Plenarhandling
2.5.2011
*
BETÄNKANDE
om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
( KOM(2010)0522 – C7‑0396/2010 – 2010/0276(CNS) )
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Diogo Feio
PR_CNS_art55am
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...................5
YTTRANDE FRÅN utskottet för rättsliga frågor...........................................26
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor...35
ÄRENDETS GÅNG..................................................................................................................51
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
( KOM(2010)0522 – C7‑0396/2010 – 2010/0276(CNS) )
(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet ( KOM(2010)0522 ),
– med beaktande av artikel 126.14 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7‑0396/2010),
– med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,
– med beaktande av yttrandet av Europeiska centralbanken av den 16 februari 2011[1].
– med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor ( A7‑0179/2011 ).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Kommissionen uppmanas att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra sitt utkast.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
PARLAMENTETS ÄNDRINGAR[2]*
till kommissionens förslag till
---------------------------------------------------------
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr …/…
om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.14, andra stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3],
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1) Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik inom unionen bör enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innebära att man följer riktlinjerna om stabila priser, sunda och balanserade offentliga finanser och monetära förhållanden samt en stabil betalningsbalans, i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och social sammanhållning, samt målen som fastställts i EU- och EUF‑fördragen, samtidigt som fördragens övergripande klausuler respekteras.
(2) Inledningsvis utgick stabilitets- och tillväxtpakten från rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott samt Europeiska rådets resolution av den 17 juni 1997 om stabilitets- och tillväxtpakten. Förordningarna (EG) nr 1466/97 och (EG) nr 1467/97 ändrades år 2005 genom förordningarna (EG) nr 1055/2005 respektive (EG) nr 1056/2005. Dessutom antogs rådets rapport av den 20 mars 2005 om ”Att förbättra genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten”.
(2a) Denna förordning bör inte påverka utövandet av sådana grundläggande rättigheter som erkänns i medlemsstaterna och i unionsrätten. Den bör inte heller påverka rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis som respekterar unionsrätten.
(2b) En heltäckande och integrerad lösning på euroområdets skuldkris är nödvändig eftersom en punktinsatsmetod hittills inte har fungerat.
(2c) Medlemsstaternas politiska svar på bedömningar, beslut, rekommendationer och varningar från kommissionen eller rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör beaktas i) i förfarandena för kontroll av efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande och korrigerande delar, ii) i verkställighetsåtgärderna för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet, iii) för att säkerställa att villkor relaterade till anslag från Europeiska valutafonden är korrekt anpassade till medlemsstaternas särdrag och att den ekonomiska politiken är på rätt spår, och iv) för att säkerställa att det finansiella stödet från Europeiska valutafonden till medlemsstaterna kommer att lindra de ekonomiska anpassningschockerna, hjälpa medlemsstaterna att undvika statsbankrutt, förhindra kostnader för andra länder genom spridning och garantera finansiell stabilitet i euroområdet som helhet.
(2d) Kommissionen bör få en starkare och mer oberoende roll i förfarandet för förstärkt övervakning. Detta gäller medlemsstatsspecifika bedömningar, övervakningsinsatser, övervakningsbesök, rekommendationer och varningar. Dessutom måste rådets roll minskas i de etapper som leder till potentiella sanktioner, och omröstningen med omvänd kvalificerad majoritet i rådet måste användas där så är möjligt i enlighet med EUF-fördraget. Den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten och företrädarna för de medlemsstater som inte följer rådets rekommendationer att vidta korrigerande åtgärder i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten eller åtgärder vid alltför stora makroekonomiska obalanser bör inte delta i omröstningen.
(3) Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda och hållbara offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. Genomförandet bör därför mätas i jämförelse med förmågan att uppnå dessa mål.
(4) Den gemensamma ramen för ekonomisk styrning behöver förbättras, även genom en bättre budgetövervakning. Detta ligger i linje med den höga integrationsgraden mellan medlemsstaternas ekonomier ▌i Europeiska unionen och särskilt i euroområdet.
(4a) Den ekonomiska utvecklingen i unionen har skapat nya problem för den nationella finanspolitiken och har särskilt belyst behovet av enhetliga minimikrav för reglerna och förfarandena i medlemsstaternas budgetstruktur.
(4b) Ramen för förbättrad ekonomisk styrning bör bygga på flera sammanlänkade politiska åtgärder för hållbar tillväxt och sysselsättning, vilka måste vara inbördes samstämda, i synnerhet en unionsstrategi för tillväxt och sysselsättning som särskilt är inriktad på att utveckla och förstärka den inre marknaden, främja internationella handelsförbindelser och konkurrenskraft, en effektiv ram för att förebygga och korrigera alltför stora underskott i de offentliga finanserna (stabilitets- och tillväxtpakten), en stabil ram för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, minimikrav för nationella budgetramar, förstärkt reglering och tillsyn av finansmarknaderna (inbegripet Europeiska systemrisknämndens makrotillsyn) och en trovärdig permanent krislösningsmekanism.
(4c) Att uppnå och upprätthålla en dynamisk inre marknad bör betraktas som en central aspekt av en ekonomisk och monetär union som fungerar väl och friktionsfritt.
(4d) Stabilitets- och tillväxtpakten och unionens ram för ekonomisk styrning som helhet bör komplettera och vara förenliga med en unionsstrategi för tillväxt och skapande av sysselsättning som syftar till att stärka unionens konkurrenskraft. Miljöansvar, sociala framsteg och stabilitet, samt utveckling och stärkande av den inre marknaden bör också omfattas av denna ram. Dessa samband bör i princip inte medge undantag från stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser.
(4e) En förstärkt ekonomisk styrning bör åtföljas av en större demokratisk legitimitet för ekonomisk styrning i unionen, vilket bör uppnås genom att Europaparlamentet och de nationella parlamenten i högre grad och i ett tidigare skede involveras i all samordning av den ekonomiska politiken.
(4f) Medlemsstaterna bör föreskriva budgetåtgärder, såsom nationella budgetbestämmelser, som respekterar principerna i rådets direktiv 2011/…/EU [om krav på medlemsstaternas budgetramar], och att offentliga institutioner, som är helt oberoende, deltar i budgetprocessen och i den medelfristiga budgetramen. Nationella budgetbestämmelser bör komplettera medlemsstaternas åtaganden inom stabilitets- och tillväxtpakten. Nationella institutioner bör spela en mer framträdande roll i budgetövervakningen för att stärka det nationella ansvaret, stärka kontrollen av efterlevnaden genom den nationella allmänheten och komplettera den ekonomiska och politiska analys som görs på EU-nivå.
(4g) Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bör spela en viktig roll för genomförandet av kravet i artikel 121.1 i EUF-fördraget att medlemsstaterna ska betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse och samordna denna politik i enlighet därmed. Transparens, ansvars- och redovisningsskyldighet och oberoende tillsyn är centrala delar av en förstärkt ekonomisk styrning. Rådet och kommissionen bör offentliggöra och förklara skälen för sina ståndpunkter och beslut vid lämpliga tidpunkter under samordningen av den ekonomiska politiken. De nationella budgetramarna bör inbegripa upprättandet och stärkandet av rollen för oberoende budgetorgan och säkerställa att transparent budgetstatistik publiceras.
(4h) Utan att det påverkar rättigheterna och skyldigheterna enligt EUF-fördraget, bör de medlemsstater som inte har euron som valuta ha rätt att tillämpa lagstiftningen om ekonomisk styrning.
(4i) Erfarenheterna och misstagen från det första årtiondet med den ekonomiska och monetära unionen visar att det behövs en förbättrad ekonomisk styrning inom unionen, som bör bygga på ett större nationellt ansvar för gemensamt överenskomna regler och åtgärder och på solidare ramar för övervakning på EU‑nivå av den nationella ekonomiska politiken.
(4j) Kommissionen och rådet bör vid tillämpningen av denna förordning beakta alla relevanta faktorer och den ekonomiska och budgetmässiga situationen i de berörda medlemsstaterna, särskilt huruvida de är föremål för ett EU/IMF‑anpassningsprogram. Dessutom bör en övergångsperiod införas så att medlemsstaterna kan anpassa sin politik till vissa bestämmelser i denna förordning.
(4k) I artikel 3 i protokollet (nr 12) om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördragen föreskrivs att medlemsstaterna ska säkerställa att nationella förfaranden på budgetområdet gör det möjligt för dem att uppfylla de förpliktelser inom detta område som följer av fördragen. De medlemsstater som har euron som valuta bör därför förankra målen för unionens budgetpolitik i nationell lagstiftning, och bör tillse att adekvata budgetförfaranden finns på plats för att uppfylla dessa mål.
(4l) Den permanenta krismekanismen bör antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och bygga på unionsmetoden i syfte att, å ena sidan, stärka parlamentets deltagande och förbättra den demokratiska ansvars- och redovisningsskyldigheten och, å andra sidan, stödja sig på kommissionens sakkunskaper, oberoende och opartiskhet.
(4m) Med tanke på marknadsvolatiliteten och nivåerna på räntedifferenserna mellan statsobligationer från vissa medlemsstater som har euron som valuta bör resoluta åtgärder vidtas för att försvara eurons stabilitet.
(4n) Europeiska valutafonden bör ha tre syften: den bör täcka en andel av medlemsstaternas statsskuld som kan betalas utan hot mot den finansiella stabiliteten i någon annan medlemsstat eller i euroområdet som helhet (eurovärdepapper), den bör hjälpa en medlemsstat som möter finansiella svårigheter med att lösa den kris som medlemsstaten har hamnat i (permanent krislösningsmekanism) och slutligen bör den uppbåda resurser för att finansiera investeringar som kan främja ekonomisk tillväxt (projektobligationer).
(4o) Medlemsstater som har euron som valuta bör sammanföra upp till [...] procent av statsskulden på basis av solidariskt ansvar (eurovärdepapper). Medan gemensamma emissioner skulle öka likviditeten för obligationerna på kapitalmarknaden, skulle det gemensamma ansvaret hjälpa de stater som möter allt större svårigheter att anskaffa kapital. Eurovärdepapper bör vara prioriterade i förhållande till nationella statspapper. De skulle kunna bidra till att främja euron som reservvaluta.
(4p) För att förbättra budgetdisciplinen bör länder med en trovärdig ekonomisk politik och budgetpolitik tillåtas låna upp till [...] procent av sin BNP, medan länder med en svagare ekonomisk eller budgetmässig situation skulle tvingas betala en premie/extra räntesats eller endast kunna låna en mindre andel av BNP i eurovärdepapper. I extrema fall, dvs. om ett medverkande land konsekvent för en ohållbar ekonomisk politik eller budgetpolitik bör dess deltagande i emissionen av eurovärdepapper avbrytas.
(4q) En europeisk valutafond, som förvaltas enligt unionsregler och finansieras i synnerhet med bötesintäkter, bör inrättas i syfte att säkra hela euroområdets finansiella stabilitet. Denna fond bör grundas på rådets beslut av den 9–10 maj 2010 och uttalandet från Eurogruppen av den 28 november 2010.
(5) Reglerna om budgetdisciplin och om hur den ska respekteras och efterlevnaden kontrolleras bör stärkas, särskilt genom att ge skuldernas och den övergripande hållbarhetens nivå och utveckling en mer framträdande roll.
(5a) Skuldkriterierna, inbegripet privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn, bör integreras bättre i varje steg av förfarandet vid alltför stora underskott så att de offentliga finansernas hållbarhet kan garanteras samtidigt som en lämplig nivå för offentliga investeringar bibehålls.
(5b) Konsolideringen av den inre marknaden är en grundläggande förutsättning för att den ekonomiska och monetära unionen ska kunna fungera korrekt och förstärkas. I detta hänseende måste man avlägsna de befintliga rättsliga och fysiska hindren för att skapa ett gemensamt europeiskt järnvägsområde, särskilt för godstrafiken.
(5c) Större balans bör säkerställas mellan ekonomiska hänsyn och det politiska handlingsutrymmet men reglerna bör även i fortsättningen vara enkla, transparenta och genomförbara.
(5d) En bedömning av de offentliga finansernas hållbarhet, bland annat skuldnivån, skuldprofilen (inbegripet löptid) och skuldutvecklingen ska mer eftertryckligt beaktas när det gäller konvergenstakten mot medlemsstatsspecifika budgetmål på medellång sikt som ska inkluderas i stabilitets- och konvergensprogrammen.
(5e) Som ett komplement till förfarandet vid alltför stora underskott bör det fastställas en tydlig, harmoniserad ram för att bedöma och övervaka skuldutvecklingen, inbegripet implicita skyldigheter och ansvarsförbindelser, t.ex. pensionsåtaganden och offentliga garantier (t.ex. avseende kapital, räntor eller inkomstflöden) för investeringar i finanssektorn och i offentlig-privata partnerskap samt sådana investeringars kostnader för den nationella budgeten under åren.
(5f) Strukturen för att kontrollera offentliga och privata skulder bör främja långsiktig tillväxt, ta vederbörlig hänsyn till budgetpolitikens konjunkturdämpande roll och förbättra investeringsvillkor och utveckla den inre marknaden, samtidigt som medlemsstatsspecifika prioriteringar och behov respekteras.
(6) För att det nuvarande förfarandet vid alltför stora underskott ska kunna genomföras utifrån både underskotts- och skuldkriteriet, krävs ▌ett numeriskt riktmärke som tar hänsyn till konjunkturcykeln för bedömningen av om den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten minskar i tillräcklig utsträckning och närmar sig referensvärdet i tillfredsställande takt, eller anses befinna sig i en situation av övergående avvikelse från den tillräckliga minskningstakten. Alla faktorer av betydelse bör beaktas vid bedömningen.
(6a) En försiktig och hållbar finanspolitik bör leda till att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna uppnås och att det även i fortsättningen respekteras. De medlemsstater som håller fast vid det medelfristiga budgetmålet bör därigenom få en säkerhetsmarginal gentemot referensvärdet för det offentliga underskottet på 3 % av BNP, vilket innebär snabba framsteg mot hållbara offentliga finanser, och samtidigt få budgetmässigt manöverutrymme, särskilt med tanke på behovet av offentliga investeringar.
(7) ▌ En avvikelse från det numeriska riktmärket för skuldminskning bör inte räcka för att fastställa att ett alltför stort underskott föreligger, utan alla faktorer av betydelse bör ▌beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget. Framför allt bedömningen av konjunktureffekten och sammansättningen av stock-/flödesjusteringar på skuldutvecklingen kan vara tillräckligt för att kunna utesluta att ett alltför stort underskott fastställs utifrån skuldkriteriet.
(7a) Inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del bör incitamentet för en försiktig och hållbar finanspolitik bestå i att en medlemsstat i euroområdet som inte genomför en tillräcklig budgetkonsolidering måste lämna en tillfällig räntebärande deposition. Detta bör ske när en medlemsstat, efter en första varning från kommissionen, fortsätter med en politik som även om den inte innebär en överträdelse av förbudet mot alltför stora underskott är oförsiktig och potentiellt skadlig för den ekonomiska och monetära unionens smidiga funktion, och när rådet därför utfärdar en rekommendation enligt artikel 121.4 i EUF-fördraget.
(8) När förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån underskottskriteriet och under de steg som leder fram till detta, bör utgifternas art, sammansättning och beskaffenhet, inbegripet utgifter för offentliga investeringar, och andra faktorer av betydelse beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i EUF‑fördraget, om den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten inte överskrider referensvärdet. Dessa faktorer bör alltid beaktas när förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån underskottskriteriet och under de steg som leder fram till detta.
(8a) Även när förekomsten av ett alltför stort underskott har fastställts bör alla relevanta faktorer beaktas under de följande skedena i förfarandet. Genomförandet av åtgärder för att öka den potentiella tillväxttakten på medellång sikt inom ramen för unionens gemensamma tillväxtstrategi bör i synnerhet beaktas på ett lämpligt sätt när man fastställer, och eventuellt förlänger, tidsfristen för att korrigera det alltför stora överskottet.
(8b) När man beaktar reformer av pensionssystemen bland de relevanta faktorerna bör huvudkriteriet vara huruvida de förbättrar hållbarheten på lång sikt i pensionssystemet generellt, utan att öka riskerna för budgetsituationen på medellång sikt.
(9) I kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget bör det nationella finanspolitiska ramverkets kvalitet bedömas på lämpligt sätt, eftersom detta spelar en avgörande roll för att främja finanspolitisk konsolidering och hållbara offentliga finanser. Man bör därvid även ta hänsyn till de minimikrav som fastställs i rådets direktiv [om krav på medlemsstaternas budgetramar] liksom andra överenskomna önskvärda krav på budgetdisciplin.
(10) Övervakningen av om rådets rekommendationer om korrigering av alltför stora överskott följs bör underlättas genom att dessa specificerar årliga finanspolitiska mål, som överensstämmer med den begärda förbättringen av de offentliga finanserna i konjunkturrensade termer, exklusive finanspolitiska engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder. I detta sammanhang bör det årliga riktmärket motsvarande 0,5 % av BNP uppfattas som årsmedelvärde.
(11) Vid bedömningen av effektiva åtgärder vore det en fördel att använda följandet av offentliga utgiftsmål som utgångspunkt tillsammans med genomförandet av andra planerade särskilda åtgärder på intäktssidan.
(12) Vid bedömningen av om tidsfristen exceptionellt bör förlängas för att korrigera ett alltför stort underskott, bör ▌hänsyn tas till omfattande och allvarliga konjunkturnedgångar eller exceptionella omständigheter i en medlemsstat.
(13) Tillämpningen av ekonomiska sanktioner och incitament bör skärpas i syfte att följa rekommendationer enligt artikel 126.9.
(14) För att säkerställa att deltagande medlemsstater följer unionens ramverk för den finanspolitiska tillsynen, bör regelbaserade incitament och sanktioner utformas utifrån artikel 136 i EUF-fördraget för att åstadkomma rättvisa, punktliga och effektiva mekanismer för följande av stabilitets- och tillväxtpaktens regler.
(14a) Ekonomiskt och politiskt känsligare incitament och sanktioner bör ta vederbörlig hänsyn till det nationella underskottets och den nationella skuldens struktur (inbegripet implicita skyldigheter), ”konjunkturcykeln”, i syfte att undvika en konjunkturförstärkande finanspolitik, samt den strukturella sammansättningen av de offentliga inkomster och utgifter som behövs för tillväxtfrämjande strukturreformer.
(14b) Vid genomförandet av den regelbaserade ramen i stabilitets- och tillväxtpakten bör kommissionen och rådet ta vederbörlig hänsyn till den kompletterande ramen hos den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller andra permanenta krismekanismer som inrättats enligt artikel 136.3 i EUF-fördraget (europeiska stabilitetsmekanismen). Om medlemsstaterna uppfyller kriterierna för att använda sådana mekanismer kan kommissionen och rådet uppmana dem att lämna in den ansökan som behövs.
(14c) Incitament för och sanktioner mot medlemsstater i euroområdet bör genomdrivas och tillämpas med hänsyn till de mycket nära kopplingarna till medlemsstater utanför euroområdet, särskilt de medlemsstater som förväntas bli en del av detta område, som en del av det nya multilaterala tillsynssystemet och stabilitets- och tillväxtpaktens förstärkta instrument, särskilt tydligare fokus på budgetmål på medellång sikt.
(14d) Rådet och kommissionen bör offentliggöra sina ståndpunkter och beslut vid lämpliga tidpunkter under samordningen av den ekonomiska politiken – alltid med vederbörligt iakttagande av bestämmelserna i fördraget – så att ett effektivt kollegialt tryck kan åstadkommas, och Europaparlamentet bör kunna uppmana den berörda medlemsstaten att förklara sina beslut och politiska åtgärder inför parlamentets ansvariga utskott.
(14e) Kommissionens årliga politiska rekommendationer bör diskuteras i Europaparlamentet innan diskussionerna i rådet inleds.
(14f) De böter som indrivits i enlighet med artikel 12 i denna förordning bör utgöra sådana andra inkomster som avses i artikel 311 i EUF-fördraget, och bör föras till en permanent krismekanism för de medlemsstater som har euron som valuta. Tills denna mekanism har inrättats bör böterna avsättas till finansieringsinstrument med riskdelning för EU-relevanta projekt som finansieras av Europeiska investeringsbanken i enlighet med bestämmelserna i det till fördragen fogade protokollet (nr 5) om Europeiska investeringsbankens stadga.
(15) Vid hänvisningarna i förordning (EG) nr 1467/97 bör det beaktas att artikelnumreringen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är ny och att rådets förordning (EG) nr 3605/93 ersatts med rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
(16) Förordning (EG) nr 1467/97 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1467/97 ska ändras på följande sätt.
1. Artikel 1 ska ersättas med följande:
”Artikel 1
1. Bestämmelserna i denna förordning ska påskynda och förtydliga tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. Syftet med förfarandet vid alltför stora underskott är att förhindra alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och att i de fall underskott uppstår bidra till att de omgående korrigeras, varvid iakttagandet av budgetdisciplin granskas med utgångspunkt från kriterierna offentliga underskott och offentliga skulder.
Rådet ska använda omröstning med omvänd kvalificerad majoritet när det fattar beslut om antagande av rekommendationer och förelägganden utifrån kommissionens formella ståndpunkter enligt artikel 126 i EUF-fördraget.
▐
2. En medlemsstat med undantag får tillämpa de bestämmelser som gäller för deltagande medlemsstater i enlighet med denna förordning, och ska i sådant fall meddela kommissionen detta. Ett sådant meddelande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Den berörda medlemsstaten ska vid tillämpningen av denna förordning anses som deltagande medlemsstat från och med dagen efter ett sådant offentliggörande.”
2. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:
”1. Underskottet i den offentliga sektorns finanser ska anses överskrida referensvärdet undantagsvis enligt artikel 126.2 a andra strecksatsen i EUF‑fördraget, när det orsakas av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller när det orsakas av en allvarlig konjunkturnedgång.”
b) Följande punkt ▌ska läggas till:
”1a. När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet, ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i EUF‑fördraget om differensen till referensvärdet under de föregående tre åren, som riktmärke, har minskat med i genomsnitt en tjugondel per år, efter att en bedömning gjorts över en treårsperiod.
Kravet enligt skuldkriteriet ska också anses vara uppfyllt om budgetprognoserna från kommissionen anger att den föreskrivna minskningen i differensen kommer att inträffa under en treårsperiod som omfattar två år efter det sista året för vilket uppgifterna finns tillgängliga. För en medlemsstat som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott [datum för antagande av denna förordning - ska införas] och under en treårsperiod från korrigeringen av det alltför stora underskottet ska kravet enligt skuldkriteriet anses vara uppfyllt om den berörda medlemsstaten gör tillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla det enligt bedömningen i rådets yttranden om dess stabilitets- eller konvergensprogram.
Vid tillämpningen av riktmärket för skuldanpassning ska de relevanta faktorerna för varje land i enlighet med punkt 3 beaktas. I denna bedömning ska särskild uppmärksamhet fästas vid den fas av konjunkturcykeln som en medlemsstat befinner sig i.”
c) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. När kommissionen utarbetar en rapport i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget, ska den beakta alla faktorer av betydelse som anges i den artikeln, om de i betydande utsträckning påverkar bedömningen av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls av den berörda medlemsstaten. Rapporten ska på lämpligt sätt ta upp
– Det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt, särskilt tillväxtpotential och konjunkturutveckling, inflation, politiskt genomförande av unionens gemensamma tillväxtstrategi, och andra mål i enlighet med EUF-fördraget, förhindrande och korrigering av alltför stora makroekonomiska obalanser och den privata sektorns nettosparande.
– Utvecklingen avseende anpassningsbanan för att uppnå budgetmålen på medellång sikt (särskilt primära utgifter, offentliga investeringar ▌och de offentliga finansernas allmänna kvalitet, särskilt då de nationella budgetramarnas ändamålsenlighet), enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1466/97.
– Utvecklingen av de offentliga löpande utgifterna på medellång sikt ska också beaktas, särskilt deras stabilitet i reala termer.
– Rapporten ska ▌också innehålla en analys av den offentliga skuldställningen på medellång sikt, dess dynamik och hållbarhet (särskilt ▌riskfaktorer ▌ inklusive skuldernas löptids- och valutastruktur, stock-/flödesjusteringar och deras sammansättning, ackumulerade reserver och andra finansiella tillgångar; garantier särskilt till finanssektorn; och alla implicit relaterade skulder såsom privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn).
– Dessutom ska kommissionen vederbörligen och uttryckligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad bedömning av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls och som medlemsstaten har förelagt rådet och kommissionen ▌. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till budgetmässiga ansträngningar för att främja internationell solidaritet och uppnå unionens politiska mål, och framför allt skuld som uppstått i form av bilateralt och multilateralt stöd mellan medlemsstaterna i samband med åtgärder för att trygga den finansiella stabiliteten.
Särskild och uttrycklig hänsyn ska också tas till den finansiella bördan från rekapitaliseringsåtgärder och andra tillfälliga statliga stödåtgärder för den finansiella sektorn vid allvarliga finansiella störningar samt lån och garantier som beviljats andra medlemsstater och den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska stabiliseringsmekanismen.
När kommissionen utarbetar en rapport får den begära ytterligare information från den berörda medlemsstaten.
Vid bedömningen av om skuldkriteriet uppfylls ska dessa faktorer av betydelse endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott och alltför stora skulder enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget, men endast om den offentliga skuldkvoten håller på att minska under i genomsnitt tre år.”
d) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Kommissionen och rådet ska göra en övergripande balanserad bedömning av alla faktorer av betydelse, i vilken utsträckning de påverkar bedömningen av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls av den berörda medlemsstaten. Faktorer av betydelse ska på lämpligt sätt beaktas både under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget, nämligen att bekräfta att den berörda medlemsstaten ska bli föremål för förfarandet vid alltför stora underskott, eller att komma fram till den motsatta slutsatsen, eller under de följande stegen enligt artikel 126, som anges i artikel 2.5 och 2.6 i denna förordning. Om skuldkvoten överskrider referensvärdet, ska vid bedömningen av om skuldkriteriet uppfylls dessa faktorer endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget, om den övergripande principens bägge villkor uppfylls, nämligen att faktorerna av betydelse ska beaktas först när underskottet i de offentliga finanserna ligger nära referensvärdet och referensvärdet överskrids endast tillfälligt”.
da) Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Vid alla budgetbedömningar inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott ska kommissionen och rådet vederbörligen beakta genomförandet av pensionsreformer genom vilka det införs ett system med flera pelare, varav en obligatorisk, fullt ut finansierad pelare, som främjar hållbarheten på lång sikt för pensionssystemet utan att öka riskerna för de offentliga finanserna på medellång sikt och andra utgifter i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget.”
db) Följande punkt ska införas:
”5a. Dessa faktorer ska dock beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott vid bedömningen av om skuldkriteriet uppfylls.”
dc) Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Om rådet med beaktande av kommissionens ståndpunkt och på grundval av artikel 126.6 i EUF-fördraget, har avgjort att ett alltför stort underskott föreligger i en medlemsstat, ska rådet och kommissionen beakta de faktorer av betydelse som avses i punkt 3, eftersom de påverkar den berörda medlemsstatens situation, även under de följande skedena i förfarandet enligt artikel 126 i EUF-fördraget, inklusive de som anges i artiklarna 3.5 och 5.2 i denna förordning, särskilt under fastställandet, av en tidsfrist för att korrigera det alltför stora underskottet, och i förekommande fall en förlängning av denna. Dessa faktorer av betydelse ska emellertid inte beaktas när det gäller rådets beslut enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget om att rådet ska upphäva samtliga eller vissa av sina beslut enligt artikel 126.6 till 126.9 och 126.11 i EUF-fördraget.”
e) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Om en medlemsstat har ett alltför stort underskott som överskrider referensvärdet och detta återspeglar genomförandet av en pensionsreform, genom vilken ett system införs med flera pelare varav en obligatorisk fullt ut finansierad pelare, ska kommissionen och rådet även ta hänsyn till reformens kostnad ▌när de bedömer utvecklingen av siffrorna för ▌underskott i förfarandet vid alltför stora underskott så länge som underskottet inte väsentligt överskrider en nivå som kan anses ligga nära referensvärdet och skuldkvoten inte överskrider referensvärdet, på villkor att den övergripande finanspolitiska hållbarheten bibehålls. ▌Nettokostnaden ska också beaktas vid rådets beslut enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget om att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut enligt artikel 126.6 till 126.9 och 126.11 i EUF‑fördraget, om underskottet har minskat väsentligt och kontinuerligt och nått en nivå som ligger nära referensvärdet ▌.”
2a. Följande avsnitt ska införas:
”AVSNITT 1a
EKONOMISK DIALOG
Artikel 2a
I syfte att förstärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och medlemsstaternas parlament och regeringar eller andra relevanta organ samt för att säkerställa större transparens och ansvars- och redovisningsskyldighet, får Europaparlamentets behöriga utskott anordna offentliga debatter och utfrågningar, särskilt i samband med artikel 126.8 i EUF-fördraget, om den makroekonomiska övervakning och budgetövervakning som rådet och kommissionen utövar.”
3. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
(-a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
1. Inom 10 dagar efter det att kommissionen har antagit en rapport som utarbetats enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget ska Ekonomiska och finansiella kommittén yttra sig i enlighet med artikel 126.4 i EUF-fördraget.”
a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Kommissionen ska fullt ut beakta yttrandet enligt punkt 1, och om den anser att ett alltför stort underskott föreligger ska den avge ett yttrande och en rekommendation till rådet i enlighet med artikel 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget och informera Europaparlamentet och parlamentet i den berörda medlemsstaten.”
b) ▌Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Rådet ska avgöra om ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 126.6 i EUF-fördraget, i regel inom två månader efter de rapporteringstillfällen som föreskrivs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009. När rådet avgör om ett alltför stort underskott föreligger ska det samtidigt ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget.”
c) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. I rådets rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget ska det fastställas en tidsfrist på högst sex månader, inom vilken den berörda medlemsstaten ska vidta effektiva åtgärder. Om omständigheterna är allvarliga får tidsfristen för effektiva åtgärder förkortas till tre månader. I rådets rekommendation ska det även fastställas en tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet, vilken ska slutföras under det år som följer på året då underskottet fastställdes, om inte särskilda omständigheter föreligger. I sin rekommendation ska rådet begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en minskning av underskottet med minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder som direkt eller indirekt påverkar budgeten, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen.”
d) Följande punkt ▌ska läggas till:
”4a. Inom den tidsfrist som avses i punkt 4 ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget. Rapporten ska innehålla mål för de offentliga utgifterna och för diskretionära inkomster, även deras nivå och utveckling, som är förenliga med rådets rekommendationer enligt artikel 126.7 i EUF‑fördraget, samt uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits och vilken typ av åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål. Kommissionen får begära ytterligare rapportering från den berörda medlemsstaten. Rapporten ska offentliggöras.”
da) Följande punkt ska införas:
”4b. Europaparlamentets behöriga utskott kan bjuda in en företrädare för den berörda medlemsstaten för att inför utskottet förklara den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och ange vilka åtgärder man avser att vidta för att komma tillrätta med det alltför stora underskottet. Medlemsstaten får också av samma skäl begära att bli inbjuden till Europaparlamentet.”
e) Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en allvarlig ekonomisk nedgång enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1466/97 får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, på villkor att detta inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.”
4. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Rådets beslut att offentliggöra sina rekommendationer, när det finner att inga effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget, ska fattas omedelbart efter utgången av den tidsfrist som har fastställts enligt artikel 3.4 i denna förordning. Samtidigt ska rådet, på förslag från kommissionen, lämna en formell rapport till Europeiska rådet.”
b) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Vid bedömningen av om effektiva åtgärder har vidtagits till följd av dess rekommendationer enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget ska rådet grunda sitt beslut på den rapport som lämnats av den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 3.4a i denna förordning, på dess genomförande samt på andra offentliggjorda beslut av den berörda medlemsstatens regering.
När rådet i enlighet med artikel 126.8 finner att den berörda medlemsstaten har underlåtit att vidta effektiva åtgärder, ska det rapportera detta till Europeiska rådet.
Kommissionen kan genomföra övervakningsbesök på plats i enlighet med artikel 10a. För deltagande medlemsstater, och medlemsstater som deltar i ERM2, ska sådana besök genomföras i samarbete med Europeiska centralbanken. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultatet av besöket, och ska offentliggöra resultatet.
2a. Europaparlamentet ska underrättas om de förhållanden som beskrivs i punkterna 1 och 2.”
5. Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska fattas inom två månader efter det beslut i vilket rådet har fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 126.8. I föreläggandet ska rådet begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en årlig minskning av underskottet med minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder som direkt eller indirekt påverkar budgeten, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen. Rådet ska också ange åtgärder som främjar att dessa mål uppnås.”
b) Följande punkt 1a ska läggas till:
”1a. Efter kommissionens föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska den berörda medlemsstaten rapportera till Europaparlamentet, kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets föreläggande. Rapporten ska innehålla mål för de offentliga utgifterna och för diskretionära intäkter, även deras nivå och utveckling, och vidare information om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets specifika rekommendationer, så att rådet vid behov kan fatta beslut i enlighet med artikel 6.2 i denna förordning. Kommissionen ska genom övervakningsbesök i enlighet med artikel 10a följa och utvärdera de anpassningsåtgärder som vidtagits för att tackla det alltför stora underskottet, och utarbeta en rapport till rådet. Rapporten ska offentliggöras.”
ba) Följande punkt ska införas:
”1b. Europaparlamentets behöriga utskott kan bjuda in den berörda medlemsstaten för att inför utskottet förklara den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och ange vilka åtgärder man avser att vidta för att komma till rätta med det alltför stora underskottet. Medlemsstaten får också av samma skäl begära att bli inbjuden till Europaparlamentet.”
c) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter att rekommendationen antagits, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som anges i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en ▌allvarlig ekonomisk nedgång får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget på villkor att en sådan reviderad rekommendation inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.”
6. Artikel 6 ska ersättas med följande:
”Artikel 6
1. Vid bedömningen av om effektiva åtgärder har vidtagits med anledning av dess föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget ska rådet grunda sitt beslut på den rapport som den berörda medlemsstaten lämnat i enlighet med artikel 5.1a i denna förordning, på dess genomförande samt på andra offentliggjorda beslut av den berörda medlemsstatens regering liksom på resultatet av den kommissionsrapport som anges i artikel 5.1a.
2. När villkoren för att tillämpa artikel 126.11 i EUF-fördraget är uppfyllda, ska rådet ålägga sanktioner enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget. Ett sådant beslut ska fattas senast två månader efter rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget.”
7. ▌Artikel 7 ska ersättas med följande:
”Artikel 7
”Om en deltagande medlemsstat underlåter att följa rådets på varandra följande beslut enligt artikel 126.7 och 126.9 i EUF-fördraget ska rådets beslut om att ålägga sanktioner i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget i regel fattas inom sexton månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009. Om artikel 3.5 eller 5.2 i denna förordning tillämpas, ändras tidsfristen på sexton månader i enlighet med detta. Ett påskyndat förfarande ska användas om det rör sig om ett avsiktligt planerat underskott som enligt rådets beslut är alltför stort. Europaparlamentets behöriga utskott får uppmana medlemsstaten att rapportera inför parlamentets behöriga utskott.”
7a. Följande artikel ska införas:
”Artikel 7a
Möten mellan parlament
Alltid när det anordnas ett möte mellan Europaparlamentets behöriga utskott och en medlemsstat för att förklara en ståndpunkt, en begärd åtgärd eller avvikelser från kraven i denna, ska mötet hållas under överinseende av antingen
a) Europaparlamentet,
b) medlemsstatens parlament, eller
c) parlamentet i den medlemsstat som för tillfället innehar ordförandeskapet för unionen.”
8. Artikel 8 ska ersättas med följande:
”Artikel 8
Rådets beslut att skärpa sanktionerna i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget ska fattas senast två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009. Rådets beslut att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget ska fattas, efter samråd med Europaparlamentet, så snart som möjligt och under inga omständigheter senare än två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009.”
9. I artikel 9.3 ska hänvisningen till ”artikel 6” ersättas med en hänvisning till ”artikel 6.2”.
10. Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
a) Inledningsfrasen till punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Kommissionen och rådet ska regelbundet övervaka genomförandet av de åtgärder som har vidtagits.”
aa) Följande punkt ska införas:
”1a. Kommissionen och rådet ska rapportera sina resultat i enlighet med punkt 1 till Europaparlamentet.
b) I punkt 3 ska hänvisningen till ”förordning (EG) nr 3605/93” ersättas med en hänvisning till ”förordning (EG) nr 479/2009”.
10a. Följande artikel ska införas:
”Artikel 10a
1. Kommissionen ska se till att det förs en ständig dialog med medlemsstaternas myndigheter i enlighet med målen i denna förordning. I detta syfte ska kommissionen genomföra besök i alla medlemsstater för en regelbunden dialog och, vid behov, övervakning.
Kommissionen får, om den anser det lämpligt, inbjuda företrädare för Europeiska centralbanken eller andra relevanta institutioner att delta i dialog- och övervakningsbesöken.
2. När kommissionen organiserar dialog- och övervakningsbesök, ska den när så är lämpligt översända sina preliminära resultat till den berörda medlemsstaten för synpunkter.
3. Kommissionen ska i samband med dialogbesök granska den aktuella ekonomiska situationen i medlemsstaten och fastställa eventuella risker och svårigheter när det gäller att uppfylla målen i denna förordning.
4. Kommissionen ska i samband med övervakningsbesök följa upp processerna och kontrollera att åtgärder vidtagits i överensstämmelse med rådets och kommissionens beslut i enlighet med målen i denna förordning. Övervakningsbesök ska enbart genomföras i undantagsfall och bara då det föreligger betydande risker eller svårigheter när det gäller att uppnå dessa mål.
5. Kommissionen ska informera Ekonomiska och finansiella kommittén om orsakerna till övervakningsbesöken.
6. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta dialog- och övervakningsbesöken. Medlemsstaterna ska på begäran av kommissionen och på frivillig basis se till att alla relevanta nationella myndigheter bistår vid förberedelsen och genomförandet av dialog- och övervakningsbesök.”
11. Artikel 11 ska ersättas med följande:
”Artikel 11
När rådet beslutar att tillämpa sanktioner mot en deltagande medlemsstat i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget, ska som regel böter åläggas. Rådet får besluta att komplettera dessa böter med övriga åtgärder enligt artikel 126.11 i EUF-fördraget.
Europaparlamentets behöriga utskott får, inom tre månader från det datum då de sanktioner som avses i punkt 1 tillkännagavs, uppmana den berörda medlemsstaten att inför utskottet förklara varför den trots utfärdade varningar inte har åtgärdat det alltför stora underskottet. Medlemsstaten får också av samma skäl begära att bli inbjuden till Europaparlamentet.”
12. Artikel 12 ska ersättas med följande:
”Artikel 12
1- Böter ska omfatta en fast del motsvarande 0,2 % av BNP och en rörlig del. Fastställandet av den rörliga delen ska baseras på en utvärdering som rådet ska göra av huruvida den deltagande medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder. Om rådet anser att medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder ska inte någon rörlig del tillämpas. Beslutet att inte tillämpa den rörliga delen ska antas med kvalificerad majoritet. Om medlemsstaten inte anses ha vidtagit effektiva åtgärder ska den rörliga delen motsvara en tiondel av skillnaden mellan underskottet i procent av BNP under det föregående året och antingen referensvärdet för offentliga underskott eller, om den bristande budgetdisciplinen även omfattar skuldkriteriet, det saldo i de offentliga finanserna som andel av BNP som skulle ha uppnåtts samma år enligt föreläggandet i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget.
2. Varje därpå följande år, fram till dess att beslutet upphävs om förekomsten av ett alltför stort underskott, ska rådet bedöma om den berörda deltagande medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder med anledning av rådets föreläggande enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget. Rådet ska i sin årliga bedömning i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget besluta att skärpa sanktionerna, om den berörda deltagande medlemsstaten inte har följt rådets föreläggande. Om ytterligare böter beslutas, ska de beräknas på samma sätt som för den rörliga delen av böterna enligt punkt 1.
3. Inga enskilda bötesbelopp enligt punkterna 1 och 2 får överskrida en övre gräns på 0,2 % av BNP.”
13. Artikel 13 ska upphävas och hänvisningen till den i artikel 15 ska ersättas med en hänvisning till ”artikel 12”.
14. Artikel 16 ska ersättas med följande:
”Artikel 16
De böter som indrivits i enlighet med artikel 12 i denna förordning ska utgöra sådana andra inkomster som avses i artikel 311 i EUF-fördraget, och ska föras till en permanent krismekanism för de medlemsstater som har euron som valuta. Tills denna mekanism har inrättats ska böterna avsättas till finansieringsinstrument med riskdelning för EU-relevanta projekt som finansieras av Europeiska investeringsbanken i enlighet med bestämmelserna i det till fördragen fogade protokollet (nr 5) om Europeiska investeringsbankens stadga.”
14a. Följande artikel ska införas:
”Artikel 17a
1. Senast ...[4]Ü och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning.
2. Rapporten och eventuella åtföljande förslag ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
3. Om man i rapporten fastställer att det föreligger hinder för genomförandet av de regler och bestämmelser i fördragen som styr den ekonomiska och monetära unionen, ska kommissionen lämna de nödvändiga rekommendationerna till Europeiska rådet.
4. Artikel 2.1a ska inte tillämpas på en medlemsstat som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott den dag då denna förordning antas, förutsatt att den berörda medlemsstaten följer sitt stabilitets- eller konvergensprogram och rådets yttranden i samband därmed. Artikel 2.1a ska tillämpas först när förfarandet är avslutat.”
15. Alla hänvisningar till ”artikel 104” i förordningen ska ersättas med hänvisningar till ”artikel 126 i EUF-fördraget”.
16. I punkt 2 i bilagan ska hänvisningarna i kolumn I till ”artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 3605/93” ersättas med hänvisningar till ”artikel 3.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009”.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
För en medlemsstat som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott [datum för antagande av denna förordning - ska införas] och under en treårsperiod från korrigeringen av det alltför stora underskottet ska kravet enligt skuldkriteriet anses vara uppfyllt om den berörda medlemsstaten gör tillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla det enligt bedömningen i rådets yttranden om dess stabilitets- eller konvergensprogram.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i […].
På rådets vägnar
Ordförande
YTTRANDE FRÅN utskottet för rättsliga frågor
Sharon Bowles
Ordförande
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
BRYSSEL
Ärende: Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott ( KOM(2010)0522 – C7‑0396/2010 – 2010/0276(CNS) )
Med en skrivelse av den 4 mars 2011 begärde du i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle yttra sig över lämpligheten i den rättsliga grunden för olika lagstiftningsförslag där ändringar av den rättsliga grunden har föreslagits av ditt utskott, i egenskap av ansvarigt utskott, och/eller av utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Vid utskottssammanträdet den 12 april 2011 behandlade utskottet detta ärende.
Syftet med lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning är att tillgodose behovet av större samordning och närmare övervakning av den ekonomiska politiken i den ekonomiska och monetära unionen.
Paketet består av sex lagstiftningsförslag.
I bilagan återfinns en separat granskning för vart och ett av förslagen. För enkelhetens skull anges här utskottets slutsatser angående lämpligheten i den rättsliga grunden för varje enskilt fall:
– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser ( KOM(2010)0527 – 2010/0281(COD) )
Det enda syftet med förslaget till förordning är att bredda förfarandet för ekonomisk övervakning, vilket medges av artikel 121.6 i EUF-fördraget. Den rättsliga grunden förefaller sålunda vara lämplig.
– Förslag till rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk ( KOM(2010)0523 – 2010/0277(NLE) )
Det huvudsakliga syftet med detta förslag är att uppmuntra till ansvar för de offentliga finanserna genom minimikrav på de nationella ramverken och att säkerställa ett effektivt förfarande vid alltför stora underskott. Därför förefaller den rättsliga grund som kommissionen föreslagit, det vill säga tredje stycket i artikel 126.14 i EUF-fördraget, vara lämplig.
– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken ( KOM(2010)0526 – 2010/0280(COD) )
Syftet med detta förslag är att förstärka samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik. Det förefaller därför som att artikel 121.6 i EUF-fördraget är en lämplig rättslig grund för förslaget.
– Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott ( KOM(2010)0522 – 2010/0276(CNS) )
Med hänsyn till att det huvudsakliga syftet med detta förslag är att fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott är den enda lämpliga rättsliga grunden artikel 126.14 i EUF-fördraget.
– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet ( KOM(2010)0524 – 2010/0278(COD) )
Artikel 121.6 jämförd med artikel 136 i EUF-fördraget anses utgöra en lämplig rättslig grund.
– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet ( KOM(2010)0525 – 2010/0279(COD) )
Med tanke på att förslagets syfte är att stärka en effektiv korrigering av makroekonomiska obalanser i euroområdet utgör artikel 121.6 jämförd med artikel 136 i EUF-fördraget en lämplig rättslig grund.
Vid utskottssammanträdet den 12 april 2011 antog utskottet för rättsliga frågor enhälligt[5] följande rekommendationer.
Med vänlig hälsning
Klaus-Heiner Lehne
BilagaBilaga
Ärende: Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott ( KOM(2010)0522 – 2010/0276(CNS) )
Lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning består av sex lagstiftningsförslag som syftar till att förstärka samordningen och övervakningen av den ekonomiska politiken i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) i samband med Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen, vilka utgör en ny övervakningscykel där processerna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken sammanförs.
Två förslag rör förfarandet vid alltför stora underskott, båda har som grund artikel 126.14 i EUF-fördraget. Fyra förslag gäller det multilaterala övervakningsförfarandet och har som sin grund artikel 121.6. Två av de förslagen bygger på artikel 121.6 jämförd med artikel 136 i EUF-fördraget.
Dessa förslag utgör ett svar på de svagheter som det nuvarande systemet är behäftat med och som uppdagats i samband med den globala ekonomiska och finansiella krisen. Enligt kommissionen måste systemet stärkas för att ”befästa makroekonomisk stabilitet och hållbara offentliga finanser som en förutsättning för en varaktig produktions- och sysselsättningstillväxt”[6].
Förslagen följer två meddelanden[7] från kommissionen och en överenskommelse i Europeiska rådet från juni 2010 om behovet av förstärkt samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning lades fram den 29 september 2010.
Förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott håller för närvarande på att granskas av utskottet för ekonomi och valutafrågor, med Diogo Feio som föredragande. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor är rådgivande utskott (föredragande: David Casa). Europaparlamentet medverkar inom ramen för samrådsförfarandet.
Den rättsliga grunden för förordning (EG) nr 1467/97 är artikel 126.14.
Det ansvariga utskottet (ECON) har lagt fram ändringsförslag för att ändra den rättsliga grunden, från en enda rättslig grund bestående av artikel 121.14 till en ”flerdubbel” grund bestående av artikel 121.14 jämförd med artikel 136.
Bakgrund
Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 anses utgöra den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. I denna förordning anges bestämmelser för ett påskyndande och förtydligande av förfarandet vid alltför stora underskott, vilket definieras redan i artikel 126 i EUF-fördraget.
Avsikten är att förhindra allvarliga finanspolitiska misstag som kan äventyra de offentliga finansernas hållbarhet och potentiellt även hota EMU. Medlemsstaterna har därför en skyldighet att undvika alltför stora offentliga underskott, vilka fastställs enligt två huvudkriterier: underskott och skuld. Förfarandet vid alltför stora underskott (underskottsförfarandet), genom vilket förbudet mot alltför stora underskott verkställs, inbegriper ett antal successiva steg som ska vidtas. Systemet backas upp av en kontrollmekanism som föreskriver finansiella sanktioner om bestämmelserna i förordningen inte efterlevs.
Enligt kommissionens motivering[8] är det nödvändigt med en reform av den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten för att bemöta ett antal brister som blivit uppenbara i och med den ekonomiska och finansiella krisen. Följaktligen är förslaget särskilt inriktat på följande åtgärder:
– ”Skuldkriteriet i förfarandet vid alltför stora underskott måste bli tillämpligt i praktiken […].” Skuldutvecklingen ska följas mer noggrant och jämställas med underskottsutvecklingen.
– ”Kontrollen av efterlevnaden av reglerna stärks genom att det införs en rad nya finansiella sanktioner för medlemsstater i euroområdet som ska tillämpas mycket tidigare i förfarandet och enligt en graderad skala. […] För att minska risken för en godtycklig tillämpning föreslås en mekanism med ’omvänd röstning’ vid införandet av nya sanktioner under underskottsförfarandets successiva steg.”
Den föreslagna rättsliga grunden
I kommissionens förslag anges som grund artikel 126.14 i EUF-fördraget, som har följande lydelse:
Artikel 126.14
Protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördragen, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av det förfarande som beskrivs i denna artikel.
Rådet ska enhälligt, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska centralbanken, anta lämpliga bestämmelser som därefter ska ersätta det nämnda protokollet.
Om inte annat följer av övriga bestämmelser i denna punkt ska rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa närmare regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i det nämnda protokollet.
I ett ändringsförslag av ECON föreslås som rättslig grund artikel 126.14 i EUF-fördraget jämförd med artikel 136 i samma fördrag.
Artikel 136
1. För att den ekonomiska och monetära unionen ska fungera smidigt, och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen, ska rådet i enlighet med det tillämpliga förfarandet bland dem som anges i artiklarna 121 och 126, med undantag för det förfarande som anges i artikel 126.14, besluta om åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att
a) stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin,
b) för dessa medlemsstater utarbeta riktlinjer för den ekonomiska politiken och se till att de överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen, samt se till att de övervakas.
2. När det gäller de åtgärder som avses i punkt 1 får endast de rådsmedlemmar delta i omröstningen som företräder medlemsstater som har euron som valuta.
Kvalificerad majoritet av dessa rådsmedlemmar ska definieras i enlighet med artikel 238.3 a.
Domstolens synsätt
Enligt rättspraxis ska en åtgärd, i princip, baseras på bara en rättslig grund. Om bedömningen av en unionsåtgärd visar att det finns två avsikter med densamma eller att den har två beståndsdelar, och om en av dessa kan identifieras som den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan den andra endast är av underordnad betydelse, måste åtgärden ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen[9].
Endast om det visas att det finns flera avsikter med den aktuella åtgärden eller att den har flera beståndsdelar, vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra, ska en sådan rättsakt i undantagsfall antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga grunderna.[10]
Analys av den rättsliga grunden
Artikel 126 är en del av avdelning VIII i kapitel I i EUF-fördraget som handlar om ekonomisk politik. Däri anges vilka steg som ska följas av kommissionen och rådet när dessa tillämpar förfarandet vid alltför stora underskott (underskottsförfarandet). Enligt detta förfarande ska rådet och kommissionen övervaka de nationella underskotten och utfärda rekommendationer.
Enligt artikel 126.14 får rådet anta kompletterande åtgärder inom ramen för underskottsförfarandet i enlighet med ett särskilt förfarande (på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet).
Kapitel 4 i avdelning VIII innehåller särskilda bestämmelser för de medlemsstater som har euron som valuta. Enligt artikel 136 får rådet sålunda besluta om särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta, närmare bestämt att
– stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin, och
– utarbeta riktlinjer för politiken.
I artikel 136 understryks att dessa åtgärder ska antas ”i enlighet med det tillämpliga förfarandet bland dem som anges i artiklarna 121[11] och 126, med undantag för det förfarande som anges i artikel 126.14”.
Det förefaller som om artiklarna 126.14 och 136 i EUF-fördraget tillsammans ger lagstiftaren möjlighet att stärka den samordning och övervakning som anges i artiklarna 121 och 126 i EUF-fördraget[12] samt att fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av underskottsförfarandet.
Analys av förslaget. De föreslagna åtgärdernas syfte och innehåll
Som vi har sett ska en lagstiftningsåtgärd i princip ha en enda rättslig grund. Endast om det visas att det finns flera avsikter med den aktuella åtgärden eller att den har flera beståndsdelar, vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra, ska en sådan rättsakt i undantagsfall antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga grunderna.[13]
Det föreliggande förslaget syftar till att förändra och förbättra den mekanism som inrättats genom förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.
I sin motivering beskriver kommissionen de viktigaste punkterna för den planerade reformen enligt följande:
a) Skuldkriteriet i underskottsförfarandet ska göras tillämpligt i praktiken. Denna åtgärd är ett svar på den undanskymda roll som skulden hittills har spelat, trots att de två kriterierna (underskott och skuld) i teorin är jämställda.
b) Det införs en rad nya finansiella sanktioner för medlemsstater i euroområdet, som ska avskräcka från alltför stora underskott i de offentliga finanserna och, i de fall det ändå uppstår sådana, bidra till att de omgående korrigeras.
c) En tydligare och flexiblare ram för kommissionens eventuella rekommendationer.
Av detta framgår att de huvudsakliga ändamålen med förslaget är att avskräcka från och korrigera alltför stora underskott, förhindra allvarliga finanspolitiska misstag samt att fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.
Det står därmed klart att artikel 126.14 utgör en lämplig rättslig grund för det föreliggande förslaget.
Därför är det nödvändigt att ta ställning till om förslagets syften kan anses ha ett sådant samband att de inte kan åtskiljas och det ena inte är sekundärt i förhållande till det andra. Om så är fallet kan det vara möjligt att ha fler än en rättslig grund.
I skäl 14 i ingressen står det: ”För att säkerställa att deltagande medlemsstater följer unionens ramverk för den finanspolitiska tillsynen, bör regelbaserade sanktioner utformas utifrån artikel 136 i fördraget”. Även om det förefaller som att regelbaserade sanktioner är en viktig del av det system som föreslås, och att de bidrar till ett effektivt verkställande av underskottsförfarandet, finns det inget fog för att detta skulle utgöra huvudsyftet med den föreslagna förordningen.
Slutsats
Mot bakgrund av ovanstående förefaller artikel 126.14 i EUF-fördraget vara den enda lämpliga rättsliga grunden för detta förslag.
21.3.2011
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
( KOM(2010)0522 – C7-0396/2010 – 2010/0276(CNS) )
Föredragande: David Casa
KORTFATTAD MOTIVERING
Bakgrund
Den 29 september 2010 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket i syfte att förstärka den ekonomiska styrningen inom EU och euroområdet. Paketet består av sex förslag: fyra av dem behandlar de offentliga finanserna och innefattar en reform av stabilitets- och tillväxtpakten medan målet med de två nya förordningarna är att kartlägga och ta itu med framväxande makroekonomiska obalanser inom EU och euroområdet.
Kommissionen föreslår att medlemsstaternas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten förstärks och att samordningen av finanspolitiken skärps. I den så kallade preventiva delen av stabilitets- och tillväxtpakten har den nuvarande förordningen (EG) nr 1466/97 om ”förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken” ändrats i syfte att se till att medlemsstaterna följer en ”försiktig och ansvarsfull” finanspolitik under ekonomiskt goda tider för att bygga upp en nödvändig buffert inför sämre tider. I den så kallade korrigerande delen har dessutom ändringsförslag till förordning (EG) nr 1467/97 om ”förfarandet vid alltför stora underskott” lagts fram för att se till att skuldutvecklingen följs mer noggrant och jämställs med underskottsutvecklingen.
Vidare har ett direktiv med krav på medlemsstaternas budgetramar lagts fram för att uppmuntra till ansvar för de offentliga finanserna genom att sätta upp minimikrav för nationella finansramar och se till att de är förenliga med förpliktelserna enligt fördraget. För att stödja ändringarna i de preventiva och korrigerande delarna av stabilitets- och tillväxtpakten föreslog kommissionen också en skärpning av tillsynsmekanismerna för medlemsstaterna i euroområdet.
Iakttagelser
Detta förslag till yttrande berör kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, till vilket föredraganden föreslår följande ändringar:
- Förstärkningen av övervakningen av de offentliga finanserna bör alltid lyda under EU:s övergripande mål, och särskilt under kraven i artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som hör samman med främjandet av en hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning.
- Vid övervakningen av överensstämmelsen med reglerna om budgetdisciplin och då beslut fattas i detta syfte bör särskild hänsyn tas inte enbart till allvarliga ekonomiska utan också sociala nedgångar som kan påverka regeringarnas finansiella ställning.
- Möjligheten för medlemsstater som genomför strukturreformer att avvika från sina respektive medelfristiga budgetmål bör inte vara kopplad till pensionsreformer som syftar till att främja vissa modeller. Denna möjlighet bör i stället beviljas för de medlemsstater som genomför strukturreformer som bidrar till att bevara eller skapa arbetstillfällen och till att minska fattigdomen.
- De böter som drivits in från medlemsstater som inte efterlever sina respektive rekommendationer bör användas till att stödja EU:s långsiktiga investeringar och sysselsättningsmål och inte enbart utdelas till medlemsstater som inte omfattas av något förfarande vid alltför stora underskott, såsom kommissionen föreslår.
- Förstärkningen av den ekonomiska styrningen bör gå hand i hand med en skärpning av den demokratiska legitimiteten för den europeiska styrningen. Europaparlamentets roll bör i detta sammanhang stärkas för hela övervakningsprocessen. Regelbundna samråd med arbetsmarknadens parter och ett utökat deltagande för de nationella parlamenten är även en förutsättning för en trovärdig och transparent övervakningsram.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik inom unionen bör enligt fördraget innebära att man följer riktlinjerna om stabila priser, sunda offentliga finanser och monetära förhållanden samt en stabil betalningsbalans. | (1) Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik inom unionen bör enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innebära att man följer riktlinjerna om hög sysselsättningsnivå och social sammanhållning, stabila priser, sunda offentliga finanser och monetära förhållanden samt en stabil betalningsbalans. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1a) I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att unionen, vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet, ska beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 1b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1b) De åtgärder som antas under denna förordning ska vara helt förenliga med de övergripande bestämmelserna i EUF‑fördraget, nämligen artiklarna 7, 8, 9, 10 och 11, med artikel 153.5 i EUF‑fördraget samt med det protokoll (nr 26) om tjänster av allmänt intresse och i artikel 153.5 som bifogas fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. | (3) Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning, och den bör därför främja långsiktiga investeringar till förmån för en smart och hållbar tillväxt som inbegriper alla. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 4a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (4a) Den stärkta övervakningen av de offentliga finanserna bör dock bidra till unionens tillväxt- och sysselsättningsmål och bör vid en allvarlig konjunkturnedgång eller en betydande ökning av arbetslösheten kombineras med insatser för att stimulera ekonomin, skydd och skapande av sysselsättning och social sammanhållning, samtidigt som medlemsstaternas särskilda prioriteringar och behov respekteras. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 4b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (4b) Förstärkningen av den ekonomiska styrningen bör gå hand i hand med en skärpning av den demokratiska legitimiteten för europeisk styrning, vilket bör uppnås genom att Europaparlamentet och de nationella parlamenten i högre utsträckning och vid rätt tidpunkt deltar under hela förfarandena för samordningen av den ekonomiska politiken, och till fullo utnyttjar de instrument som fastställs i EUF‑fördraget, särskilt de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning – ändringsakt
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) Vid bedömningen av om tidsfristen bör förlängas för att korrigera ett alltför stort underskott, bör särskild hänsyn tas till omfattande och allvarliga konjunkturnedgångar. | (12) Vid bedömningen av om tidsfristen bör förlängas för att korrigera ett alltför stort underskott, bör särskild hänsyn tas till en allvarlig konjunkturnedgång eller en betydande ökning av arbetslösheten. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2 – led a
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 2 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”1. Underskottet i den offentliga sektorns finanser ska anses överskrida referensvärdet undantagsvis enligt artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget, när det orsakas av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller när det orsakas av en allvarlig konjunkturnedgång.” | ”1. Underskottet i den offentliga sektorns finanser ska anses överskrida referensvärdet undantagsvis enligt artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när det orsakas av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller när det orsakas av en allvarlig konjunkturnedgång eller en betydande ökning av arbetslösheten.” |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2 – led b
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 2 – punkt 1a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”1a. När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet, ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i fördraget om differensen till referensvärdet under de föregående tre åren har minskat med en tjugondel per år. Under en treårsperiod från och med den [date of entering into force of this Regulation - to be inserted] ska denna indikators retroaktiva natur beaktas vid tillämpningen.” | ”1a. När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet, ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i fördraget om differensen till referensvärdet under de föregående tre åren, som riktmärke, har minskat med i genomsnitt en tjugondel per år, efter att en bedömning gjorts över en treårsperiod. Under en treårsperiod från och med den ...* ska denna indikators retroaktiva natur beaktas vid tillämpningen.” |
| ____________ * EUT – för in datumet för denna förordnings ikraftträdande. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2 – led c
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 2 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”3. När kommissionen utarbetar en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget, ska den beakta alla faktorer av betydelse som anges i den artikeln. Rapporten ska på lämpligt sätt ta upp det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt (särskilt tillväxtpotential, rådande konjunkturförhållanden, inflation, alltför stora makroekonomiska obalanser) samt utvecklingen av de offentliga finanserna på medellång sikt (särskilt ansträngningar att konsolidera finanserna under ”goda tider”, offentliga investeringar, politiskt genomförande av unionens gemensamma tillväxtstrategi och de offentliga finansernas allmänna kvalitet, särskilt då följandet av rådets direktiv […] om krav på medlemsstaternas finanspolitiska ramverk). Rapporten ska vid behov också innehålla en analys av skuldställningen på medellång sikt (särskilt belysa riskfaktorer adekvat, inklusive skuldernas löptids- och valutastruktur, stock-/flödesjusteringar, ackumulerade reserver och andra offentliga tillgångar; garantier särskilt till finanssektorn; till åldrandet både explicit och implicit relaterade skulder samt privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn). Dessutom ska kommissionen vederbörligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad kvalitativ bedömning av överskridandet av referensvärdet och som medlemsstaten har förelagt kommissionen och rådet. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till budgetmässiga ansträngningar för att främja internationell solidaritet och uppnå unionens politiska mål, inklusive finansiell stabilitet.” | ”3. När kommissionen utarbetar en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget, ska den beakta alla faktorer av betydelse som anges i den artikeln. Rapporten ska på lämpligt sätt ta upp det sociala och ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt (särskilt tillväxtpotential, rådande konjunkturförhållanden, fattigdomsnivå, inkomstklyftor, arbetslöshet, inflation, alltför stora makroekonomiska obalanser) samt utvecklingen av de offentliga finanserna på medellång sikt (särskilt ansträngningar att konsolidera finanserna under ”goda tider”, offentliga investeringar, politiskt genomförande av unionens strategi för tillväxt och sysselsättning och de offentliga finansernas allmänna kvalitet, särskilt då följandet av rådets direktiv […] om krav på medlemsstaternas finanspolitiska ramverk). Rapporten ska vid behov också innehålla en analys av skuldställningen på medellång sikt (särskilt belysa riskfaktorer adekvat, inklusive skuldernas löptids- och valutastruktur, stock-/flödesjusteringar, ackumulerade reserver och andra offentliga tillgångar; garantier särskilt till finanssektorn; till åldrandet både explicit och implicit relaterade skulder samt privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn). Dessutom ska kommissionen vederbörligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad kvalitativ bedömning av överskridandet av referensvärdet och som medlemsstaten har förelagt kommissionen och rådet. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till budgetmässiga ansträngningar för att främja internationell solidaritet och uppnå unionens politiska mål, inklusive finansiell stabilitet.” |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2 – led da (nytt)
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 2 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| da) Punkt 5 ska ersättas med följande: |
| ”5. Vid alla budgetbedömningar inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott och förfarandet vid alltför stora skulder ska kommissionen och rådet vederbörligen beakta genomförandet av genomgripande strukturreformer av pensionssystemen eller de sociala trygghetssystemen, som främjar unionens tillväxtmål, eller reformer som genomförs till följd av rådets rekommendationer i enlighet med artikel 121 i EUF-fördraget.” |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2 – led e
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 2 – punkt 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”7. Om en medlemsstat har ett alltför stort underskott eller bryter mot skuldkriteriet enligt artikel 126.2 b i fördraget och detta återspeglar genomförandet av en pensionsreform, genom vilken ett system införs med flera pelare varav en obligatorisk fullt ut finansierad pelare, ska kommissionen och rådet även ta hänsyn till reformens kostnad för den offentligt förvaltade pelaren när de bedömer utvecklingen av siffrorna för alltför stora underskott och skulder. Om skuldkvoten överskrider referensvärdet, ska reformens kostnad bara beaktas om underskottet ligger nära referensvärdet. För detta ändamål ska under fem år från och med reformens ikraftträdande dess nettokostnads påverkan på underskotts- och skuldutvecklingen beaktas enligt en linjär degressiv skala. Oberoende av reformens ikraftträdande ska dessutom dess nettokostnads påverkan på underskotts- och skuldutvecklingen beaktas enligt samma linjära degressiva skala under en övergångsperiod på fem år från och med den [date of entry into force of this Regulation, to be inserted]. Den därvid beräknade nettokostnaden ska också beaktas vid rådets beslut enligt artikel 126.12 i fördraget om att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut enligt artikel 126.6 till 126.9 och 126.11 i fördraget, om underskottet har minskat väsentligt och kontinuerligt och nått en nivå som ligger nära referensvärdet och skulden börjar minska, fastän skuldkriteriets krav inte uppfylls. Det ska också beaktas om denna nettokostnad minskar genom att ovannämnda pensionsreform helt eller delvis upphävs.” | ”7. Om en medlemsstat har ett alltför stort underskott eller bryter mot skuldkriteriet enligt artikel 126.2 b i EUF-fördraget och detta återspeglar genomförandet av en pensionsreform, ska kommissionen och rådet även ta hänsyn till kostnaderna för dessa reformer när de bedömer utvecklingen av siffrorna för alltför stora underskott och skulder. Om skuldkvoten överskrider referensvärdet, ska reformens hela kostnad bara beaktas om underskottet ligger nära referensvärdet. För detta ändamål ska, från och med reformens ikraftträdande, dess nettokostnads påverkan på underskotts- och skuldutvecklingen beaktas enligt en linjär degressiv skala. Oberoende av reformens ikraftträdande ska dessutom dess nettokostnads påverkan på underskotts- och skuldutvecklingen beaktas enligt samma linjära degressiva skala från och med den [för in det datum då denna förordning träder i kraft]. Den därvid beräknade nettokostnaden ska också beaktas vid rådets beslut enligt artikel 126.12 i EUF-fördraget om att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut enligt artikel 126.6 till 126.9 och 126.11 i EUF‑fördraget, om underskottet har minskat väsentligt och kontinuerligt och nått en nivå som ligger nära referensvärdet och skulden börjar minska, fastän skuldkriteriets krav inte uppfylls. Det ska också beaktas om denna nettokostnad minskar genom att ovannämnda pensionsreformer helt eller delvis upphävs.” |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 3 – led c
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 3 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”4. I rådets rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i fördraget ska det fastställas en tidsfrist på högst sex månader, inom vilken den berörda medlemsstaten ska vidta effektiva åtgärder. I rådets rekommendation ska det även fastställas en tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet, vilken ska slutföras under det år som följer på året då underskottet fastställdes, om inte särskilda omständigheter föreligger. I rekommendationen ska rådet begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en årlig minsta förbättring på minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen.” | ”4. I rådets rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och efter samråd med Europaparlamentet ska det fastställas en tidsfrist på högst sex månader, inom vilken den berörda medlemsstaten ska vidta effektiva åtgärder. I rådets rekommendation ska det även fastställas en tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet, vilken ska slutföras under det år som följer på året då underskottet fastställdes, om inte särskilda omständigheter föreligger. I rekommendationen ska rådet, samtidigt som full hänsyn tas till artikel 9 i EUF‑fördraget, särskilt när det gäller främjande av hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning, och till unionens tillväxt- och sysselsättningsmål, begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en årlig minsta förbättring på minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen.” |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 3 – led e
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 3 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”5. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en omfattande och allvarlig ekonomisk nedgång får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget.” | ”5. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och oväntade negativa ekonomiska eller sociala händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen, får rådet på kommissionens rekommendation och efter samråd med Europaparlamentet besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska eller sociala händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en allvarlig konjunkturnedgång eller en betydande ökning av arbetslösheten får rådet på kommissionens rekommendation och efter samråd med Europaparlamentet också besluta om att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.” |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 5 – led a
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 5 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”1. Rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 126.9 i fördraget ska fattas inom två månader efter det beslut i vilket rådet har fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 126.8. I föreläggandet ska rådet begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en årlig minsta förbättring på minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen. Rådet ska också ange åtgärder som främjar att dessa mål uppnås.” | ”1. Rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska fattas, efter samråd med Europaparlamentet, inom två månader efter det beslut i vilket rådet har fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 126.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I föreläggandet ska rådet begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som enligt rekommendationens underliggande prognos som ett riktmärke motsvarar en årlig minsta förbättring på minst 0,5 % av BNP av sitt konjunkturrensade saldo, utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, för att korrigera det alltför stora underskottet inom tidsfristen i rekommendationen. Rådet ska också ange åtgärder som främjar att dessa mål uppnås.” |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 5 – led c
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 5 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”2. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med ett föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter att föreläggandet antagits, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt det reviderade föreläggandet som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sitt föreläggande, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en omfattande och allvarlig ekonomisk nedgång får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget.” | ”2. Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med ett föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och oväntade negativa ekonomiska eller sociala händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter att föreläggandet antagits, får rådet på kommissionens rekommendation och efter samråd med Europaparlamentet besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt det reviderade föreläggandet som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sitt föreläggande, föreligger oväntade negativa ekonomiska eller sociala händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en allvarlig konjunkturnedgång eller en betydande ökning av arbetslösheten får rådet på kommissionens rekommendation och efter samråd med Europaparlamentet också besluta om att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.” |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 6
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 6 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. När villkoren för att tillämpa artikel 126.11 i fördraget är uppfyllda, ska rådet ålägga sanktioner enligt artikel 126.11. Ett sådant beslut ska fattas senast fyra månader efter rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder enligt artikel 126.9.” | 2. När villkoren för att tillämpa artikel 126.11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är uppfyllda, ska rådet efter samråd med Europaparlamentet ålägga sanktioner enligt artikel 126.11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, samtidigt som full hänsyn tas till artikel 9 i EUF-fördraget, särskilt när det gäller främjande av hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning, och till unionens tillväxt- och sysselsättningsmål. Ett sådant beslut ska fattas senast fyra månader efter rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.” |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 7
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
7. I artikel 7 ska hänvisningen till ”artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3605/93” ersättas med en hänvisning till ”artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009”. | 7. Artikel 7 ska ersättas med följande: |
| ”7. Om en deltagande medlemsstat underlåter att följa rådets på varandra följande beslut enligt artikel 126.7 och 126.9 i EUF-fördraget ska rådets beslut om att ålägga sanktioner i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget fattas i regel inom sexton månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 479/2009, samtidigt som full hänsyn tas till artikel 9 i EUF-fördraget, särskilt när det gäller främjande av hög sysselsättningsnivå, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning, och till unionens tillväxt- och sysselsättningsmål. Om artikel 3.5 eller 5.2 i denna förordning tillämpas ändras tidsfristen på sexton månader i enlighet med detta. Ett påskyndat förfarande ska användas om det rör sig om ett avsiktligt planerat underskott som enligt rådets beslut är alltför stort.” |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 8
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Rådets beslut att skärpa sanktionerna i enlighet med artikel 126.11 i fördraget ska fattas senast två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009. Rådets beslut att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut i enlighet med artikel 126.12 i fördraget ska fattas så snart som möjligt och under inga omständigheter senare än två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009.” | Rådets beslut att skärpa sanktionerna i enlighet med artikel 126.11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska fattas efter samråd med Europaparlamentet senast två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009. Rådets beslut att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut i enlighet med artikel 126.12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska fattas så snart som möjligt och under inga omständigheter senare än två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 479/2009.” |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 10 – led a
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 10 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. Kommissionen och rådet ska rapportera sina resultat i enlighet med punkt 1 till Europaparlamentet. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 14
Förordning (EG) nr 1467/97
Artikel 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De böter som anges i artikel 12 i denna förordning ska utgöra andra inkomster enligt artikel 311 i fördraget och ska fördelas mellan de deltagande medlemsstater som inte har alltför stort underskott enligt artikel 126.6 i fördraget och som inte är föremål för ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt förordning (EU) nr […/…], i förhållande till deras andel av de berättigade medlemsstaternas totala bruttonationalinkomst (BNI).” | De böter som anges i artikel 12 i denna förordning ska utgöra andra inkomster enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ska användas genom en unionsmekanism för finansiell stabilitet till stöd för unionens långsiktiga investerings- och sysselsättningsmål.” |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Ändring av rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott | ||||||
Referensnummer | KOM(2010)0522 – C7-0396/2010 – 2010/0276(CNS) | ||||||
Ansvarigt utskott | ECON | ||||||
Yttrande Tillkännagivande i kammaren | EMPL 13.12.2010 |
|
|
| |||
Föredragande av yttrande Utnämning | David Casa 21.10.2010 |
|
| ||||
Behandling i utskott | 1.12.2010 | 25.1.2011 |
|
| |||
Antagande | 16.3.2011 |
|
|
| |||
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 39 4 1 | |||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Marije Cornelissen, Frédéric Daerden, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Rovana Plumb, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Sven Giegold, Thomas Händel, Antigoni Papadopoulou, Evelyn Regner | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Liam Aylward, Fiona Hall | ||||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Ändring av rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott | ||||||
Referensnummer | KOM(2010)0522 – C7-0396/2010 – 2010/0276(CNS) | ||||||
Begäran om samråd med parlamentet | 29.11.2010 | ||||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ECON 13.12.2010 | ||||||
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | BUDG 13.12.2010 | EMPL 13.12.2010 |
|
| |||
Inget yttrande avges Beslut | BUDG 20.10.2010 |
|
|
| |||
Föredragande Utnämning | Diogo Feio 21.9.2010 |
|
| ||||
Bestridande av den rättsliga grunden JURI:s yttrande | JURI 12.4.2011 |
|
|
| |||
Behandling i utskott | 26.10.2010 | 24.1.2011 | 22.3.2011 |
| |||
Antagande | 19.4.2011 |
|
|
| |||
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 29 7 10 | |||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Astrid Lulling, Arlene McCarthy, Íñigo Méndez de Vigo, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Marta Andreasen, Herbert Dorfmann, Robert Goebbels, Carl Haglund, Krišjānis Kariņš, Barry Madlener, Thomas Mann, Claudio Morganti, Andreas Schwab | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Karima Delli | ||||||
Ingivande | 2.5.2011 | ||||||