknas av stor ineffektivitet, dubbelarbete, industriell överkapacitet, dålig insyn och splittring. Parlamentet avvisar bestämt kommissionens förslag i meddelandet om den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet från november 2016 och i försvarspaketet av den 7 juni 2017 vad gäller användningen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), de europeiska satellitnavigeringsprogrammen, det europeiska jordövervaknings- och jordobservationsprogrammet (Copernicus), Erasmus+ och lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att stärka kapaciteten i försvarsindustrin. Parlamentet avvisar också kommissionens förslag av den 6 juli 2016 om att, i samband med Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, använda medel från rubrik 4, särskilt EGPI- och DCI-medel, för program för uppbyggnad av militär kapacitet och tillhandahållande av militär utrustning till tredjeländer.
36. Europaparlamentet efterlyser en modernisering av unionens handelspolitiska skyddsåtgärder, och anser att handelspolitiken bör utformas i överensstämmelse med EU:s utvecklingsmål, klimatmål, miljömässiga prioriteringar och sociala och människorättsliga normer. Parlamentet pekar på att de europeiska medborgarna är allt mer kritiska till de konkreta följderna av frihandelsavtal, eftersom de även kan ha oönskade effekter för sysselsättningen, konkurrenskraften och EU:s normer för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Parlamentet betonar att ytterligare steg måste tas för att öppna EU:s handelsförhandlingar för insyn, där samråd med parlamentet måste genomföras i varje fas av förhandlingarna och genomförandet, och att förhandlingsdokumenten måste offentliggöras.
37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om kompletterande åtgärder till förordningen om konfliktmineraler.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för att bekämpa markrofferi i utvecklingsländer, inbegripet genom konkreta alternativ för att säkerställa besittningsrätt, i enlighet med internationell människorättslagstiftning och normerna i FAO:s riktlinjer om ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för EU om avskogning och skogsförstörelse, inbegripet konkreta regleringsåtgärder för försörjningskedjor och finansiella transaktioner.
En verklig europeisk asyl- och migrationspolitik
40. Europaparlamentet anser att EU måste formulera konkreta lösningar på flykting- och migrantproblematiken, särskilt genom att ta itu med de underliggande orsakerna, genom en politisk helhetssyn som inkluderar en konsekvent politik för utveckling, handel, klimat och investeringar, i kombination med säkert och reglerat tillträde för personer som söker internationellt skydd och realistiska och tillgängliga kanaler för laglig migration.
41. Europaparlamentet anser att vidarebosättning bör kvarstå som en av de långsiktiga lösningarna på flyktingfrågan och som ett ovillkorligt instrument för internationell solidaritet. Parlamentet efterlyser utvidgade möjligheter till vidarebosättning för minst 500 000 flyktingar från ursprungs- och transitländerna årligen. Med en korrekt genomförd fördelning skulle EU då utan vidare kunna hantera antalet flyktingar.
42. Europaparlamentet efterlyser en översyn av Dublinförordningen, med ett nytt system som bygger på rättvis fördelning av asylsökande över alla medlemsstaterna enligt objektiva kriterier, som bygger på de asylsökandes egna förbindelser med och preferenser för vissa medlemsstater, som är bindande för alla medlemsstater och som bygger på incitament snarare än tvångsåtgärder.
43. Europaparlamentet efterlyser samordnade åtgärder för laglig migration i syfte att öppna fler och flexiblare vägar för laglig migration, även för familjeåterförening och arbete i sektorer med låga och medelhöga lönenivåer, att stärka partnerskapen om mobilitet med tredjeländer och att utveckla EU-omfattande mobilitetspaket med tillräckliga skyddsåtgärder, bl.a. beträffande arbets- och levnadsvillkor.
44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning efterlevs av alla aktörer som är involverade i EU:s yttre gränsbevakning och i mottagande av asylsökande, i syfte att värna de mänskliga rättigheterna och förbättra skyddet av människor i utsatta lägen. Parlamentet efterlyser ett klargörande av skillnaden mellan å ena sidan illegal smuggling och å andra sidan vanliga människors och civilsamhällets agerande för att hjälpa människor i nöd, och anser att humanitärt bistånd aldrig får vara straffbelagt.
45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om visum av humanitära skäl.
Allmänhetens oro för säkerheten
46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag på hur man kan förbättra utbytet av information på området för brottsbekämpning och öka det operativa samarbetet, medlemsstaterna emellan och med EU-organ, i syfte att säkerställa obligatoriskt utbyte av information i syfte att bekämpa allvarlig gränsöverskridande brottslighet.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur medlemsstaterna använder undantagen för ”intern säkerhet” och ”nationell säkerhet”, särskilt i avdelning V i EUF-fördraget, vilket undanröjer EU:s befogenheter och behåller nationellt självbestämmande och därmed ytterligare försvagar EU:s konkreta möjligheter att hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att formulera EU-definitioner på begreppen ”nationell säkerhet” och ”intern säkerhet” för att garantera rättssäkerhet i kampen mot terrorism.
48. Europaparlamentet upprepar att det rätta svaret här inte består i att man inför repressiva men i stort verkningslösa åtgärder för massövervakning och gränskontroll, som hotar de medborgerliga friheterna, de grundläggande rättigheterna och principen om fri rörlighet.
49. Europaparlamentet upprepar Schengenområdets stora betydelse för fri rörlighet. Parlamentet understryker vikten av ändamålsenlig förvaltning av EU:s yttre gränser, med de mänskliga rättigheterna som normativ ram och i full efterlevnad av internationell och europeisk lagstiftning.
Stärkande av de grundläggande rättigheterna och demokratin
50. Europaparlamentet befarar att anhopningen av kriser inte bara har skadat sammanhållningen i de europeiska samhällena utan också har rubbat unionsmedborgarnas tilltro till demokratiska institutioner på EU-nivå och ibland även på nationell nivå. Parlamentet anser därför att EU måste ha som sin högsta prioritering att förbättra EU:s demokratiska legitimitet och återställa förtroendet för dess förmåga att tjäna allmänhetens intressen.
51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, i form av ett interinstitutionellt avtal, i enlighet med de rekommendationer som parlamentet framlagt i sitt betänkande som avser lagstiftningsinitiativ[6].
52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder och lägga fram ett förslag om unionsomfattande lagstiftning om skydd av visselblåsare, med ett vidsträckt tillämpningsområde och en lämplig rättslig grund, för att säkerställa ett övergripande skydd för alla kategorier av visselblåsare.
53. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att ta fram förslag till översyn av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i enlighet med förslagen i parlamentets resolution av den 28 oktober 2015[7].
54. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska ändra uppförandekoden för kommissionsledamöter, som utlovats av ordförande Juncker, vad gäller längre karensperiod för före detta kommissionsledamöter.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ för att värna mediernas frihet och mångfald, vidta åtgärder mot desinformation och hatpropaganda och slå vakt om en faktabaserad demokratisk diskussion, också i de sociala mediernas tidevarv.
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra EU:s sedan länge väntade andra antikorruptionsrapport och att ansluta sig till antikorruptionsmekanismerna i FN:s konvention mot korruption och Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco).
57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta förslaget till förordning om en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration.
58. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen till mera handfasta åtgärder för att få bort det ihållande lönegapet mellan könen, genom att föreslå ett direktiv utgående från kommissionens rekommendation från 2014 om lika lön för kvinnor och män genom bättre insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra mer för att uppnå en politisk överenskommelse om förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag[8].
Hur kan man arbeta bättre tillsammans i Europa?
59. Europaparlamentet påminner om att många av dagens utmaningar är övernationella och inte känner några gränser, vilket gäller allt från klimatförändringen till asyl och migration, från finansmarknader till multinationella koncerner, från terroristnät till sönderfallande stater och skurkstater, och att dessa utmaningar kräver motvikter och respons på samma nivå.
60. Europaparlamentet vill stärka program som främjar kontakter och kulturutbyten mellan vanliga människor i Europa. Parlamentet anser att dialogen mellan EU-institutionerna och medborgarna ytterligare bör intensifieras, och anser att informationen om EU:s strategier och politik måste bli mera lättåtkomlig och lättbegriplig för medborgare runt om i unionen. Parlamentet efterlyser relevanta initiativ i utbildningen och medierna som hjälp till att medborgarna ska kunna göra välgrundade val i Europaparlamentsvalet 2019.
61. Med tanke på att lobbning som bedrivs ensidigt och utan insyn innebär ett allvarligt hot mot det politiska beslutsfattandet och allmänintresset uppmanar Europaparlamentet alla EU-institutioner att eftersträva högsta möjliga normer för insyn, ansvarsskyldighet och integritet och oavlåtligt bekämpa tendenser att ignorera intressekonflikter som är till skada för en effektiv, rättvis och tillförlitlig beslutsprocess.
62. Europaparlamentet upprepar att Lissabonfördraget kan få EU att fungera åtskilligt bättre, framför allt om man gör fullständigt bruk av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och omröstning med kvalificerad majoritet i rådet. Parlamentet förespråkar i detta avseende allmän tillämpning av övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget. Parlamentet erinrar sig att det också går att använda mekanismen för fördjupat samarbete, framför allt för att fördjupa EMU, för att göra mer inom Gusp och för att åstadkomma ett kraftfullare samarbete om rättsliga och inrikes frågor.
63. Europaparlamentet betonar att gemenskapsmetoden är bäst lämpad för unionens verksamhet eftersom det är den enda metod som möjliggör insyn, effektivitet och omröstning med kvalificerad majoritet i rådet, och medlagstiftning på lika villkor för parlamentet och rådet, samt för att förhindra fragmentering av institutionernas ansvar och uppkomsten av en situation där institutionerna konkurrerar med varandra.
64. Europaparlamentet anser att det är både en risk för gemenskapsmetoden och ett brott mot fördragen att Europeiska rådet under de senaste åren alltmer börjat ta till mellanstatliga utvägar. Parlamentet erinrar om att Lissabonfördraget föreskriver att Europeiska rådets medlemmar skilt för sig är ansvariga inför sina egna nationella parlament, men kollektivt ansvariga endast inför sig själva, och att de nationella parlamenten därför måste vara medvetna om sitt särskilda politiska ansvar för utövandet av fullständig demokratisk kontroll över sina representanter i Europeiska rådet.
65. Europaparlamentet understryker att det när allt kommer omkring krävs fördragsändringar för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för en demokratisk och välfungerande union.
66. Europaparlamentet är fast beslutet att använda sig av alla sina verktyg och resurser för att fungera som drivkraft i en förnyad demokratisk process för reformering av Europeiska unionen.
°
° °
67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.