Plenarhandling
26.4.2012
***I
BETÄNKANDE
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål
( KOM(2011)0353 – C7‑0169/2011 – 2011/0156(COD) )
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Frédérique Ries
PR_COD_1amCom
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION 5
MOTIVERING 60
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi 64
YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 87
ÄRENDETS GÅNG 110
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål
( KOM(2011)0353 – C7‑0169/2011 – 2011/0156(COD) )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( KOM(2011)0353 ),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0169/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av det motiverade yttrande från den italienska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 26 oktober 2011[1],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ( A7‑0059/2011 ).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Rubrik
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål | Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, om livsmedel för speciella medicinska ändamål, om livsmedel för personer med glutenintolerans och om livsmedel med lågt och mycket lågt energiinnehåll |
Motivering
Vissa avgörande garantier i det nuvarande ramdirektivet om livsmedel för särskilda näringsändamål (2009/39/EG) och relevanta vertikala direktiv har avskaffats i detta förslag till förfång för utsatta konsumenter. Dessa konsumenter behöver livsmedel vilka är sammansatta för särskilda näringsändamål och kan hjälpa dem med kosthållningen i samband med särskilda tillstånd. Därför måste begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål återinföras. Detta motsvarar den nuvarande Codex-standarden för livsmedel för särskilda näringsändamål (146–1985).
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande samt till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen. | (2) Att livsmedlen är säkra, framför allt då de är avsedda för utsatta befolkningsgrupper, såsom spädbarn, småbarn samt personer som lider av vissa sjukdomar, är en viktig förutsättning för sådana personers fria rörlighet och för en välfungerande inre marknad. |
Motivering
Man måste vända på logiken: Det går inte att tala om en välfungerande inre marknad och glömma hälsan för de svagaste bland oss.
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2a) Mot denna bakgrund och eftersom relevant unionslagstiftning utformats så att den garanterar att inget livsmedel släpps ut på marknaden om det är farligt bör ämnen som kan vara skadliga för de berörda befolkningsgrupperna uteslutas ur sammanställningen av livsmedelskategorier som omfattas av denna förordning. |
Motivering
Det är oacceptabelt att den gällande EU-lagstiftningen godkänner rester av bekämpningsmedel i modersmjölksersättning för spädbarn under tolv månader och barn under tre år. Om barn i en tidig ålder utsätts för dessa giftiga ämnen kan det ge upphov till obotliga skador i framtiden. Förbud måste snarast möjligt införas mot användning av bekämpningsmedel i produkter av animaliskt ursprung, såsom mjölk, och dessutom måste krav ställas på ännu noggrannare kontroller.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål2 fastställs allmänna bestämmelser om sammansättning och beredning av livsmedel som är särskilt avsedda att tillgodose specifika näringsbehov hos de personer de är avsedda för. De flesta bestämmelser i det direktivet antogs redan 1977 och bör därför ses över. | (3) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål2 fastställs allmänna bestämmelser om sammansättning och beredning av livsmedel som är särskilt avsedda att tillgodose specifika näringsbehov hos de personer de är avsedda för. De flesta bestämmelser i det direktivet antogs redan 1977 och de återspeglar inte de svårigheter konsumenterna har att göra välgrundade val mellan dietlivsmedel, berikade livsmedel, livsmedel med hälso- eller näringspåståenden och så kallade normala livsmedel. En samverkan mellan denna lagstiftning och nyare unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, kräver också en grundlig översyn av direktiv 2009/39/EG. |
Motivering
Föredraganden anser i likhet med kommissionen att ramdirektivet om livsmedel för särskilda näringsändamål grundligt bör ses över. Läkemedelsföretagarna har utnyttjat skillnaderna i lagstiftningen för att marknadsföra liknande produkter under en rad skilda benämningar.
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Rådet utfärdade en resolution den 18 juni 1992 om marknadsföring av modersmjölksersättning i tredjeländer av tillverkare som är etablerade i gemenskapen1. |
| __________ 1 EGT C 172, 8.7.1992, s. 1. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde, antalet underkategorier av livsmedel som ska omfattas, kriterierna för att fastställa kraven på sammansättning samt potentiell inverkan på innovation i produktutvecklingen. När det gäller särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes) konstateras i en rapport från kommissionen9 att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. | (7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde. Kommissionens åtagande i direktiv 2009/39/EG rörande idrottandes särskilda näringsbehov bör dock fortfarande gälla, något som stöds av vetenskapliga yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om krav rörande aktiva människor samt rapporten från vetenskapliga livsmedelskommittén av den 28 februari 2001 om sammansättning av och framställningssätt för livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande. Senast den 1 juli 2015 bör kommissionen därför bedöma behovet av att se över den allmänna livsmedelslagstiftningen i detta sammanhang. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (7a) I kommissionens rapport från den 26 juni 2008 om särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning konstateras det att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. Den nuvarande förordningen är därför inte en lämplig rättslig grund för denna livsmedelskategori. Eftersom det handlar om diabetiker är det enligt kommissionen viktigare att beakta mängden föda och ätmönster. Denna slutsats strider under inga omständigheter mot införandet av en allmän unionsstrategi för diabetes (typ 1 och 2) som mer än 32 miljoner européer lider av. Det är troligt att dessa siffror kommer att öka med 16 procent fram till 2030, framför allt till följd av fetmaepidemin och en åldrande befolkning i Europa och därför krävs en noggrann uppmärksamhet på unionsnivå, även inom forskning och utveckling. |
Motivering
Denna förordning är inte den rätta rättsliga ramen för att omfatta alla dimensioner av det viktiga problemet med diabetes på EU-nivå.
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (11a) Det finns därför ett behov av att förenkla regelverket i syfte att undanröja tolkningsskillnader och angripa problemen för medlemsstater och livsmedelsföretagare att kombinera de olika delarna av livsmedelslagstiftningen. På så vis skulle liknande produkter behandlas på samma sätt i hela unionen och likvärdigare villkor skulle skapas för alla livsmedelsföretagare på de inre marknaderna, särskilt för små och medelstora företag. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet15 och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet fastställs allmänna principer och definitioner för unionens livsmedelslagstiftning för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå och en väl fungerande inre marknad. I förordningen fastställs principer för riskanalys av livsmedel samt strukturer och mekanismer för vetenskapliga och tekniska utvärderingar som utförs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Vissa definitioner i den förordningen måste därför också tillämpas i samband med den här förordningen. Vid tillämpningen av den här förordningen bör dessutom samråd ske med myndigheten om alla frågor som kan påverka människors hälsa. | (14) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet15 och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet fastställs allmänna principer och definitioner för unionens livsmedelslagstiftning för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen samt för att se till att den inre marknaden fungerar effektivt. I förordningen fastställs principer för riskanalys av livsmedel, föreskrivs att det enligt försiktighetsprincipen kan antas provisoriska åtgärder för riskhantering, samt inrättas strukturer och mekanismer för vetenskapliga och tekniska utvärderingar som utförs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Vissa definitioner i den förordningen måste därför också tillämpas i samband med den här förordningen. Vid tillämpningen av den här förordningen bör dessutom samråd ske med myndigheten om alla frågor som kan påverka människors hälsa. |
Motivering
Försiktighetsprincipen som en provisorisk åtgärd för riskhantering är en av de allmänna principerna i den allmänna lagstiftningen om livsmedel av den 28 januari 2002.
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (14a) Om det finns risk för liv eller hälsa, antingen omedelbart eller på lång sikt, men vetenskaplig osäkerhet råder, bör försiktighetsprincipen tillämpas för att garantera en hög hälsoskyddsnivå och hänsyn tas till kumulativa toxiska effekter och känsligheten hos vissa utsatta befolkningsgrupper som specificerats i denna förordning. |
Motivering
Hänger samman med ändringsförslag 9.
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. | (15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, livsmedel för speciella medicinska ändamål, livsmedel för personer med glutenintolerans och livsmedel med lågt energiinnehåll samt livsmedel med mycket lågt energiinnehåll. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa. Livsmedel med mycket lågt energiinnehåll omfattas för närvarande inte av kommissionens direktiv 96/8/EG utan enbart av direktiv 2009/39/EG. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål, livsmedel för personer med glutenintolerans och livsmedel med lågt energiinnehåll samt livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att garantera rättssäkerheten bör definitionerna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG överföras till den här förordningen. Definitionerna av modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål bör dock regelbundet vid behov anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå. | (16) För att garantera rättssäkerheten bör definitionerna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG, kommissionens direktiv 1999/21/EG, kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 och kommissionens direktiv 1996/8/EG överföras till den här förordningen. Definitionerna av modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, livsmedel för personer med glutenintolerans och livsmedel med lågt energiinnehåll samt livsmedel med mycket lågt energiinnehåll bör dock regelbundet vid behov anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (16a) Enligt WHO:s rekommendationer bör barn födda med låg födelsevikt ges sin egen mammas mjölk. Barn födda med låg födelsevikt och för tidigt födda barn har emellertid ofta särskilda näringsbehov som inte uppfylls av modersmjölken eller vanlig modersmjölksersättning. Livsmedel för sådana spädbarn bör uppfylla de bestämmelser som gäller för livsmedel för speciella medicinska ändamål, ifall denna typ av livsmedel väljs ut som den lämpligaste modersmjölksersättningen, med beaktande av barnets särskilda medicinska situation. Modersmjölksersättning avsedd för barn födda med låg födelsevikt eller för tidigt födda barn bör i alla händelser uppfylla kraven i direktiv 2006/141/EG. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Det är viktigt att de ingredienser som används vid framställningen av de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen är lämpliga för att tillgodose näringsbehov hos och är lämpliga för de människor de är avsedda för och att deras näringsmässiga lämplighet har fastställts genom allmänt erkända vetenskapliga data. Denna lämplighet bör visas genom en systematisk genomgång av tillgängliga vetenskapliga data. | (17) Det är viktigt att de ingredienser som används vid framställningen av de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen är lämpliga för att tillgodose näringsbehov hos och är lämpliga för de människor de är avsedda för och att deras näringsmässiga lämplighet har fastställts genom allmänt erkända vetenskapliga data. Denna lämplighet bör visas genom en systematisk och oberoende genomgång av tillgängliga vetenskapliga data. |
Motivering
De vetenskapliga uppgifterna om speciallivsmedlens tillräckliga näringsvärden måste inte bara vara systematiska utan också baserade på oberoende bedömningar för att kunna garantera hög trovärdighet och allmänt godtagande av sådana uppgifter.
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17a) Det är viktigt att bekämpningsmedel, vilkas maximala resthalter fastställs i direktiv 2006/141/EG och direktiv 2006/125/EG och som inte uppfyller säkerhetsvillkoren i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden1, ska dras bort från marknaden och inte användas i livsmedelsproduktion som omfattas av denna förordning. |
| ___________________ |
| 1 EUT L 309, 24.11.2009, s. 1. |
Motivering
Kadusafos, som hör till den kemiska familjen organiskt fosfor, har varit förbjudet inom EU sedan 2008. Ämnet bör därför strykas från förteckningen över de fem verksamma ämnen för vilka maximihalter av rester eller metaboliter av bekämpningsmedel har fastställts för modersmjölksersättning för spädbarn och småbarn som är yngre än tre år. Även fipronil bör dras bort, vars skadlighet har lyfts fram av vissa nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheter.
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17b) Gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester som fastställs i unionslagstiftningen, särskilt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung1, bör inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i denna förordning och de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning. |
| _____________ 1 EUT L 70, 16.3.2005, s. 1. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 17c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17c) Med tanke på spädbarns och småbarns utsatta natur krävs emellertid stränga begränsningar av bekämpningsmedelsrester i modersmjölksersättning och tillskottsnäring för spädbarn och småbarn. Särskilda gränsvärden för bekämpningsmedelsrester för dessa produkter har fastställts i kommissionens direktiv 2006/141/EG och kommissionens direktiv 2006/125/EG. Särskild uppmärksamhet bör ägnas bekämpningsmedel som innehåller ämnen som klassificeras som speciellt farliga för människors hälsa. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 17d (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17d) I alla steg av livsmedelsproduktionskedjan bör livsmedelsföretag och livsmedelsföretagare, såsom de definieras i förordning (EG) nr 178/2002, garantera att de livsmedel som omfattas av denna förordning uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen i allmänhet och denna förordning i synnerhet. |
Motivering
Principen om ansvar för alla aktörer i livsmedelsproduktionskedjan måste betonas i denna förordning.
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Allmänna märkningskrav fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Dessa allmänna märkningskrav bör som regel tillämpas på de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen. I den här förordningen bör det emellertid också vid behov fastställas krav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, för att uppnå de särskilda målen i den här förordningen. | (18) Allmänna märkningskrav fastställs i förordning (EU) nr 1169/2011. Dessa allmänna märkningskrav bör som regel tillämpas på de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen. I den här förordningen bör det emellertid också vid behov fastställas krav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i förordning (EU) nr 1169/2011, för att uppnå de särskilda målen i den här förordningen. |
Motivering
Sedan kommissionens förslag till förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål antogs, har Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Kommissionen bör delegeras en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att anpassa de definitioner av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål som fastställs i den här förordningen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå, för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen, inklusive märkningskrav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, samt för att godkänna näringspåståenden och hälsopåståenden. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. | (19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, livsmedel för speciella medicinska ändamål, livsmedel för personer med glutenintolerans och livsmedel med lågt energiinnehåll samt livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Kommissionen bör delegeras en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. |
Motivering
Det är inte lämpligt att använda delegerade akter för att uppdatera definitioner, eftersom definitionerna är en väsentlig del av förordningen, och förordningar ska endast ändras genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Att fastställa och uppdatera en förteckning är en akt med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten. Dessutom är villkoren i artikel 11.1 mycket öppna. Därför bör delegerade akter tillämpas.
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (19a) Kommissionen bör, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, klargöra statusen för mjölk avsedd för barn mellan 12–36 månader, som för närvarande regleras av olika unionslagstiftningsakter, däribland förordning (EG) nr 178/2002, förordning (EG) nr 1925/2006, direktiv 2009/39/EG och förordning (EG) nr 1924/2006, och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som bedömer om ytterligare lagstiftningsinsatser behövs, senast 1 år efter det att denna förordning har trätt i kraft. Vid behov bör rapporten åtföljas av ett förslag till rättsakt. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Det är lämpligt att upprätta och uppdatera en unionsförteckning över vitaminer, mineralämnen, aminosyror och andra ämnen som får tillsättas modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av vissa kriterier som fastställs i den här förordningen. Eftersom antagandet av förteckningen förutsätter att de kriterier som fastställs i den här förordningen tillämpas bör kommissionen ges genomförandebefogenheter för detta ändamål. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Kommissionen bör i vederbörligen motiverade fall som rör människors hälsa genast anta tillämpliga genomförandeakter för uppdatering av unionsförteckningen när så krävs av tvingande, brådskande skäl. | (20) Det är lämpligt att upprätta och uppdatera en unionsförteckning över vitaminer, mineralämnen och andra ämnen som får tillsättas modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål och livsmedel avsedda för att användas i energibegränsande dieter, med beaktande av vissa kriterier som fastställs i den här förordningen. Då unionsförteckningen antas bör man ta hänsyn till de berörda befolkningsgruppernas särskilda näringsbehov och de förteckningar som fastställts i direktiv 2006/141/EG och 2006/125/EG och kommissionens förordning (EG) nr 953/2009 av den 13 oktober 2009 om ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas livsmedel för särskilda näringsändamål1 som inte tillämpas på fast eller flytande näring för spädbarn och småbarn och ersätter dem. Eftersom antagandet och uppdateringen av förteckningen är en akt med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i det fallet. Kommissionen bör i vederbörligen motiverade fall som rör människors hälsa genast anta tillämpliga delegerade akter för uppdatering av unionsförteckningen när så krävs av tvingande, brådskande skäl. |
| ______________ 1 EUT L 269, 14.10.2009, s. 9. |
Motivering
Även om det är viktigt att stödja kommissionens idé om att sträva efter en enkel och konsoliderad modell för enbart en positivlista över vitaminer, mineralämnen och andra ämnen, är det också lika viktigt att bevara gränserna för att fastställa befolkningsgruppernas särskilda näringsbehov. Ett näringsämne som lagts till och som är bra för en sjuk person är kanske inte bra för en nyfödd!
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) I enlighet med yttrandet från vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) om riskbedömning av nanoteknikprodukter av den 19 januari 2009 saknas det för närvarande tillräckligt med uppgifter om risker i samband med konstruerade nanomaterial och de befintliga provmetoderna kan vara otillräckliga för att lösa de frågor som uppstår i samband med konstruerade nanomaterial. Konstruerade nanomaterial bör därför inte föras upp på unionsförteckningen över de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen förrän myndigheten har gjort en utvärdering. | (21) I enlighet med yttrandet från vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) om riskbedömning av nanoteknikprodukter av den 19 januari 2009 saknas det för närvarande tillräckligt med uppgifter om risker i samband med konstruerade nanomaterial och de befintliga provmetoderna kan vara otillräckliga för att lösa de frågor som uppstår i samband med konstruerade nanomaterial. Mot bakgrund av detta vetenskapliga yttrande och hur känsliga de befolkningsgrupper är, till vilka livsmedel som omfattas av denna förordning riktar sig, bör konstruerade nanomaterial inte föras upp på unionsförteckningen över de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen om inte deras oskadlighet, på grundval av ändamålsenliga och tillräckliga testmetoder, hälsofördelar och deras lämplighet för personer för vilka livsmedlen är avsedda, påvisats av myndigheten. |
Motivering
Bygger på föredragandens ändringsförslag 21. Nanomaterial kan endast utvärderas genom särskilda testmetoder.
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) För ökad effektivitet och enklare lagstiftning bör man på medellång sikt undersöka om det är lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för unionsförteckningen till andra livsmedelskategorier som regleras av annan särskild unionslagstiftning.
| (22) För enklare lagstiftning och ett starkt åtagande att stödja innovation bör man på medellång sikt undersöka om det är lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för unionsförteckningen till andra livsmedelskategorier som regleras av annan särskild unionslagstiftning. En sådan utvidgning bör beslutas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, på grundval av en bedömning från myndigheten. |
Motivering
Hör ihop med ändringsförslag 17. Det är viktigt att framtida utvidgningar av förteckningen med andra livsmedelskategorier kontrolleras med hjälp av expertis från Efsa och en lämplig demokratisk tillsyn.
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (26a) För närvarande omfattas påståendena ”laktosfri” och ”mycket låg laktoshalt” inte av någon unionslagstiftning. Dessa påståenden är dock viktiga för personer med laktosintolerans. Kommissionen bör därför klargöra deras status enligt allmän livsmedelslagstiftning. |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Skäl 27
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(27) ”Måltidsersättning för viktkontroll” och ”komplett kostersättning för viktkontroll” betraktas som livsmedel för särskilda näringsändamål och regleras av särskilda bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv 96/8/EG. Allt fler livsmedel med liknande påståenden som är avsedda för befolkningen i allmänhet har emellertid dykt upp på marknaden och som presenteras som hälsopåståenden för viktkontroll. För att undvika eventuell sammanblandning mellan livsmedel som saluförs för viktkontroll och för ökad rättslig trygghet och enhetlighet i unionslagstiftningen bör sådana påståenden enbart regleras av förordning (EG) nr 1924/2006 och uppfylla kraven i den förordningen. Det är nödvändigt att de tekniska anpassningarna enligt förordning (EG) nr 1924/2006 för att införliva hälsopåståenden som hänför sig till kontroll av kroppsvikten för livsmedel som presenteras som ”komplett kostersättning för viktkontroll” och ”måltidsersättning för viktkontroll” med tillhörande användningsvillkor i enlighet med direktiv 96/8/EG slutförs innan den här förordningen börjar tillämpas. | (27) ”Måltidsersättning för viktkontroll” och ”komplett kostersättning för viktkontroll” betraktas för närvarande som livsmedel för särskilda näringsändamål och regleras av särskilda bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv 96/8/EG, medan livsmedel med mycket lågt energiinnehåll endast regleras av direktiv 2009/39/EG. Allt fler livsmedel med liknande påståenden som är avsedda för befolkningen i allmänhet har emellertid dykt upp på marknaden och som presenteras som hälsopåståenden för viktkontroll. |
| Eftersom det finns ett överflöd av livsmedelsprodukter som innehåller allmänna påståenden och mot bakgrund av risker för ätstörningar till följd av vissa okontrollerade dieter utvärderar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet regelbundet och på ett vetenskapligt sätt förfrågningar om hälsopåståenden för måltidsersättningar. Den utvärdering som myndigheten gör garanterar inte att den sammansättning som en livsmedelsföretagare anger i ett påstående eller ett visst slag av märkning, som företagaren ansöker om att få använda, är oskadlig. Specifika bestämmelser om livsmedel avsedda för att användas i energibegränsande dieter för viktminskning behövs därför i denna förordning. Sådana bestämmelser är ett viktigt redskap för hälso- och näringssäkerhet för personer som vill gå ner i vikt. |
| För att undvika eventuell sammanblandning mellan livsmedel som saluförs för viktkontroll och för att uppnå ökad rättslig trygghet och enhetlighet i unionslagstiftningen, samtidigt som man skyddar de mest utsatta konsumenterna, bör sådana påståenden avsedda för allmänheten regleras av förordning (EG) nr 1924/2006 och uppfylla kraven i den förordningen, med undantag av livsmedel med lågt energiinnehåll samt livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, som bör vara förenliga med denna förordning. Det är nödvändigt att de tekniska anpassningarna enligt förordning (EG) nr 1924/2006 för att införliva hälsopåståenden som hänför sig till kontroll av kroppsvikten för livsmedel som presenteras som ”komplett kostersättning för viktkontroll” och ”måltidsersättning för viktkontroll” med tillhörande användningsvillkor i enlighet med direktiv 96/8/EG slutförs innan den här förordningen börjar tillämpas. |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27a) För att garantera en hög konsumentskyddsnivå bör lämpliga förfaranden för kontroll, både av hygien och av sammansättning, inrättas i medlemsstaterna både före och efter det att livsmedel släpps ut på marknaden. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Skäl 27b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27b) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd1 bör medlemsstaterna på grundval av en riskbaserad metod genomföra inspektioner av huruvida företag följer denna förordning och de delegerade akter som antagits i anslutning till den. |
| ____________ 1 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) Lämpliga övergångsbestämmelser krävs för att livsmedelsföretagarna ska kunna anpassa sig till kraven i denna förordning. | (29) Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa rättslig förutsebarhet under perioden mellan ikraftträdandet och genomförandet av denna förordning samt tillhandahålla det stöd och den aktuella information till livsmedelsföretagarna som de behöver för att kunna anpassa sig till kraven i denna förordning. |
Motivering
Man måste undvika att de rättsliga ändringar som ingår i detta förslag medför ett juridiskt tomrum, även om det rör sig om en övergångsperiod.
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29a) För att göra det lättare för små och medelstora företag att få tillträde till en marknad som inom vissa sektorer, till exempel barnmat och livsmedel för speciella medicinska ändamål, verkar domineras av ett fåtal stora företag bör kommissionen i nära samarbete med berörda parter anta riktlinjer för att hjälpa företag, särskilt små och medelstora företag, att uppfylla kraven i denna förordning och därmed främja konkurrenskraft och innovation. |
Motivering
EU måste först tänka småskaligt och bör underlätta, med lämpliga rättsliga bestämmelser, små och medelstora företags tillträde till den inre marknaden.
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Skäl 29b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29b) För att underlätta tillträde till marknaden för de aktörer, särskilt små och medelstora företag, som vill sälja livsmedel som är resultatet av tekniska och vetenskapliga innovationer bör kommissionen i nära samarbete med berörda parter anta riktlinjer för förfarandet för tillfälligt utsläppande på marknaden av sådana livsmedel. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Skäl 29c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29c) Ett förfarande bör fastställas som tillåter ett tillfälligt utsläppande på marknaden av livsmedel som är resultatet av tekniska och vetenskapliga nyheter i syfte att utnyttja industrins forskningsresultat på lämpligt sätt i avvaktan på en ändring av det berörda särdirektivet. Tillstånd att släppa ut livsmedel på marknaden kan emellertid, av hänsyn till skyddet för konsumenternas hälsa, endast ges efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. |
Motivering
Det är viktigt att på bästa sätt hjälpa företagen i branschen att vidta åtgärder för att de bättre ska kunna bemöta utsatta befolkningsgruppers särskilda livsmedelsbehov. På så sätt skulle dessa grupper snabbt kunna dra fördelar av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på området.
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. I denna förordning fastställs krav på sammansättning och uppgifter för följande livsmedelskategorier: | 1. I denna förordning, som kompletterar unionslagstiftningen om livsmedel, fastställs krav på sammansättning och uppgifter för följande livsmedelskategorier: |
Motivering
Föredraganden anser att måltidsersättningar som helt eller delvis ersätter de dagliga måltiderna (och som täcker näringsbehovet vad gäller vitaminer, mineralämnen, proteiner, essentiella fettsyror, fibrer, med mera) även i fortsättningen bör vara föremål för en särskild lagstiftning. Det är det bästa sättet att behålla vissa krav på sammansättningsnivån i dessa livsmedel och att väl skilja dem från aspekter som hänger samman med påståenden (förordning (EG) nr 1924/2006).
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
c) Livsmedel för speciella medicinska ändamål. | Livsmedel för speciella medicinska ändamål, inklusive modersmjölksersättning och tillskottsnäring för barn med låg födelsevikt och för tidigt födda barn. |
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ca) Livsmedel för personer med glutenintolerans. |
Motivering
I förordning (EG) nr 41/2009, som trädde i kraft den 1 januari 2012, fastställs bestämmelser för märkning och sammansättning för de produkter som är avsedda för personer med glutenintolerans. Det är därför ändamålsenligt att ha kvar de särskilda bestämmelserna och integrera dem i det här förslaget till förordning som täcker alla särskilda livsmedelskategorier avsedda för utsatta befolkningsgrupper såsom personer med celiaki.
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led cb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| cb) Livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll. |
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. I denna förordning fastställs regler för upprättande och uppdatering av en unionsförteckning över vitaminer, mineralämnen och andra ämnen som får tillsättas de livsmedelskategorier som avses i punkt 1. | 2. I denna förordning fastställs regler för upprättande och uppdatering av en klart definierad unionsförteckning över vitaminer, mineralämnen och andra ämnen som för särskilda näringsändamål får tillsättas de livsmedelskategorier som avses i punkt 1. |
Motivering
Det är viktigt att precisera att denna förordning rör livsmedel för mycket speciella och varierande näringsbehov som endast står för 1–2 procent av den europeiska livsmedelsmarknaden. I punkt 3 återinförs artikel 7.2 i sin helhet från förslaget till förordning om inledande bestämmelser som har strukits.
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 2a. De krav som fastställs i denna förordning ska ha företräde framför eventuella andra motstridiga krav i unionens livsmedelslagstiftning. |
Motivering
Det är viktigt att precisera att denna förordning rör livsmedel för mycket speciella och klart definierade näringsbehov som står för endast 1–2 procent av den europeiska livsmedelsmarknaden. I punkt 3 återinförs artikel 7.2 i sin helhet från förslaget till förordning om inledande bestämmelser som har strukits.
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
a) Definitionerna av livsmedel och utsläppande på marknaden i artiklarna 2 och 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002. | a) Definitionerna av livsmedel, detaljhandel och utsläppande på marknaden i artiklarna 2, 3.7 och 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002. |
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Definitionerna av märkning och färdigförpackat livsmedel i artikel 1.3 a och b i direktiv 2000/13/EG. | b) Definitionerna av färdigförpackat livsmedel och märkning i artikel 2.2 e och j i förordning (EU) nr 1169/2011. |
Motivering
Anpassning till den nyligen antagna förordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, som ersätter direktiv 2000/13/EG.
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led da (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| da) Definitionen av konstruerat nanomaterial i artikel 2.2 t i förordning (EU) nr 1169/2011. |
Motivering
Eftersom man hänvisar till konstruerade nanomaterial både i kommissionens förslag (skäl 21) och i flera ändringsförslag är det ändamålsenligt att lägga till en definition.
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led h
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
h) livsmedel för speciella medicinska ändamål: livsmedel som är avsedda för kostbehandling av patienter och att användas under medicinsk övervakning. Livsmedlen ska vara avsedda att användas som enda eller kompletterande näringskälla för patienter med begränsad, försämrad eller störd förmåga att inta, smälta, ta upp, metabolisera eller utsöndra vanliga livsmedel eller vissa näringsämnen i sådana, eller som har andra medicinskt fastställda näringsbehov och vars kostbehandling inte kan uppnås enbart genom en anpassning av normalkosten. | h) livsmedel för speciella medicinska ändamål: livsmedel som är avsedda för kostbehandling av patienter och att användas under medicinsk övervakning. Livsmedlen ska vara avsedda att användas som enda eller kompletterande näringskälla för patienter med begränsad, försämrad eller störd förmåga att inta, smälta, ta upp, metabolisera eller utsöndra vanliga livsmedel eller vissa näringsämnen i sådana, eller som har andra medicinskt fastställda näringsbehov och vars kostbehandling inte kan uppnås enbart genom en anpassning av normalkosten. Livsmedel för speciella medicinska ändamål omfattar även modersmjölksersättning och tillskottsnäring för barn med låg födelsevikt och för tidigt födda barn, som också måste vara förenliga med kraven i direktiv 2006/141/EG. |
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led ha (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ha) modersmjölksersättning och tillskottsnäring för barn med låg födelsevikt och för tidigt födda barn: livsmedel som särskilt utformats för att tillgodose de medicinskt fastställda näringsbehoven hos för tidigt födda barn eller barn med låg födelsevikt. |
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led hb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| hb) livsmedel avsedda för personer med glutenintolerans: livsmedel för särskilda näringsändamål som särskilt framställts, beretts eller bearbetats för att uppfylla de särskilda kostbehoven hos personer med glutenintolerans. |
Motivering
Vissa avgörande garantier i det nuvarande ramdirektivet om livsmedel för särskilda näringsändamål (2009/39/EG), i synnerhet de som hänför sig till livsmedel för personer med glutenintolerans, har utgått under den föreslagna översynen, till förfång för personer med celiaki. De här livsmedlen för särskilda näringsändamål erkänns på internationell nivå i den nyligen reviderade Codex-standarden 118–1979, ändrad 2008, för livsmedel för särskilda dietändamål för personer med glutenintolerans.
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led hc (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| hc) gluten: proteinfraktion av vete, råg, korn, havre eller korsningar och derivat av dessa och som är olösligt i vatten och 0,5 M koksaltlösning. |
Motivering
Vissa avgörande garantier i det nuvarande ramdirektivet om livsmedel för särskilda näringsändamål (2009/39/EG), i synnerhet de som hänför sig till livsmedel för personer med glutenintolerans, har utgått under den föreslagna översynen, till förfång för personer med celiaki. De här livsmedlen för särskilda näringsändamål erkänns på internationell nivå i den nyligen reviderade Codex-standarden 118–1979, ändrad 2008, för livsmedel för särskilda dietändamål för personer med glutenintolerans.
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led hd (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| hd) livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll: livsmedel med en särskild sammansättning som, när de används i enlighet med tillverkarens anvisningar, ersätter hela dagsransonen. |
| Livsmedel med mycket lågt energiinnehåll innehåller mellan 400 och 800 kcal°per dag. |
| Livsmedel med lågt energiinnehåll innehåller mellan 800 och 1200 kcal°per dag. |
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Livsmedel för speciella medicinska ändamål i den betydelse som anges i led h i första stycket delas in i följande tre kategorier: |
| i) Näringsmässigt kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning som om de används enligt tillverkarens anvisningar kan utgöra den enda näringskällan för de personer som de är avsedda för. |
| ii) Näringsmässigt kompletta livsmedel med en näringssammansättning som är särskilt anpassad för en viss sjukdom, åkomma eller ett medicinskt tillstånd, och som om de används enligt tillverkarens anvisningar kan utgöra den enda näringskällan för de personer som de är avsedda för. |
| iii) Näringsmässigt ej kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning eller en sammansättning som är särskilt anpassad för en viss sjukdom, åkomma eller ett medicinskt tillstånd och som inte är lämpliga att använda som enda näringskälla. |
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att anpassa definitionerna av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål vid behov med hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen till relevant utveckling på internationell nivå. | utgår |
Motivering
Anknyter till ändringsförslag 13 som hänför sig skäl 16: Europaparlamentet och rådet bör ha demokratisk tillsyn över definitionerna i artikel 2 som är en av hörnstenarna i detta förslag till förordning.
Ändringsförslag 49
Förslag till förordning
Artikel 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De livsmedel som avses i artikel 1.1 får släppas ut på marknaden bara om de följer bestämmelserna i denna förordning. | 1. De livsmedel som avses i artikel 1.1 får släppas ut på marknaden bara om de följer bestämmelserna i denna förordning och unionslagstiftningen om livsmedel. |
| 2. Livsmedel som importeras till unionen för att släppas ut på marknaden ska uppfylla kraven i unionens livsmedelslagstiftning. De livsmedel som exporteras eller återexporteras från unionen för att släppas ut på marknaden i ett tredjeland ska uppfylla kraven i unionens livsmedelslagstiftning, förutom om särskilda omständigheter råder i importlandet, som hänger samman med exempelvis klimat- eller terrängförhållanden som kräver en annan sammansättning eller förpackning. |
| 3. De livsmedel som avses i artikel 1.1 får bara släppas ut på marknaden i form av färdigförpackade livsmedel. |
| 4. Medlemsstaterna får inte förbjuda eller begränsa utsläppande på marknaden av livsmedel som uppfyller kraven i denna förordning av orsaker som rör livsmedlens sammansättning, framställning, presentation eller märkning. |
Motivering
Det är viktigt att fastställa samma säkerhets- och kvalitetsregler för livsmedel som importeras till EU-området som för dem som exporteras, så som för övrigt fastställts i artiklarna 11 och 12 i den allmänna livsmedelsförordningen av den 28 januari 2002. För att göra texten mer sammanhängande tas ”färdigförpackade livsmedel” och ”fri rörlighet för varor” upp i artikeln ”utsläppande på marknaden”.
Ändringsförslag 50
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. För att göra det möjligt att på marknaden snabbt släppa ut livsmedel som anges i artikel 1.1 och som är ett resultat av vetenskapliga och tekniska framsteg får kommissionen, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, anta delegerade akter i enlighet med artikel 15, som tillåter att livsmedel, som inte motsvarar bestämmelserna om sammansättning i denna förordning eller i delegerade förordningar som antagits i enlighet med denna förordning för livsmedel enligt artikel 1.1, släpps ut på marknaden för en period av två år. |
Motivering
En innovationsklausul som möjliggör ett påskyndat förfarande under uppsikt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ingår i gällande lagstiftning. Även om det tillämpas mycket sällan bör det finnas kvar i det nuvarande förslaget.
Ändringsförslag 51
Förslag till förordning
Artikel 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 4 | utgår |
Färdigförpackade livsmedel |
|
De livsmedel som avses i artikel 1.1 får tillåtas på detaljhandelsmarknaden bara i form av färdigförpackade livsmedel. |
|
Motivering
Det är viktigt att fastställa samma säkerhets- och kvalitetsregler för livsmedel som importeras till EU-området som för dem som exporteras, så som för övrigt fastställts i artiklarna 11 och 12 i den allmänna livsmedelsförordningen av den 28 januari 2002. För att göra texten mer sammanhängande tas ”färdigförpackade livsmedel” och ”fri rörlighet för varor” upp i artikeln ”utsläppande på marknaden”.
Ändringsförslag 52
Förslag till förordning
Artikel 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Artikel 5 | utgår |
Fri rörlighet för varor |
|
Medlemsstaterna får inte begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av livsmedel som uppfyller kraven i denna förordning av orsaker som rör livsmedlens sammansättning, framställning, presentation eller märkning. |
|
Motivering
Det är viktigt att fastställa samma säkerhets- och kvalitetsregler för livsmedel som importeras till EU-området som för dem som exporteras, så som för övrigt fastställts i artiklarna 11 och 12 i den allmänna livsmedelsförordningen av den 28 januari 2002. För att göra texten mer sammanhängande tas ”färdigförpackade livsmedel” och ”fri rörlighet för varor” upp i artikeln ”utsläppande på marknaden”.
Ändringsförslag 53
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 6a |
| Försiktighetsprincipen |
| Om det efter utvärdering av tillgänglig vetenskaplig information finns välgrundad anledning att oroa sig för eventuella negativa effekter men vetenskaplig osäkerhet kan konstateras, kan preliminära riskhanteringsåtgärder antas som garanterar en hög skyddsnivå för de utsatta befolkningsgrupper för vilka livsmedel som avses i artikel 1.1 är avsedda. |
Motivering
Det är viktigt att införa försiktighetsprincipen i denna förordning som riktar sig till särskilt utsatta konsumenter: nyfödda, småbarn, sjuka och överviktiga.
Ändringsförslag 54
Förslag till förordning
Artikel 6b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 6b |
| Kontroll |
| De behöriga nationella myndigheterna bör se till att ett lämpligt kontrollsystem införs för att se till att marknadsaktörerna följer detta direktiv och tillämpliga hälsokrav. |
Ändringsförslag 55
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. De krav som fastställs i denna förordning ska ha företräde framför eventuella andra motstridiga krav i unionens livsmedelslagstiftning. | utgår |
Motivering
För den rättsliga klarhetens skull stryks denna artikel och bestämmelserna som den innehåller tas upp i artiklarna 1 och 3 i förslaget.
Ändringsförslag 56
Förslag till förordning
Artikel 8a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 8a |
| Livsmedel för normal konsumtion |
| Vid märkning och presentation av livsmedel för normal konsumtion samt vid reklam för sådana livsmedel ska följande vara förbjudet: |
| a) Användning av orden ”särskilda näringsändamål”, antingen ensamt eller tillsammans med andra ord för att beteckna dessa livsmedel. |
| b) Varje annan angivelse eller presentation som kan ge intryck av att det rör sig om någon av de kategorier som avses i artikel 1.1. |
Motivering
För att undvika att vilseleda konsumenten måste man behålla en bestämmelse lik den som ingår i artikel 2.2 b i det nuvarande ramdirektivet och som garanterar att endast produkter som är förenliga med förordningen kan påstås täcka de specifika behoven hos målgrupperna. Utsatta konsumenter behöver en lämplig märkning av produkterna så att de får tillräcklig information om sammansättningen av dessa särskilda livsmedel. Man måste göra en klar åtskillnad mellan livsmedel märkta för särskilda näringsändamål och livsmedel för normal konsumtion.
Ändringsförslag 57
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sammansättningen av de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska vara sådan att den är lämplig för att tillgodose näringsbehov hos och är lämplig för de personer de i enlighet med allmänt erkända vetenskapliga data är avsedda för. | 1. Sammansättningen av de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska vara sådan att den är lämplig för att tillgodose näringsbehov hos och är lämplig för de personer de i enlighet med allmänt erkända expertgranskade och oberoende bedömda vetenskapliga data och läkarutlåtanden är avsedda för. |
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslag 1.
Ändringsförslag 58
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska ge adekvat konsumentupplysning och får inte vara vilseledande. | 3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska vara korrekt, tydlig och lättfattlig för konsumenten och får inte vara vilseledande. Den får inte tillskriva produkterna egenskaper som uppges kunna förebygga, behandla eller bota sjukdomar hos människor, eller antyda sådana egenskaper. |
Ändringsförslag 59
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. Märkningen på modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla bilder av spädbarn och inte heller andra bilder eller text som kan idealisera produktens användning. Märkningen får dock ha en grafisk framställning som gör det lätt att identifiera produkten och som visar hur den ska tillredas. Direktiv 2006/141/EG ska ändras i enlighet med detta. |
Ändringsförslag 60
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Användbara uppgifter eller rekommendationer som rör de livsmedelskategorier som avses i artikel 1.1 får spridas enbart av personer med utbildning i medicin, näringslära, farmaci eller av andra personer som arbetar med barn- och mödravård. | 4. Användbara uppgifter eller rekommendationer som rör den livsmedelskategori som avses i artikel 1.1 a, b, c och ca får enbart spridas till personer med utbildning i medicin, näringslära eller farmaci. Övriga uppgifter som sprids av yrkesverksamma inom hälsovård till slutkonsumenten får endast vara av vetenskapligt och faktiskt slag och får inte innehålla reklam. |
Motivering
Vi vill hålla fast vid andan i gällande ramdirektiv 2009/39/EG, särskilt artikel 8.2, då vi pratar om information till vårdbranschen.
Ändringsförslag 61
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 4a. För att säkerställa en effektiv officiell övervakning ska livsmedelsföretagare underrätta den behöriga myndigheten i varje medlemsstat där de släpper ut livsmedel som avses i artikel 1.1, genom att översända en modell av den etikett som används för produkten. |
Ändringsförslag 62
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 4b. Användningen av bekämpningsmedel i jordbruksprodukter avsedda för framställning av livsmedel som avses i artikel 1.1 ska så långt det är möjligt begränsas, utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2006/125/EG och direktiv 2006/141/EG. |
Ändringsförslag 63
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 4c. Särskilda föreskrifter för livsmedel enligt artikel 1.1, som fastställer begränsningar i användning av eller förbud för vissa bekämpningsmedel ska uppdateras regelbundet, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas bekämpningsmedel som innehåller verksamma ämnen, safener eller synergister klassificerade i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar1 som mutagena i kategori 1A eller 1B, cancerframkallande i kategori 1A eller 1B, reproduktionstoxiska i kategori 1A eller 1B, anses ha hormonstörande egenskaper som kan ha skadliga effekter på människor, eller bekämpningsmedel godkända som ”kandidatämne för substitution” enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 1107/2009. |
| ______________ 1 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1. |
Ändringsförslag 64
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade förordningar senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] i enlighet med artikel 15 avseende följande: | 2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9, och de särskilda kraven i artiklarna 10a och 10b, och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, särskilt resultaten av riskbedömningar och försiktighetsprincipen i enlighet med artikel 6.1, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter för livsmedel som anges i artikel 1.1 senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] i enlighet med artikel 15 avseende följande: |
Ändringsförslag 65
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led ba (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ba) Processen för att på marknaden släppa ut de livsmedel som avses i artikel 1.1, vilka är ett resultat av vetenskapliga och tekniska innovationer och som inte uppfyller kraven för sammansättning som fastställts enligt led a. |
Ändringsförslag 66
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
c) De särskilda kraven på märkning och presentation av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1, inklusive godkännande av närings- och hälsopåståenden om dessa livsmedel. | c) De särskilda kraven på märkning och presentation av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1. Dessa krav ska omfatta de särskilda tillhörande regler som redan gäller för de livsmedel som avses i artikel 1.1. |
Ändringsförslag 67
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ca) De krav på uppgifter som ska tillhandahållas i rekommendationer för lämplig användning av livsmedel som avses i artikel 1.1. |
Ändringsförslag 68
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led fa (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| fa) Ett krav på övervakning efter utsläppande på marknaden för att se till att de särskilda kraven uppfylls. |
Ändringsförslag 69
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen uppdatera de delegerade förordningar som anges i punkt 2 i enlighet med artikel 15. | 3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9, och de särskilda kraven i artiklarna 10a och 10b, och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, resultat från nya riskbedömningar och med hänsyn till försiktighetsprincipen enligt artikel 6.1, ska kommissionen uppdatera de delegerade akter som anges i punkt 2 i denna artikel i enlighet med artikel 15. |
Motivering
”Delegerade akter” är den vedertagna benämningen på bestämmelser av detta slag.
Ändringsförslag 70
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10a |
| Livsmedel för personer med glutenintolerans |
| I tillägg till kraven i artikel 9 får livsmedel för personer med glutenintolerans, som består av eller innehåller en eller flera ingredienser framställda av vete, råg, korn, havre eller korsningar av dessa som särskilt bearbetats för att reducera glutenhalten, inte innehålla mer än 100 mg gluten/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten. |
| Livsmedel avsedda för personer med glutenintolerans som säljs till slutkonsumenten och vars glutenhalt inte överstiger 100 mg/kg får märkas med påståendet ”mycket låg glutenhalt”. |
| Livsmedel avsedda för personer med glutenintolerans som säljs till slutkonsumenten och vars glutenhalt inte överstiger 20 mg/kg får märkas med påståendet ”glutenfri”. |
| Livsmedel avsedda för personer med glutenintolerans ska även uppfylla följande kriterier: |
| – De ska tillhandahålla ungefär samma mängd vitaminer och mineralsalter som de livsmedel de ersätter. |
| – De ska framställas med särskild noggrannhet, i enlighet med god tillverkningssed för att undvika all glutenförorening. |
| – Där påståendena ”mycket låg glutenhalt” eller ”glutenfri” används ska dessa synas i nära anslutning till namnet som produkten marknadsförs under. |
Motivering
Det är viktigt att i en separat artikel införa de huvudsakliga bestämmelserna i gällande förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning för att bättre tillgodose de särskilda kostbehoven hos personer med glutenintolerans.
Ändringsförslag 71
Förslag till förordning
Artikel 10b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10b |
| Livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll |
| 1. Livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska uppfylla de krav på sammansättning som fastställs i bilagan till denna förordning. |
| 2. De enskilda beståndsdelar som tillsammans ingår i produkterna med lågt energiinnehåll och mycket lågt energiinnehåll ska, när de säljs, alla rymmas i en enda förpackning. |
| 3. Följande produktbeteckningar för livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska användas: |
| a) För livsmedel med mycket lågt energiinnehåll: |
| ”Komplett kostersättning för användning i kost med mycket lågt energiinnehåll”. |
| b) För livsmedel med lågt energiinnehåll: |
| ”Komplett kostersättning för användning i kost med lågt energiinnehåll”. |
| 4. Märkningen av livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska utöver de uppgifter som anges i kapitel IV i förordning (EU) nr 1169/2011 innehålla följande obligatoriska upplysningar: |
| a) Energivärdet uttryckt i kJ och kcal, samt numerisk angivelse av innehållet av protein, kolhydrater och fett per angiven kvantitet av den konsumtionsfärdiga produkten. |
| b) Numerisk angivelse av genomsnittsmängden för varje mineral och vitamin som omfattas av de obligatoriska kraven i punkt 5 i bilagan till denna förordning per angiven kvantitet av den konsumtionsfärdiga produkten. |
| c) Vid behov, anvisningar om lämplig tillredning och en upplysning om vikten av att följa dessa anvisningar. |
| d) Om nyttjandet av en produkt enligt tillverkarens anvisningar innebär en daglig konsumtion av mer än 20 g polyoler ska det anges att livsmedlet kan verka laxerande. |
| e) En anmärkning om vikten av att upprätthålla ett tillräckligt dagligt vätskeintag. |
| f) En uppgift om att produkten innehåller en tillräcklig dagsmängd av alla viktiga näringsämnen. |
| g) En uppgift om att produkten inte bör nyttjas längre än tre veckor utan att läkare tillfrågas. |
| 5. Märkning, reklam och presentation av livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll får inte ha någon uppgift om hur snabb eller hur stor viktminskningen kan bli då man använder produkterna. |
Ändringsförslag 72
Förslag till förordning
Artikel 10c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10c |
| Små och medelstora företags tillträde till den inre marknaden |
| Kommissionen ska i nära samarbete med samtliga berörda parter och myndigheten anta lämpliga riktlinjer och tillhandahålla teknisk vägledning för att företag, särskilt små och medelstora företag, ska kunna uppfylla de krav som fastställs i denna förordning och hjälpa dem med att utarbeta och lägga fram ansökningar för vetenskaplig bedömning. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 för att anta dessa riktlinjer. |
Ändringsförslag 73
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkterna 1 och 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1. Mot bakgrund av direktiv 2006/141/EG och 2006/125/EG, samt förordning (EG) nr 953/2009 ska kommissionen senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] ta fram en unionsförteckning över vitaminer, mineralämnen och andra ämnen som får tillsättas varje livsmedelskategori som avses i artikel 1.1 (”unionsförteckningen”). |
1. Vitaminer, mineralämnen, aminosyror och andra ämnen får tillsättas de livsmedel som avses i artikel 1.1, under förutsättning att dessa ämnen uppfyller följande villkor: | 2. Vitaminer, mineralämnen och andra ämnen får tillsättas de livsmedel som avses i artikel 1.1, under förutsättning att dessa ämnen uppfyller följande villkor: |
a) De utgör enligt tillgängliga vetenskapliga evidens ingen risk för konsumenternas hälsa. | a) De utgör enligt tillgängliga och allmänt vedertagna och expertgranskade vetenskapliga evidens ingen risk för konsumenternas hälsa. |
b) De kan tillgodogöras av människokroppen. | b) De kan tillgodogöras av människokroppen. |
2. Kommissionen ska senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] genom genomförandeförordningar upprätta och därefter uppdatera en unionsförteckning över tillåtna ämnen som uppfyller villkoren i punkt 1. Uppgifterna om ett ämne på unionsförteckningen ska innehålla en specifikation av ämnet och, om lämpligt, villkoren för användning och tillämpliga renhetskriterier. Dessa genomförandeförordningar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Vid vederbörligen motiverade skäl att vidta ytterst brådskande åtgärder som rör nya hälsorisker ska kommissionen genast anta tillämpliga genomförandeakter om uppdatering av unionsförteckningen i enlighet med artikel 14.3. | ba) De är lämpliga för de näringsändamål de är avsedda för. |
| bb) De har, på grundval av allmänt vedertagen vetenskaplig evidens, en näringsmässig eller fysiologisk verkan. |
| 2a. För de ämnen som avses i punkt 2 som är konstruerade nanomaterial ska följande ytterligare villkor gälla: |
| a) Villkoret i punkt 2 a har uppfyllts på grundval av ändamålsenliga och tillräckliga testmetoder. |
| b) Deras näringsvärde och lämplighet för de personer som de är avsedda för har påvisats. |
| 3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 för att upprätta unionsförteckningen. |
(Punkt 1 i kommissionens text har blivit punkt 3 och punkt 2 i kommissionens text har blivit punkt 1 med ändringar.)
Motivering
Det är mycket viktigt att berikade livsmedel ger konsumenterna mer näring förutom att de ska vara ofarliga och kunna upptas av kroppen. Detta är särskilt viktigt med tanke på att de som i första rummet berörs är, precis som i denna lagstiftning, nyfödda eller sjukhuspatienter, för vilka denna näring är oerhört viktig. Dessutom, samt för att undvika kryphål i lagen, är det viktigt att göra en skillnad mellan denna förteckning och de ämnen som tas från den förteckning som troligtvis kommer att uppdateras om två år.
Ändringsförslag 74
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkterna 3, 4 och 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 11a |
| Uppdatering av unionsförteckningen |
3. Ett ämne kan tas upp i den unionsförteckning som avses i punkt 2 antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan. Ansökningar kan göras av en medlemsstat eller av en berörd part, som också får företräda flera berörda parter (nedan kallad sökanden). Ansökningarna ska skickas till kommissionen i enlighet med punkt 4. | 1. Ett ämne kan tas upp i den unionsförteckning antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan. Ansökningar kan göras av en medlemsstat eller av en berörd part, som också får företräda flera berörda parter (”sökanden”). Ansökningarna ska skickas till kommissionen i enlighet med punkt 2. |
| 1a. Sökanden ska lämna in en ansökan till kommissionen. Kommissionen ska inom 14 dagar från mottagandet skriftligen bekräfta att ansökan tagits emot. |
4. Ansökan ska innehålla uppgifter om följande: | 2. Ansökan ska innehålla uppgifter om följande: |
a) Sökandens namn och adress. | a) Sökandens namn och adress. |
b) Ämnets namn och en tydlig beskrivning av ämnet. | b) Ämnets namn och en tydlig beskrivning av ämnet. |
c) Ämnets sammansättning. | c) Ämnets sammansättning. |
d) Föreslagen användning av ämnet och användningsvillkoren. | d) Föreslagen användning av ämnet och användningsvillkoren. |
e) En systematisk genomgång av vetenskapliga data och lämpliga studier som utförts enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. | e) En systematisk genomgång av vetenskapliga data och lämpliga expertgranskade studier som utförts enligt allmänt erkända expertråd om hur sådana studier ska utformas och genomföras. |
f) Vetenskaplig dokumentation om den mängd av ämnet som inte äventyrar hälsan för de personer det är avsett för och dess lämplighet för de avsedda användningsområdena. | f) Vetenskaplig dokumentation om den mängd av ämnet som inte äventyrar hälsan för de personer det är avsett för och dess lämplighet för de avsedda användningsområdena. |
g) Vetenskaplig dokumentation om att ämnet kan tillgodogöras av människokroppen. | g) Vetenskaplig dokumentation om att ämnet kan tillgodogöras av människokroppen och har en näringsmässig eller fysiologisk verkan. |
h) En sammanfattning av innehållet i ansökan. | h) En sammanfattning av innehållet i ansökan. |
5. Om ett ämne redan finns upptaget på unionsförteckningen och en betydande förändring sker av framställningsmetoderna, eller om partikelstorleken ändrats, t.ex. genom nanoteknik, ska det ämne som framställts genom dessa nya metoder anses som ett annat ämne och unionsförteckningen ska ändras i enlighet med detta innan det får släppas ut på unionsmarknaden. | 3. Om ett ämne redan finns upptaget på unionsförteckningen och en betydande förändring sker av framställningsmetoderna, eller om partikelstorleken ändrats, t.ex. genom nanoteknik, ska det ämne som framställts genom dessa nya metoder eller med en ändrad partikelstorlek anses som ett annat ämne som inte tas upp i förteckningen och som kräver en separat ansökan. |
| 4. Om ett ämne som finns upptaget i unionsförteckningen inte längre uppfyller villkoren i artikel 11.2 och 11.2a ska kommissionen besluta att avlägsna ämnet från unionsförteckningen. |
| 5. Uppgifterna om ett nytt ämne i unionsförteckningen ska omfatta |
| – en specifikation av ämnet, |
| – där så är lämpligt, en specifikation av användningsvillkoren, och |
| – där så är lämpligt, en specifikation av tillämpliga renhetskriterier. |
| 6. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 för att uppdatera unionsförteckningen. När det vid nya hälsorisker föreligger tvingande skäl till brådskande åtgärder ska det förfarande som fastställs i artikel 16 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med denna punkt. |
Motivering
Eftersom förordningen endast kommer att gälla två år efter det att den trätt i kraft bör kommissionen först upprätta en förteckning (artikel 11) som därefter kan uppdateras på kommissionens initiativ eller på basis av en ansökan (artikel 11a). Vad gäller denna uppdaterade förteckning är det ändamålsenligt att fastställa bestämmelser, inte enbart för hur man lägger till ämnen utan också för hur man tar bort vissa ämnen i särskilda livsmedel.
Nanomaterial kan endast utvärderas genom särskilda testmetoder. Det bör därför endast vara möjligt att i förteckningen ta upp ämnen som har visat sig säkra.
Ändringsförslag 75
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led va (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| va) Eventuella vetenskapliga data från djurförsök för att bedöma ämnets säkerhet. |
Ändringsförslag 76
Förslag till förordning
Artikel 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Allmän sekretessklausul | Allmän insyns- och sekretessklausul |
Kommissionen, myndigheten och medlemsstaterna ska i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig sekretess för de uppgifter som de mottagit enligt denna förordning, med undantag av uppgifter som på grund av omständigheterna måste offentliggöras för att skydda människors eller djurs hälsa eller miljön. | Kommissionen, myndigheten och medlemsstaterna ska i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 garantera största möjliga tillgång till handlingar, och särskilt ge medborgarna information om och hjälp med på vilket sätt en ansökan om tillgång till handlingar ska göras och var den ska ges in. De ska också vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa sekretessen för all den information som de tagit emot enligt denna förordning utom sådan information som måste offentliggöras om omständigheterna kräver det för att skydda människors eller djurs hälsa eller miljön. |
Motivering
Det bör ställas krav på bättre insyn i EU:s förfaranden och en enklare tillgång till institutionernas handlingar för konsumenterna.
Ändringsförslag 77
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.3 och 10 i denna förordning ska ges på obestämd tid från och med den (*) [(*) Datum för ikraftträdande av den grundläggande lagstiftningsakten eller från och med något annat datum som fastställts av lagstiftaren.] | 2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 10.2, 10.3, 10c, 11.3 och 11a.6 ska ges för en period av fem år från och med att denna förordning har trätt i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. |
Motivering
Eftersom det är fråga om delegerade akter och för att garantera juridisk överensstämmelse mellan olika gemenskapsakter återinför detta ändringsförslag lydelsen i förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
Det är inte lämpligt att använda delegerade akter för att uppdatera definitioner, eftersom de är en väsentlig del av förordningen, och således bör endast ändras genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Att fastställa och uppdatera en förteckning är en akt med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten.
Ändringsförslag 78
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Europaparlamentet och rådet får när som helst återkalla den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.3 och 10 i denna förordning. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Det får verkan dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. | 3. Europaparlamentet och rådet får när som helst återkalla den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 10.2, 10.3, 10c, 11.3 och 11a.6 i denna förordning. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Det får verkan dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. |
Motivering
En förstärkt demokratisk tillsyn är nödvändig för definitionerna i artikel 2.3. I detta fall, till följd av mer uppenbart tekniska skäl som berör sammansättning och produktinformation samt särskilda bestämmelser för små och medelstora företag, går det lättare att motivera att kommissionen delegeras befogenheter.
Ändringsförslag 79
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artiklarna 2.3 och 10 i denna förordning träder i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två månader efter det att rättsakten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, informerar kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet. | 5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artiklarna 10.2, 10.3, 10c, 11.3 och 11a.6 i denna förordning träder i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två månader efter det att rättsakten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, informerar kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet. |
Motivering
Det är inte lämpligt att använda delegerade akter för att uppdatera definitioner, eftersom definitionerna är en väsentlig del av förordningen, och således bör endast ändras genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Att fastställa och uppdatera en förteckning är en akt med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten. Dessutom är kraven i artikel 11.1. mycket öppna. Därför bör delegerade akter tillämpas.
Ändringsförslag 80
Förslag till förordning
Artikel 16a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 16a |
| Livsmedel för personer med laktosintolerans |
| Senast ett år efter det att denna förordning trätt i kraft ska kommissionen lägga fram en rapport, om lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag, för att klarlägga statusen för märkningspåståendena ”laktosfri” och ”mycket låg laktoshalt” enligt allmän livsmedelslagstiftning. |
Ändringsförslag 81
Förslag till förordning
Artikel 16b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 16b |
| Mjölk avsedd för småbarn |
| Senast [1 år efter det att denna förordning har trätt i kraft] ska kommissionen, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om önskvärdheten av särskilda bestämmelser för sammansättningen och märkningen av mjölk avsedd för småbarn mellan ett och tre år. Rapporten ska bedöma dessa småbarns näringsbehov, konsumtionsmönster, näringsintag samt grad av exponering för vissa främmande ämnen och bekämpningsmedel. Rapporten ska även överväga om dessa slag av mjölk har några näringsmässiga fördelar framför normal kost för ett barn som avvänjs. Mot bakgrund av slutsatserna i den rapporten ska kommissionen antingen |
| a) besluta att det inte behövs några särskilda bestämmelser om sammansättning och märkning av mjölk avsedd för småbarn, eller |
| b) vid behov och i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag. |
| Innan den ovannämnda kommissionsrapporten sammanställs ska mjölk avsedd för småbarn mellan ett och tre år fortsätta att omfattas av relevant unionslagstiftning, såsom förordning (EG) nr 178/2002, förordning (EG) nr 1925/2006 och förordning (EG) nr 1924/2006. |
Ändringsförslag 82
Förslag till förordning
Bilaga (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Krav på sammansättningen av livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll |
| Dessa specifikationer gäller konsumtionsfärdiga livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, saluförda som sådana eller beredda enligt tillverkarens anvisningar. |
| 1. Energi |
| 1.1. Energiinnehållet i livsmedel med mycket lågt energiinnehåll får inte understiga 1680 kJ (400 kcal) och inte överstiga 3360 kJ (800 kcal) per total dagsranson. |
| 1.2. Energiinnehållet i livsmedel med lågt energiinnehåll får inte understiga 3360 kJ (800 kcal) och inte överstiga 5040 kJ (1200 kcal) per total dagsranson. |
| 2. Protein |
| Proteininnehållet i livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska utgöra minst 25 % och högst 50 % av produktens totala energiinnehåll. Under alla omständigheter ska proteininnehållet i dessa produkter inte överstiga 125 g. |
| 2.2. Punkt 2.1 hänvisar till ett protein vars kemiska index är likvärdigt med FAO/WHO:s referensprotein i tabell 2. Om det kemiska indexet är lägre än 100 % av referensproteinet bör proteinets miniminivå höjas i motsvarande grad. Under alla omständigheter ska proteinets kemiska index motsvara minst 80 % av referensproteinets. |
| 2.3. Med det ”kemiska indexet” avses det lägsta förhållandet mellan mängden av varje essentiell aminosyra som ingår i testproteinet och mängden av de motsvarande aminosyrorna i referensproteinet. |
| 2.4. Under alla omständigheter är tillsats av aminosyror tillåten endast för att förbättra proteinernas näringsvärde, och endast i den utsträckning som krävs för detta ändamål. |
| 3. Fett |
| 3.1. Energimängden från fett får inte överstiga 30 % av produktens totala energiinnehåll. |
| 3.2. Linolsyran (i form av glycerider) får inte understiga 4,5 g. |
| 4. Kostfiber |
| Kostfibermängden i livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska vara lägst 10 g och högst 30 g per dagsranson. |
| 5. Vitaminer och mineraler |
| Livsmedel med lågt energiinnehåll och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ska såsom ersättning för hela dagsransonen innehålla minst: 100 % av de mängder vitaminer och mineraler som anges i tabell 1. |
TABELL 1
Vitamin A | (µ RE) | 700 |
Vitamin D | (µ) | 5 |
Vitamin E | (mg-TE) | 10 |
Vitamin C | (mg) | 45 |
Tiamin | (mg) | 1,1 |
Riboflavin | (mg) | 1,6 |
Niacin | (mg-NE) | 18 |
Vitamin B6 | (mg) | 1,5 |
Folat | (µ) | 200 |
Vitamin B12 | (µ) | 1,4 |
Biotin | (µ) | 15 |
Pantotensyra | (mg) | 3 |
Kalcium | (mg) | 700 |
Fosfor | (mg) | 550 |
Kalium | (mg) | 3 100 |
Järn | (mg) | 16 |
Zink | (mg) | 9,5 |
Koppar | (mg) | 1,1 |
Jod | (µ) | 130 |
Selen | (µ) | 55 |
Natrium | (mg) | 575 |
Magnesium | (mg) | 150 |
Mangan | (mg) | 1 |
TABELL 2
ÖVERSIKT ÖVER AMINOSYRABEHOV (1)
| g/100 g protein |
Cystin + metionin | 1,7 |
Histidin | 1,6 |
Isoleucin | 1,3 |
Leucin | 1,9 |
Lysin | 1,6 |
Fenylalanin + tyrosin | 1,9 |
Treonin | 0,9 |
Tryptofan | 0,5 |
Valin | 1,3 |
(1) Världshälsoorganisationen (WHO). Energi- och proteinbehov. Rapport från ett gemensamt sammanträde mellan FAO, WHO och FN-universitetet. (Energy and protein requirements. Report of a Joint FAO/WHO/UNU Meeting.) Genève: Världshälsoorganisationen, 1985. (WHO Technical Report Series, 724). | |
MOTIVERING
1. Bakgrund
Dietlivsmedel nämns första gången i en EU-rättsakt i ett direktiv från 1977. Texten har ändrats flera gånger och omarbetades 2009 till ett ramdirektiv som grundar sig på begreppet ”livsmedel för särskilda näringsändamål”.
34 år senare och efter en grundlig genomgång av den gällande lagstiftningen på detta mycket konkurrensutsatta område (mellan 1 och 2 procent av marknaden) kan kommissionens rapport inte motsägas: det är i dagens läge svårt, både för konsumenterna och för kontrollmyndigheterna, att göra en åtskillnad mellan livsmedel för normal konsumtion och livsmedel för särskilda grupper. Kommissionen ger en rad noggranna exempel: bland annat proteinkakor som ökar muskelmassan hos idrottare, kosttillskott för gravida, livsmedel som berikats med kalcium och D-vitamin för äldre och bantningsmedel.
Konsekvensanalysen ger flera orsaker till denna tvetydighet: ramdirektivet har tolkats och tillämpats på olika sätt i medlemsstaterna, den administrativa bördan, ändring av sammansättning och märkning, innovation, konkurrenskraft, priser, konsumentskydd och konsumentupplysning. Rapporten visar klart och tydligt att denna omarbetning av lagstiftningen om livsmedel för särskilda grupper är nödvändig.
2. Huvudpunkten i förslaget till förordning: begreppet dietlivsmedel försvinner
Som en följd av rådfrågningsförfarandet i medlemsstaterna sedan 2007 lade kommissionen i juni 2011 fram detta förslag till förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål. Det upphäver följande direktiv:
·Direktiv 2009/39/EG om livsmedel för särskilda näringsändamål (omarbetning av ramdirektivet, 1989).
·Direktiv 92/52/EEG om export till tredje land av modersmjölksersättningar och tillskottsnäring.
·Direktiv 96/8/EG om livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning.
·Kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans.
Med denna grundliga översyn vill man förenkla lagstiftningen och också fastställa en enda förteckning över ämnen som får tillsättas livsmedel (medan kallad unionsförteckningen) som omfattas av detta förslag. Däremot ställer man sig tvekande till om inte denna konsolidering leder till att antalet vitaminer, mineralämnen och andra ämnen i dessa mycket specifika livsmedel ökar.
3. Föredragandens anmärkningar
Om tillämpningsområdet för denna förordning
Det var klokt av kommissionen att begränsa tillämpningsområdet för denna förordning till ett begränsat antal särskilda livsmedel. Det är givet att spädbarn, barn under tre år och vissa patienter som är i behov av särskilda livsmedel kräver särskild uppmärksamhet och en harmoniserad behandling inom EU. Därför tycker föredraganden, precis som kommissionen, att den gällande rättsliga ramen bör bevaras för dessa utsatta personer.
Men finns det andra livsmedelskategorier som inte eller inte längre har en ”skräddarsydd” rättslig ram? Kommissionens avskaffande av begreppet dietlivsmedel har i själva verket effekter på vissa delar av den gällande lagstiftningen, främst direktiv 96/8/EG om livsmedel avsedda att användas i energibegränsande dieter för viktminskning. Föredraganden anser att måltidsersättningar som helt eller delvis ersätter de dagliga måltiderna (och som täcker näringsbehovet vad gäller vitaminer, mineralämnen, proteiner, essentiella fettsyror, fibrer, med mera) även i fortsättningen bör behandlas i en särskild text. Det är det bästa sättet att hålla viss kontroll på sammansättningsnivån i dessa livsmedel och att klart och tydligt skilja dem från aspekter som hänger samman med påståenden (förordning (EG) nr 1924/2006).
Däremot är det logiskt att inte ta med livsmedel för idrottare i tillämpningsområdet för den kommande förordningen. Helt objektivt sett är det svårt att definiera ”idrottare” eller att skilja livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete från produkter som kan betraktas som stimulerande medel eller dopingämnen. Det förefaller därför lämpligt att sportprodukterna omfattas av den allmänna livsmedelslagstiftningen (förordningen av den 28 januari 2002) om de inte är avsedda för särskilda kostbehov.
Vi måste också uppmärksamma de 32 miljoner EU-medborgare som lider av diabetes men inte nödvändigtvis genom att anta särskilda livsmedelsbestämmelser. På denna punkt bör vi också stödja kommissionens synpunkter som för övrigt sammanfaller med de synpunkter som diabetespatienternas intresseföreningar förespråkar. Diabetessituationen är alarmerande. Man förväntar sig att antalet diabetesfall kommer att öka med 16 procent fram till 2030, framför allt till följd av fetmaepidemin och en åldrande befolkning i Europa.
Införlivandet av livsmedel med mycket lågt energiinnehåll avsedda för överviktiga
Syftet är att införliva livsmedel med mycket lågt energiinnehåll (Very Low Calorie Diet Products (VLCD)) i tillämpningsområdet för denna förordning genom att ta med begreppet i definitionen av livsmedel för speciella medicinska ändamål. Till skillnad från många andra viktminskningsdieter (på mellan 800 och 1 200 kilokalorier per dag) bör dieten med mycket lågt energiinnehåll (mellan 400 och 800 kilokalorier per dag) strikt begränsas i tid. I allmänhet får den inte vara längre än fyra veckor. Dessutom krävs tillstånd och patienten måste stå under läkarövervakning. Detta beror på att det finns risk för sidoeffekter hos överviktiga patienter.
Rättslig grund för personer som har en livsmedelsallergi
En annan viktig punkt i förslaget är överförandet av förordning (EG) nr 41/2009 om livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans till lagstiftningspaketet om närings- och hälsopåståenden (förordning (EG) nr 1924/2006).
Föredraganden delar inte kommissionens åsikt i detta fall, eftersom det inte då kommer att finnas en lämplig rättslig ram för personer med glutenintolerans eller andra ofta förekommande fall av livsmedelsallergi. Det finns flera orsaker till detta.
Den första orsaken hänger samman med det faktum att förordning (EG) nr 1924/2006 i sin nuvarande form ännu inte innehåller näringsprofiler som visar livsmedlets verkliga sammansättning och som är avgörande för om ett livsmedel ska förses med ett påstående eller inte. Den andra orsaken hänger indirekt samman med förordning (EG) nr 1924/2006 som grundar sig på principen om uttömmande förteckningar. Det som inte uttryckligen tagits upp på dessa förteckningar är förbjudet. Eftersom kommissionen inte lagt till begreppet ”laktosfri” i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006 är det högst sannolikt att begreppet ”laktosfri” kommer att förbjudas. Detta begrepp är dock mycket viktigt för personer som är laktosintoleranta (något som berör folken kring Medelhavet i större utsträckning än folken i Skandinavien).
Inför denna ”gråzon” föredrar föredraganden att överföra bestämmelserna om gluten och laktos till den nya förordningen (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsmärkning. En övergripande lagstiftning där man i artikel 36 beslutar om möjligheten att fastställa kriterier för begreppet allergener.
För snabba och mindre kostsamma förfaranden
Det är viktigt att anmälningsförfarandet, som är snabbare och mindre kostsamt, förblir regeln med ett försäljningstillstånd på nationell nivå och möjligheten att stärka detta förfarande med ytterligare bestämmelser om märkning och sammansättning. Det är också logiskt att striktare bestämmelser än förfarandet med förhandsgodkännande med förhandsyttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ska bibehållas för påståenden för modersmjölksersättning och barn i åldern 1–3 år (bilaga IV i direktiv 2006/141/EG).
Övriga viktiga punkter: främja tillträde för små och medelstora företag och stimulera innovation
Att främja små och medelstora företags tillträde till den inre marknaden är ett av ledmotiven i 2020-strategin som kommissionen tagit initiativ till. Dessa uttalanden måste ännu konkret inarbetas i varje lagstiftningsförslag i form av bestämmelser som gynnar små och medelstora företags tillträde till gemenskapsmarknaden. Det här är av yttersta vikt med tanke på att den europeiska marknaden och världsmarknaden, vad gäller särskilda livsmedel, domineras av ett fåtal industriella aktörer. Detta är orsaken till att föredraganden hoppas att den kommande förordningen ska ha en ”positiv inverkan på de små och medelstora företagen” som utgör ett dynamiskt ekonomiskt nätverk och som skapar sysselsättning i Europa och att man inte ska nöja sig med att den ”inte på något oproportionerligt sätt påverkar småföretagen” (såsom kommissionen påstår i sin effektanalys i mål 4: små företag och innovation).
Nej till bekämpningsmedel i livsmedel avsedda för utsatta befolkningsgrupper
Den nuvarande lagstiftningen är inte tillfredsställande. De europeiska lagstiftarna bör tvinga industriidkarna att försäkra sig om att de produkter som de släpper ut på marknaden och som är avsedda för nyfödda och småbarn inte innehåller bekämpningsmedel eller andra toxiska ämnen. Därför har föredraganden lagt fram ändringsförslag som förbjuder bekämpningsmedel i särskilda livsmedel samtidigt som man accepterar att det tillfälligt finns spår av kemiska produkter. Eftersom vissa bekämpningsmedel kontaminerar omgivningen kan resterna från dem olyckligtvis återfinnas i de berörda produkterna.
4. Preliminära slutsatser
Föredraganden anser i likhet med kommissionen att lagstiftningen om livsmedel för särskilda näringsändamål bör grundligt ses över. Föredraganden anser även att begreppet dietlivsmedel bör strykas eftersom det inte längre har någon betydelse ur näringssynvinkel. Dessutom vill föredraganden garantera bättre rättssäkerhet för industriella aktörer och utsatta befolkningsgrupper. Denna säkerhet måste skapas genom Europaparlamentets regelbundna demokratiska kontroll vad gäller definitioner och bestämmelser om spädbarn, barn under tre år och vissa sjuka som är i behov av särskilda livsmedel. Denna förenklade men mer skyddande rättsliga ram bör tillämpas på samma sätt för såväl importerade som exporterade livsmedel och innebär att man tillämpar försiktighetsprincipen. Det går inte att tala om en väl fungerande inre marknad och glömma hälsan för de svagaste bland oss.
5. Avtryck i lagstiftningen
Föredraganden är tacksam för de förklaringar som kommissionen lämnat via GD Hälsa- och konsumentfrågor, men också för de många förslag som skuggföredragandena, ordförandelandet i rådet (Polen), det kommande ordförandelandet (Danmark) och företrädarna för de belgiska och franska regeringarna kommit med. Föredraganden vill också tacka följande aktörer för deras förslag: Nestlé, Danone, Unilever, tillverkare av livsmedel för särskilda ändamål: European Dietetic Food Industry Association (IDACE), Medical Nutrition International Industry (MNI), European Specialist Sports Nutrition Alliance (ESSNA), European Natural Soyfoods Manufacturers Association (ENSA), den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) och den brittiska organisationen ”Baby milk action”. Ett alldeles särskilt tack till Europaparlamentets juristlingvister som på ett skickligt sätt kunnat kombinera politiska förslag och rättslig överensstämmelse.
10.2.2012
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål
( KOM(2011)0353 – C7‑0169/2011 – 2011/0156(COD) )
Föredragande: Hannu Takkula
KORTFATTAD MOTIVERING
Frågan om livsmedel för personer med särskilda näringsbehov (nedan kallade specialdestinerade livsmedel) har stått i fokus i Europeiska unionens lagstiftning och återspeglar ett tydligt marknadskrav på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning. Specialdestinerade livsmedel var tidigare en nischmarknad men har växt betydligt de senaste åren, vilket har lett till att det blivit svårt att skilja på allmänna livsmedel och livsmedel avsedda för en särskild grupp människor. Denna utveckling har beaktats i det föreslagna regelverket och föredraganden ger därför sitt fulla stöd till förslaget.
Allmänna anmärkningar
Trots ett par tidigare försök till harmonisering finns det fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaternas lagar om specialdestinerade livsmedel. Skillnaderna hindrar den fria rörligheten för varor, orsakar onödiga administrativa bördor för företag inom livsmedelssektorn och kommer till slut att rubba den inre marknaden.
Föredraganden anser att likartade produkter måste behandlas på samma sätt över hela unionen så att lämplig konsumentinformation tillhandahålls och fri rörlighet och lika konkurrensvillkor för varor upprätthålls. Regler som har blivit överflödiga, motstridiga och potentiellt problematiska måste avskaffas och skyddet av de sårbaraste befolkningsgrupperna och dem med särskilda näringsbehov måste garanteras. En gemensam rättsordning för specialdestinerade livsmedel, som kommissionen föreslår, måste därför välkomnas som ett viktigt steg mot ökad säkerhet och tydlighet för både konsumenter och producenter.
Föredraganden tror att det är mycket viktigt att alla livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, samt livsmedel för särskilda medicinska syften, omfattas av ett grundligt och standardiserat förfarande för förhandsgodkännande. För att garantera säkerhet och effektivitet ska detta genomföras av ett oberoende organ och baseras på aktuella vetenskapliga uppgifter (och forskning).
Förslaget lägger anmälningsplikten och godkännandeförfarandet för specialdestinerade livsmedel på kommissionen, vilket kommer att undanröja ett flertal existerande marknadshinder. I samband med detta välkomnar föredraganden införandet av ”unionsförteckningen över tillåtna ämnen” (artikel 11) som för samman de nuvarande (tre olika) förteckningarna till en enda och skapar på så sätt en större tydlighet på detta specifika område. För att se till att övergången sker smidigt uppmanar föredragande kommissionen att i god tid sammanställa och regelbundet uppdatera förteckningen, samt göra det enkelt att lägga till poster till den (som nämns i artikel 11.3).
Flera ändringsförslag som lagts fram i ITRE-utskottet framhävde behovet av att införa ytterligare produktgrupper i texten till den föreslagna förordningen, nämligen mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn och livsmedel avsedda för personer med glutenintolerans. Föredraganden anser att frågan om att inkludera andra livsmedel för särskilda näringsändamål bör analyseras noggrant i ENVI-utskottet inom ramen för folkhälsofrågor.
Forsknings- och innovationsaspekter
Föredraganden anser att en förbättrad unionslagstiftning på området speciallivsmedel måste kompletteras av investeringar i forskning och utveckling, eftersom sådana investeringar också kommer att leda till att nya och förbättrade metoder, produkter och processer tas fram. Föredraganden påpekar också att livsmedlens hälso- och säkerhetsaspekter tas upp i kapitlet om livsmedelssäkerhet i unionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 och att ytterligare ansträngningar inom tvärvetenskaplig forskning och innovation i samband med specialdestinerade livsmedel även måste ges starkt stöd.
De lagändringar som kommissionen föreslår, som att mat för diabetessjuka, mat med låg glutenhalt och mat för idrottare avförs, samt införandet av unionsförteckningen, bör i vart fall inte hindra innovationen. Men i takt med att vi får allt större kunskap om specialdestinerade livsmedel måste vi upprätthålla flexibla förfaranden för att främja vidare forskning och innovation på dessa områden.
Små och medelstora företag
Föredraganden ser gärna att varje ändring av den rättsliga styrningen av livsmedel som för närvarande omfattas av ramdirektivet om specialdestinerade livsmedel inte får oproportionerliga konsekvenser för små och medelstora företag, och inte heller minskar öppenheten och/eller lägga onödiga administrativa bördor på företag i livsmedelsbranschen. Aktuella uppgifter visar att det är de små och medelstora företagen som dominerar sektorn för specialdestinerade livsmedel, och branschen har växt avsevärt de senaste åren. Föredraganden är oroad över den rådande stora variationen mellan medlemsstaternas lagstiftningsbörda och anser att en enhetligare lagstiftning och förenklande åtgärder kommer att bli fördelaktigt för hela marknadssegmentet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande samt till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen. | (2) Livsmedelssäkerheten, vars mål det är att garantera medborgarnas hälsa och välbefinnande, utgör ett grundläggande krav för produkternas fria omsättning på den inre marknaden, vilket i sin tur gynnar europeisk konkurrenskraft genom att bidra till en större hemmamarknad för företagen. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2a) Syftet med denna förordning är att garantera livsmedelssäkerheten hos de produkter som släpps ut på marknaden och som är avsedda för utsatta befolkningsgrupper såsom spädbarn, småbarn och personer som lider av speciella sjukdomar. För att garantera en hög hälsoskyddsnivå för dessa människor måste ett visst antal potentiellt farliga ämnen eller ämnen som är erkänt farliga uteslutas i produkternas sammansättning eller i sammansättningen av deras behållare. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde, antalet underkategorier av livsmedel som ska omfattas, kriterierna för att fastställa kraven på sammansättning samt potentiell inverkan på innovation i produktutvecklingen. När det gäller särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes) konstateras i en rapport från kommissionen att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. | (7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde, antalet underkategorier av livsmedel som ska omfattas, kriterierna för att fastställa kraven på sammansättning samt potentiell inverkan på innovation i produktutvecklingen. För att den inre marknaden ska fungera väl bör denna livsmedelskategori regleras inom ramen för förordning (EG) nr 1924/2006 och uppfylla kraven i denna. När det gäller särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes) konstateras i en rapport från kommissionen att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. |
Motivering
Om det finns ett regelverk för livsmedel avsedda för idrottare kan man öka klarheten om rättsläget och förhindra att det uppstår alltför många nationella bestämmelser som riskerar att hota en väl fungerande inre marknad.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. | (15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG, direktiv 1999/21/EG, förordning (EG) nr 41/2009 och direktiv 96/8/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG, direktiv 1999/21/EG och direktiv 96/8/EG samt förordning (EG) nr 41/2009. Dessutom bör begreppet ”särskild kost” behållas och strikt begränsas till produkter som kan visa att de har en unik förmåga att tillgodose utsatta befolkningsgruppers särskilda näringsbehov och som annars inte skulle kunna släppas ut på marknaden enligt gällande EU-lagstiftning. |
Motivering
Begreppet ”livsmedel för särskild kost” måste återinföras. Därigenom kan man fastställa skyddskriterier för småbarn genom närings- och livsmedelsäkerhetskrav specifika för åldersgruppen, t.ex. begränsningar för tillsättning av näringsämnen, mikrobiologiska faror och förorenande ämnen. Om inte dessa produkter tas med kommer produkterna att regleras som vanliga livsmedel och omfattas av de närings- och renhetskriterier som gäller för den vuxna befolkningen och som inte alltid är lämpliga för barn i åldern 12–36 månader.
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Det är viktigt att de ingredienser som används vid framställningen av de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen är lämpliga för att tillgodose näringsbehov hos och är lämpliga för de människor de är avsedda för och att deras näringsmässiga lämplighet har fastställts genom allmänt erkända vetenskapliga data. Denna lämplighet bör visas genom en systematisk genomgång av tillgängliga vetenskapliga data. | (17) Det är viktigt att de ingredienser som används vid framställningen av de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen är lämpliga för att tillgodose näringsbehov hos och är lämpliga för de människor de är avsedda för och att deras näringsmässiga lämplighet har fastställts genom allmänt erkända vetenskapliga data. Denna lämplighet bör visas genom en systematisk och oberoende genomgång av tillgängliga vetenskapliga data. |
Motivering
De vetenskapliga uppgifterna om speciallivsmedlens tillräckliga näringsvärden måste inte bara vara systematiska utan också baserade på oberoende bedömningar för att kunna garantera hög trovärdighet och allmänt godtagande av sådana uppgifter.
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (17a) Myndigheten och behöriga nationella myndigheter bör regelbundet göra en utvärdering för att uppdatera förteckningen över förbjudna ämnen och därvid framför allt luta sig mot nya rön samt den senaste vetenskapliga utvecklingen och de bestämmelser som tillkommit i medlemsstaterna och internationellt. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Kommissionen bör delegeras en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att anpassa de definitioner av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål som fastställs i den här förordningen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå, för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen, inklusive märkningskrav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, samt för att godkänna näringspåståenden och hälsopåståenden. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. | (19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG, direktiv 1999/21/EG, direktiv 96/8/EG och förordning (EG) nr 41/2009. Kommissionen bör delegeras en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att anpassa de definitioner av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål som fastställs i den här förordningen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå, för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter och förfarandet för utsläppande på marknaden av livsmedel som härrör från vetenskapliga och tekniska innovationer för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen, inklusive märkningskrav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, samt för att godkänna näringspåståenden och hälsopåståenden. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Ett tydligt och tidseffektivt förfarande som vederbörligen beaktar konsumenthälsoskyddet bör också säkerställas för att livsmedel som tagits fram som ett resultat av vetenskapliga och tekniska framsteg snabbt ska kunna släppas ut på marknaden. |
Motivering
Begreppet ”livsmedel för särskild kost” måste återinföras. Därigenom skulle man säkerställa att dessa produkter omfattades av de striktaste säkerhetsspecifikationerna i fråga om näring, mikrobiologiska faror, bekämpningsmedel och förorenande ämnen, färgämnen och sötningsmedel. Om inte dessa produkter tas med i tillämpningsområdet kommer produkterna att regleras som vanliga livsmedel och omfattas av de närings- och renhetskriterier som gäller för den vuxna befolkningen och som är olämpliga för barn i åldern 12–36 månader.
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) För närvarande får påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” användas för livsmedel som är avsedda för särskilda näringsändamål och för livsmedel för normal konsumtion i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans. Sådana påståenden skulle kunna tolkas som näringspåståenden i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006. För ökad förenkling bör sådana påståenden enbart regleras av förordning (EG) nr 1924/2006 och uppfylla kraven i den förordningen. Det är nödvändigt att de tekniska anpassningarna enligt förordning (EG) nr 1924/2006 för att införliva näringspåståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” med tillhörande användningsvillkor i enlighet med förordning (EG) nr 41/2009 slutförs innan den här förordningen börjar tillämpas. | (26) För närvarande får påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” användas för livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för personer med glutenintolerans i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i förordning (EG) nr 41/2009. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna1 gör det möjligt för kommissionen att anta genomförandeakter som reglerar frivillig information om eventuell och oavsiktlig förekomst i livsmedel av ett ämne som orsakar allergi eller intolerans. För att skapa ett konsekvent och förenklat regelverk bör kommissionen ges befogenhet enligt förordning (EU) nr 1169/2011 att anta genomförandeakter som reglerar frivillig information om frånvaro eller reducerad förekomst i livsmedel av ämnen som orsakar intolerans, såsom gluten och laktos, och att upphäva förordning (EG) nr 41/2009. Det är nödvändigt att förordning (EU) nr 1169/2011 ändras i detta syfte och att de erforderliga genomförandebestämmelserna antas av kommissionen innan den här förordningen träder i kraft. Genomförandeakten bör behålla påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” på livsmedlen med tillhörande användningsvillkor, som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 41/2009 där påståendet ”mycket låg glutenhalt” inte får användas, samt precisera målgruppen, i enlighet med förordning (EG) nr 41/2009, och på så vis tillhandahålla samma konsumentskyddsnivå. Livsmedel som är avsedda för särskilda näringsändamål och för personer med glutenintolerans bör bibehållas i denna förordning, eftersom det är avgörande för behandlingen av denna sjukdom att man tillhandahåller säkra livsmedel som är avsedda för personer med glutenintolerans och informerar personer med celiaki om glutenfrihet. Detta är i linje med den internationella standarden för livsmedel för särskilda dietändamål för personer med glutenintolerans (CODEX STAN 118-1979, ändrad 2008). |
| __________ 1 EUT L 304, 22.11.2011, s. 18. |
Motivering
Det bör finnas ett regelverk för personer med glutenintolerans som är anpassat till deras särskilda behov.
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27a) För att garantera en hög konsumentskyddsnivå bör lämpliga förfaranden för kontroll, både av hygien och av sammansättning, inrättas i medlemsstaterna före utsläppandet på marknaden. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 29
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(29) Lämpliga övergångsbestämmelser krävs för att livsmedelsföretagarna ska kunna anpassa sig till kraven i denna förordning. | (29) Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa rättslig förutsebarhet under övergångsperioden för genomförandet av denna förordning samt tillhandahålla det stöd och den aktuella information till livsmedelsföretagarna som de behöver för att kunna anpassa sig till kraven i denna förordning. |
Motivering
Man måste undvika att de rättsliga ändringar som ingår i detta förslag inte medför ett juridiskt tomrum, även om det rör sig om en övergångsperiod.
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29a) Ett förfarande bör fastställas som tillåter ett tillfälligt utsläppande på marknaden av livsmedel som är resultatet av tekniska och vetenskapliga nyheter för att utnyttja industrins forskningsresultat i avvaktan på en ändring av det berörda särdirektivet. Tillstånd att släppa ut livsmedel på marknaden kan emellertid, av hänsyn till skyddet för konsumenternas hälsa, endast ges efter samråd med myndigheten. |
Motivering
Det är viktigt att på bästa sätt hjälpa företagen i branschen att vidta åtgärder för att de bättre ska kunna bemöta utsatta befolkningsgruppers särskilda livsmedelsbehov. På så sätt skulle dessa grupper snabbt kunna dra fördelar av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på området.
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 29b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29b) För att underlätta tillträde till marknaden för de aktörer, särskilt små och medelstora företag, som vill sälja livsmedel som är resultatet av tekniska och vetenskapliga innovationer bör kommissionen i nära samarbete med berörda parter anta riktlinjer för förfarandet för tillfälligt utsläppande på marknaden av sådana livsmedel. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led g – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) mjölk avsedd för småbarn. | utgår |
Motivering
Mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn är specifikt utformade, näringstäta produkter som bidrar till näringsbehovet hos barn i åldern 12–36 månader. Om dessa produkter undantas från förordningens tillämpningsområde, kommer detta att leda till reducerade livsmedelssäkerhetsåtgärder, icke-specificerade näringsmässiga sammansättningar och bristande harmonisering mellan medlemsstaterna. Resultatet blir att dessa produkter regleras som vanliga livsmedel och därför omfattas av närings- och säkerhetsmässiga kriterier som fastställts för vuxna och som är olämpliga för barn i åldern 12–36 månader.
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 6a |
| Kontroll |
| De behöriga nationella myndigheterna bör se till att ett lämpligt kontrollsystem införs för att se till att marknadsaktörerna följer detta direktiv och tillämpliga hälsokrav. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Sammansättningen av de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska vara sådan att den är lämplig för att tillgodose näringsbehov hos och är lämplig för de personer de i enlighet med allmänt erkända vetenskapliga data är avsedda för. | 1. Sammansättningen av de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska vara sådan att den är lämplig för att tillgodose näringsbehov hos och är lämplig för de personer de i enlighet med allmänt erkända och oberoende bedömda vetenskapliga data och läkarutlåtanden är avsedda för. |
Motivering
Se motiveringen till ändringsförslag 5.
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska ge adekvat konsumentupplysning och får inte vara vilseledande. | 3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 får inte vara vilseledande och ska |
| a) ge tydlig och adekvat konsumentupplysning, och |
| b) grundas på råd från oberoende personer med utbildning i medicin, näringslära eller farmaci, med hänsyn till de särskilda behoven hos de personer för vilka livsmedlet är avsett, genom användning av vetenskapliga data som godkänts av myndigheten. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. Vid märkning och presentation av livsmedel för normal konsumtion samt vid reklam för sådana livsmedel ska följande vara förbjudet: |
| a) Användning av orden ”särskild kost”, antingen ensamt eller tillsammans med andra ord för att beteckna dessa livsmedel. |
| b) Varje annan angivelse eller presentation som kan ge intryck av att det rör sig om någon av de produkter som avses i artikel 1.1 och 1.2. |
Motivering
Det behövs en bestämmelse liknande den i artikel 2.2 b i det nuvarande ramdirektivet för att se till att endast produkter som följer förordningen får presenteras som om de täcker de specifika behoven hos de avsedda befolkningsgrupperna. En tydlig skillnad måste göras mellan livsmedel med märkningen särskild kost och livsmedel för vanlig konsumtion. Endast vanliga livsmedel med godkända närings- eller hälsopåståenden bör få hävda att de är lämpliga för särskilda tillstånd.
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Användbara uppgifter eller rekommendationer som rör de livsmedelskategorier som avses i artikel 1.1 får spridas enbart av personer med utbildning i medicin, näringslära, farmaci eller av andra personer som arbetar med barn- och mödravård. | 4. Ansvaret för spridningen av användbara uppgifter eller rekommendationer som rör de livsmedelskategorier som avses i artikel 1.1 ska ligga enbart hos personer med utbildning i medicin, näringslära, farmaci eller av andra personer som arbetar med barn- och mödravård, och ska baseras på vetenskapliga uppgifter som kan verifieras på ett oberoende sätt. |
Motivering
All information om dessa livsmedelskategorier som sprids passivt (t.ex. via internet) måste redigeras av yrkesmän med tillstånd och baseras på verifierbara vetenskapliga uppgifter.
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade förordningar senast [2 years after the date of the entry into force of this Regulation] i enlighet med artikel 15 avseende följande: | 2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, särskilt resultaten av riskbedömningar och försiktighetsprincipen, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade förordningar för livsmedel som omfattas av artikel 1.1 senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] i enlighet med artikel 15 avseende följande: |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led ba (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ba) De särskilda sammansättningsbegränsningarna för förpackning av de livsmedel som avses i artikel 1.1. |
Motivering
Kommissionen bör ges befogenhet att i förpackningar av livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn kontrollera eller förbjuda ämnen som skulle kunna påverka produkten innan den konsumeras, t.ex. Bisfenol A (BPA) inuti konservburkar som innehåller modersmjölksersättning och som kan läcka ut i innehållet.
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ca) Undantagen från kraven på minsta teckenstorlek på grund av ytterligare särskilda krav på obligatoriska uppgifter som ska anges i märkningen av vissa livsmedel som avses i artikel 1.1 och andra läsbarhetskrav som fastställs i artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1169/2011. |
Motivering
De särskilda märkningskrav som gäller för denna grupp av produkter kommer att ses över och omarbetas i form av delegerade akter. Det vore lämpligt att då överväga de särskilda konsumentupplysningsbehov och läsbarhetskrav som gäller för dessa produkter och som kan nödvändiggöra undantag från kravet på minsta teckenstorlek och vissa andra läsbarhetskriterier som gäller för vanliga livsmedel.
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led da (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| da) Processen för att på marknaden släppa ut de livsmedel som avses i artikel 1.1, vilka är ett resultat av vetenskapliga och tekniska innovationer och inte uppfyller de bestämmelser för sammansättning som fastställts i delegerade förordningar. |
Motivering
Foods falling within the scope of this regulation are required to provide substantial additional information to that required by general food labelling provisions in order to ensure their safe use. The specific labelling provisions applying to these groups of products will be reviewed and recast in the form of delegated acts. It is appropriate at that point in time to consider the specific consumer information needs and legibility requirements applicable to these products, which may necessitate derogation from minimum font size and certain other legibility criteria set for general foods.
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led fa (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| fa) De krav på uppgifter som ska tillhandahållas i rekommendationer för lämplig användning av de livsmedel som avses i artikel 1.1. |
Motivering
Livsmedel som omfattas av denna förordning måste tillhandahålla väsentliga uppgifter utöver dem som krävs i märkningsbestämmelser för vanliga livsmedel så att man garanterar att de används på ett säkert sätt.
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen uppdatera de delegerade förordningar som anges i punkt 2 i enlighet med artikel 15. | 3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, resultat från nya riskbedömningar och med hänsyn till försiktighetsprincipen, ska kommissionen uppdatera de delegerade förordningar som anges i punkt 2 i denna artikel i enlighet med artikel 15. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| För att göra det möjligt att på marknaden snabbt släppa ut livsmedel för särskilda näringsändamål som är ett resultat av vetenskapliga och tekniska framsteg får kommissionen, efter samråd med myndigheten, anta delegerade akter i enlighet med artikel 15, som tillåter att livsmedel, som inte motsvarar bestämmelserna om sammansättning i denna förordning eller i delegerade förordningar för grupper av livsmedel enligt artikel 1.1, släpps ut på marknaden för en period av två år. |
Motivering
Det är viktigt att återinföra den innovationsklausul som avses i direktiv 2009/39/EG om livsmedel för särskilda näringsändamål. Detta förfarande används sällan och bör underlättas för att konsumenterna snabbt ska få ta del av dessa anpassade produkter.
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10a |
| Mjölk avsedd för småbarn |
| Före utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 18.1 ska kommissionen, efter samråd med myndigheten, för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om önskvärdheten av särskilda bestämmelser för sammansättningen och märkningen av mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn, avseende småbarns näringsmässiga behov, konsumtionsmönster, näringsintag samt grad av exponering för vissa främmande ämnen och bekämpningsmedel, med hänsyn till de olika rättsakter som reglerar vanliga livsmedel och livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn. Mot bakgrund av slutsatserna i den rapporten ska kommissionen antingen |
| a) besluta att det inte behövs några särskilda bestämmelser om sammansättning och märkning av mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn, |
| b) i enlighet med förfarandet i artikel 114 i EUF-fördraget lägga fram lämpliga förslag om ändringar av denna förordning, och i enlighet med artikel 15 ändra de berörda delegerade akterna för att inbegripa de särskilda bestämmelserna. |
Motivering
För närvarande saluförs mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn på EU-marknaden i enlighet med bestämmelserna i ramdirektiv 2009/39/EG. Medlemsstaterna är dock inte överens om hur dessa produkter bör regleras. För att man fortsättningsvis ska kunna garantera en hög skyddsnivå för denna grupp av särskilt utsatta konsumenter skulle det vara lämpligt att ha ett vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om det önskvärda i att ta med särskilda krav på dessa produkters sammansättning och märkning i kommissionens delegerade akter.
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Kommissionen ska senast [2 years after the date of the entry into force of this Regulation] genom genomförandeförordningar upprätta och därefter uppdatera en unionsförteckning över tillåtna ämnen som uppfyller villkoren i punkt 1. Uppgifterna om ett ämne på unionsförteckningen ska innehålla en specifikation av ämnet och, om lämpligt, villkoren för användning och tillämpliga renhetskriterier. Dessa genomförandeförordningar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Vid vederbörligen motiverade skäl att vidta ytterst brådskande åtgärder som rör nya hälsorisker ska kommissionen genast anta tillämpliga genomförandeakter om uppdatering av unionsförteckningen i enlighet med artikel 14.3. | 2. Kommissionen ska senast 6 månader efter denna förordnings ikraftträdande genom genomförandeförordningar upprätta och därefter uppdatera en unionsförteckning över tillåtna ämnen som uppfyller villkoren i punkt 1. Uppgifterna om ett ämne på unionsförteckningen ska innehålla en specifikation av ämnet och, om lämpligt, villkoren för användning och tillämpliga renhetskriterier. Dessa genomförandeförordningar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Vid vederbörligen motiverade skäl att vidta ytterst brådskande åtgärder som rör nya hälsorisker ska kommissionen genast anta tillämpliga genomförandeakter om uppdatering av unionsförteckningen i enlighet med artikel 14.3. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.3 och 10 i denna förordning ska ges på obestämd tid från och med den (*). [(*) Datum för ikraftträdande av den grundläggande lagstiftningsakten eller från och med något annat datum som fastställts av lagstiftaren.] | 2. Befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3 och 10 ska tilldelas kommissionen för en period på fem år från den dag då förordningen träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. Utan att det påverkar de kriterier för tillåtna halter för vissa främmande ämnen som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel1 ska de mikrobiologiska kriterier som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel2 gälla under den övergångsperiod som anges i punkt 1 för sådana mjölkbaserade drycker avsedda för småbarn som för närvarande finns på marknaden. |
| __________ 1 EUT L 364, 20.12.2006, s. 5. 2 EUT L 338, 22.12.2005, s. 1. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 18a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 18a |
| Ändring av förordning (EU) nr 1169/2011 |
| I artikel 36.3 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska följande led läggas till: |
| ”aa) Information om frånvaro eller reducerad förekomst i livsmedel av ämnen som kan orsaka intolerans, såsom gluten.” |
Motivering
Det bör finnas ett regelverk för personer med glutenintolerans som är anpassat till deras särskilda behov.
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 18b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 18b |
| Livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete |
| Senast den 1 juli 2015 ska kommissionen lägga fram en rapport för parlamentet och rådet för att bedöma behovet av harmoniserade regler för sammansättningen och märkningen av livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete. Kommissionen får till rapporten bifoga förslag till ändringar av relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen. |
Motivering
Kommissionen bör lägga fram en rapport om behovet av harmoniserade bestämmelser för sammansättningen och märkningen av livsmedel avsedda för mycket krävande muskelarbete, med hänsyn till kraven på konsumentskydd och en fungerande inre marknad.
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål | |||
Referensnummer | COM(2011)0353 – C7-0169/2011 – 2011/0156(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ENVI 5.7.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | ITRE 5.7.2011 |
|
|
|
Tidigare föredragande | Corinne Lepage |
|
|
|
Behandling i utskott | 12.1.2012 |
|
|
|
Antagande | 6.2.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 42 11 1 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Gabriele Albertini, Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Vicky Ford, Norbert Glante, Robert Goebbels, András Gyürk, Jacky Hénin, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Béla Kovács, Philippe Lamberts, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Antonio Cancian, António Fernando Correia De Campos, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Bernd Lange, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Zofija Mazej Kukovič, Morten Messerschmidt, Vladko Todorov Panayotov, Mario Pirillo, Silvia-Adriana Ţicău | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Michael Theurer | |||
15.2.2012
YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål
( COM(2011)0353 – C7‑0169/2011 – 2011/0156(COD) )
Föredragande: Iliana Ivanova
KORTFATTAD MOTIVERING
Förslagets syften
Genom kommissionens förslag ändras bestämmelserna om livsmedel för särskilda näringsändamål enligt ramdirektivet 2009/39/EG och dess genomförandeakter. Efter mer än 30 års tillämpning går direktivets väsentliga bestämmelser inte längre i takt med konsumenternas behov och med den senaste marknadsutvecklingen. Dessutom har diskussioner med medlemsstater och berörda parter blottlagt svårigheter med tillämpningen av ramdirektivet, särskilt med hänsyn till nyare EU-lagstiftning som förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel och förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
Kommissionen föreslår att ramdirektivet ska ses över genom att de allmänna bestämmelserna om dietlivsmedel avskaffas, samtidigt som en del av de bestämmelser om särskilda livsmedel som antagits inom denna ram bibehålls.
Allmänna kommentarer
Föredraganden för detta yttrande välkomnar kommissionens förslag och stöder det allmänna upplägget där särdirektiven om modersmjölksersättning, barnmat och livsmedel för speciella medicinska ändamål bibehålls och placeras under en ny ramförordning, vilket skapar en hög skyddsnivå för en grupp utsatta konsumenter, och där begreppet dietlivsmedel skrotas eftersom detta kan vilseleda konsumenterna och har lett till marknadsfragmentering.
Föredraganden tror att den föreslagna förenklingen av det befintliga regelverket kommer att minska byråkratin för företagen, särskilt de små och medelstora, och stimulera den fria rörligheten för deras varor. Reformen kommer säkert att främja innovationen i detta segment av livsmedelssektorn, som är en av de mest konkurrensutsatta i den europeiska industrin.
Gluten
Kommissionen föreslår att livsmedel för människor som lider av celiaki ska betraktas som vanliga livsmedel och att förordning (EG) nr 41/2009 ska upphävas. I stället vill kommissionen att denna särskilda typ av livsmedel ska regleras genom förordningen om närings- och hälsopåståenden. Föredraganden inser frågans betydelse och anser det lämpligare att denna livsmedelskategori regleras enligt den nya förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation för konsumenterna, samtidigt som man behåller de befintliga villkoren för produkternas sammansättning och märkning och därigenom samma hälsoskyddsnivå som i dag.
Mjölk avsedd för småbarn
”Tillväxtmjölk” riktar sig till små barn i åldrarna ett till tre år och utgör en växande marknad i flera medlemsstater. Inga särskilda väsentliga bestämmelser fastställs för dessa produkter, som ibland, men inte alltid, anmäls till de nationella myndigheterna enligt ramdirektivet 2009/39/EG ”som livsmedel för särskilda näringsändamål”. Föredraganden ställer sig bakom kommissionens förslag att sådan mjölk ska regleras endast enligt förordningen om närings- och hälsopåståenden, men uppmanar kommissionen att undersöka huruvida det är önskvärt med särskilda bestämmelser om mjölkens sammansättning och märkning.
Livsmedel för idrottsutövare
Det finns för närvarande inga specifika regler för sammansättning och märkning av livsmedel för idrottsutövare. Dessa livsmedel betraktas i dag som ”dietlivsmedel”. Kommissionen medger att ett särskilt direktiv skulle kunna hämma innovationen i sektorn, och föreslår att denna livsmedelskategori placeras under förordningen om närings- och hälsopåståenden. Föredraganden stöder fullt och fast kommissionens inställning, som definitivt kommer att skapa större rättslig klarhet och stärka konsumenternas medvetenhet och konsumentskyddet.
Livsmedel avsedda för viktminskning och livsmedel med mycket lågt energiinnehåll
Föredraganden delar kommissionens åsikt att direktiv 96/8/EG om livsmedel avsedda för viktminskning bör upphävas och att samma väsentliga bestämmelser bör bibehållas under förordningen om närings- och hälsopåståenden.
Livsmedel med mycket lågt energiinnehåll medför hälsorisker, och föredraganden är därför bekymrad över att det för närvarande inte finns några specifika EU-regler för sammansättning, märkning och användning av sådana livsmedel, som motsvarar kompletta kostersättningar på under 800 kcal. Livsmedel med mycket lågt energiinnehåll bör vara tillgängliga endast för personer som står under medicinsk tillsyn och bör regleras enligt kommissionens direktiv 1999/21/EG om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål.
Delegerade akter
Kommissionen bör ges befogenhet att genom delegerade akter fastställa bestämmelser om särskilda krav på sammansättning och märkning av livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och av livsmedel för speciella medicinska ändamål. Däremot håller föredraganden inte med om att kommissionen bör ha befogenhet att ändra definitionerna av modersmjölksersättning, barnmat, livsmedel för speciella medicinska ändamål m.m., eftersom dessa avser väsentliga delar av den grundläggande rättsakten och därför bör ligga kvar på lagstiftarens bord.
Innovation
Med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling bör kommissionen ges befogenhet att snabbt uppdatera de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning. Detta bör främja innovationen i den berörda sektorn.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande samt till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen. | (2) Att garantera säkra och hälsosamma livsmedelsprodukter är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande, särskilt bland utsatta konsumentgrupper som exempelvis spädbarn och småbarn, samt till att tillvarata medborgarnas sociala och ekonomiska intressen. Bättre harmoniserade regler kommer att stimulera den fria rörligheten för varor och på så vis bidra till att frigöra den inre marknadens verkliga potential. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde, antalet underkategorier av livsmedel som ska omfattas, kriterierna för att fastställa kraven på sammansättning samt potentiell inverkan på innovation i produktutvecklingen. När det gäller särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes) konstateras i en rapport från kommissionen1 att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. | (7) Enligt direktiv 2009/39/EG kan särskilda bestämmelser antas för de två följande särskilda livsmedelskategorier som omfattas av definitionen av livsmedel för särskilda näringsändamål: ”livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete, särskilt för idrottande” samt ”livsmedel avsedda för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes)”. När det gäller livsmedel avsedda att intas i samband med mycket krävande muskelarbete har ingen tillfredsställande överenskommelse kunnat nås i fråga om utarbetande av särskilda bestämmelser, eftersom det råder mycket skilda uppfattningar bland medlemsstaterna och bland berörda parter om den särskilda lagstiftningens tillämpningsområde, antalet underkategorier av livsmedel som ska omfattas, kriterierna för att fastställa kraven på sammansättning samt potentiell inverkan på innovation i produktutvecklingen. För att den inre marknaden ska fungera bättre och konsumentskyddet stärkas samtidigt som innovationen stimuleras, bör ”livsmedel för idrottsutövare” i fortsättningen regleras av allmän livsmedelslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel1, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel2, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna3 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott4, samt uppfylla kraven i dessa. När det gäller särskilda bestämmelser om livsmedel för personer med störd kolhydratomsättning (diabetes) konstateras i en rapport från kommissionen1 att den vetenskapliga grunden för att fastställa särskilda krav på sammansättning saknas. |
| ___________ 1 EUT L 404, 30.12.2006, s. 9. 2 EUT L 404, 30.12.2006, s. 26. 3 EUT L 304, 22.11.2011, s. 18. 4 EGT L 183, 12.7.2002, s. 51. |
Motivering
”Livsmedel för idrottsutövare” betraktas för närvarande som ”livsmedel för särskilda näringsändamål”. Inga särskilda krav rörande sammansättning eller märkning finns emellertid för dem på EU-nivå, och anmälningssystemet resulterar i omfattande byråkrati och olika marknadsvillkor i EU. För att främja innovation och bidra till en välfungerande inre marknad bör man se till att ”livsmedel för idrottsutövare” regleras av förordning (EG) nr 1924/2006 och andra rättsakter inom den allmänna livsmedelslagstiftningen. Så snart ett närings- eller hälsopåstående godkänts av Efsa kan det användas av andra företag (i synnerhet små och medelstora företag).
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (11a) Det finns därför ett behov av att förenkla regelverket i syfte att undanröja tolkningsskillnader och angripa problemen för medlemsstater och berörda aktörer att kombinera de olika delarna av livsmedelslagstiftningen. På så vis skulle liknande produkter behandlas på samma sätt i hela unionen och likvärdigare villkor skulle skapas för alla aktörer på de inre marknaderna, särskilt för små och medelstora företag. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. | (15) Ett begränsat antal livsmedelskategorier utgör för vissa befolkningsgrupper den enda näringskällan eller en partiell näringskälla. Sådana livsmedelskategorier är ytterst viktiga för att behandla vissa tillstånd och/eller väsentliga för att upprätthålla den avsedda näringsmässiga lämpligheten för vissa väl definierade och utsatta befolkningsgrupper. Bland dessa livsmedelskategorier ingår modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål. Erfarenheten har visat att bestämmelserna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG på ett tillfredsställande sätt säkerställer den fria rörligheten för sådana livsmedel samtidigt som de garanterar en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen. Den här förordningen bör därför inriktas på allmänna krav på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Precis som i fallet med alla livsmedel bör mot denna bakgrund alla ämnen som kan vara skadliga för de berörda befolkningsgrupperna uteslutas ur sammanställningen av livsmedelskategorier som omfattas av denna förordning. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) För att garantera rättssäkerheten bör definitionerna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG överföras till den här förordningen. Definitionerna av modersmjölksersättning och tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål bör dock regelbundet vid behov anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå. | (16) För att garantera rättssäkerheten bör definitionerna i kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG överföras till den här förordningen. |
Motivering
Se ändringsförslag 18.
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Allmänna märkningskrav fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Dessa allmänna märkningskrav bör som regel tillämpas på de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen. I den här förordningen bör det emellertid också vid behov fastställas krav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, för att uppnå de särskilda målen i den här förordningen. | (18) Allmänna märkningskrav fastställs i förordning (EU) nr 1169/2011. Dessa allmänna märkningskrav bör som regel tillämpas på de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen. I den här förordningen bör det emellertid också vid behov fastställas krav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i förordning (EU) nr 1169/2011, för att uppnå de särskilda målen i den här förordningen. |
Motivering
Sedan kommissionens förslag till förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål antogs, har Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Kommissionen bör delegeras en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att anpassa de definitioner av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål som fastställs i den här förordningen till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till relevant utveckling på internationell nivå, för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen, inklusive märkningskrav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG, samt för att godkänna näringspåståenden och hälsopåståenden. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. | (19) Den här förordningen bör innehålla kriterier för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, med beaktande av kommissionens direktiv 2006/141/EG, kommissionens direktiv 2006/125/EG och kommissionens direktiv 1999/21/EG. Kommissionen bör delegeras befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att fastställa de särskilda kraven på sammansättning och uppgifter för de livsmedelskategorier som omfattas av den här förordningen, inklusive märkningskrav som komplement till eller undantag från bestämmelserna i förordning (EU) nr 1169/2011, samt för att godkänna näringspåståenden och hälsopåståenden. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå, under sitt förberedande arbete. Kommissionen bör när den utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. |
Motivering
Enligt artikel 290 i EUF-fördraget kan det till kommissionen ”genom en lagstiftningsakt […] delegeras befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten”. Anpassning av definitioner är emellertid en väsentlig del av lagstiftningsakten och bör inte kunna delegeras till kommissionen. Se även ändringsförslag 18.
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (19a) Med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling bör kommissionen ges befogenhet att uppdatera de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning. Detta bör främja innovation i sektorn för livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn samt livsmedel för speciella medicinska ändamål, men bör inte ske på bekostnad av livsmedelssäkerheten. |
Motivering
Föredraganden ställer sig bakom kommissionens förslag om att införa ett förenklat innovationsförfarande som gör det möjligt att uppdatera relevanta delegerade akter om en marknadsaktör kan påvisa tekniska eller vetenskapliga framsteg.
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 26
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(26) För närvarande får påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” användas för livsmedel som är avsedda för särskilda näringsändamål och för livsmedel för normal konsumtion i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans. Sådana påståenden skulle kunna tolkas som näringspåståenden i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006. För ökad förenkling bör sådana påståenden enbart regleras av förordning (EG) nr 1924/2006 och uppfylla kraven i den förordningen. Det är nödvändigt att de tekniska anpassningarna enligt förordning (EG) nr 1924/2006 för att införliva näringspåståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” med tillhörande användningsvillkor i enlighet med förordning (EG) nr 41/2009 slutförs innan den här förordningen börjar tillämpas. | (26) För närvarande får påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” användas för livsmedel som är avsedda för särskilda näringsändamål och för livsmedel för normal konsumtion i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans. Förordning (EU) nr 1169/2011 gör det möjligt för kommissionen att anta genomförandeakter som reglerar frivillig information om eventuell och oavsiktlig förekomst i livsmedel av ett ämne som orsakar allergi eller intolerans. För att skapa ett konsekvent och förenklat regelverk bör kommissionen ges befogenhet enligt förordning (EU) nr 1169/2011 att även anta genomförandeakter som reglerar frivillig information om frånvaro eller reducerad förekomst i livsmedel av ämnen som orsakar intolerans, såsom gluten och laktos, och att upphäva förordning (EG) nr 41/2009. Det är nödvändigt att förordning (EU) nr 1169/2011 ändras i detta syfte och att de erforderliga genomförandeakterna antas av kommissionen innan den här förordningen börjar tillämpas. Genomförandeakten bör behålla påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” på livsmedel, liksom deras användningsvillkor såsom de för närvarande regleras i förordning (EG) nr 41/2009, och på så vis tillhandahålla samma konsumentskyddsnivå. |
Motivering
Kommissionen föreslår att livsmedel för människor som lider av celiaki ska betraktas som vanliga livsmedel, att förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans ska upphävas och att de påståenden som berörs ska regleras av förordningen om närings- och hälsopåståenden. Föredraganden föredrar emellertid att påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” regleras genom förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, som redan föreskriver att särskilda regler ska antas för att ange förekomst av ämnen som orsakar allergi eller intolerans.
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27a) Det finns för närvarande inga specifika EU-regler som harmoniserar sammansättningen, märkningen och användningen av ”mjölk avsedd för småbarn”, dvs. mjölk som saluförs som särskilt lämplig för barn mellan ett och tre år. En del sådan mjölk, men inte all, anmäls för närvarande av marknadsaktörer som ”livsmedel för särskilda näringsändamål” enligt direktiv 2009/39/EG. Dessutom saluförs flera sådana mjölkprodukter som ”tillväxtmjölk” utan att det finns vederhäftiga vetenskapliga belägg för att de har ett större hälso- eller näringsvärde än normal mjölk. Denna situation skapar hinder för en välfungerande inre marknad och leder till ojämna konsumentskyddsnivåer i unionen. För att råda bot på detta bör ”mjölk avsedd för småbarn” regleras av allmän livsmedelslagstiftning, såsom förordning (EG) nr 1924/2006, förordning (EG) nr 1925/2006, förordning (EU) nr 1169/2011 och direktiv 2002/46/EG, samt uppfylla kraven i dessa. Vidare bör kommissionen, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om huruvida det är önskvärt med särskilda bestämmelser om sammansättning och märkning av mjölk avsedd för småbarn, och föreslå lämpliga åtgärder. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 27b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27b) Det finns för närvarande inga specifika regler på unionsnivå för sammansättning, märkning och användning av ”livsmedel med mycket lågt energiinnehåll”, som motsvarar kompletta kostersättningar på under 800 kcal. Med tanke på de hälsorisker de medför bör livsmedel med mycket lågt energiinnehåll vara tillgängliga endast för personer under medicinsk tillsyn och regleras genom kommissionens direktiv 1999/21/EG. |
Motivering
Förutom i fallet med måltidsersättningar på 200–400 kcal och kompletta kostersättningar (livsmedel med lågt energiinnehåll) på 800–1200 kcal finns det för närvarande inga specifika EU-regler för sammansättning, märkning och användning av livsmedel med mycket lågt energiinnehåll. De förra kategorierna bör fortsättningsvis regleras genom förordningen om närings- och hälsopåståenden, medan livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, med tanke på de hälsorisker de medför, bör regleras genom kommissionens direktiv 1999/21/EG om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål.
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 27c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (27c) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd1 bör medlemsstaterna på grundval av en riskbaserad metod genomföra inspektioner av huruvida företag följer denna förordning och de delegerade akter som antagits i anslutning till den. |
| __________ 1 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29a) För att göra det lättare för små och medelstora företag att få tillträde till en marknad som inom vissa sektorer, till exempel barnmat och livsmedel för speciella medicinska ändamål, verkar domineras av ett fåtal stora företag bör kommissionen i nära samarbete med berörda aktörer anta riktlinjer för att hjälpa företag, särskilt små och medelstora företag, att uppfylla kraven i denna förordning och därmed främja konkurrenskraft och innovation. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
a) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring. | a) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring för friska spädbarn. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn. | b) Beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för friska spädbarn och småbarn. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Definitionerna av märkning och färdigförpackat livsmedel i artikel 1.3 a och b i direktiv 2000/13/EG. | b) Definitionerna av färdigförpackat livsmedel och märkning i artikel 2.2 e och j i förordning (EU) nr 1169/2011. |
Motivering
Anpassning till den nyligen antagna förordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, som ersätter direktiv 2000/13/EG.
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2 – led h
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
h) livsmedel för speciella medicinska ändamål: livsmedel som är avsedda för kostbehandling av patienter och att användas under medicinsk övervakning. Livsmedlen ska vara avsedda att användas som enda eller kompletterande näringskälla för patienter med begränsad, försämrad eller störd förmåga att inta, smälta, ta upp, metabolisera eller utsöndra vanliga livsmedel eller vissa näringsämnen i sådana, eller som har andra medicinskt fastställda näringsbehov och vars kostbehandling inte kan uppnås enbart genom en anpassning av normalkosten. | h) livsmedel för speciella medicinska ändamål: livsmedel som är avsedda för kostbehandling av patienter och att användas under medicinsk övervakning. Livsmedlen ska vara avsedda att användas som enda eller kompletterande näringskälla för patienter med begränsad, försämrad eller störd förmåga att inta, smälta, ta upp, metabolisera eller utsöndra vanliga livsmedel eller vissa näringsämnen i sådana, eller som har andra medicinskt fastställda näringsbehov och vars kostbehandling inte kan uppnås enbart genom en anpassning av normalkosten. Livsmedel för speciella medicinska ändamål omfattar även livsmedel med mycket lågt energiinnehåll, som motsvarar kompletta kostersättningar på under 800 kcal. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att anpassa definitionerna av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat samt livsmedel för speciella medicinska ändamål vid behov med hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen till relevant utveckling på internationell nivå. | utgår |
Motivering
Enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan det till kommissionen ”genom en lagstiftningsakt […] delegeras befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten”. Anpassning av definitioner är emellertid en väsentlig del av lagstiftningsakten och bör inte kunna delegeras till kommissionen.
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Vid märkning och presentation av livsmedel för normal konsumtion samt vid reklam för sådana livsmedel ska följande vara förbjudet: |
| a) Användning av orden ”särskilda näringsändamål”, antingen ensamt eller tillsammans med andra ord för att beteckna dessa livsmedel. |
| b) Varje annan angivelse eller presentation som kan ge intryck av att det rör sig om någon av de produkter som avses i artikel 1. |
Motivering
Syftet är att inlemma en klausul som förekommer i direktiv 2009/39/EG och som gör det möjligt att undvika att ge intryck av att ett livsmedel som endast uppfyller ett av kraven skulle kunna vara avsett för de personer eller de dieter som omfattas av denna förordning.
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 4 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Färdigförpackade livsmedel | (Berör inte den svenska versionen.) |
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De livsmedel som avses i artikel 1.1 får tillåtas på detaljhandelsmarknaden bara i form av färdigförpackade livsmedel. | (Berör inte den svenska versionen.) |
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska ge adekvat konsumentupplysning och får inte vara vilseledande. | 3. Märkningen och presentationen av och reklamen för de livsmedel som avses i artikel 1.1 ska ge adekvat konsumentupplysning, får inte vara vilseledande, får inte tillskriva produkterna egenskaper som uppges kunna förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar, eller antyda sådana egenskaper, och ska baseras på vetenskapliga data som validerats av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Användbara uppgifter eller rekommendationer som rör de livsmedelskategorier som avses i artikel 1.1 får spridas enbart av personer med utbildning i medicin, näringslära, farmaci eller av andra personer som arbetar med barn- och mödravård. | 4. Användbara uppgifter eller rekommendationer som rör de livsmedelskategorier som avses i artikel 1.1 får utarbetas och spridas enbart av personer med utbildning i medicin, näringslära, farmaci eller av andra personer som arbetar med barn- och mödravård och ska baseras på vetenskapliga data som kan verifieras på oberoende grunder. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. De livsmedel som avses i artikel 1.1 måste uppfylla kraven i artikel 7 och de krav på sammansättning och uppgifter som fastställs i artikel 9. | utgår |
Motivering
Onödig upprepning av artiklarna 7 och 9.
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade förordningar senast [2 years after the date of the entry into force of this Regulation] i enlighet med artikel 15 avseende följande: | 2. Om inte annat följer av de allmänna kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av direktiv 2006/141/EG, direktiv 2006/125/EG och direktiv 1999/21/EG samt all teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] i enlighet med artikel 15 avseende följande: |
Motivering
”Delegerade akter” är den vedertagna benämningen på bestämmelser av detta slag.
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen uppdatera de delegerade förordningar som anges i punkt 2 i enlighet med artikel 15. | 3. Om inte annat följer av kraven i artiklarna 7 och 9 och med beaktande av relevant teknisk och vetenskaplig utveckling, ska kommissionen uppdatera de delegerade akter som anges i punkt 2 i enlighet med artikel 15. |
Motivering
”Delegerade akter” är den vedertagna benämningen på bestämmelser av detta slag.
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 10a |
| Mjölk avsedd för småbarn |
| Senast den ...* ska kommissionen, efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som i synnerhet bör göra en fullständig och oberoende genomgång av befintlig vetenskaplig litteratur, för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om huruvida det är önskvärt med särskilda bestämmelser om sammansättning och märkning av mjölk avsedd för småbarn, med beaktande av småbarns näringsmässiga behov, konsumtionsmönster, näringsintag samt grad av exponering för vissa främmande ämnen och bekämpningsmedel, med hänsyn till de olika rättsakter som reglerar vanliga livsmedel och livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn. |
| Mot bakgrund av slutsatserna i den rapporten ska kommissionen antingen |
| a) besluta att det inte behövs några särskilda bestämmelser om sammansättning och märkning av mjölk avsedd för småbarn, eller |
| b) i enlighet med förfarandet i artikel 114 i EUF-fördraget lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag. |
| _________ *EUT: för in datum: 2 år efter denna förordnings ikraftträdande. |
Motivering
Många nationella hälsovårdsmyndigheter tycks tvivla på mervärdet hos så kallad tillväxtmjölk eller spädbarnsmjölk, eller så anser de att den innehåller alltför mycket socker, smakämnen eller mineraler. Ett litet antal sammanslutningar för hälsovårdspersonal är däremot positiva till att sådan mjölk konsumeras som en del av spädbarns dagliga kostintag. Det vore därför värdefullt att få ett vetenskapligt yttrande från Efsa om huruvida det är önskvärt att kommissionens delegerade akter om tillskottsnäring eller barnmat även innehåller särskilda krav på sammansättning och märkning av sådan mjölk.
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Kommissionen ska senast [2 years after the date of the entry into force of this Regulation] genom genomförandeförordningar upprätta och därefter uppdatera en unionsförteckning över tillåtna ämnen som uppfyller villkoren i punkt 1. Uppgifterna om ett ämne på unionsförteckningen ska innehålla en specifikation av ämnet och, om lämpligt, villkoren för användning och tillämpliga renhetskriterier. Dessa genomförandeförordningar ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Vid vederbörligen motiverade skäl att vidta ytterst brådskande åtgärder som rör nya hälsorisker ska kommissionen genast anta tillämpliga genomförandeakter om uppdatering av unionsförteckningen i enlighet med artikel 14.3. | 2. Kommissionen ska senast [två år efter det att denna förordning har trätt i kraft] genom genomförandeakter upprätta och därefter uppdatera en unionsförteckning över tillåtna ämnen som uppfyller villkoren i punkt 1. Uppgifterna om ett ämne på unionsförteckningen ska innehålla en specifikation av ämnet och, om lämpligt, villkoren för användning och tillämpliga renhetskriterier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Vid vederbörligen motiverade skäl att vidta ytterst brådskande åtgärder som rör nya hälsorisker ska kommissionen genast anta tillämpliga genomförandeakter om uppdatering av unionsförteckningen i enlighet med artikel 14.3. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 18a (ny)
Förordning (EU) nr 1169/2011
Artikel 36 – punkt 3 – led aa (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 18a |
| Ändring av förordning (EU) nr 1169/2011 |
| I artikel 36.3 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska följande led aa läggas till: |
| ”aa) Information om eventuell frånvaro eller reducerad förekomst i livsmedel av ämnen som kan orsaka intolerans, såsom gluten och laktos.” |
Motivering
Kommissionen föreslår att livsmedel för människor som lider av celiaki ska betraktas som vanliga livsmedel, att förordning (EG) nr 41/2009 om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med glutenintolerans ska upphävas och att de påståenden som berörs ska regleras av förordningen om närings- och hälsopåståenden. Föredraganden föredrar att påståendena ”glutenfri” och ”mycket låg glutenhalt” regleras genom förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, som redan föreskriver att särskilda regler ska antas för att ange förekomst av ämnen som orsakar allergi eller intolerans.
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 18b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 18b |
| Tekniska riktlinjer för små och medelstora företag |
| Kommissionen ska i nära samarbete med alla berörda parter och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet tillhandahålla lämpliga tekniska riktlinjer och verktyg för att hjälpa livsmedelsföretagare, särskilt små och medelstora företag, att utarbeta och lägga fram ansökningar om vetenskaplig bedömning för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och att uppfylla kraven i denna förordning i största allmänhet. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål | |||
Referensnummer | COM(2011)0353 – C7-0169/2011 – 2011/0156(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ENVI 5.7.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | IMCO 5.7.2011 |
|
|
|
Behandling i utskott | 20.12.2011 |
|
|
|
Antagande | 6.2.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 35 1 4 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Jürgen Creutzmann, Cornelis de Jong, Christian Engström, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Mikael Gustafsson, Małgorzata Handzlik, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Franz Obermayr, Phil Prendergast, Mitro Repo, Heide Rühle, Matteo Salvini, Andreas Schwab, Peter Skinner, Michael Theurer, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Gino Trematerra, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Raffaele Baldassarre, Frank Engel, Marielle Gallo, Ildikó Gáll-Pelcz, Liem Hoang Ngoc, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Emma McClarkin, Antonyia Parvanova, Olga Sehnalová, Laurence J.A.J. Stassen, Marc Tarabella, Wim van de Camp | |||
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och livsmedel för speciella medicinska ändamål | |||
Referensnummer | COM(2011)0353 – C7-0169/2011 – 2011/0156(COD) | |||
Framläggande för parlamentet | 20.6.2011 |
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ENVI 5.7.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | ITRE 5.7.2011 | IMCO 5.7.2011 |
|
|
Föredragande Utnämning | Frédérique Ries 30.8.2011 |
|
|
|
Behandling i utskott | 20.12.2011 |
|
|
|
Antagande | 29.2.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 62 0 0 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | János Áder, Elena Oana Antonescu, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Kārlis Šadurskis, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Cristian Silviu Buşoi, Vicky Ford, Gaston Franco, Riikka Manner, Vittorio Prodi, Giancarlo Scottà, Kathleen Van Brempt, Anna Záborská, Andrea Zanoni | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Hynek Fajmon | |||
Ingivande | 13.3.2012 | |||