Plenarhandling

A7-0077/2012

28.3.2012

***I

BETÄNKANDE

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/71/EG och 2009/138/EG med avseende på befogenheterna för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

( KOM(2011)0008 – C7‑0027/2011 – 2011/0006(COD) )

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Burkhard Balz

PR_COD_1amCom

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...................5

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor...........................................86

ÄRENDETS GÅNG..................................................................................................................89

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/71/EG och 2009/138/EG med avseende på befogenheterna för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

( KOM(2011)0008 – C7‑0027/2011 – 2011/0006(COD) )

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( KOM(2011)0008 ),

–   med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 50, 53, 62 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0027/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska centralbanken av den 4 maj 2011[1],

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 maj 2011[2],

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor ( A7-0077/2011 ).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[3]*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiven 2002/92/EC, 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50, 53, 62 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[4],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[6], och

av följande skäl:

(-1)     Under finanskrisen 2007 och 2008 avslöjades betydande brister i den finansiella tillsynen, såväl i fråga om enskilda fall som när det gäller det finansiella systemet som helhet. De nationellt baserade tillsynsmodellerna har inte hållit jämna steg med den finansiella globaliseringen och den faktiska utvecklingen på de integrerade och sammanlänkade europeiska finansmarknaderna, där många finansinstitut opererar över nationsgränserna. Genom krisen uppdagades brister när det gäller samarbete, samordning, konsekvens i tillämpningen av unionsrätten och ömsesidigt förtroende mellan de nationella behöriga myndigheterna.

(-1a)   I ett flertal resolutioner före och under finanskrisen har Europaparlamentet uppmanat till en förändring i riktning mot en mer integrerad europeisk tillsyn, för att säkerställa verkligt likvärdiga förutsättningar för alla aktörer på EU-nivå och begärt att denna tillsyn ska avspegla finansmarknadernas ökande integration i unionen (särskilt i resolution av den 13 april 2000 om kommissionens meddelande om att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan, av den 21 november 2002 om tillsynsregler i Europeiska unionen, av den 11 juli 2007 om politiken på området finansiella tjänster (2005–2010) – vitbok, av den 23 september 2008 med rekommendationer till kommissionen om hedgefonder och private equity och av den 9 oktober 2008 med rekommendationer till kommissionen om uppföljningen av Lamfalussyprocessen: framtida tillsynsstrukturer, och i dess ståndpunkter av den 22 april 2009 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), och av den 23 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut).

(-1b)   I november 2008 gav kommissionen en högnivågrupp med Jacques de Larosière som ordförande i uppdrag att ge rekommendationer om hur tillsynsordningarna i Europa skulle kunna förstärkas så att de bättre skyddar unionens medborgare och återställer förtroendet för det finansiella systemet. Högnivågruppen rekommenderade i sin slutrapport, som lades fram den 25 februari 2009 (”de-Larosière-rapporten”), att tillsynsramarna skulle förstärkas för att minska risken för och omfattningen av framtida finanskriser. Högnivågruppen rekommenderade långtgående reformer av tillsynsstrukturen för den finansiella sektorn i unionen. Gruppen rekommenderade också att ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS) skulle inrättas, bestående av tre europeiska tillsynsmyndigheter, en för tillsyn över banksektorn, en för värdepapperssektorn och en för försäkrings- och tjänstepensionssektorn. Dessutom rekommenderades inrättande av ett europeiskt systemriskråd.

(-1c)   Finansiell stabilitet är en förutsättning för att realekonomin ska kunna tillhandahålla arbetstillfällen, krediter och tillväxt. Den finansiella krisen har blottlagt stora brister i den finansiella tillsynen, som varken har lyckats förutse en negativ övergripande utveckling på de finansiella marknaderna eller förhindra att alltför stora risker ackumuleras i det finansiella systemet.

(1)      Den 24 november 2010 antog Europaparlamentet och rådet tre förordningar om inrättande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) (gemensamt kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna)), vilka ingår i ESFS.

(1a)    I sina slutsatser av den 18 och 19 juni 2009 rekommenderade Europeiska rådet att ett europeiskt system för finansiell tillsyn, bestående av tre nya europeiska tillsynsmyndigheterna, skulle inrättas. Det rekommenderade också att systemet skulle syfta till att förbättra kvalitet och enhetlighet i den nationella tillsynen, stärka kontrollen av gränsöverskridande företag och inrätta ett enhetligt europeiskt regelverk som bör tillämpas på alla finansinstitut på den inre marknaden. Europeiska rådet framhöll vidare att ESA-myndigheterna också bör ha tillsynsbefogenheter när det gäller kreditvärderingsinstitut, och uppmanade kommissionen att lämna konkreta förslag på hur ESFS skulle kunna agera kraftfullt i krissituationer.

(2)      För att ESFS ska fungera effektivt krävs det ändringar av unionslagstiftningen när det gäller de tre ESA-myndigheternas verksamhetsområde. Sådana förändringar består i att fastställa räckvidden för vissa befogenheter för ESA-myndigheterna samt införa vissa befogenheter i befintliga processer som föreskrivs i relevant unionslagstiftning respektive ändringar för att se till att ESA-myndigheterna fungerar smidigt och effektivt inom ramen för ESFS.

(3)      Inrättandet av de tre tillsynsmyndigheterna bör därför åtföljas av upprättandet av en enda regelbok för att säkerställa en konsekvent harmonisering och enhetlig tillämpning och därigenom bidra till att den inre marknaden fungerar ännu mer effektivt och att tillsynen på mikronivå genomförs mer effektivt. Enligt förordningarna om inrättande av ett EU-system för finansiell tillsyn (ESFS) får dessa myndigheter utarbeta förslag till tekniska standarder inom de områden som särskilt anges i den tillämpliga lagstiftningen, vilka ska läggas fram för kommissionen för antagande i enlighet med artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) i form av delegerade akter eller genomförandeakter. En första grupp med sådana områden anges i Europaparlamentets och rådet direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 med avseende på befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)[7], men detta direktiv bör ange ytterligare en grupp områden, i synnerhet för direktiven 2002/92/EC, 2003/71/EG och 2009/138/EG samt förordning 1060/2009. Direktiv 2003/41/EG, för vilket kommissionen bör lägga fram ett förslag till översyn före utgången av 2012, bör inte omfattas av detta direktiv.

(4)      I den tillämpliga lagstiftningen bör det fastställas inom vilka områden som ESA-myndigheterna har befogenhet att utarbeta tekniska standarder och hur de ska antas. I den tillämpliga lagstiftningen bör fastställas delar, villkor och specifikationer, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget när det gäller delegerade akter.

(5)      Vid fastställandet av de områden som ska omfattas av tekniska standarder ska en lämplig avvägning göras så att det införs en enda uppsättning harmoniserade regler utan att regelverket och verkställigheten kompliceras i onödan. De områden som ska väljas ut ska vara de där enhetliga tekniska regler på ett väsentligt och effektivt sätt kan bidra till att syftet med den relevanta lagstiftningen uppnås, samtidigt som det garanteras att Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan göra sina politiska ställningstaganden i enlighet med de gängse förfarandena.

(6)      De frågor som behandlas i tekniska standarder bör vara av genuint teknisk karaktär och behöver utarbetas med stöd av tillsynsexperters sakkunskaper. Genom de tekniska standarder för tillsyn som antagits som delegerade akter ska man ytterligare utveckla, specificera och fastställa villkor för en konsekvent harmonisering av reglerna i de grundläggande rättsakter som antagits av Europaparlamentet och rådet för att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten. Å andra sidan bör de tekniska standarderna för genomförande som antagits som genomförandeakter fastställa villkor för en enhetlig tillämpning av rättsligt bindande EU-rättsakter. Tekniska standarder ska därför inte inbegripa politiska ställningstaganden.

(7)      I fallet med tekniska standarder för tillsyn är det lämpligt att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010. Tekniska standarder för genomförande bör antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010. Det bör fastställas att tekniska standarder för tillsyn antas som delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och tekniska standarder för genomförande antas som genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF‑fördraget.

(8)      Tekniska standarder för tillsyn och genomförande bör bidra till en enhetlig regeluppsättning för lagstiftningen om finansiella tjänster, vilket Europeiska rådet stödde i sina slutsatser från juni 2009. Eftersom vissa krav i unionens lagstiftningsakter inte är helt harmoniserade och i enlighet med försiktighetsprincipen för tillsyn, bör bindande tekniska standarder för tillsyn och genomförande för att utveckla, specificera eller fastställa tillämpningsvillkoren för dessa krav inte hindra att medlemsstater begär ytterligare information eller inför strängare krav. Tekniska standarder för tillsyn och genomförande bör därför medge att medlemsstaterna gör detta inom specifika områden när lagstiftningsakterna lämnar ett sådant utrymme.

(9)      Såsom fastställs i förordningarna om inrättande av ESA-myndigheterna bör dessa i tillämpliga fall genomföra öppna offentliga samråd vad gäller de tekniska standarderna för tillsyn eller genomförande och analysera de potentiella kostnaderna och fördelarna innan dessa standarder lämnas till kommissionen.

(10)    Tekniska standarder för tillsyn och genomförande bör kunna omfatta övergångsåtgärder där lämpliga tidsfrister anges, om kostnaderna för det omedelbara genomförandet är orimliga i förhållande till nyttan.

(10a)  Samtidigt som detta direktiv antas pågår redan arbetet med att förbereda och anordna samråd om den första uppsättningen åtgärder för att genomföra rambestämmelserna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II[8]). För att dessa åtgärder ska kunna slutföras inom kort är det lämpligt att under en övergångsperiod ge kommissionen rätt att anta vissa av de tekniska standarder för tillsyn som föreskrivs i detta direktiv, i enlighet med förfarandet för antagande av delegerade akter. Ändringar av sådana standarder eller, efter det att övergångsperioden löpt ut, eventuella nya åtgärder för att genomföra direktiv 2009/138/EU, bör antas i enlighet med det förfarande som anges i detta direktiv.

(10b)  Till följd av den omfattande karaktären hos de delegerade akter och de tekniska standarder för tillsyn som föreskrivs i detta direktiv, bör Europaparlamentet och rådet kunna invända mot en delegerad akt eller en teknisk standard för tillsyn inom en period på tre månader från delgivningsdatum. På Europaparlamentets eller rådets initiativ bör denna frist kunna förlängas med ytterligare tre månader.

(11)    I förordningarna om inrättande av ESA-myndigheterna föreskrivs en mekanism för att lösa tvister mellan behöriga nationella tillsynsmyndigheter. Om en behörig tillsynsmyndighet ogillar en annan behörig tillsynsmyndighets förfarande, med avseende på innehållet i någon av dennas åtgärder eller på grund av att den avstått från att vidta åtgärder inom ett område som specificeras i unionsrättsakter i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 ▌, där samarbete, samordning eller gemensamma beslut krävs av ▌nationella tillsynsmyndigheter från mer än en medlemsstat, bör den behöriga ESA‑myndigheten på begäran av en av de berörda tillsynsmyndigheterna kunna bistå dessa myndigheter med att nå fram till en överenskommelse inom den tidsfrist som fastställs av ESA-myndigheten, vilken bör beakta eventuella relevanta tidsfrister i den tillämpliga lagstiftningen och av hur komplex och brådskande tvisten är. Om en sådan tvist kvarstår, bör den behöriga ESA-myndigheten kunna avgöra tvisten.

(12)    Enligt förordningarna om inrättande av ESA-myndigheterna ska sektorsspecifik lagstiftning ange när tvistlösningsmekanismen får användas för att lösa tvister mellan behöriga nationella tillsynsmyndigheter. Detta direktiv bör fastställa en andra grupp med sådana fall, och bör ▌. Detta direktiv bör inte hindra ESA-myndigheterna från att agera i enlighet med andra befogenheter eller utföra uppgifter som anges i förordningarna om deras inrättande, inklusive icke-bindande medling, och sörja för en konsekvent, effektiv och ändamålsenlig tillämpning av unionsrättsakterna. Inom områden där det redan finns någon form av icke-bindande medling i den tillämpliga rättsakten eller där det förekommer tidsfrister för gemensamma beslut som ska fattas av en eller flera ▌nationella tillsynsmyndigheter, krävs det dessutom ändringar för att säkerställa klarhet och minsta möjliga avbrott i processen för att nå ett gemensamt beslut, men också för att se till att ESA-myndigheterna ska kunna lösa tvister i tillämpliga fall. Syftet med det bindande tvistlösningsförfarandet är att lösa situationer där nationella tillsynsmyndigheter inte själva mellan sig kan lösa förfarandefrågor eller väsentliga problem med efterlevnaden av unionsrättsakter.

(13)    Detta direktiv bör därför identifiera de situationer där man kan behöva lösa förfarandefrågor eller väsentliga problem med efterlevnaden av unionslagstiftningen och där de nationella tillsynsmyndigheterna kanske inte kan lösa problemet på egen hand. I sådana fall bör en av de berörda nationella tillsynsmyndigheterna hänföra frågan till den behöriga ESA-myndigheten. Denna europeiska tillsynsmyndighet bör handla i enlighet ▌med sin inrättandeförordning och detta direktiv. Den bör med bindande verkan för de berörda tillsynsmyndigheterna kunna begära att de berörda tillsynsmyndigheterna vidtar särskilda åtgärder eller avstår från att vidta åtgärder för att lösa problemet och för att säkerställa förenligheten med unionslagstiftningen. I sådana fall där den relevanta unionsrättsakten ger medlemsstaterna beslutsfattande behörighet, bör ESA-myndighetens beslut inte ersätta tillsynsmyndigheternas rätt att fatta egna beslut i enlighet med unionslagstiftningen.

(14)    I ▌direktiv 2009/138/EG ▌föreskrivs gemensamma beslut i fråga om godkännande av ansökningar om användning av en intern modell på gruppnivå eller i dotterföretag, godkännande av ansökningar om att ett dotterbolag ska omfattas av artiklarna 238 och 239 i samma direktiv och utnämnandet av en grupptillsynsmyndighet på en annan grundval än de kriterier som föreskrivs i artikel 247 i samma direktiv. Inom samtliga dessa områden bör det i en ändring tydligt anges att om en tvist uppstår kan ▌Eiopa lösa denna tvist med den process som föreskrivs i förordning (EU) nr 1094/2010. På så sätt blir det tydligt att tvister bör kunna lösas och samarbete stärkas innan ett slutligt beslut fattas av den nationella tillsynsmyndigheten eller utfärdas till en institution, samtidigt som Eiopa inte får ersätta tillsynsmyndigheternas rätt att fatta egna beslut i enlighet med unionslagstiftningen. Eiopa bör lösa tvister genom medling mellan tillsynsmyndigheternas skiljaktiga synpunkter ▌.

(15)    Med den nya tillsynsstruktur som införs genom ESFS kommer det att krävas att de nationella tillsynsmyndigheterna samarbetar nära med ESA-myndigheterna. Ändringar i den tillämpliga lagstiftningen bör säkerställa att det inte finns några rättsliga hinder för de skyldigheter om informationsutbyte som har införts i ▌förordningar om inrättandet av ESA-myndigheterna och att rapporteringen inte ger upphov till onödig byråkrati.

(15a)  Tillsynsmyndigheternas kunskap om de tillgångar som innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretag är ett viktigt verktyg när det gäller makroekonomisk tillsyn. En fullständig förteckning över ett företags tillgångar kan vara nödvändig för att tillsynsorganen ska kunna göra en korrekt bedömning av finansiella risker, och särskilt för försäkrings- och återförsäkringsföretag som är betydande i fråga om sin storlek och interna organisation samt arten, omfattningen och komplexiteten av de inneboende riskerna i verksamheten. Tillsynsmyndigheterna bör därför kunna kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillhandahålla tillsynsmyndigheterna en fullständig förteckning där tillgångarna redovisas post för post, om sådana uppgifter är nödvändiga för att de effektivt ska kunna utföra sin tillsynsuppgift. En fullständig förteckning över tillgångarna är inte nödvändig för att de behöriga myndigheterna ska kunna bedöma risker avseende den finansiella stabiliteten om försäkrings- och återförsäkringsföretagen inte spelar någon större roll på finansmarknaderna. Detta gäller särskilt företag som inte innehar en betydande marknadsandel av en medlemsstats totala liv- eller skadeförsäkringsmarknad.

(16)    På de områden där kommissionen enligt direktiv 2009/138/EG för närvarande har befogenhet att anta genomförandeåtgärder där dessa åtgärder är akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke-väsentliga delar i detta direktiv i den mening som avses i artikel 290 i EUF-fördraget, bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med denna artikel eller tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010.

(17)    För att säkerställa en konsekvent beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna hos försäkrings- och återförsäkringsföretag i enlighet med direktiv 2009/138/EG är det nödvändigt att ett centralt organ regelbundet härleder, offentliggör och uppdaterar vissa tekniska uppgifter vad gäller riskfria räntesatser för relevanta durationer som beaktar iakttagelser på den finansiella marknaden. Det sätt på vilket de riskfria räntesatserna för relevanta durationer härleds bör vara transparent på ett sådant sätt att försäkrings- och återförsäkringsföretag kan använda dessa riskfria räntesatser i sin riskförvaltningspolicy. Med tanke på dessa uppgifters tekniska och försäkringsrelaterade natur bör de utföras av Eiopa.

(17a)  De riskfria räntesatserna för relevanta durationer bör bestämmas på basis av en konsekvent helhetssyn på alla antaganden och parametrar som kurvan bygger på så att man säkrar konsekvens över tiden och undviker artificiell volatilitet för försäkringstekniska avsättningar och medräkningsbara kapitalbasmedel som överstiger kapitalkraven. Valet av tidpunkt för att inleda extrapoleringen av riskfria räntesatser bör ge företagen möjlighet att vid beräkning av bästa skattning matcha med obligationer de kassaflöden som diskonteras med icke-extrapolerade räntesatser. Under liknande marknadsförhållanden som råder den dag då detta direktiv antas bör tidpunkten för extrapoleringen av riskfria räntesatser i euro vara 20 år.

(18)    För att sörja för att vissa tekniska uppgifter till solvenskapitalkravet med tillämpning av standardformeln tillhandahålls regelbundet, t.ex. för att möjliggöra harmoniserade strategier för användningen av tariffer, bör särskilda uppgifter tilldelas Eiopa. Förfarandet för godkännande av kreditvärderingsinstitut bör anpassas och göras förenligt med direktiv 2006/48/EG, inbegripet den förestående översynen av det direktivet, samt förordning (EG) Nr 1060/2009. Överlappning med förordning (EG) nr 1060/2009 bör undvikas och därför är det motiverat att ge tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté en roll. Eiopa bör utnyttja Esmas kompetens och erfarenhet optimalt. Exakt hur sådana uppgifter ska utföras bör anges närmare i de åtgärder som antas genom delegerade akter eller genomförandeakter.

(19)    För att garantera en harmoniserad strategi i enlighet med direktiv 2009/138/EG för att fastställa när återhämtningsperioden för brott mot solvenskapitalkravet får förlängas, ska det anges vilka villkor som ska anses utgöra ett ”exceptionellt kursfall på finansmarknaderna”. Eiopa bör ▌ansvara för att fastställa huruvida dessa villkor är uppfyllda, och kommissionen bör ges befogenheter att vidta åtgärder med stöd av delegerade akter och genomförandeakter som närmare anger vilka förfaranden som ska följas.

(20)    För att säkra överensstämmelse mellan sektorerna och få intressena att sammanfalla hos företag som ”stuvar om” lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (originatorer) och intressena hos försäkrings- eller återförsäkringsföretag som investerar i dessa värdepapper eller instrument, bör kommissionen ges befogenhet att anta åtgärder genom delegerade akter inom ramen för investeringar i ompaketerade lån i enlighet med direktiv 2009/138/EG som inte bara anger kraven, utan även konsekvenserna om dessa inte följs.

(21)    För att möjliggöra större enhetlighet vid de förfaranden som föreskrivs i direktiv 2009/138/EG för myndigheternas godkännande av företagsspecifika parametrar, styrdokument för ändringar av modeller, specialföretag samt fastställande och upphävande av kapitaltillägg, bör kommissionen ges befogenhet att anta åtgärder genom delegerade akter som anger förfarandena på dessa områden.

(22)    En utveckling mot internationell enhetlighet vad gäller riskbaserade solvensordningar bör uppmuntras. För att ta hänsyn till att vissa tredjeländer kan behöva mer tid för att anpassa och tillämpa en solvensordning som helt uppfyller kriterierna för att bedömas som likvärdig, är det nödvändigt att specificera villkor för hur sådana ordningar i tredjeländer ska behandlas för att dessa tredjeländer tillfälligt ska kunna bedömas som likvärdiga. Det bör också betonas att det för tredjeländer inte räcker med en riskbaserad tillsyn, utan de måste även ha system med grupptillsyn som liknar EU:s system.

(23)    För att göra det möjligt för europeiska kooperativa föreningar, inrättade genom rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)[9], att tillhandahålla försäkrings- och återförsäkringstjänster är det nödvändigt att utöka förteckningen över tillåtna former för företags- och återförsäkringsföretag enligt direktiv 2009/138/EG för att inbegripa europeiska kooperativa föreningar.

(24)    Minimikapitalkravets grundbelopp i euro för försäkrings- och återförsäkringsföretagen bör justeras. Detta är nödvändigt på grund av att grundbeloppen till de befintliga kapitalkraven för sådana företag har justerats regelbundet för att anpassas till inflationen▌.

(24a)  Beräkningen av solvenskapitalkravet för sjukförsäkringar bör återspegla nationella utjämningssystem och även beakta ändringar i den nationella hälso- och sjukvårdslagstiftningen, eftersom dessa faktorer är grundläggande delar i försäkringssystemet inom dessa nationella marknader för hälso- och sjukvård.

(25)    För att bättre motsvara det datum då de flesta försäkringsföretags budgetår löper ut (den 31 december) och i syfte att möjliggöra en smidigare övergång mellan gamla och nya ordningar, bör de aktuella datumen för införlivande, upphävande och tillämpning i direktiv 2009/138/EG skjutas fram två månader.

(26)    Vissa genomförandebefogenheter som tilldelas i enlighet med artikel 202 i EG‑fördraget bör ersättas med lämpliga bestämmelser i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.

(27)    Anpassningen av kommittéförfarandet till EUF-fördraget, och i synnerhet artikel 290, bör ske från fall till fall. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de krav som fastställs genom de direktiv som ändras genom detta direktiv, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget. De delegerade akterna bör i synnerhet antas när det gäller detaljer som rör förvaltningskrav, värdering, tillsynsrapportering och offentliggörande, fastställande och klassificering av kapitalbasmedel, standardformeln för beräkning av solvenskapitalkravet (inklusive eventuella följdändringar avseende kapitaltillägg) och val av metoder och antaganden för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar.

(28)    Europaparlamentet och rådet bör kunna invända mot den delegerade akten inom en period på tre månader från delgivningsdatum. På Europaparlamentets eller rådets initiativ bör denna frist kunna förlängas med tre månader i fråga om väsentliga problemområden. Europaparlamentet och rådet bör också ha möjlighet att underrätta de övriga institutionerna om att de inte kommer att göra några invändningar. Ett sådant tidigt godkännande av delegerade akter är särskilt lämpligt om en tidsfrist måste respekteras, till exempel när det finns tidsplaner i grundakten för kommissionens rätt att anta delegerade akter.

(28a)  Mot bakgrund av finanskrisen och de procykliska mekanismer som bidrog till att den uppstod och som förstärkte dess effekter, utfärdade rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board), Baselkommittén för banktillsyn och G20-gruppen rekommendationer för att mildra de procykliska effekterna av finansiell reglering. Dessa rekommendationer har en direkt relevans för försäkrings- och återförsäkringsföretag, vilka utgör viktiga delar av finanssystemet.

(28b)  För att uppnå samstämmig tillämpning och garantera makrotillsyn i hela unionen bör Europeiska systemrisknämnden utveckla principer som skräddarsytts för unionens ekonomi och bör även vara ansvarig för övervakningen av den kontracykliska bufferten.

(28c)   Finanskrisen har visat att finansinstituten i stor utsträckning underskattade nivån på den motpartsrisk som är förknippad med OTC-derivat. Detta föranledde G20‑gruppen att i september 2009 begära att fler OTC-derivat ska clearas genom en central motpart. Dessutom begärde de att de OTC-derivat som inte kan clearas centralt ska omfattas av högre kapitalkrav för att de högre risker de är förknippade med ska återspeglas korrekt.

(28d)  Statsskuldkrisen och uttalandet av den 26 oktober 2011 från de stats- och regeringschefer vars medlemsstater har euron som valuta har visat att en riskviktning på 0 procent för statspapper inte längre stämmer överens med den ekonomiska verkligheten. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med förslag till alternativ för att så snart som möjligt anpassa beräkningen av kapitalbaskravet för sådana exponeringar på lämpligt sätt, varvid hänsyn dock måste tas till den eventuellt destabiliserande effekt som framläggandet av sådana förslag kan få under perioder av marknadsstress.

(29)    För att möjliggöra en smidig övergång i enlighet med direktiv 2009/138/EG till ett nytt system är det nödvändigt att fastställa infasningsperioder och särskilda övergångsperioder.

(30)    Övergångsperioderna bör syfta till att undvika marknadsstörningar ▌. Övergångsperioderna bör uppmuntra företag att så snart som möjligt övergå till att följa de särskilda bestämmelserna i det nya systemet.

(31)    Eftersom målen med detta direktiv – nämligen att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att säkerställa en hög, effektiv och enhetlig nivå av stabilitetsreglering och tillsyn, skydda försäkringstagare och förmånstagare och därigenom företag och konsumenter, skydda finansmarknadernas integritet, effektivitet och korrekta funktionssätt, upprätthålla det finansiella systemets stabilitet och stärka den internationella samordningen av tillsynen – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel bör detta direktiv inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål och i synnerhet inte fastställa några solvenskrav för tjänstepensionsinstitut.

(32)    Kommissionen bör senast den 1 januari 2014 rapportera till Europaparlamentet och rådet om ESA-myndigheternas inlämnande av de utkast till tekniska standarder som föreskrivs i detta direktiv och lägga fram lämpliga förslag.

(33)    Direktiven 2002/92/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordning (EG) nr 1060/2009 bör därför ändras i enlighet med detta

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel -1

Ändringar av direktiv 2002/92/EG

Direktiv 2002/92/EG ska ändras på följande sätt:

(1)       I artikel 3.2 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna ska regelbundet sända de uppgifter som de samlat in via sitt enda informationsställe till Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten( (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010, som ska offentliggöra dem på sin webbplats.

___________

* EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.”.

(2)      I artikel 6 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om de önskar bli underrättade i enlighet med punkt 1. Kommissionen ska i sin tur underrätta medlemsstaterna och Eiopa om detta.”

(3)      I artikel 7 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som har befogenhet att se till att detta direktiv genomförs. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och Eiopa om detta, med uppgift om eventuell ansvarsuppdelning.”

(4)      I artikel 9 ska rubriken ersättas med följande:

”Utbyte av information mellan medlemsstaterna och Eiopa”

(5)      I artikel 9 ska följande punkt införas:

”1a. De behöriga myndigheterna ska för att uppfylla syftet med detta direktiv samarbeta med Eiopa i enlighet med förordning (EU) nr 1094/2010. De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse Eiopa med alla de uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 1094/2010, i enlighet med artikel 35 i den förordningen.”

(6)      I artikel 12 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5.      Medlemsstaterna får behålla eller anta strängare bestämmelser avseende de villkor om information som föreskrivs i punkt 1, förutsatt att dessa bestämmelser överensstämmer med unionslagstiftningen.

Medlemsstaterna ska informera kommissionen och Eiopa om de nationella bestämmelser som avses i första stycket.

Medlemsstaterna ska regelbundet och minst vartannat år uppdatera denna information och Eiopa ska lägga ut denna information på sin webbplats.

För att på alla sätt åstadkomma en hög grad av transparens ska kommissionen se till att de nationella bestämmelser som den informeras om även meddelas konsumenterna och försäkringsförmedlarna.

6.        För att garantera att punkt 5 tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som de behöriga myndigheterna ska följa och de format och modeller som de ska använda när de tillhandahåller och för Eiopa uppdaterar relevant information.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2003/71/EG

Direktiv 2003/71/EG ska ändras på följande sätt:

(1)       I artikel 5.4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Om de slutgiltiga villkoren för erbjudandet inte ingår i vare sig grundprospektet eller något tillägg, ska de göras tillgängliga för investerarna och registreras hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten samt meddelas av denna behöriga myndighet till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten/värdmedlemsstaterna och till ▌Esma varje gång ett erbjudande till allmänheten görs så snart det är praktiskt möjligt, och om möjligt före den tidpunkt då erbjudandet till allmänheten börjar gälla eller de berörda värdepappren tas upp till handel. De slutgiltiga villkoren ska endast innehålla information som avser värdepappersnoten och ska inte användas för att komplettera grundprospektet. Artikel 8.1a ska tillämpas i sådana fall.”

(2)       Artikel 11.3 ska ersättas med följande:

”3.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare ange vilken information som ska införlivas genom hänvisning.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌

(3) Artikel 13.7 ska ersättas med följande:

”7.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller godkännandet av prospekt ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera förfarandena för godkännande av prospekt och villkoren för justering av tidsfristerna.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(4)       Artikel 14.8 ska ersättas med följande:

”8.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera bestämmelserna om offentliggörande av prospekt i punkterna 1–4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌

(5)       Artikel 15.7 ska ersättas med följande:

”7.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera bestämmelserna i fråga om spridning av annonser som gäller planerade erbjudanden av värdepapper till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad, framför allt innan prospekten har gjorts tillgängliga för allmänheten eller innan teckningstiden inletts samt specificera bestämmelserna i punkt 4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌

(5a)     Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 31a

Esmas personal och resurser

Esma ska göra en bedömning av de personal- och resursbehov som uppstår till följd av befogenheterna och uppgifterna enligt detta direktiv och översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2009/138/EG

Direktiv 2009/138/EG ska ändras på följande sätt:

(-1)     I artikel 13 ska följande punkt införas:

”(32a) auktoriserad central motpart: en central motpart i den mening som avses i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2012 av den ... [EMIR] som är auktoriserad enligt artikel 10 i det direktivet.”

(1)       Artikel 17.3 ska ersättas med följande:

”3.       Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a ▌, anta delegerade akter beträffande de företagsformer som anges i punkterna 1–27 i delarna A, B och C i bilaga III.”

(1a)     Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 25a

Anmälan och offentliggörande av auktorisation, återkallande av auktorisation och avslag på ansökan om auktorisation

Varje auktorisation, återkallande av en auktorisation och avslag på en ansökan om auktorisation ska anmälas till Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten( (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010*. Namnet på varje försäkringsföretag eller återförsäkringsföretag som beviljats auktorisation ska föras in på en förteckning. Eiopa ska offentliggöra denna förteckning på sin webbplats och hålla den uppdaterad.

____________

* EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.”.

(1b)     I artikel 29 ska punkt 4 ersättas med följande:

"4.      Kommissionen ska se till att delegerade akter, tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande beaktar proportionalitetsprincipen så att detta direktiv tillämpas proportionerligt, särskilt när det gäller små försäkringsföretag.

Eiopa ska se till att förslag till tekniska regelstandarder, som lagts fram i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010, förslag till tekniska standarder för genomförande, som lagts fram i enlighet med artikel 15 i den förordningen och riktlinjer och rekommendationer, som antagits i enlighet med artikel 16 i samma förordning, beaktar proportionalitetsprincipen så att detta direktiv tillämpas proportionerligt, särskilt när det gäller små försäkringsföretag.”

(2)       Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

(a)       Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.       För att garantera att punkt 2 i denna artikel tillämpas enligt likvärdiga villkor, och utan att tillämpningen av artiklarna 35, 51, 254.2 och 256 påverkar, ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare ange de centrala aspekter för vilka aggregerade statistiska uppgifter ska offentliggöras och för att fastställa format, struktur, innehållsförteckningar och publiceringsdatum för de offentliggöranden som anges i denna artikel.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

▌

(3)       I artikel 33 ska följande punkter läggas till:

”3. Om en tillsynsmyndighet har underrättat tillsynsmyndigheterna i en värdmedlemsstat om att den kommer att utföra undersökningar på plats i enlighet med punkt 1, och om denna tillsynsmyndighet i praktiken är förhindrad att utföra dessa undersökningar på plats eller om dessa tillsynsmyndigheter i praktiken är förhindrade att utöva sin rätt att delta i enlighet med punkt 2, får tillsynsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1–19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010 [Eiopa]. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1094/2010 får Eiopa delta i undersökningar på plats om dessa utförs gemensamt av två eller flera tillsynsmyndigheter.”

(4)       Artikel 35 ska ändras på följande sätt:

(-a)      I punkt  2 ska led a i ersättas med följande:

”(i)      Med i förväg fastställd periodicitet, varvid de berörda tillsynsmyndigheterna kan begränsa den regelbundna tillsynsrapporteringen till att omfatta information som ändras avsevärt under året förutsatt att

–         undantag från regelbunden tillsynsrapportering endast beviljas försäkrings- och återförsäkringsföretag vars sammanlagda bidrag till den totala marknadsandelen inte överstiger 20 % av en medlemsstats livförsäkrings- respektive skadeförsäkringsmarknad, och

–         full rapportering görs minst en gång om året.

(-aa)    I punkt 2 ska följande stycken läggas till:

”Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag, som en del av sin regelbundna rapportering eller från fall till fall, ska tillhandahålla de berörda tillsynsmyndigheterna en fullständig förteckning där tillgångarna redovisas post för post, endast i det fall att sådana uppgifter är nödvändiga för att de berörda tillsynsmyndigheterna effektivt ska kunna utföra sin tillsynsuppgift, särskilt med avseende på den finansiella stabiliteten.

De berörda tillsynsmyndigheterna får bevilja undantag från kravet på rapportering där tillgångarna redovisas post för post för försäkrings- och återförsäkringsföretag vars sammanlagda bidrag till den totala marknadsandelen inte överstiger 20 % av en medlemsstats livförsäkrings- respektive skadeförsäkringsmarknad.”

(a)       Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller denna artikel ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de uppgifter och tidpunkter som avses i punkterna 1–4.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

6a.      För att främja en sammanhängande och konsekvent tillämpning av punkt 2 ska Eiopa utarbeta riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1094/2010 för att fastställa kriterierna för beräkning av marknadsandelar med beaktande av proportionalitetsprincipen samt aspekter relaterade till finansiell stabilitet.

Dessa riktlinjer ska även användas för undantagen från regelbunden tillsynsrapportering på gruppnivå, om sådana undantag även tillämpas i enlighet med artikel 254.2 första stycket.

Dessa kriterier ska ses över minst vart femte år.”

▌

7.        För att garantera att denna artikel tillämpas enligt likvärdiga villkor kan Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa standardformat, mallar och förfaranden för inlämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheterna. Förfarandena får även i lämpliga fall inbegripa de krav för godkännande av den inlämnade informationen som ställs av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets förvaltnings, lednings- eller tillsynsorgan.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

(5)       Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

(a)       Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.       Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a anta delegerade akter för att ytterligare specificera de omständigheter under vilka ett krav på kapitaltillägg kan föreläggas.

6a.      För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller kapitaltillägg ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoderna för beräkning av kapitaltillägg.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌

6b.      För att garantera att denna artikel tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas vid beslut om att fastställa, beräkna och upphäva kapitaltillägg.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

(6)       I artikel 38.2 ska följande stycke läggas till:

”Om en tillsynsmyndighet har underrättat tillsynsmyndigheterna i en värdmedlemsstat om att den kommer att utföra kontroll på plats i enlighet med första stycket, och om denna tillsynsmyndighet i praktiken är förhindrad att utföra denna kontroll på plats, får tillsynsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1–19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

”I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1094/2010 ska Eiopa ha rätt att delta i kontroller på plats, om dessa utförs gemensamt av två eller flera tillsynsmyndigheter.”

(7)       Artikel 50 ska ersättas med följande:

”Artikel 50

Tekniska standarder för tillsyn

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller detta avsnitt ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)    Delarna i de system som avses i artiklarna 41, 44, 46 och 47, särskilt de områden som ska tas upp i försäkrings- och återförsäkringsföretagens styrdokument för ALM-tekniker och placeringar enligt artikel 44.2.

(b)    De funktioner som avses i artiklarna 44, 46, 47 och 48.

(c)    Kraven i artikel 42 och de företagsfunktioner som berörs av dem.

(d)    Villkor för uppdragsavtal, särskilt till tjänsteleverantörer i tredjeländer.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

2.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller den bedömning som avses i artikel 45.1 a ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera delarna av denna bedömning.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(8)       I artikel 51.2 ska tredje stycket ▌ersättas med följande:

           ”Medlemsstaterna får dock – utan att detta påverkar andra offentliggöranden som är obligatoriska enligt andra rättsliga och administrativa krav – föreskriva att även om solvenskapitalkravet i punkt 1 e ii offentliggörs behöver inte kapitaltillägget, eller effekten av de specifika parametrar som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget måste använda i enlighet med artikel 110, offentliggöras separat under en övergångsperiod som löper ut senast den 31 december 2017.”

(9)       Artikel 52 ska ersättas med följande:

”Artikel 52

Information till och rapporter från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

1.        Medlemsstaterna ska föreskriva att tillsynsmyndigheterna årligen ska lämna följande uppgifter till Eiopa:

(a)       Genomsnittligt kapitaltillägg per företag och fördelningen av det kapitaltillägg som tillsynsmyndigheten ålagt under det föregående året, uttryckt i procent av solvenskapitalkravet och med separat redovisning avseende

(i)     samtliga försäkrings- och återförsäkringsföretag,

(ii)     livförsäkringsföretag,

(iii)    skadeförsäkringsföretag,

(iv)    försäkringsföretag som bedriver både livförsäkrings- och skadeförsäkringsverksamhet,

(v)    återförsäkringsföretag.

(b)    För var och en av de uppgifter som anges i led a i denna punkt: andelen av kapitaltillägg som ålagts enligt artikel 37.1 a, b och c.

2.        Eiopa ska årligen offentliggöra följande uppgifter:

(a)    Den totala fördelningen av tilläggskapitalet för samtliga medlemsstater, uttryckt i procent av solvenskapitalkravet och separat redovisat för

(i)     samtliga försäkrings- och återförsäkringsföretag,

(ii)     livförsäkringsföretag,

(iii)    skadeförsäkringsföretag,

(iv)    försäkringsföretag som bedriver livförsäkrings- och skadeförsäkringsverksamhet,

(v)    återförsäkringsföretag.

(b)    Fördelningen av kapitaltilläggen för varje medlemsstat separat, uttryckt i procent av solvenskapitalkravet, för samtliga försäkrings- och återförsäkringsföretag i den berörda medlemsstaten.

(c)    För var och en av de uppgifter som avses i leden a och b i denna punkt: andelen av kapitaltillägg som ålagts enligt artikel 37.1 a, b och c.

3.        Eiopa ska överlämna de uppgifter som anges i punkt 2 till Europaparlamentet, rådet och kommissionen tillsammans med en rapport som redogör för graden av samstämmighet mellan tillsynsmyndigheternas tillämpning av krav på kapitaltillägg i de olika medlemsstaterna.”

(10)     Artikel 56 ska ersättas med följande:

”Artikel 56

Lägesrapport om solvens och finansiell ställning: delegerade akter och genomförandeakter

Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌ anta delegerade akter för att ytterligare specificera vilka uppgifter som obligatoriskt ska offentliggöras i enlighet med avsnitt 3.

För att garantera att detta avsnitt tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i andra stycket.”

(11)     Artikel 58.8 ska ersättas med följande:

”8.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller detta avsnitt får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa en uttömmande förteckning över uppgifter i den mening som avses i artikel 59.4, vilken de tilltänkta förvärvarna ska inkludera i sin anmälan, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 58.2.

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller detta avsnitt och för att beakta den framtida utvecklingen, ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera justeringar av kriterierna i artikel 59.1.

Eiopa ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första och andra stycket.

8a.      För att garantera att detta direktiv tillämpas enligt likvärdiga villkor får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa gemensamma förfaranden, format och mallar för det samråd mellan berörda tillsynsmyndigheter som avses i artikel 60.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

(11a)  Följande artikel ska införas:

”Artikel 65a

Samarbete med Eiopa

Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheterna samarbetar med Eiopa vid tillämpning av detta direktiv, i enlighet med förordning (EU) nr 1094/2010.

Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheterna omgående förser Eiopa med alla uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter i enlighet med förordning (EU) nr 1094/2010.”

(12)     I artikel 69 ska andra stycket ersättas med följande:

”Sådant utlämnande får ske endast då det är nödvändigt för utövande av stabilitetskontroll. Medlemsstaterna ska dock föreskriva att sådan information som har erhållits med stöd av artikel 65 och artikel 68.1 och information som erhållits vid kontroll på plats i enlighet med artikel 33 får röjas endast med uttryckligt samtycke av den tillsynsmyndighet från vilken informationen härrör eller av tillsynsmyndigheten i den medlemsstat i vilken kontrollen på plats utfördes.”

(12a)   Artikel 70 ska ersättas med följande:

”Artikel 70

Överföring av uppgifter till centralbanker, monetära myndigheter, organ som utövar tillsyn över betalningssystem samt Europeiska systemrisknämnden

1.        Utan att det påverkar tillämpningen av detta avsnitt får en tillsynsmyndighet överföra uppgifter till följande organ för att de ska kunna utföra sina uppgifter:

(a)    Centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet (inklusive ECB) och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av monetära myndigheter, om denna information är relevant för utövandet av deras respektive lagstadgade uppdrag, inklusive bedrivandet av monetär politik och tillhandahållande av likviditet i detta sammanhang, övervakning av systemen för betalningar, clearing och värdepappersavveckling, samt för skyddet av det finansiella systemets stabilitet.

(b)    I förekommande fall, andra nationella offentliga myndigheter som ansvarar för tillsyn över betalningssystem.

(c)    Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om denna information är relevant för utförandet av dess uppgifter.

2.        Sådana myndigheter eller organ får också till tillsynsmyndigheterna vidarebefordra sådana uppgifter som dessa kan behöva enligt artikel 67. Information som tas emot i detta sammanhang ska omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt enligt detta avsnitt.

3.        I en krissituation, inbegripen en sådan situation som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr 1094/2010, ska medlemsstaterna tillåta behöriga myndigheter att utan dröjsmål lämna information till centralbankerna inom Europeiska centralbankssystemet (inbegripet ECB) om denna information är relevant för utövandet av deras respektive lagstadgade uppgifter, inklusive bedrivandet av monetär politik och relaterade åtgärder för att tillhandahålla likviditet, övervakning av systemen för betalningar, clearing och värdepappersavveckling, och för skyddet av det finansiella systemets stabilitet, samt till ESRB om denna information är relevant för dess uppgifter.”

(13)     Artikel 71 ska ändras på följande sätt:

(a)       Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.       Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna vid fullgörandet av sina skyldigheter beaktar enhetligheten när det gäller tillsynsverktyg och tillsynsrutiner vid tillämpningen av de lagar, förordningar och administrativa krav som antagits i enlighet med detta direktiv. För detta ändamål ska medlemsstaterna se till att

(a)    tillsynsmyndigheterna deltar i verksamheten i Eiopa,

(b)    tillsynsmyndigheterna följer Eiopas riktlinjer och rekommendationer och att de, om de avviker från dessa, ska ange skälen för detta,

(c)    tillsynsmyndigheternas nationella mandat inte inkräktar på utövandet av deras skyldigheter som medlemmar i Eiopa eller enligt detta direktiv.

(b)       Punkt 3 ska strykas.

(14)     Artikel 75 ska ändras på följande sätt:

(-a)      I punkt 1 ska led b i första stycket ersättas med följande:

”(b)     Skulder ska värderas till det belopp för vilket de skulle kunna överlåtas eller regleras i en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Vid diskontering av skulder ska inte information om försäkrings- och återförsäkringsföretagets specifika tillgångar beaktas.”

(a)       Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller värdering av tillgångar och skulder ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)       Metoder och antaganden som ska användas vid värderingen av tillgångar och skulder enligt punkt 1.

(b)       Internationella redovisningsstandarder som förespråkas av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 som är i linje med den strategi för värdering av tillgångar och skulder som fastställs i punkt 1.

(c)       Värderingsstrategier där marknadsnoteringar antingen inte är tillgängliga eller är oförenliga med den strategi för värdering av tillgångar och skulder som fastställs i punkt 1.

(d)       Alternativa värderingsmetoder som ska användas i de fall internationella redovisningsstandarder, såsom de godkänts av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002[10], antingen tillfälligt eller varaktigt är oförenliga med den värderingsmetod som anges i punkt 1.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(14a)   Artikel 76.2 ska ersättas med följande:

”2.      Värdet av de försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara det aktuella belopp som försäkrings- och återförsäkringsföretag skulle vara tvungna att betala om de omedelbart skulle föra över sina försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag. Diskonteringen av de försäkringstekniska avsättningarna ska inte påverkas av de tillgångar som försäkrings- och återförsäkringsföretag har.

(14b)   I artikel 77.2 ska första stycket ersättas med följande:

"2.      Bästa skattningen ska motsvara det sannolikhetsvägda genomsnittet för de framtida kassaflödena med beaktande av pengarnas tidsvärde (det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflödena) med tillämpning av riskfria räntesatser för relevanta durationer. I de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som används för diskontering av försäkringsskulder ska inte information om försäkrings- och återförsäkringsföretagets specifika tillgångar beaktas.”

(15)     Följande artiklar ska läggas till:

Artikel 77a

”Tekniska uppgifter som tillhandahålls av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

1.        Eiopa ska för varje relevant valuta och minst en gång per månad fastställa och offentliggöra de riskfria räntesatser för relevanta durationer som ska användas vid beräkning av bästa skattning enligt artikel 77.2. Kapitel VII i denna avdelning ska tillämpas på basis av denna bästa skattning.

▌

2.        När Eiopa, i nära samarbete med ESRB, observerar en stressad situation på finansmarknaderna för en viss valuta, och när Eiopa visar att denna tillfälliga och exceptionella situation högst sannolikt leder till att företag säljer en stor och substantiell del av sina portföljer med räntebärande värdepapper, ska anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer offentliggöras för varje relevant valuta lika ofta som för de riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i punkt 1.

Anpassningen ska beräknas med hänvisning till en andel av räntedifferensen mellan den räntesats som kan fås för tillgångar som ingår in en representativ portfölj med tillgångar som försäkrings- och återförsäkringsföretag investerar i och de riskfria basräntesatserna för durationerna. Andelen ska inte kunna tillskrivas en realistisk bedömning av förväntade förluster eller oförutsedda kreditrisker för tillgångarna eller andra risker.

Försäkrings- eller återförsäkringsföretag får använda dessa anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer vid beräkning av bästa skattning endast för vissa väsentligen illikvida skulder, som fastställts i enlighet med artikel 86.

I det fallet ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen offentliggöra användningen av dessa anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer och dess monetära effekt på deras finansiella positioner.

3.        Eiopa ska utföra de uppgifter som anges i punkterna 1, 2 och 2 på ett transparent, objektivt och tillförlitligt sätt.

Artikel 77b

Extrapolering

Eiopas metod för fastställande av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska utnyttja och vara förenlig med information från relevanta finansiella instrument. Vid fastställandet av dessa räntesatser ska hänsyn tas till relevanta finansiella instrument för dessa löptider i det fall marknaderna för dessa finansiella instrument samt obligationer kan anses vara djupa, likvida och transparenta. För löptider där marknaderna för de relevanta finansiella instrumenten samt för obligationer inte längre kan anses vara djupa, likvida och transparenta ska de riskfria räntesatserna för relevanta durationer extrapoleras.

För varje valuta ska den extrapolerade delen av de riskfria basräntesatserna för durationerna grundas på terminskurser som mjukt konvergerar från en eller ett antal räntesatser i förhållande till de längsta löptiderna för vilka de relevanta finansiella instrumenten och obligationerna i den valutan kan observeras på en djup och likvid marknad, till en slutlig terminskurs.

Den extrapolerade delen av de riskfria basräntesatserna för durationerna ska konvergera på ett sådant sätt mot den slutliga terminskursen att den extrapolerade terminsräntan för löptider som är tio år längre än de längsta löptiderna som avses i det andra stycket inte avviker mer än tre räntepunkter från den slutliga terminskursen.

(16)     Artikel 86 ska ersättas med följande:

”Artikel 86

Tekniska standarder för tillsyn

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller metoder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)    Försäkringsmatematiska och statistiska metoder för att beräkna bästa skattning enligt artikel 77.2.

(b)    Metoder, principer och tekniker för att fastställa de riskfria räntesatser för relevanta durationer som ska användas vid beräkningen av bästa skattning enligt artikel 77.2.

(c)    De omständigheter under vilka de försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas som en helhet respektive som summa av en bästa skattning och en riskmarginal och de metoder som ska användas då de försäkringstekniska avsättningarna beräknas som en helhet enligt artikel 77.4.

(d)    De metoder och antaganden som ska användas vid beräkningen av riskmarginalen, däribland bestämningen av det belopp av medräkningsbara kapitalbasmedel som krävs för att säkra försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser och kalibreringen av kapitalkostnadstillägget enligt artikel 77.5.

(da)  Detaljerade kriterier för metoden för beräkning av illikviditetspremien samt metoden för att fastställa de väsentligt illikvida skulder som avses i artikel 77a.

(e)    De klasser på vilka försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser ska fördelas för beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt artikel 80.

(f)     De standarder som ska uppfyllas i fråga om lämpligheten, fullständigheten och riktigheten av data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna och de specifika omständigheter under vilka det vore lämpligt att använda lämpliga approximationer, inklusive individuella beräkningsmetoder för beräkning av bästa skattning enligt artikel 82.

(g)    De metoder som ska användas vid beräkningen av den anpassning med hänsyn till risken för motpartsfallissemang som avses i artikel 81 och som är avsedd att täcka förväntade förluster till följd av sådant fallissemang.

(h)    I nödvändig utsträckning, förenklade metoder och tekniker för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna för att se till att de försäkringsmatematiska och statistiska metoder som avses i leden a och d står i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten av de risker som försäkrings- och återförsäkringsföretagen tar på sig, inbegripet captivebolag för försäkring eller återförsäkring.

▌

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌”.

(17)     Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

(a)    Titeln ska ersättas med följande:

”Artikel 92

Tekniska standarder för tillsyn och genomförande

(b)    Punkt 1 ska ersättas med följande:

"1.          För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller fastställande av kapitalbasmedel ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)    Kriterierna ▌för tillsynsmyndigheternas godkännande av tilläggskapital i enlighet med artikel 90.

(b)    Behandlingen av ägarintressen enligt artikel 212.2 tredje stycket, i finansiella institut och kreditinstitut avseende fastställandet av kapitalbasen.”

▌

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(ba)     Följande punkt ska läggas till:

”2a.       För att garantera att artikel 90 tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för tillsynsmyndigheternas godkännande av tilläggskapital.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

▌”.

(18)     Artikel 97 ska ersättas med följande:

”Artikel 97

Tekniska standarder för tillsyn

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller klassificering av kapitalbasmedel ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)    En förteckning över kapitalbasposter, inklusive dem som avses i artikel 96, som bedöms uppfylla kriterierna i artikel 94 med en fullständig redovisning för varje post av de egenskaper som har legat till grund för klassificeringen.

(b)    De metoder som tillsynsmyndigheterna ska tillämpa vid godkännandeförfarandet för bedömningar och klassificeringar av poster som ingår i de egna medlen och som inte ingår i den förteckning som avses i led a.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

Kommissionen ska regelbundet se över och vid behov uppdatera den förteckning som avses i punkt 1 a med hänsyn till marknadsutvecklingen.

▌”.

(19)     Artikel 99 ska ersättas med följande:

”Artikel 99

Tekniska standarder för tillsyn avseende krav för medräkning av kapitalbasmedel

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller krav för medräkning av kapitalbasmedel ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)    De kvantitativa gränsvärden som avses i artikel 98.1 och 98.2.

(b)    De justeringar som bör göras för att återspegla den bristande möjligheten att överföra de kapitalbasposter som enbart kan användas för att täcka förluster som uppstår från ett särskilt skuldsegment eller från särskilda risker (separata fonder).

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

▌.

(19a)   Följande artikel ska införas:

”Artikel 106a

Beräkning av undergruppen räntedifferensrisk: en mekanism för symmetrisk justering

1.        Undergruppen räntedifferensrisk som beräknas enligt standardformeln ska innehålla en symmetrisk justering av det kapitalkrav för räntedifferenser som används för att täcka risker som uppstår genom nivåändringar i obligationspriserna och priserna på andra räntebärande värdepapper med liknande kassaflöden.

2.        Den symmetriska justering som görs av standardkapitalkravet för räntedifferenser, kalibrerat enligt artikel 104.4, och som täcker risker som uppstår genom nivåändringar i obligationspriserna och priserna på andra räntebärande värdepapper ska baseras på en funktion av den nuvarande nivån på ett lämpligt index för räntebärande värdepapper och en vägd genomsnittsnivå för detta index. Det vägda genomsnittet ska beräknas under en tillräcklig tidsperiod, som ska vara densamma för alla försäkrings- och återförsäkringsföretag.

3.        Den symmetriska justering som görs av standardkapitalkravet för räntedifferenser och som täcker risker som uppstår genom nivåändringar i obligationspriserna och priserna på andra räntebärande värdepapper med liknande kassaflöden får inte leda till användning av ett kapitalkrav för räntedifferenser som understiger eller överstiger standardkapitalkravet för räntedifferenser med mer än 25 %.

4.        Försäkrings- och återförsäkringsföretag som tillämpar de anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 77a.2 ska inte använda den symmetriska justering som görs av standardkapitalkravet för räntedifferenser i det fall att resultatet av anpassningen enligt artikel 106a.1 är ett kapitalkrav för räntedifferenser som understiger standardkapitalkravet för räntedifferenser.”

(19b)  I artikel 105.6 ska följande stycke införas efter andra stycket:

”Om ett derivatkontrakt clearas genom en auktoriserad central motpart ska motsvarande kapitalkrav för motpartsrisk vara lägre än om kontraktet inte hade clearats på detta sätt.”

(20)     Följande artikel ska införas:

”Artikel 109a

Harmoniserade tekniska uppgifter till standardformler

1.        Vid beräkningen av den marknadsriskmodul och den motpartsriskmodul som avses i artikel 105.5 och 105.6 kan en extern kreditvärdering användas för att fastställa sannolikheten för fallissemang, med förbehåll för följande villkor:

(a)    Den externa kreditvärderingen utfärdas av ett externt ratinginstitut (ECAI).

(b)    Det externa ratinginstitutet har registrerats eller certifierats i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 eller om ett externt ratinginstitut inte har registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 har dess behörighet bedömts av ESA-myndigheterna, via den gemensamma kommittén, i enlighet med artikel 54 i förordning (EU) nr 1093/2010 (den gemensamma kommittén) och i överensstämmelse med metodkraven i artiklarna 6–13 i förordning (EG) nr 1060/2009.

(c)    Externa kreditvärderingar ska genom den gemensamma kommittén placeras på en objektiv skala för kreditkvalitet i enlighet med punkt 2.

2.        Vid tillämpningen av det första stycket ska den gemensamma kommittén

(a)    offentliggöra en förteckning över behöriga externa ratinginstitut,

(b)    kontrollera att enskilda kreditvärderingar finns tillgängliga på likvärdiga villkor för åtminstone alla institut med ett legitimt intresse av dessa enskilda kreditvärderingar,

(c)    utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 placera externa kreditvärderingar på en objektiv skala för kreditkvalitet genom tillämpning av de kreditkvalitetsvärden som fastställs i enlighet med artikel 111.1 n.

För att undvika ett alltför stort utnyttjande av externa ratinginstitut ska försäkrings- och återförsäkringsföretag som en del av sin riskhanteringen kontrollera huruvida de externa kreditvärderingarna är korrekta genom att använda ytterligare värderingar när det är möjligt i syfte att undvika ett mekaniskt beroende av externa värderingar.

Eiopa ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas för att kontrollera externa kreditvärderingar.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i tredje stycket.

1a.      I syfte att förenkla beräkningen av den marknadsriskmodul som avses i artikel 105.5 ska Eiopa

(a)    offentliggöra förteckningar över de regionala och lokala självstyrelseorgan vilkas exponeringar ska behandlas som exponeringar för den centrala regeringen i den jurisdiktion där de är etablerade, förutsatt att det inte förekommer några skillnader i risk mellan sådana exponeringar på grund av de regionala regeringarnas och lokala myndigheternas särskilda beskattningsrätt, och att det finns särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang,

(b)    specificera de justeringar som ska göras för valutor som är knutna till euron i undergruppen valutarisk i artikel 105.5 e genom att tillämpa de kriterier som anges i artikel 111.1 p,

(c)    specificera det lämpliga aktieindex som avses i artikel 106.2, beräkna den symmetriska justering som avses i artikel 106 genom att tillämpa de metoder, antaganden och standardparametrar som anges i enlighet med artikel 111.1 c och de detaljerade kriterier som anges i artikel 111.1 o, och varje månad offentliggöra båda typer av uppgifter, och

(d)    specificera det lämpliga index för räntebärande värdepapper som avses i artikel 106a.2, beräkna den symmetriska justering som avses i artikel 106a genom att tillämpa de metoder, antaganden och standardparametrar som specificerats i enlighet med artikel 111.1 c och de detaljerade kriterier som anges i artikel 111.1 o, och varje månad offentliggöra båda typer av uppgifter.

1b.      För att undvika ett alltför stort utnyttjande av externa ratinginstitut ska försäkrings- och återförsäkringsföretag som en del av sin riskhanteringen kontrollera huruvida de externa kreditvärderingarna är korrekta genom att använda ytterligare värderingar när det är möjligt i syfte att undvika ett mekaniskt beroende av riskhantering baserad på externa värderingar.

2.        I syfte att underlätta beräkningen av den teckningsriskmodul för sjukförsäkring som avses i artikel 105.4 ska Eiopa, i överensstämmelse med de beräkningar som gjorts av tillsynsmyndigheternas i de berörda medlemsstaterna, offentliggöra standardavvikelser när det gäller medlemsstaternas särskilda nationella lagstiftningsåtgärder som gör det möjligt för försäkrings- och återförsäkringsföretag att dela anspråk vid försäkringsfall gällande hälsorisk och som uppfyller följande kriterier:

(a)    Mekanismen för delning av anspråk ska vara transparent och till fullo specificerad före den årsperiod till vilken den hänför sig.

(b)    Mekanismen för delning av anspråk, antalet försäkringsföretag som deltar i systemet för utjämning av hälsorisker (Health Risk Equalisation System – HRES) och riskkaraktären hos den affärsverksamhet som omfattas av HRES ska, för varje företag som deltar i HRES, garantera att volatiliteten hos de årliga förlusterna inom den affärsverksamhet som omfattas av HRES avsevärt minskas genom detta system, både avseende premier och avseende reservrisk.

(c)    Den sjukförsäkring som omfattas av HRES ska vara obligatorisk och fungerar helt eller delvis som ett alternativ till det skydd vid sjukdom som ingår i det lagstadgade socialförsäkringssystemet.

(d)    Vid fallissemang i ett försäkringsföretag som deltar i HRES ska en eller flera medlemsstaters regeringar garantera att de till fullo tillgodoser försäkringstagarnas anspråk i det försäkringsföretag som omfattas av HRES.

Kommissionen kan, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter för att fastställa ytterligare kriterier.

(21)     Artikel 111 ska ersättas med följande:

”Artikel 111

Tekniska standarder för tillsyn avseende artiklarna 103–109

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artiklarna 101 och 103–109 ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(a)       En standardformel i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 101 och 103–109.

(b)       Undergrupper som är nödvändiga eller som mer exakt täcker de risker som omfattas av riskmoduler enligt artikel 104 och följande uppdateringar.

(c)       Metoder, antaganden och standardparametrar som ska kalibreras till det konfidensintervall som avses i artikel 101.3 och som ska tillämpas vid beräkningen av var och en av de riskmoduler eller undergrupper inom ramen för det primära solvenskapitalkravet som fastställs genom artiklarna 104, 105 och 304, mekanismen för symmetrisk justering och den lämpliga tidsperioden, uttryckt i månader, i enlighet med artiklarna106 och 106a samt den lämpliga metoden för att integrera metoden i artikel 304 i samband med solvenskapitalkravet beräknat i enlighet med standardformeln.

(d)       Korrelationsparametrarna, om nödvändigt inklusive parametrarna i bilaga IV samt rutinerna för att uppdatera dessa parametrar.

(e)       För försäkrings- och återförsäkringsföretag som använder riskreduceringstekniker: metoder och antaganden som ska användas vid bedömningen av förändringar av berörda företags riskprofil och vid justeringar av beräkningen av solvenskapitalkravet.

(f)        Kvalitativa kriterier som de riskreduceringstekniker som avses i led e ska uppfylla för att säkerställa att respektive risk faktiskt har överförts till tredje part.

(fa)     Den metod som ska användas för att bedöma kapitalkravet för motpartsrisk i fall av exponeringar mot de auktoriserade centrala motparter som avses i artikel 105. Dessa parametrar ska fastställas så att konsekvens säkerställs med behandlingen av sådana exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag enligt direktiv 2012/…/EU (CRD IV).

(g)       Metoder och parametrar för bedömningen av kapitalkravet för operativ risk enligt artikel 107, inklusive den procentsats som avses i artikel 107.3.

(h)       De metoder och justeringar som ska användas för att återspegla försäkrings- och återförsäkringsföretagens minskade möjligheter till riskdiversifiering i samband med separerade fonder.

(i)        Den metod som ska användas vid beräkningen av justeringsbeloppet för förlustreducering genom försäkringstekniska avsättningar eller uppskjutna skatter enligt artikel 108.

(j)        Deluppsättningen av standardparametrar inom teckningsriskmodulerna för skade-, liv- och sjukförsäkring som kan ersättas av företagsspecifika parametrar enligt artikel 104.7.

(k)       Kriterier gällande de standardiserade metoder som försäkrings- och återförsäkringsföretagen ska använda för att beräkna de företagsspecifika parametrar som avses i led j och kriterier i fråga om de använda uppgifternas fullständighet, exakthet och tillämplighet som ska uppfyllas innan tillsynsmyndigheterna kan ge sitt godkännande, tillsammans med förfarandet för ett sådant godkännande.

(l)        De förenklade beräkningarna för specifika riskmoduler och undergrupper av riskmoduler samt de kriterier som det ska krävas att försäkrings- och återförsäkringsföretag, inklusive captivebolag för försäkring eller återförsäkring, uppfyller för att de ska vara berättigade enligt artikel 109 att använda någon av dessa förenklade beräkningar.

(m)      Det angreppssätt som ska användas för anknutna företag i den mening som avses i artikel 212 vid beräkningen av solvenskapitalkravet, särskilt beräkningen av undergruppen aktierisk enligt artikel 105.5, med beaktande av den förmodat minskade volatiliteten för värdet på dessa anknutna företag på grund av dessa investeringars strategiska natur och det inflytande som företaget med ägarintresse har över dessa anknutna företag.

(n)       Tilldelningen av externa ratinginstitut och kopplandet av kreditvärderingarna till den skala för kreditkvalitet som avses i artikel 109a.1 c.

(o)       Detaljerade kriterier för det aktieindex som avses i artikel 109a.1a c och det index för räntebärande värdepapper som avses i artikel 109a.1a d.

(p)       Detaljerade kriterier för justeringar av de valutor som är knutna till euron i syfte att förenkla beräkningen av undergruppen valutarisk i artikel 109a.1a b.

(q)       Villkoren för den kategorisering av regionala och lokala självstyrelseorgan som avses i artikel 109.1a a.

(r) Detaljerade kriterier som arrangemangen i de nationella lagstiftningsåtgärderna ska uppfylla, och metod och krav för beräkningen av standardavvikelsen i syfte att förenkla beräkningen av den tekningsriskmodul för sjukförsäkringar som avses i artikel 109a.2.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

För att garantera att denna artikel tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för

(a)       uppdatering av de korrelationsparametrar som avses i led d,

(b)       tillsynsmyndigheternas godkännande av användningen av de företagsspecifika parametrar som avses i led k.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i fjärde stycket.

2.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller solvenskapitalkravet ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa kvantitativa gränser och kriterier för tillgångars medräkningsbarhet, i syfte att hantera risker som inte täcks i tillräcklig utsträckning av en undergrupp till en riskmodul.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

Dessa tekniska standarder för tillsyn ska tillämpas på de tillgångar som täcker de försäkringstekniska avsättningarna med undantag av tillgångar som innehas med avseende på livförsäkringsavtal för vilka försäkringstagarna står för placeringsrisken. Dessa tekniska standarder för tillsyn ska ses över av kommissionen i ljuset av utvecklingen av standardformeln och på finansmarknaderna.

(22)     Artikel 114 ska ersättas med följande:

”Artikel 114

Tekniska standarder för tillsyn och genomförande avseende de interna modellerna för solvenskapitalkravet

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller solvenskapitalkravets fullständiga och partiella interna modeller ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

(b)       Anpassningar av de standarder som anges i artiklarna 120–125 mot bakgrund av det begränsade tillämpningsområde som avses i ansökningar om tillämpning av partiella interna modeller.

(c)       ▌Det styrdokument för förändringar av interna modeller som avses i artikel 115.

(d)       Den metod genom vilken en partiell intern modell helt och fullt ska integreras i solvenskapitalkravets standardformel enligt artikel 113.1 c och krav för användningen av alternativa integreringstekniker.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

För att garantera att denna artikel tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för

(a)       godkännande av en intern modell i enlighet med artikel 112, och

(b)       godkännande av större ändringar av en intern modell och ändringar av det styrdokument för ändringar av interna modeller som avses i artikel 115.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i fjärde stycket.

(23)     Artikel 127 ska ersättas med följande:

”Artikel 127

Tekniska standarder för tillsyn avseende artiklarna 120–126

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artiklarna 120–126, och för att ytterligare förbättra bedömningen av riskprofil och ledning när det gäller försäkrings- och återförsäkringsföretagens verksamheter, ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera användningen av interna modeller i hela EU.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

(24)     Artikel 129 ska ändras på följande sätt:

(a)       I punkt 1 ska leden i, ii och iii ersättas med följande:

”(i)     2 300 000 EUR för skadeförsäkringsföretag, inbegripet captivebolag, utom i de fall alla eller vissa av de risker som ingår i klasserna 10–15 under del A i bilaga 1 täcks, varvid det inte får underskrida 3 500 000 EUR,

(ii)      3 500 000 EUR för livförsäkringsföretag, inbegripet captivebolag,

(iii)      3 500 000 EUR för återförsäkringsföretag, utom i fråga om captivebolag för återförsäkring, varvid minimikapitalkravet inte får underskrida 1 100 000 EUR,”

(b)       I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska tillåta att deras tillsynsmyndigheter under en tidsperiod som löper ut senast 31 december 2014 kräver att ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska tillämpa de procentsatser som anges i första stycket endast på ett företags solvenskapitalkrav beräknat i enlighet med kapitel VI avsnitt 4 underavsnitt 2.”

(c)       I punkt 4 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Vid beräkningen av de gränser som avses i punkt 3 ska företagen inte vara ålagda att beräkna solvenskapitalkravet varje kvartal.”

▌

(d)       I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

”5.      Kommissionen ska senast den 31 oktober 2017 till Europaparlamentet och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionskommittén som inrättats genom kommissionens beslut 2004/9/EG* överlämna en rapport om de bestämmelser och den praxis som medlemsstaterna respektive tillsynsmyndigheterna antagit enligt punkterna 1–4.

___________

* EUT L 3, 7.1.2004, s. 34.”.

(27)     Artikel 130 ska ersättas med följande:

”Artikel 130

Tekniska standarder för tillsyn

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller minimikapitalkrav ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare precisera den beräkning av minimikapitalkravet som avses i artiklarna 128 och 129.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

(28)     I artikel 131 första stycket ska datumen ”31 oktober 2012” och ”31 oktober 2013” ersättas med datumen ”31 december 2012” och ”31 december 2013”.

(29)     Artikel 135 ska ersättas med följande:

”Artikel 135

Tekniska standarder för tillsyn och genomförande avseende kvalitetskrav

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artikel 132.2 och 132.4 ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kvalitativa krav inom följande områden:

(a)       Påvisande, mätning, övervakning och hantering av risker i samband med placeringar i anslutning till artikel 132.2 första stycket.

(b)       Påvisande, mätning, övervakning och hantering ▌ av specifika risker i samband med derivatinstrument och sådana tillgångar som avses i artikel 132.4 andra stycket och fastställande av i vilken utsträckning användning av sådana tillgångar bidrar till att reducera riskerna eller underlättar en effektiv portföljförvaltning i enlighet med artikel 132.4 tredje stycket.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

1a.      För att garantera att leden a och b i punkt 1 första stycket tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de rapporteringsförfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

2.        Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌ anta delegerade akter för att fastställa följande:

(a)       De krav som de företag som stuvar om lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (originatorer) måste uppfylla för att ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska få investera i värdepapper eller instrument av denna typ som getts ut efter den 1 januari 2011, inklusive krav som garanterar att originatorerna upprätthåller ett ekonomiskt intresse netto som inte understiger 5 procent.

(b)       Kvalitativa krav som måste uppfyllas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag som investerar i dessa värdepapper eller instrument.

(c)       Specificering av de omständigheter under vilka kapitaltillägg kan åläggas vid brott mot kraven i leden a och b i denna punkt, utan hinder av artikel 101.3 ▌.

2a.      För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller punkt 2 c ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoderna för beräkning av kapitaltillägg.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

(30) Artikel 138.4 ska ersättas med följande:

▌"4.    Vid ett exceptionellt kursfall på finansmarknaderna, som fastställs av Eiopa, i enlighet med denna punkt, och i samråd med Europeiska systemrisknämnden, inrättad genom förordning (EU) nr 1092/2010, får tillsynsmyndigheten förlänga perioden i punkt 3 andra stycket med en lämplig period, med beaktande av alla relevanta faktorer, inbegripet de försäkringstekniska avsättningarnas genomsnittliga löptid.

Om de försäkringstekniska ersättningarnas genomsnittliga löptid överstiger 12 månader ska en tredjedel av denna tid anses vara lämplig för att bestämma perioden i första stycket, vilken ska vara högst sju år.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i förordning (EU) nr 1094/2010 får Eiopa vid tillämpningen av denna punkt på begäran av den berörda tillsynsmyndigheten eller på eget initiativ anta ett beslut och där fastställa att det föreligger ett exceptionellt kursfall på finansmarknaderna. Ett exceptionellt kursfall på finansmarknaderna föreligger när det inträffat ett kursfall på finansmarknaderna över hela unionen som är oförutsett, kraftigt och tvärt och som skiljer sig från de nedgångar som inträffar som en del av den ekonomiska cykeln ▌.

Eiopa ska minst en gång i månaden bedöma huruvida de villkor som avses i föregående stycke fortfarande gäller vid datumet för bedömningen ▌. För detta ändamål får Eiopa, på begäran av den berörda tillsynsmyndigheten eller på eget initiativ, anta ett beslut där det fastställs att det exceptionella kursfallet på finansmarknaderna har upphört.

▌

Utan att de påverkar deras befogenheter ska de berörda tillsynsmyndigheterna inom ramen för tillsynskollegierna informera om sitt beslut att avslå den förlängning av perioden som avses i femte stycket.

Om avvikande åsikter förekommer inom tillsynskollegiet angående den berörda tillsynsmyndighetens beslut att avslå den förlängning av perioden som avses i femte stycket får grupptillsynsmyndigheten eller någon av de övriga tillsynsmyndigheterna rådfråga Eiopa. Eiopa ska rådfrågas under en månad och alla berörda tillsynsmyndigheter ska informeras om detta. När Eiopa har rådfrågats ska den berörda tillsynsmyndigheten vederbörligen överväga dess råd innan den fattar sitt beslut. Eiopa ska enligt artikel 19.2 i förordning (EU) nr 1094/2010 agera som medlare i detta läge.

Om ingen överenskommelse nåtts inom kollegiet, och om grupptillsynsmyndigheten eller någon av de berörda tillsynsmyndigheterna vid slutet av den tidsfrist som avses i punkt 7 i denna artikel har hänskjutit ärendet till Eiopa i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010, ska den berörda tillsynsmyndigheten uppskjuta sitt beslut och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen, och ska fatta sitt beslut i enlighet med Eiopas beslut.

Den tidsfrist som avses i sjätte och sjunde stycket ska betraktas som förlikningsperioder i den mening som avses i artikel 19.2 i samma förordning. Eiopa ska fatta sitt beslut inom två månader. Ärendet får inte hänskjutas till Eiopa efter det att tidsfristen i punkt 6 löpt ut, eller efter det att en överenskommelse nåtts inom tillsynsmyndigheterna.

Det berörda försäkrings- och återförsäkringsföretaget ska var tredje månad till sin tillsynsmyndighet lämna in en lägesrapport i vilken det redogörs för vilka åtgärder som har vidtagits och hur arbetet fortskrider med att återskapa nivån på den medräkningsbara kapitalbasen enligt solvenskapitalkravet eller med att reducera riskprofilen för att följa solvenskapitalkravet.

Den förlängning som nämns i första stycket ska inte längre gälla om denna lägesrapport visar att det inte skett några väsentliga framsteg med att återskapa nivån på den medräkningsbara kapitalbasen enligt solvenskapitalkravet eller med att reducera riskprofilen för att följa solvenskapitalkravet, mellan det datum då bristen på efterlevnad av solvenskapitalkravet konstaterades och det datum då lägesrapporten inlämnades.

▌”.

(31)     Artikel 143 ska ersättas med följande:

”Artikel 143

Tekniska standarder för tillsyn avseende artikel 138.4

1.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artikel 138.4, ska Eiopa utarbeta tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera vilka faktorer och kriterier som ska beaktas i enlighet med artikel 138.4, inklusive den maximala tidsperioden som avses i artikel 138.4 första stycket, uttryckt i antal månader, som ska vara densamma för alla försäkrings- och återförsäkringsföretag.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

1a.      För att garantera att artikel 138.4 tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att närmare specificera de förfaranden som Eiopa ska följa vid fastställandet av huruvida det föreligger ett exceptionellt kursfall på finansmarknaderna i enlighet med artikel 138.4.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

2.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artiklarna 138.2, 139.2 och 141 får Eiopa utarbeta tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera åtgärdsplaner enligt artikel 138.2 och finansiella saneringsplaner enligt artikel 139.2 samt med avseende på artikel 141, och därvid vara uppmärksam på att inte förorsaka procykliska effekter.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

(31a)   I artikel 149 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.      Varje ändring som ett försäkringsföretag avser att göra av de uppgifter som avses i artikel 147 ska omfattas av det förfarande som föreskrivs i artiklarna 147 och 148.”

(32)     Följande stycke ska läggas till efter första stycket i artikel 155.3:

Vidare får tillsynsmyndigheten i hem- eller värdmedlemsstaten hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1–4 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

(32a)   I artikel 155 ska punkt 9 ersättas med följande:

”9.      Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och Eiopa om det antal och de olika typer av fall som lett till vägran enligt artiklarna 146 och 148, eller där åtgärder har vidtagits enligt punkterna 3 och 4 i den här artikeln.”

(33)     I artikel 158.2 ska följande stycke införas efter första stycket:

Vidare får tillsynsmyndigheten i hem- eller värdmedlemsstaten hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1–4 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats i samma artikel.”

(33a)   Artikel 159 ska ersättas med följande:

”Artikel 159

Statistik om gränsöverskridande verksamhet

Varje försäkringsföretag ska, uppdelat på verksamhet som bedrivs med stöd av etableringsfriheten och verksamhet som bedrivs inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster, underrätta tillsynsmyndigheten i sin hemmedlemsstat om summan av premier, försäkringsersättningar och provisioner, utan avdrag för återförsäkring och angivna per medlemsstat, enligt följande:

(a)       För skadeförsäkring: per affärsområde i enlighet med motsvarande delegerade akt.

(b)       För livförsäkring: för var och en av affärsområdena I–IX enligt motsvarande delegerade akt.

Vad gäller klass 10 i del A i bilaga I, med undantag för fraktförares ansvar, ska det berörda företaget också informera tillsynsmyndigheten om skadefrekvens och genomsnittliga försäkringsersättningar.

Tillsynsmyndigheten i hemmedlemsstaten ska inom rimlig tid vidarebefordra en sammanställning av de uppgifter som avses i första och andra styckena till tillsynsmyndigheterna i varje berörd medlemsstat på deras begäran.”

(34)     Artikel 172 ska ersättas med följande:

”Artikel 172

Likvärdighet avseende försäkringsföretag

1.        Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a, ▌ anta delegerade akter som specificerar kriterierna för att bestämma om den tillsynsordning som ett tredjeland tillämpar på återförsäkringsverksamheter som bedrivs av företag med huvudkontor i det tredjelandet är likvärdig med den som fastställs genom avdelning I.

2.        Om de kriterier som antagits i enlighet med punkt 1 har uppfyllts av ett tredjeland får kommissionen, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att den tillsynsordning som ett tredjeland tillämpar på återförsäkringsverksamheter som bedrivs av företag med huvudkontor i det tredjelandet är likvärdig med den som fastställs genom avdelning I i detta direktiv.

Dessa beslut ska regelbundet ses över för att beakta alla väsentliga ändringar av den tillsynsordning som fastställs genom avdelning I och tillsynsordningen i tredjelandet.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

3.        Om tillsynsordningen i ett tredjeland enligt punkt 2 har bedömts vara likvärdig med den i detta direktiv ska återförsäkringsavtal som ingås med företag med huvudkontor i detta tredjeland behandlas på samma sätt som återförsäkringsavtal med företag som är auktoriserade enligt detta direktiv.

4.        Genom undantag från punkt 2, och även om de kriterier som fastställts i enlighet med punkt 1 inte har uppfyllts, får kommissionen under en begränsad tidsperiod, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att den tillsynsordning som ett tredjeland tillämpar på återförsäkringsverksamheter som bedrivs av företag med huvudkontor i det tredjelandet är tillfälligt likvärdig med den som fastställs genom avdelning I, om detta tredjeland uppfyller åtminstone följande kriterier:

(a)       Det har ingått skriftliga åtaganden inför unionen om att anpassa och tillämpa en tillsynsordning som kan bedömas som likvärdig i enlighet med punkt 2, innan denna period löper ut.

(b)       Det har inrättat ett konvergensprogram för att uppfylla åtagandet enligt led a.

(c)       Det har avsatt tillräckligt med resurser för att uppfylla åtagandet enligt led a.

(d)       Det har en solvensordning som är riskbaserad och grundad på marknadsvärdering av tillgångar och skulder.

(e)       Det har ingått överenskommelser för att utbyta konfidentiella tillsynsuppgifter i enlighet med artikel 264.

(f)       Det har ett oberoende tillsynssystem som bygger på de grundläggande principer och standarder som antagits av Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter (IAIS).

(g)       Det har fastställt skyldigheter avseende tystnadsplikt för alla personer som agerar för dess tillsynsmyndigheters räkning, särskilt när det gäller utbyte av information med Eiopa och tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 13.10.

I alla eventuella beslut om tillfällig likvärdighet ska kommissionens rapporter beaktas i enlighet med artikel 177.2. Dessa beslut ska ses över regelbundet på basis av framstegsrapporter från det berörda tredjelandet, vilka var sjätte månad ska läggas fram för och bedömas av kommissionen och Eiopa.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som närmare specificerar de villkor som fastställs i första stycket.

5.        Den period som avses i punkt 4 ska vara fem år från den 1 januari 2014 eller fram till det datum då solvensordningen för detta tredjeland, i enlighet med punkt 2, bedömts vara likvärdig med den som fastställs i avdelning I, beroende på vilket som infaller först.

Denna period kan förlängas med högst ett år, om detta är nödvändigt för att Eiopa och kommissionen ska kunna genomföra bedömningen av likvärdighet enligt punkt 2.

6.        Återförsäkringsavtal som ingås med företag med huvudkontor i ett tredjeland, vars tillsynsordning har bedömts som tillfälligt likvärdig i enlighet med punkt 4, ska behandlas på samma sätt som anges i punkt 3. Artikel 173 ska även tillämpas på återförsäkringsföretag med huvudkontor i ett tredjeland, vars tillsynsordning har bedömts som tillfälligt likvärdig i enlighet med punkt 4.

▌

(35a)   Artikel 176 ska ersättas med följande:

”Artikel 176

”Information från medlemsstaterna till kommissionen och Eiopa

Medlemsstaternas tillsynsmyndigheter ska underrätta kommissionen, Eiopa och tillsynsmyndigheterna i övriga medlemsstater om varje auktorisation av ett direkt eller indirekt dotterföretag till ett eller flera moderföretag för vilka ett tredjelands lag gäller.

Underrättelsen ska också innehålla en uppgift om den berörda företagsgruppens struktur.

När ett företag, som omfattas av ett tredjelands lagstiftning, förvärvar ett innehav i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är auktoriserat i gemenskapen så att detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle bli ett dotterföretag till tredjelandsföretaget ska tillsynsmyndigheterna i hemmedlemsstaten underrätta kommissionen, Eiopa och tillsynsmyndigheterna i övriga medlemsstater om detta.”

(35b)   Artikel 177.1 ska ersättas med följande:

”1.      Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och Eiopa om alla svårigheter av allmän natur som deras försäkrings- eller återförsäkringsföretag mött vid etablering och utövande av verksamhet i ett tredjeland eller vid pågående verksamhet i ett tredjeland.”

(36)     Artikel 210.2 ska ersättas med följande:

"2.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller finansiell återförsäkring ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera övervakning, hantering och kontroll av risker till följd av finansiell återförsäkringsverksamhet.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.

2a.      För att garantera att punkt 1 tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de rapporteringsförfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

(37)     I artikel 211 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller artikel 211.1 ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande kriterier för tillsynsmyndigheternas godkännande:

(a)       Auktorisationens omfattning.

(b)       Obligatoriska villkor som ska ingå i alla ingångna avtal.

(c)       De lämplighetskrav som avses i artikel 42 för specialföretagets ledningspersonal.

(d)       Lämplighetskrav för aktieägare eller medlemmar med kvalificerat innehav i specialföretaget.

(e)       Sunda rutiner för administration och redovisning, adekvata rutiner för intern kontroll och krav för riskhanteringen.

(f)        Informationskrav vad beträffar redovisning, uppgifter för stabilitetstillsyn och statistik.

(g)       Solvenskrav.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

2a.      För att garantera att artikel 211.1 och 211.2 tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för tillsynsmyndigheternas godkännande av etablering av specialföretag.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

2b.      För att garantera att artikel 211.1 och 211.2 tillämpas enligt likvärdiga villkor får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna, i de fall där det specialföretag som övertar risker från ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag är etablerat i en annan medlemsstat än den där försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är auktoriserat.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

3.        Specialföretag som auktoriserats före den 31 december 2012 ska omfattas av lagen i den medlemsstat som auktoriserat specialföretaget. All ny verksamhet som ett specialföretag startar efter det datumet ska emellertid omfattas av punkterna 1, 2 och 2a.

(37a)   I artikel 212.1 ska led e ersättas med följande:

”(e) tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för samarbete, samordning och underlättande av beslutsfattande avseende tillsynen över en grupp vars medlemmar består av

–         grupptillsynsmyndigheten,

–         tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över gruppen, men som inte är grupptillsynsmyndigheten,

-          Eiopa som enligt denna definition ska anses vara en tillsynsmyndighet.”

(38)     Artikel 216 ska ändras på följande sätt:

(a)       I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”I sådana fall ska tillsynsmyndigheten ange motiven till sitt beslut för både grupptillsynsmyndigheten och moderföretaget med det yttersta ägarintresset på unionsnivå. Grupptillsynsmyndigheten ska underrätta tillsynskollegiet i enlighet med artikel 248.1 a.”

(b)      I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Tillsynsmyndigheten ska ange motiven till sådana beslut för både företaget och grupptillsynsmyndigheten. Grupptillsynsmyndigheten ska underrätta tillsynskollegiet i enlighet med artikel 248.1 a.”

(c)       Punkt 7 ska ersättas med följande:

"7.       Eiopa ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare ange under vilka förhållanden beslut enligt punkt 1 får fattas. Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna 10−14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

(39)     Artikel 217 ska ändras på följande sätt:

(a)       I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”I sådana fall ska tillsynsmyndigheterna ange motiven till sin överenskommelse för både grupptillsynsmyndigheten och moderföretaget med det yttersta ägarintresset på unionsnivå. Grupptillsynsmyndigheten ska underrätta tillsynskollegiet i enlighet med artikel 248.1 a.”

(b)       Punkt 3 ska ersättas med följande:

"3. Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌anta delegerade akter för att närmare ange under vilka förhållanden beslut enligt punkt 1 får fattas.”

(40)     Artikel 227 ska ersättas med följande:

”Artikel 227

Likvärdighet avseende försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i tredjeland

1.        När man beräknar solvensen på gruppnivå för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har ägarintresse i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i tredjeland endast vid denna beräkning behandlas som ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

Om det tredjeland där detta företag har sitt huvudkontor kräver att det ska vara auktoriserat och ålägger det en solvensordning som är minst likvärdig med den som fastställs genom kapitel VI i avdelning I, får medlemsstaterna dock föreskriva att man i fråga om detta företag vid beräkningen ska beakta det solvenskapitalkrav och de kapitalbasposter som får medräknas för att täcka det som fastställts av det berörda tredjelandet.

2.        Om inget beslut fattats i enlighet med punkterna 4 eller 6 ska kontrollen av att ordningen i tredjelandet är minst likvärdig utföras av grupptillsynsmyndigheten, antingen på eget initiativ eller på begäran av företaget med ägarintresse. Eiopa ska bistå grupptillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010.

Grupptillsynsmyndigheten ska i samband med detta, med bistånd av Eiopa, samråda med övriga berörda tillsynsmyndigheter innan den fattar sitt beslut. Detta beslut ska fattas i överensstämmelse med de kriterier som antagits i enlighet med punkt 3.   Grupptillsynsmyndigheten ska inte fatta något beslut avseende ett tredjeland som strider mot något beslut som tidigare fattats avseende detta tredjeland, såvida det inte är nödvändigt att beakta väsentliga ändringar av den tillsynsordning som fastställs genom avdelning I kapitel VI och tillsynsordningen i tredjelandet.

Om tillsynsmyndigheter inte samtycker till det beslut som fattats i enlighet med andra stycket kan de hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1–19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010 inom tre månader efter det att grupptillsynsmyndigheten meddelat beslutet. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

▌

3.        Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a ▌, anta delegerade akter som specificerar kriterierna för huruvida tillsynsordningen i ett tredjeland är likvärdig med den som fastställs genom avdelning I kapitel VI.

4.        Om de kriterier som antagits i enlighet med punkt 3 har uppfyllts av ett tredjeland får kommissionen, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att tillsynsordningen i detta tredjeland är likvärdig med den som fastställs genom avdelning I kapitel VI.

Dessa beslut ska regelbundet ses över för att ta hänsyn till väsentliga ändringar av tillsynsordningen i avdelning I kapitel VI och den tillsynsordning som gäller i tredjelandet.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

▌

5.        Genom undantag från punkt 4, och även om de kriterier som fastställts i enlighet med punkt 3 inte har uppfyllts, får kommissionen under en begränsad tidsperiod, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att den tillsynsordning som ett tredjeland tillämpar på företag med huvudkontor i det tredjelandet är tillfälligt likvärdig med den som fastställs genom avdelning I kapitel IV, om detta tredjeland uppfyller åtminstone följande kriterier:

(a)       Det har ingått skriftliga åtaganden inför unionen om att anpassa och tillämpa en tillsynsordning som kan bedömas som likvärdig i enlighet med punkt 2, innan denna period löper ut.

(b)       Det har inrättat ett konvergensprogram för att uppfylla detta åtagande enligt led a.

(c)       Det har avsatt tillräckligt med resurser för att uppfylla åtagandet enligt led a.

(d)       Det har en tillsynsordning som är riskbaserad och grundad på ekonomisk värdering av tillgångar och skulder.

(e)       Det har ingått överenskommelser för att utbyta konfidentiella tillsynsuppgifter i enlighet med artikel 264.

(f)       Det har ett oberoende tillsynssystem som bygger på de grundläggande principer och standarder som antagits av Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter (IAIS).

(g)       Det har fastställt skyldigheter avseende tystnadsplikt för alla personer som agerar för dess tillsynsmyndigheters räkning, särskilt när det gäller utbyte av information med Eiopa och tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 13.10.

I alla eventuella beslut om tillfällig likvärdighet ska kommissionens rapporter beaktas i enlighet med artikel 177.2. Dessa beslut ska ses över regelbundet på basis av framstegsrapporter från det berörda tredjelandet, vilka var sjätte månad ska läggas fram för och bedömas av kommissionen och Eiopa.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som närmare specificerar de villkor som fastställs i första stycket.

6.        Den period som avses i punkt 5 ska vara fem år från det datum som anges i artikel 310, eller fram till det datum då tillsynsordningen för detta tredjeland, i enlighet med punkt 4, bedömts vara likvärdig med den som fastställs i avdelning I kapitel VI, beroende på vilket som infaller först.

Denna period kan förlängas med högst ett år, om detta är nödvändigt för att Eiopa och kommissionen ska kunna genomföra bedömningen av likvärdighet enligt punkt 4.

7.        När det i ett beslut som fattats i enlighet med punkt 5 slås fast att tillsynsordningen i ett tredjeland är tillfälligt likvärdig ska detta tredjeland bedömas som likvärdigt vid tillämpningen av punkt 1 andra stycket.”

(40a)   Artikel 231 ska ersättas med följande:

”Artikel 231

Gruppintern modell

1.        Om en ansökan om tillstånd att beräkna det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå och solvenskapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretagen i gruppen med en intern modell inlämnas av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och dess anknutna företag eller gemensamt av företag som är anknutna till ett försäkringsholdingbolag, ska de berörda tillsynsmyndigheterna samarbeta vid beslutet om huruvida ett sådant tillstånd ska beviljas och om eventuella särskilda villkor för tillståndet.

Ansökan enligt första stycket ska lämnas till grupptillsynsmyndigheten.

Grupptillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta de övriga medlemmarna av tillsynskollegiet och vidarebefordra den fullständiga ansökan till dessa.”

”2.      De berörda tillsynsmyndigheterna ska göra allt de kan för att nå fram till ett gemensamt beslut om ansökan inom sex månader från den dag då grupptillsynsmyndigheten mottog den fullständiga ansökan.

”3.      Om någon av de berörda tillsynsmyndigheterna inom den period på sex månader som anges i punkt 2 har hänskjutit ärendet till Eiopa i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010, ska grupptillsynsmyndigheten uppskjuta beslutet och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19.3 i samma förordning, och ska fatta sitt beslut i enlighet med Eiopas beslut. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

Om det beslut som föreslås av panelen i enlighet med artiklarna, 41.2, 41.3 och 44.1.3 i förordning (EU) nr 1094/2010 avvisas ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna. Denna sexmånadersperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i artikel 19.2 i den förordningen.

Eiopa ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till Eiopa efter det att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

4.        Eiopa får utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma beslutsprocess som avses i punkt 2, med beaktande av de ansökningar om tillstånd som avses i punkt 1, och i syfte att underlätta gemensamma beslut.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

5.        Om de berörda tillsynsmyndigheterna har fattat ett gemensamt beslut enligt punkt 2, ska grupptillsynsmyndigheten tillhandahålla sökanden ett dokument där skälen till fullo anges.

6.        Om inget gemensamt beslut föreligger inom sex månader från den dag då gruppen mottog den fullständiga ansökan ska grupptillsynsmyndigheten fatta ett eget beslut om ansökan.

När grupptillsynsmyndigheten fattar sitt beslut ska den ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter och reservationer som övriga berörda tillsynsmyndigheter lämnat under tidsfristen.

Grupptillsynsmannen ska tillhandahålla sökanden och övriga berörda tillsynsmyndigheter ett dokument med det fullständigt motiverade beslutet.

Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

7.        Om någon av de berörda tillsynsmyndigheterna finner att riskprofilen hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som står under dess tillsyn avviker väsentligt från de antaganden som ligger bakom den interna modell som godkänts på gruppnivå får den myndigheten i enlighet med artikel 37, så länge som företaget inte på ett korrekt sätt har vidtagit åtgärder med anledning av de synpunkter som den framfört, för företaget fastställa ett kapitaltillägg utöver det solvenskapitalkrav som blir resultatet med tillämpning av den interna modellen.

Om under särskilda omständigheter ett sådant kapitaltillägg inte skulle vara en lämplig lösning, får tillsynsmyndigheten kräva att företaget ska beräkna sitt solvenskapitalkrav enligt den standardformel som anges i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitten 1 och 2. I enlighet med artikel 37.1 a och c får tillsynsmyndigheten för detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag fastställa ett kapitaltillägg till solvenskapitalkravet utöver det solvenskapitalkrav som framkommer med tillämpning av standardformeln.

Tillsynsmyndigheten ska motivera sådana beslut som avses i första och andra styckena för såväl försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som övriga medlemmar av tillsynskollegiet.

Eiopa får utfärda riktlinjer för att se till att denna punkt tillämpas på ett konsekvent och enhetligt sätt.”

(40b)   I artikel 232 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Artikel 37.1–37.5 ska, tillsammans med de delegerade akter, tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande som antagits enligt artikel 37.6 och 37.7, gälla i tillämpliga delar.”

(40c)   I artikel 233.6 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Artikel 37.1–37.5 ska, tillsammans med de delegerade akter, tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande som antagits enligt artikel 37.6 och 37.7, gälla i tillämpliga delar.”

▌

(44)     Artikel 234 ska ersättas med följande:

”Artikel 234

Tekniska standarder för tillsyn avseende artiklarna 220–229 och 230–233

För att säkerställa en konsekvent harmonisering av denna artikel ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de försäkringstekniska principerna och metoderna i artiklarna 220–229 och tillämpningen av artiklarna 230–233, med beaktande av den ekonomiska karaktären hos vissa juridiska strukturer.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de förslag till tekniska standarder för tillsyn för tillsyn som avses i första stycket.”

(45)     Artikel 237 ska ersättas med följande:

”Artikel 237

Dotterföretag till försäkrings- eller återförsäkringsföretag: beslut om ansökningar

1.        I fråga om ansökningar om tillstånd att omfattas av bestämmelserna i artiklarna 238 och 239 ska de berörda tillsynsmyndigheterna inom tillsynskollegiet samråda om alla aspekter som är av betydelse för beslutet om huruvida det tillstånd som söks ska beviljas eller ej samt för att fastställa eventuella särskilda villkor som ska gälla för det.

Ansökan enligt första stycket ska endast riktas till den tillsynsmyndighet som har auktoriserat dotterföretaget. Den tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta och vidarebefordra den fullständiga ansökan till de övriga medlemmarna av tillsynskollegiet.

2.        De berörda tillsynsmyndigheterna ska göra allt de kan för att nå fram till ett gemensamt beslut om ansökan inom tre månader från den dag då samtliga tillsynsmyndigheter i kollegiet mottog den fullständiga ansökan.

3.        Om någon av de berörda tillsynsmyndigheterna inom den period på tre månader som anges i punkt 2 har hänskjutit ärendet till Eiopa i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010, ska grupptillsynsmyndigheten uppskjuta beslutet och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19.3 i samma förordning, och ska fatta sitt beslut i enlighet med Eiopas beslut. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

Om det beslut som föreslås av panelen i enlighet med artiklarna, 41.2, 41.3 och 44.1.3 i förordning (EU) nr 1094/2010 avvisas ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna. Denna tremånadersperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i artikel 19.2 i den förordningen.

Eiopa ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till Eiopa efter det att tremånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

4.        Eiopa får utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma beslutsprocess som avses i punkt 2, med beaktande av de ansökningar om tillstånd som avses i punkt 1, och i syfte att underlätta gemensamma beslut.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.

5.        Om de berörda tillsynsmyndigheterna har fattat ett gemensamt beslut enligt punkt 2, ska den tillsynsmyndighet som har auktoriserat dotterföretaget tillhandahålla sökanden ett dokument där skälen till fullo anges. Detta gemensamma beslut ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

6.        Om inget gemensamt beslut fattats av de berörda tillsynsmyndigheterna inom den tremånadersperiod som anges i punkt 2 ska grupptillsynsmyndigheten fatta ett eget beslut om ansökan.

Vid sitt beslut ska grupptillsynsmyndigheten vederbörligen beakta följande:

(a)       De synpunkter och reservationer som berörda tillsynsmyndigheter lämnat under tidsfristen.

(b)       De reservationer som andra tillsynsmyndigheter i tillsynskollegiet lämnat under tidsfristen.

Beslutet ska innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avsteg från reservationerna från andra berörda tillsynsmyndigheter. Grupptillsynsmannen ska överlämna beslutet till sökanden och till övriga berörda tillsynsmyndigheter.” Detta beslut ska erkännas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

(45a)   I artikel 238 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Tillsynskollegiet ska göra allt det kan för att komma överens om förslaget från den tillsynsmyndighet som har auktoriserat dotterföretaget eller om eventuella andra åtgärder.

Överenskommelsen ska anses avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.”

(46)     Artikel 238.5 ska ersättas med följande:

”5.       Om tillsynsmyndigheten och grupptillsynsmyndigheten är av skiljaktig mening får endera tillsynsmyndigheten inom en månad från tillsynsmyndighetens förslag hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010. I det fallet får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats i samma artikel, och ska fatta sitt beslut inom en månad från hänskjutandet. Denna enmånadsperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i artikel 19.2 i den förordningen. Frågan får inte hänskjutas till Eiopa efter det att den tidsfrist som avses i detta stycke har löpt ut, eller efter det att en överenskommelse har uppnåtts inom tillsynskollegiet i enlighet med punkt 4 i denna artikel.

Den tillsynsmyndighet som har auktoriserat detta dotterföretag ska uppskjuta sitt beslut och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19 i samma förordning, och ska fatta sitt beslut i enlighet med Eiopas beslut.

Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

Beslutet ska innehålla en fullständig motivering.

Beslutet ska översändas till dotterföretaget och till tillsynskollegiet.”

(47)     I artikel 239 ska följande punkt läggas till:

"4.       Om någon av de berörda tillsynsmyndigheterna är av skiljaktig mening om godkännandet av återhämtningsplanen inom den fyramånadersperiod som avses i punkt 1 eller om godkännandet av de föreslagna åtgärderna inom den period på en månad som avses i punkt 2 kan någon av tillsynsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010. I det fallet får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats i samma artikel, och ska fatta sitt beslut inom en månad från hänskjutandet. Frågan får inte hänskjutas till Eiopa efter det att den period på fyra månader respektive en månad som avses i detta stycke har löpt ut eller efter det att en överenskommelse har uppnåtts inom tillsynskollegiet i enlighet med punkt 1 andra stycket eller punkt 2 andra stycket i denna artikel. Denna fyramånaders- eller enmånadsperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i artikel 19.2 i den förordningen.

Den tillsynsmyndighet som har auktoriserat detta dotterföretag ska uppskjuta sitt beslut och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19.3 i samma förordning, och ska fatta sitt slutgiltiga beslut i enlighet med Eiopas beslut. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

Beslutet ska innehålla en fullständig motivering.

Beslutet ska översändas till dotterföretaget och till tillsynskollegiet.”

(48)     Artikel 241 ska ersättas med följande:

”Artikel 241

Dotterföretag till försäkrings- eller återförsäkringsföretag:

delegerade akter

Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌ anta delegerade akter i fråga om följande:

(a)       Närmare specifikationer av de kriterier som ska tillämpas vid bedömningen av om de villkor som anges i artikel 236 är uppfyllda.

(b)       Närmare specifikationer av vilka kriterier som ska tillämpas vid bedömningen av vad som ska betraktas som krissituationer, enligt artikel 239.2.

(c)       Närmare specifikationer av de förfaranden tillsynsmyndigheterna ska följa när de utbyter information, utövar sina befogenheter och uppfyller sina förpliktelser enligt artiklarna 237–240.”

(49)     Artikel 242.1 ska ersättas med följande:

”1.      Senast den 31 december 2014 ska kommissionen göra en utvärdering av tillämpningen av avdelning III, särskilt av tillsynsmyndigheternas samarbete inom tillsynskollegiet, dess funktionsduglighet och tillsynspraxisen för att fastställa kapitaltilläggen, och översända en rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av förslag till ändringar av detta direktiv.”

(50)     Artikel 242.2 ska ändras på följande sätt:

(a)       Datumet ”31 oktober 2015” ska ersättas med ”31 december 2015”.

(b)       Led e ska utgå.

(51)     Artikel 244.4 ska ersättas med följande:

"4.       Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌, anta delegerade akter med avseende på punkterna 2 och 3 i fråga om definition ▌av väsentliga riskkoncentrationer.

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller tillsyn över riskkoncentrationer ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att med avseende på punkt 3 närmare specificera identifiering av väsentliga riskkoncentrationer och av lämpliga tröskelvärden.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

4a.      För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande med avseende på punkt 2 för att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för rapportering av sådana riskkoncentrationer.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

(52)     Artikel 245.4 ska ersättas med följande:

”4.       Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter med avseende på punkterna 2 och 3 i fråga om definition av väsentliga transaktioner inom en grupp.

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller tillsyn över transaktioner inom en grupp får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med avseende på punkt 3 för att närmare specificera identifiering av väsentliga transaktioner inom en grupp.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

4a.      För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande med avseende på punkt 2 för att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för rapportering av sådana transaktioner inom en grupp.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i fjärde stycket.”

(53)     I artikel 247 ska punkterna 3–7 ersättas med följande:

”3.      I särskilda fall får de berörda myndigheterna, på begäran från någon av myndigheterna, fatta ett gemensamt beslut att göra avsteg från de kriterier som anges i punkt 2 och utse en annan tillsynsmyndighet till grupptillsynsmyndighet, om det vore olämpligt att tillämpa dessa kriterier med hänsyn till gruppens struktur och den relativa omfattningen av försäkrings- och återförsäkringsföretagens verksamheter i olika länder.

I detta avseende får varje berörd tillsynsmyndighet begära att frågan om huruvida kriterierna i punkt 2 är lämpliga tas upp till diskussion. Sådana diskussioner ska inte äga rum mer än en gång per år.

De berörda tillsynsmyndigheterna ska göra allt de kan för att nå fram till ett gemensamt beslut om valet av grupptillsynsmyndighet inom tre månader från det att diskussionen om frågan begärdes. Innan de berörda tillsynsmyndigheterna fattar sitt beslut, ska de ge företagsgruppen möjlighet att yttra sig.

Den utsedda grupptillsynsmyndigheten ska till gruppen överlämna det gemensamma beslutet tillsammans med en fullständig motivering.”

”4.       Om någon av de berörda tillsynsmyndigheterna inom den tremånadersperiod som avses i punkt 3 har hänskjutit ärendet till Eiopa i enlighet med artikel 19.1, 19.2, 19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010, ska de berörda tillsynsmyndigheterna uppskjuta sitt gemensamma beslut och invänta ett eventuellt beslut som kan fattas av Eiopa i enlighet med artikel 19.3 i samma förordning, och ska fatta sitt beslut i enlighet med Eiopas beslut. Detta gemensamma beslut ska anses avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna. Denna tremånadersperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i artikel 19.2 i den förordningen.

Eiopa ska fatta sitt beslut inom en månad efter ett hänskjutande av ärendet enligt första stycket. Ärendet får inte hänskjutas till Eiopa efter det att tremånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats. Den utsedda grupptillsynsmyndigheten ska till gruppen och tillsynskollegiet överlämna det gemensamma beslutet tillsammans med en fullständig motivering.

▌

6.        Om inget gemensamt beslut kunnat fattas ▌ska uppgiften som grupptillsynsmyndighet utföras av den tillsynsmyndighet som fastställts i enlighet med punkt 2 i denna artikel. ▌

7.        Eiopa ska åtminstone årligen underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om eventuella betydande svårigheter som uppstått vid tillämpningen av punkterna 2, 3 och 6.

Om någon sådan betydande svårighet uppstår vid tillämpningen av de kriterier som fastställts i punkterna 2 och 3 i denna artikel, ska kommissionen, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som ytterligare specificerar dessa kriterier.

(54)     Artikel 248 ska ändras på följande sätt:

(a)       I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Om grupptillsynsmyndigheten inte utför de uppgifter som avses i punkt 1 eller om medlemmarna i tillsynskollegiet inte samarbetar i den utsträckning som krävs enligt denna punkt, kan någon av de berörda tillsynsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1, 19.2, 19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010. I det fallet får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom artikel 19 i samma förordning.”

(aa)     I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. Tillsynskollegiet ska bestå av grupptillsynsmyndigheten, tillsynsmyndigheterna i alla medlemsstater där något dotterföretags huvudkontor är beläget och Eiopa.”

(b)       I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om det uppstår delade meningar om upprättandet av samordningsöverenskommelserna får en medlem av tillsynskollegiet hänskjuta frågan till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1, 19.2, 19.3 och 19.6 i i förordning (EU) nr 1094/2010. I det fallet får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom artikel 19 i samma förordning. Beslutet ska betraktas som avgörande och tillämpas av de berörda tillsynsmyndigheterna.

▌”

(ba)     I punkt 5 ska andra stycket ersättas med följande:

”Utan att det påverkar de rättigheter och skyldigheter som tilldelats grupptillsynsmyndigheten och andra tillsynsmyndigheter genom detta direktiv, får samordningsöverenskommelserna fastställa ytterligare uppgifter till grupptillsynsmyndigheten, andra tillsynsmyndigheter eller Eiopa i fall där detta resulterar i en effektivare grupptillsyn och inte försämrar kollegiemedlemmarnas tillsynsverksamhet när det gäller deras enskilda ansvar.”

(c)       Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6.       Eiopa ska utarbeta riktlinjer för hur tillsynskollegierna ska fungera operativt, vilka ska baseras på omfattande granskning av konvergensgraden i deras arbete. Sådana granskningar ska göras minst vart tredje år. Medlemsstaterna ska se till att grupptillsynsmyndigheten till Eiopa överlämnar informationen om hur tillsynskollegierna fungerar och om eventuella svårigheter som uppstått och som är relevanta för granskningarna.

För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller samordningen mellan tillsynsmyndigheter får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att på basis av de riktlinjer som avses i första stycket närmare specificera hur tillsynskollegierna ska fungera operativt.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

7.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller samordningen mellan tillsynsmyndigheter ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera arrangemangen för samordningen av grupptillsynen med avseende på punkterna 1–6, inbegripet definitionen av betydande filial.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(55)     Artikel 249 ska ändras på följande sätt:

(a)       I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”För att dessa tillsynsmyndigheter, inklusive grupptillsynsmyndigheten, ska ha garanterad tillgång till lika mycket relevant information ska de, utan att det påverkar deras respektive ansvarsområden, och oavsett om de är etablerade i samma medlemsstat eller ej, till varandra överlämna sådan information för att möjliggöra och underlätta för de övriga myndigheterna att fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt detta direktiv. I detta avseende ska de berörda tillsynsmyndigheterna och tillsynsmyndigheten utan dröjsmål överlämna all information till varandra så snart den blir tillgänglig eller på begäran utbyta information. Den information som avses i detta stycke omfattar, men är inte begränsad till, information om åtgärder som har vidtagits av gruppen och tillsynsmyndigheterna samt information som har lämnats av gruppen.”

(b)       Följande punkt ska införas:

”1a.     När en tillsynsmyndighet inte har meddelat relevanta uppgifter eller en begäran om samarbete, särskilt för att utbyta relevanta uppgifter, har avslagits eller inte föranlett någon reaktion inom två veckor, får tillsynsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eiopa.

När ärendet hänskjuts till Eiopa får myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 258 i EUF-fördraget, agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom artikel 19.1, 19.2, 19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010.”

▌

(c)       Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.       För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller samordning mellan tillsynsmyndigheter ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

–         vilka uppgifter som ska insamlas systematiskt av grupptillsynsmyndigheten och spridas till övriga berörda tillsynsmyndigheter eller överlämnas till grupptillsynsmyndigheten av övriga berörda tillsynsmyndigheter,

–         vilka uppgifter som är väsentliga eller relevanta för tillsynen på gruppnivå i syfte att öka enhetligheten i tillsynsrapporteringen.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket.”

(d)       Följande punkt ska läggas till:

”4.       För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor när det gäller samordningen mellan tillsynsmyndigheterna får Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för överlämnande av uppgifter till grupptillsynsmyndigheten samt förfarandet för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter enligt bestämmelserna i denna artikel.

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

▌

(56a)   Artikel 250 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 250

Samråd mellan tillsynsmyndigheter

1.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 248, ska berörda tillsynsmyndigheter, innan de fattar beslut som är av betydelse för andra tillsynsmyndigheters tillsynsuppgifter, samråda med varandra inom tillsynskollegiet i fråga om följande:

(a)       Förändringar i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller ledningsstruktur i försäkrings- och återförsäkringsföretag inom en grupp som kräver tillsynsmyndigheternas godkännande eller auktorisation.

(b)       Betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som vidtagits av tillsynsmyndigheterna, däribland fastställande av kapitaltillägg utöver solvenskapitalkravet enligt artikel 37 och införande av någon begränsning av användningen av en intern modell för beräkning av solvenskapitalkravet enligt avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitt 3.

I frågor som avses i punkt b ska samråd alltid ske med grupptillsynsmyndigheten.

När det gäller samråd om fastställandet av ett kapitaltillägg enligt artikel 37 ska förfarandet enligt artikel 238.4 och 238.5 gälla i tillämpliga delar , varvid endast grupptillsynsmyndigheten kan hänskjuta ärendet till Eiopa.

Därutöver ska de berörda tillsynsmyndigheterna samråda med varandra innan de fattar ett beslut som bygger på information från andra tillsynsmyndigheter.

▌

(58)     I artikel 255.2 ska följande stycke läggas till ▌:

”När en begäran till en annan tillsynsmyndighet om att en kontroll ska utföras i enlighet med denna punkt inte föranlett någon reaktion inom två veckor, eller när tillsynsmyndigheten i praktiken är förhindrad att utöva sin rätt att delta i enlighet med tredje stycket, får den myndighet som framställt begäran hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1, 19.2 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

(58a)   I artikel 255.2 ska följande stycke läggas till:

”I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1094/2010 ska Eiopa ha rätt att delta i undersökningar på plats, om dessa utförs gemensamt av två eller flera tillsynsmyndigheter.”

(59)     Artikel 256 ska ändras på följande sätt:

(a)       Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag med ägarintresse och försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag årligen offentliggör en rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå. Artiklarna 51, 53, 54 och 55 ska gälla i tillämpliga delar.”

(b)       Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a ▌ anta delegerade akter för att ytterligare specificera vilka uppgifter som ska offentliggöras ▌vad avser lägesrapporten om solvens och finansiell ställning.”

(c)       Följande punkt ska läggas till:

”5. För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor när det gäller rapporten om solvens och finansiell ställning på gruppnivå ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas och de format och modeller som ska användas för offentliggörandet av gruppens lägesrapport om solvens och finansiell ställning enligt bestämmelserna i denna artikel.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket.”

(59a)   Följande artikel ska införas:

”Artikel 256a

Gruppstruktur

Medlemsstaterna ska kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag årligen på gruppnivå offentliggör gruppens juridiska struktur samt styr- och organisationsstruktur, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade enheter och fysiska filialer som tillhör gruppen.”

(60)     Artikel 258.3 ska ersättas med följande:

”3. Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a ▌, anta delegerade akter för samordningen av de åtgärder för att säkerställa regelefterlevnad som avses i punkterna 1 och 2.”

(61)     Artikel 259 ska ersättas med följande:

”Artikel 259

Eiopas rapportering

1.        Eiopa ska varje år rapportera till Europaparlamentet i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) nr 1094/2010.

2.        Eiopa ska bland annat rapportera om alla relevanta och viktiga erfarenheter från tillsynsverksamheten och samarbetet mellan tillsynsmyndigheter enligt avdelning III, och särskilt om

(a)       processen för utnämning av grupptillsynsmyndigheten, antalet grupptillsynsmyndigheter och den geografiska spridningen,

(b)       arbetet i tillsynskollegiet, särskilt tillsynsmyndigheternas medverkan och engagemang i de fall de inte är grupptillsynsmyndighet.

3.        Eiopa får vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel även rapportera om de huvudsakliga lärdomarna från de granskningar som avses i artikel 248.6, där så är lämpligt.”

(62)     Artikel 260 ska ersättas med följande:

”1. I det fall som avses i artikel 213.2 c ska de berörda tillsynsmyndigheterna kontrollera om försäkrings- och återförsäkringsföretag vars moderföretag har sina huvudkontor utanför unionen är föremål för tillsyn, utförd av en myndighet i tredjeland, som är likvärdig med vad som föreskrivs i denna avdelning i fråga om tillsyn på gruppnivå över försäkrings- och återförsäkringsföretag enligt artikel 213.2 a och b.

Om inget beslut har fattats i enlighet med punkterna 3 eller 5, ska kontrollen genomföras av den tillsynsmyndighet som skulle ha varit tillsynsmyndighet om kriterierna i artikel 247.2 vore tillämpliga (nedan kallad den tjänstgörande grupptillsynsmyndigheten) på begäran av moderföretaget, av något av de försäkrings- och återförsäkringsföretag som är auktoriserade inom unionen eller på tillsynsmyndighetens eget initiativ. Eiopa ska bistå grupptillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010.

Den tjänstgörande grupptillsynsmyndigheten ska i samband med detta, med bistånd av Eiopa, samråda med övriga berörda tillsynsmyndigheter innan den fattar sitt beslut om likvärdighet. Detta beslut ska fattas i överensstämmelse med de kriterier som antagits i enlighet med punkt 2. Den tjänstgörande  grupptillsynsmyndigheten ska inte fatta något beslut avseende ett tredjeland som strider mot något beslut som tidigare fattats avseende detta tredjeland, såvida det inte är nödvändigt att beakta väsentliga ändringar av den tillsynsordning som fastställs genom avdelning I kapitel och tillsynsordningen i tredjelandet.

Om tillsynsmyndigheter inte samtycker till det beslut som fattats i enlighet med andra stycket kan de hänskjuta ärendet till Eiopa och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19.1, 19.2, 19.3 och 19.6 i förordning (EU) nr 1094/2010 inom tre månader efter det att den tjänstgörande grupptillsynsmyndigheten meddelat beslutet. I detta fall får Eiopa agera i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom samma artikel.”

”2.       Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som specificerar kriterierna för att bedöma om tillsynsordningen av grupper i ett tredjeland är likvärdig med den som fastställs genom denna avdelning.

3.        Om de kriterier som antagits i enlighet med punkt 2 har uppfyllts av ett tredjeland får kommissionen, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att tillsynsordningen i detta tredjeland är likvärdig med den som fastställs genom denna avdelning.

Ett sådant kommissionsbeslut ska regelbundet ses över för att beakta väsentliga ändringar av den tillsynsordning som fastställs genom denna avdelning och tillsynsordningen i tredjelandet.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

4. Om kommissionen inte antagit något beslut i enlighet med punkterna 3 eller 5 ska artikel 262 tillämpas.

5.        Genom undantag från punkt 3, och även om de kriterier som fastställts i enlighet med punkt 2 inte har uppfyllts, får kommissionen under en begränsad tidsperiod, i enlighet med artikel 301a och med bistånd av Eiopa enligt artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1094/2010, besluta att den tillsynsordning som ett tredjeland tillämpar på företag med huvudkontor i det tredjelandet är tillfälligt likvärdig med den som fastställs genom avdelning I, om detta tredjeland uppfyller åtminstone följande kriterier:

(a)       Det har ingått skriftliga åtaganden inför unionen om att anpassa och tillämpa en tillsynsordning som kan bedömas som likvärdig i enlighet med punkt 3, innan denna period löper ut.

(b)       Det har inrättat ett konvergensprogram för att uppfylla detta åtagande enligt led a.

(c)       Det har avsatt tillräckligt med resurser för att uppfylla åtagandet enligt led a.

(d)       Det har en tillsynsordning som är riskbaserad och grundad på marknadsvärdering av tillgångar och skulder.

(e)       Det har ingått överenskommelser för att utbyta konfidentiella tillsynsuppgifter i enlighet med artikel 264.

(f)       Det har ett oberoende tillsynssystem som bygger på de grundläggande principer och standarder som antagits av Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter (IAIS).

(g)       Det har fastställt skyldigheter avseende tystnadsplikt för alla personer som agerar för dess tillsynsmyndigheters räkning, särskilt när det gäller utbyte av information med Eiopa och tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 13.10.

I alla eventuella beslut om tillfällig likvärdighet ska kommissionens rapporter beaktas i enlighet med artikel 177.2. Dessa beslut ska ses över regelbundet på basis av framstegsrapporter från det berörda tredjelandet, vilka var sjätte månad ska läggas fram för och bedömas av kommissionen och Eiopa.

Eiopa ska på sin webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över alla de tredjeländer som avses i första stycket.

Kommissionen får, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som närmare specificerar de villkor som fastställs i första stycket.

”6. Den period som avses i punkt 5 ska vara fem år från det datum som anges i artikel 310, eller fram till det datum då tillsynsordningen för detta tredjeland, i enlighet med punkt 3, bedömts vara likvärdig med den som fastställs i denna avdelning, beroende på vilket som infaller först.

Denna period kan förlängas med högst ett år, om detta är nödvändigt för att Eiopa och kommissionen ska kunna genomföra bedömningen av likvärdighet enligt punkt 3.

7. När det i ett beslut som antagits i enlighet med punkt 5 slås fast att tillsynsordningen i ett tredjeland är tillfälligt likvärdig får medlemsstaterna tillämpa artikel 261. Eiopa ska senast den 1 januari 2014 utfärda riktlinjer för medlemsstaternas konsekventa och enhetliga tillämpning av denna punkt. Medlemsstaterna ska göra sitt yttersta för att uppfylla dessa riktlinjer. Om en medlemsstat beslutar att inte tillämpa artikel 261 på en grupp får ingen annan medlemsstat tillämpa denna artikel på samma grupp.”

(63)     I artikel 262 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Om en likvärdig tillsyn enligt artikel 260 inte föreligger, eller om medlemsstaterna inte tillämpar artikel 261 i samband med tillfällig likvärdighet enligt artikel 260.7, ska medlemsstaterna på försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpa något av följande:”

(a)       Artiklarna 218–235 och artiklarna 244–258 i tillämpliga delar.

(b)       En av de metoder som anges i punkt 2.”

▌

(66)     I artikel 300 ▌ ska första stycket ersättas med följande:

”De belopp som i detta direktiv uttryckts i euro ska revideras vart femte år genom att grundbeloppet i euro höjs med den procentuella förändringen i de harmoniserade konsumentprisindex för samtliga medlemsstater som offentliggörs av Eurostat från och med den 31 december 2012 fram till justeringsdagen och avrundas uppåt till närmaste 100 000-tal EUR.”

(67)     I artikel 301 ska punkterna 2 och 3 strykas.

(68)     Följande artiklar ▌ska införas:

”Artikel 301a

Utövande av delegering

1.        Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

▌

1a.      Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artiklarna 17, 37, 50, 56, 109a, 172, 216, 217, 227, 241, 244, 245, 247, 256, 258 och 260 ska ges till kommissionen för en period på fyra år från och med den …* Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

1b.      Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 17, 37, 50, 56, 109a, 172, 216, 217, 227, 241, 244, 245, 247, 256, 258 och 260 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

2.        Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.        En delegerad akt som antas enligt artiklarna 17, 37, 50, 56, 109a, 172, 216, 217, 227, 241, 244, 245, 247, 256, 258 eller 260 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

▌

Artikel 301b

Tidsfristklausul

Kommissionen ska, när den för första gången antar de tekniska standarder för tillsyn som avses i artiklarna 35.6, 37.6a, 50, 58.8, 75.2, 86, 92.1, 97.1, 99.1, 111.1, 111.2, 114.1, 127, 130, 135.1 och 135.2a, 143.1, 143.2, 210.2, 211.2, 234, 245.4, 248.6, 248.7 och 249.3, och för en övergångsperiod på högst två år efter ...* offentliggörandet av detta direktiv i Europeiska unionens officiella tidning, följa förfarandet för antagande av delegerade akter enligt artikel 301a. Eventuella ändringar av sådana delegerade akter eller, efter det att övergångsperioden löpt ut, eventuella nya tekniska standarder för tillsyn, ska antas i enlighet med de förfaranden som anges i relevanta artiklar.”

(69)     I artikel 304 ska punkt 2 ersättas med följande:

Senast 31 december 2015 ska kommissionen till Kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner och Europaparlamentet översända en rapport om tillämpningen av den metod som anges i punkt 1 och om den praxis tillsynsmyndigheterna tillämpat till följd av punkt 1, vid behov åtföljd av lämpliga förslag. Denna rapport ska särskilt behandla de gränsöverskridande effekterna av denna metods tillämpning så att regleringsarbitrage från försäkrings- och återförsäkringsföretags sida kan undvikas.”

(70)     Följande avsnitt ska införas:

”AVSNITT 3

Försäkring och återförsäkring

Artikel 308a

Infasning

1.        Mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2013 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag och tillsynsmyndigheter vidta alla de åtgärder som krävs för att senast den 1 januari 2014 efterleva de lagar och andra författningar som antagits för att genomföra detta direktiv.

2.        Från och med den 1 januari 2013 ska medlemsstaterna se till att tillsynsmyndigheterna har följande befogenheter:

(a)       Befogenhet att fatta beslut på följande områden:

(i)       Godkännande av företagsspecifika parametrar i enlighet med artikel 104.7.

(ii)      Godkännande av tilläggskapital i enlighet med artikel 90.

(iii)     Godkännande av klassificering av kapitalbasmedel i enlighet med artikel 95.3.

(iv)      Godkännande av en fullständig eller partiell intern modell i enlighet med artiklarna 112 och 113.

(v)       Godkännande av specialföretag som ska etableras på deras territorium.

(vi)      Godkännande av ett mellanliggande försäkringsholdingbolags tilläggskapital i enlighet med artikel 226.2.

(vii)    Ett beslut i enlighet med artikel 228.

(viii)   Godkännande av en gruppintern modell i enlighet med artiklarna 231 och 233.5.

(ixi)    Rätt att omfattas av artiklarna 238 och 239, i enlighet med artikel 236.

(b)       Befogenhet att fastställa grupptillsynens nivå och omfattning i enlighet med avsnitten 2 och 3 i avdelning III kapitel I.

(c)       Befogenhet att fastställa valet av metod för beräkning av gruppsolvens i enlighet med artikel 220.

(d)       Befogenhet att fatta beslut om likvärdighet och tillfällig likvärdighet i enlighet med artiklarna 227 och 260.

(e)       Befogenhet att fastställa grupptillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 247.

(f)       Befogenhet att inrätta ett tillsynskollegium i enlighet med artikel 248.

(g)       Befogenhet att fatta de beslut som avses i artiklarna 262 och 263. och

(h)      Befogenhet att fastställa tillämpning av undantag och övergångsperioder i enlighet med artiklarna 308a.3 och 308b.

Medlemsstaterna ska ålägga de berörda tillsynsmyndigheterna att behandla ansökningar om godkännande eller tillstånd som lämnats in av försäkrings- och återförsäkringsföretag i enlighet med punkt 3. De beslut som tillsynsmyndigheterna fattar om godkännande eller tillstånd ska inte börja tillämpas före det datum som avses i artikel 310.

3.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 308b ska försäkrings- och återförsäkringsföretag från och med den 1 juli 2013 uppfylla följande krav:

(a)       De ska göra en skattning av solvenskapitalkravet, minimikapitalkravet och kapitalbasbeloppet, fastställa balans- och resultaträkningarna i enlighet med detta direktiv och tillhandahålla de berörda tillsynsmyndigheterna dessa uppgifter.

(b)       De ska förse tillsynsmyndigheterna med de uppgifter som avses i artikel 35 för det räkenskapsår som avslutas den 1 juli 2013 eller senare.

Referensdagen för balansräkningen enligt led a ska vara den första dagen på det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2012 eller senare men före den 1 juli 2013.

Tillsynsmyndigheterna får göra undantag från kravet i led b för försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte uppfyller kraven på att inrätta lämpliga system och strukturer i enlighet med artikel 35.5, förutsatt att dessa försäkrings- och återförsäkringsföretag fortsatt omfattas av de rapporteringskrav som gäller i deras respektive jurisdiktion före det datum som anges i artikel 309.1.

▌

Artikel 308b

Övergångsperioder

1.        Försäkrings- och återförsäkringsföretag eller försäkrings- och återförsäkringsgrupper med en balansomslutning som inte överstiger 25 miljarder euro, och som inte uppfyller solvenskapitalkravet vid det datum som anges i artikel 310, kan av medlemsstaterna tillåtas att under en period på högst två år undantas från detta krav, förutsatt att dessa företag eller grupper, i enlighet med artiklarna 138.2 och 142 till tillsynsmyndigheten lämnat in de åtgärder för godkännande som de föreslår vidta för detta ändamål.

2.        Medlemsstaterna kan tillåta att försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte till fullo uppfyller kraven på att inrätta lämpliga system och strukturer i enlighet med artiklarna 35.5 och 55.1 vid det datum som anges i artikel 310, under en period på högst två år undantas från dessa krav.

3.        Under denna period får medlemsstaterna tillåta att försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte till fullo uppfyller kraven på offentliggörande av uppgifter i enlighet med artiklarna 51, 53, 54 och 55 endast offentliggör, och i den regelbundna tillsynsrapporteringen inför, de uppgifter som kan tillhandahållas genom de införda systemen och strukturerna.

4.        Medlemsstaterna kan tillåta att försäkrings- och återförsäkringsgrupper som inte till fullo uppfyller kraven på att inrätta lämpliga system och strukturer i enlighet med artikel 254 vid det datum som anges i artikel 310, under en period på högst två år undantas från dessa krav.

5.        Under denna period får medlemsstaterna tillåta att försäkrings- och återförsäkringsgrupper som inte till fullo uppfyller kraven på offentliggörande av uppgifter i enlighet med artikel 256 endast offentliggör, och i den regelbundna tillsynsrapporteringen inför, de uppgifter som kan tillhandahållas genom de införda systemen och strukturerna.

6.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 94 ska de primärkapitalposter som emitterades före den …*, och som enligt artikel 16.3 i direktiv 73/239/EEG, artikel 1 i direktiv 2002/13/EG, artikel 27.3 i direktiv 2002/83/EG och artikel 36.3 i direktiv 2005/68/EG skulle kunna användas för att uppfylla den disponibla solvensmarginalen upp till åtminstone 50 procent av solvensmarginalen, ingå i nivå 1-kapital upp till 10 år efter det datum som anges i artikel 310.

7.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 94 ska de primärkapitalposter som emitterades före den …*, och som enligt artikel 16.3 i direktiv 73/239/EEG, artikel 1 i direktiv 2002/13/EG, artikel 27.3 i direktiv 2002/83/EG och artikel 36.3 i direktiv 2005/68/EG skulle kunna användas för att uppfylla den disponibla solvensmarginalen upp till 25 procent av solvensmarginalen, ingå i nivå 2-kapital upp till 10 år efter det datum som anges i artikel 310.

8.        När det gäller försäkrings- eller återförsäkringsföretag som placerar i överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument som bygger på ompaketerade lån som emitterades före den 1 januari 2011, ska kraven i artikel 135.2.a gälla från och med den 31 december 2014, men endast i situationer då nya underliggande exponeringar läggs till eller ersätts efter den 31 december 2014.

9.        De standardparametrar som ska användas för aktier som företaget köpt senast den …* ska, vid beräkningen av undergruppen aktiekursrisk enligt standardformeln utan alternativet i artikel 304, beräknas som det vägda genomsnittet av

(a)       den standardparameter som ska användas för att beräkna undergruppen aktiekursrisk enligt artikel 304, och

(b)       den standardparameter som ska användas för att beräkna undergruppen aktiekursrisk enligt standardformeln utan det alternativ som beskrivs i artikel 304.

Vikten för den parameter som beskrivs i första stycket led b ska öka minst linjärt i slutet av varje år från 0 procent under det år som inleds den 1 januari 2014 till 100 procent vid tidpunkten 7 år efter den 1 januari 2014.

Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter som närmare specificerar de kriterier som ska uppfyllas, inbegripet de aktier som ska bli föremål för övergångsåtgärden.

För att garantera att denna övergångsperiod tillämpas enligt likvärdiga villkor ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för de förfaranden som ska följas vid tillämpning av denna punkt.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i fjärde stycket.

10.      Om medlemsstaterna den …* tillämpade de bestämmelser som avses i artikel 4 i direktiv 2003/41/EG får sådana medlemsstater fram till dess att ändringar till artiklarna 17–17c i direktiv 2003/41/EG har antagits, fortsatta att tillämpa de lagar och andra författningar som de antagit för att uppfylla artiklarna 1-19, 27–30, 32–35 och 37–67 i direktiv 2002/83/EG och som var i kraft på den sista tillämpningsdagen för direktiv 2002/83/EG.

11.      Tredjeländer som tillämpar en lagstiftning som erkänts som likvärdig med detta direktiv får tillämpa övergångsperioder som är likvärdiga med dem som fastställs i punkterna 1–10.

12.      Medlemsstaterna får ge det moderförsäkrings- eller moderåterförsäkringsföretag som har det yttersta ägarintresset möjlighet att under en period på högst sju år efter det datum som anges i artikel 309.1 ansöka om godkännande av en gruppintern modell som tillämpas på en del av en grupp, om både företaget och företaget med det yttersta ägarintresset är belägna i samma medlemsstat och om denna del utgör en urskiljbar del som uppvisar en väsentligt annorlunda riskprofil än de övriga i gruppen.”

Artikel 308c

Matchningsjustering för vissa livförsäkringsförpliktelser

1.        Genom undantag från artiklarna 75, 76 och 77 får medlemsstaterna låta livförsäkringsföretag beräkna de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som används för beräkning av bästa skattning i fråga livförsäkringsförpliktelser med en matchningsjustering enligt punkterna 2 och 3, förutsatt att följande villkor relaterade till livförsäkringsförpliktelser och de tillgångar som täcker dem är uppfyllda:

(a)   Livförsäkringsföretaget har avsatt en portfölj med tillgångar, bestående av obligationer och andra tillgångar med liknande kassaflödesegenskaper, för att täcka bästa skattning av portföljen med livförsäkringsförpliktelser och bibehåller denna portfölj under förpliktelsernas livstid, med undantag för syftet att bevara överensstämmelsen i kassaflödena mellan tillgångar och skulder när kassaflödena har ändrats väsentligt, såsom vid fallissemang ifråga om en obligation.

(b)   Den portfölj med livförsäkringsförpliktelser på vilken matchningsjusteringen tillämpas och den avsatta portföljen åtskiljs och förvaltas och organiseras separat från försäkringsföretagets övriga verksamheter, utan möjlighet till överföring.

(c)   De framtida kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar återspeglar vart och ett av de framtida kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser i samma valuta och eventuellt bristande matchning orsakar inga risker som är väsentliga i förhållande till de inneboende riskerna i den livförsäkringsverksamhet på vilken matchningsjusteringen tillämpas.

(d)   De underliggande livförsäkringskontrakten i portföljen med livförsäkringsförpliktelser genererar inte framtida premiebetalningar.

(e)   De enda teckningsrisker som är relaterade till portföljen med livförsäkringsförpliktelser är livsfallsrisk, kostnadsrisk och omprövningsrisk och de underliggande kontrakten till livförsäkringsförpliktelserna inbegriper inga valmöjligheter för försäkringstagaren, eller inbegriper endast en återköpsoption om återköpsvärdet inte överstiger värdet på de tillgångar, värderade i enlighet med artikel 75, som täcker livförsäkringsförpliktelserna vid den tidpunkt då återköpsoptionen tas i bruk.

(f)    Kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar är fasta.

(g)   Kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar kan inte ändras av emittenten av tillgångarna eller av annan tredje part.

(h)   Inga tillgångar i den avsatta portföljen med tillgångar har en kreditkvalitet under den adekvata kreditkvalitet som fastställts i enlighet med punkt 7.

(i)    Livförsäkringsföretaget offentliggör tillämpningen av matchningsjusteringen i enlighet med denna artikel och penningeffekten på sin finansiella position.

(j)        Livförsäkringsföretagets verksamheter för vilka matchningsjusteringen tillämpas i enlighet med denna artikel bedrivs enbart i den medlemsstat där företaget har auktoriserats.

(k)       Tillsynsmyndigheten har godkänt tillämpningen av matchningsjusteringen på portföljen med livförsäkringsförpliktelser i det fall den varit övertygad om att kraven i leden a–j är uppfyllda.

Om livförsäkringsförpliktelsernas kassaflödena enligt led f är beroende av inflationen kan livförsäkringsföretaget använda tillgångar för vilka kassaflödena är fasta, med undantag för ett inflationsberoende, förutsatt att dessa tillgångar återspeglar de kassaflöden som inbegriper inflation i portföljen med livförsäkringsförpliktelser.

2.        För varje valuta och i fråga om varje löptid ska matchningsjusteringen beräknas i enlighet med följande principer:

(a)       Matchningsjusteringen ska motsvara skillnaden mellan

(i)       den årliga effektiva räntesatsen, beräknad som en enda diskonteringssats som, när den tillämpas på kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser, ger ett värde som är lika stort som värdet på portföljen med avsatta tillgångar,

och

(ii)      den årliga effektiva räntesatsen, beräknad som en enda diskonteringssats som, när den tillämpas på kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser, ger ett värde som är lika stort som bästa skattningen för portföljen med livförsäkringsförpliktelser om pengarnas tidsvärde beaktas med tillämpning av riskfria basräntesatser för durationerna.

(b)       Matchningsjusteringen ska inte inkludera den grundläggande räntedifferens som återspeglar livförsäkringsföretagets risker.

(c)       Matchningsjusteringen ska bidra med de rätta styrningsincitamenten, med beaktande av åtminstone de avsatta tillgångarnas kreditkvalitet.

3.        Vid tillämpningen av punkt 2 b ska följande gälla för den grundläggande räntedifferensen:

(a)       Den ska bedömas dynamiskt och regelbundet och ska motsvara summan av följande:

(i)       den kreditspread som motsvarar sannolikheten för fallissemang bland tillgångarna, och

(ii)      den kreditspread som motsvarar den förväntade förlust som följer av en nedgradering av tillgången.

(b)       Den ska inte vara lägre än 75 procent av det långfristiga genomsnittet av räntespreaden över de riskfria basräntesatserna för tillgångar med samma löptid och kreditkvalitet och av samma tillgångsklass, enligt vad som kan observeras på finansmarknaderna.

Sannolikheten för fallissemang enligt led a i ska baseras på långfristig statistik över fallissemang som är relevant för tillgångarna med avseende på deras löptid, kreditkvalitet och tillgångsklass.

4.        Livförsäkringsföretag som ansöker om att få tillämpa den beräkningsmetod som fastställs i punkterna 2 och 3 ska inte ha rätt att tillämpa andra justeringar av de riskfria räntesatserna. Livförsäkringsföretag som tillämpar matchningsjusteringen på en portfölj med livförsäkringsförpliktelser ska inte återgå till en metod som inte inkluderar en matchningsjustering. Om ett livförsäkringsföretag som tillämpar matchningsjustering inte längre kan uppfylla villkoren i punkt 1 ska det omedelbart informera tillsynsmyndigheten och vidta nödvändiga åtgärder för att på nytt säkra efterlevnaden av dessa villkor. Om ett sådant företag inte har möjlighet att på nytt säkra efterlevnaden av dessa villkor, ska det upphöra att tillämpa matchningsjusteringen på sina livförsäkringsförpliktelser och ska först efter en period på 24 månader få tillämpa justeringen på nytt.

5.        Livförsäkringsföretag som tillämpar den matchningsjustering som fastställs i denna artikel ska inte ha rätt att tillämpa de anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 77a eller den symmetriska justeringsmekanism som avses i artikel 106a.

6.        Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter för att närmare specificera

(a)       de kriterier som livförsäkringsföretag ska uppfylla för att ha rätt att tillämpa den matchningsjustering som avses i denna artikel,

(b)       kriterierna för att godkänna och kontrollera efterlevnaden av de krav som fastställs i punkt 1,

(c)       de antaganden och metoder som ska tillämpas vid beräkning av den grundläggande räntedifferens som avses i punkt 3,

(d)       kriterierna för att kontrollera efterlevnad av de krav som fastställs i punkt 2 c.

7.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller tillgångarnas kreditkvalitet ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de avsatta tillgångarnas kreditkvalitet, som ska vara högre än den lägsta kvalitet som allmänt betraktas som fullgod kreditvärdighet (investment grade), i enlighet med punkt 1 h, inbegripet vid behov lämpliga tak som behovs för att garantera en adekvat kreditkvalitet för företagets samtliga tillgångar.

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

8.        Om livförsäkringsföretag beräknar alla eller en väsentlig andel av sina försäkringstekniska avsättningar med riskfria räntesatser för relevanta durationer som inbegriper en matchningsjustering som är större än noll, ska de årligen överlämna följande uppgifter till tillsynsmyndigheten:

(a)       En beskrivning av effekterna av minskningen av matchningsjusteringen till noll.

(b)       I det fall minskningen av matchningsjusteringen till noll skulle innebära att solvenskapitalkravet inte efterlevs, en analys av företagets planer för att i denna situation återskapa nivån på den medräkningsbara kapitalbasen enligt solvenskapitalkravet eller för att reducera riskprofilen för att uppfylla solvenskapitalkravet.

(c)       Den volym försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringsförpliktelser som matchningsjusteringen tillämpas på.

9.        Eiopa ska i nära samarbete med ESRB, och efter att ha ordnat ett offentligt samråd, utvärdera tillämpningen av artiklarna 77a, 77b, 106, 106a, 304 och punkterna 1–8 i denna artikel, inbegripet de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med dessa artiklar. Denna utvärdering ska göras med avseende på långsiktiga garantier i livförsäkringsprodukter, livförsäkringsföretagens beteende som långsiktiga investerare och, mer generellt, finansiell stabilitet. På basis av denna utvärdering ska kommissionen före den 1 januari 2021, eller om så är lämpligt för matchningsjusteringen, före den 1 januari 2019, sända en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Denna rapport ska särskilt fokusera på effekterna på

(a)       de europeiska livförsäkringsmarknadernas stabilitet och sätt att fungera,

(b)       den inre marknaden och särskilt konkurrenskraften och lika villkor på de europeiska livförsäkringsmarknaderna,

(c)       skydd av försäkringstagare,

(d)       den utsträckning i vilken livförsäkringsföretag fortsätter att verka som långsiktiga investerare,

(e)       tillgången på och prissättningen av livränteprodukter,

(f)       tillgången på och prissättningen av andra (konkurrerande) produkter,

(g)       företagens långsiktiga investeringsstrategier i fråga om produkter på vilka punkterna 1–7 tillämpas i förhållande till strategier för andra långsiktiga garantier,

(h)      konsumentval och konsumenternas riskmedvetenhet,

(i)       diversifierade och mindre diversifierade livförsäkringsföretag,

(j)        andra effekter på realekonomin.

Rapporten ska dessutom bygga på tillsynserfarenhet när det gäller tillämpning av artiklarna 77a, 77b, 106, 106a, 304 och punkterna 1–8 i denna artikel, inbegripet de delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med dessa artiklar.

Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag.

10.      Om det i den rapport som avses i punkt 9 slås fast att matchningsjusteringen inte är den lämpliga åtgärden på en välfungerande och stabil livförsäkringsmarknad och mot bakgrund av principerna i detta direktiv, ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 301a för att ersätta denna artikel med nedanstående övergångsbestämmelser för tillämpning av matchningsjusteringen.

Artikel 308c

Övergångsåtgärder för matchningsjusteringen för vissa livförsäkringsförpliktelser

1.        Genom undantag från artiklarna 75, 76 och 77 får medlemsstaterna låta livförsäkringsföretag beräkna de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som används för beräkning av bästa skattning i fråga livförsäkringsförpliktelser med en matchningsjustering enligt punkterna 2 och 3, förutsatt att följande villkor relaterade till livförsäkringsförpliktelser och de tillgångar som täcker dessa är uppfyllda:

(a)   Livförsäkringsföretaget har avsatt en portfölj med tillgångar, bestående av obligationer och andra tillgångar med liknande kassaflödesegenskaper, för att täcka bästa skattning för portföljen med livförsäkringsförpliktelser och bibehåller denna portfölj under förpliktelsernas livstid, med undantag för syftet att bevara överensstämmelsen i kassaflödena mellan tillgångar och skulder när kassaflödena har ändrats väsentligt, såsom vid fallissemang ifråga om en obligation.

(b)   Den portfölj med livförsäkringsförpliktelser på vilken matchningsjusteringen tillämpas och den avsatta portföljen åtskiljs och förvaltas och organiseras separat från försäkringsföretagets övriga verksamheter, utan möjlighet till överföring.

(c)   De framtida kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar återspeglar vart och ett av de framtida kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser i samma valuta och eventuellt bristande matchning orsakar inga risker som är väsentliga i förhållande till de inneboende riskerna i den livförsäkringsverksamhet på vilken matchningsjusteringen tillämpas.

(d)   De underliggande livförsäkringskontrakten i portföljen med livförsäkringsförpliktelser genererar inte framtida premiebetalningar.

(e)   De enda teckningsrisker som är relaterade till portföljen med livförsäkringsförpliktelser är livsfallsrisk, kostnadsrisk och omprövningsrisk. De underliggande kontrakten till livförsäkringsförpliktelserna inbegriper inga valmöjligheter för försäkringstagaren eller inbegriper endast en återköpsoption om återköpsvärdet inte överstiger värdet på de tillgångar, värderade i enlighet med artikel 75, som täcker livförsäkringsförpliktelserna vid den tidpunkt då återköpsoptionen tas i bruk.

(f)    Kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar är fasta.

(g)   Kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar kan inte ändras av emittenten av tillgångarna eller annan tredje part.

(h)   Inga tillgångar i den avsatta portföljen med tillgångar har en kreditkvalitet under den adekvata kreditkvalitet som fastställts i enlighet med punkt 7.

(i)    Livförsäkringsföretaget offentliggör tillämpningen av matchningsjusteringen i enlighet med denna artikel och den monetära effekten på sin finansiella position.

(j)        Livförsäkringsföretagets verksamheter för vilka matchningsjusteringen tillämpas i enlighet med denna artikel bedrivs enbart i den medlemsstat där företaget har auktoriserats.

(k)       Tillsynsmyndigheten har godkänt tillämpningen av matchningsjusteringen på portföljen med livförsäkringsförpliktelser om den varit övertygad om att kraven i leden a–j är uppfyllda.

Om livförsäkringsförpliktelsernas kassaflöden enligt led f är beroende av inflationen kan livförsäkringsföretaget använda tillgångar för vilka kassaflödena är fasta, med undantag för ett inflationsberoende, förutsatt att dessa tillgångar återspeglar de kassaflöden som inbegriper inflation i portföljen med livförsäkringsförpliktelser.

2.        För varje valuta och i fråga om varje löptid för matchningsjusteringen ska beräknas i enlighet med följande principer:

(a)       Matchningsjusteringen ska motsvara skillnaden mellan följande:

(i)       den årliga effektiva räntesatsen, beräknad som en enda diskonteringssats som, när den tillämpas på kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser, ger ett värde som är lika stort som värdet på portföljen med avsatta tillgångar och

(ii)      den årliga effektiva räntesatsen, beräknad som en enda diskonteringssats som, när den tillämpas på kassaflödena för portföljen med livförsäkringsförpliktelser, ger ett värde som är lika stort som bästa skattningen för portföljen med livförsäkringsförpliktelser om pengarnas tidsvärde beaktas med tillämpning av riskfria basräntesatser för durationerna.

(b)       Matchningsjusteringen ska inte inkludera den grundläggande räntedifferens som återspeglar livförsäkringsföretagets risker.

(c)       Matchningsjusteringen ska bidra med de rätta styrningsincitamenten, med beaktande av åtminstone de avsatta tillgångarnas kreditkvalitet.

3.        Vid tillämpningen av punkt 2 b ska följande gälla för den grundläggande räntedifferensen:

(a)       Den ska bedömas dynamiskt och regelbundet och ska motsvara summan av följande:

(i)       den kreditspread som motsvarar sannolikheten för att fallissemang bland tillgångarna, och

(ii)      den kreditspread som motsvarar den förväntade förlust som följer av en nedgradering av tillgången.

(b)       Den ska inte vara lägre än 75 procent av det långfristiga genomsnittet av räntespreaden över riskfria basräntesatserna för tillgångar med samma löptid och kreditkvalitet och av samma tillgångsklass, enligt vad som kan observeras på finansmarknaderna.

Sannolikheten för fallissemang enligt led a i ska baseras på långfristig statistik över fallissemang som är relevant för tillgångarna med avseende på deras löptid, kreditkvalitet och tillgångsklass.

4.        Livförsäkringsföretag som tillämpar den beräkningsmetod som fastställs i punkterna 2–3 ska inte ha rätt att tillämpa andra justeringar på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer. Livförsäkringsföretag som tillämpar matchningsjusteringen på en portfölj med livförsäkringsförpliktelser ska inte återgå till en metod som inte inkluderar en matchningsjustering. Om ett livförsäkringsföretag som tillämpar matchningsjustering inte längre kan uppfylla villkoren i punkt 1 ska det omedelbart informera tillsynsmyndigheten och vidta nödvändiga åtgärder för att på nytt säkra efterlevnaden av dessa villkor. Om ett sådant företag inte har möjlighet att på nytt säkra efterlevnaden av dessa villkor, ska det upphöra att tillämpa matchningsjusteringen på sina livförsäkringsförpliktelser och ska först efter en period på 24 månader få tillämpa justeringen på nytt.

5.        Livförsäkringsföretag som tillämpar den matchningsjustering som fastställs i denna artikel ska inte ha rätt att tillämpa de anpassade riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 77a eller den symmetriska justeringsmekanism som avses i artikel 106a.

6.        Kommissionen ska, i enlighet med artikel 301a, anta delegerade akter för att närmare specificera

(a)       de kriterier som livförsäkringsföretag ska uppfylla för att ha rätt att tillämpa den matchningsjustering som avses i denna artikel,

(b)       kriterierna för att godkänna och kontrollera efterlevnaden av de krav som fastställs i punkt 1,

(c)       de antaganden och metoder som ska tillämpas vid beräkning av den grundläggande räntedifferens som avses i punkt 3,

(d)       kriterierna för att kontrollera efterlevnad av de krav som fastställs i punkt 2 c.

7.        För att säkerställa en konsekvent harmonisering när det gäller tillgångarnas kreditkvalitet ska Eiopa utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa de avsatta tillgångarnas kreditkvalitet, som ska vara högre än den lägsta kvalitet som allmänt betraktas som fullgod kreditvärdighet (investment grade), i enlighet med punkt 1 h, inbegripet vid behov lämpliga tak som behovs för att garantera en adekvat kreditkvalitet för företagets samtliga tillgångar som helhet

Eiopa ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [...].

Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1094/2010 anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket.

8.        Om livförsäkringsföretag beräknar alla eller en väsentlig andel av sina försäkringstekniska avsättningar med riskfria räntesatserna för relevanta durationer som inbegriper en matchningsjustering som är större än noll, ska de årligen överlämna följande uppgifter till tillsynsmyndigheten:

(a)       En beskrivning av effekterna av minskningen av matchningsjusteringen till noll.

(b)       I det fall minskningen av matchningsjusteringen till noll skulle innebära att solvenskapitalkravet inte efterlevs, en analys av företagets planer för att i denna situation återskapa nivån på den medräkningsbara kapitalbasen enligt solvenskapitalkravet eller med att reducera riskprofilen för att följa solvenskapitalkravet.

(c)       Den volym försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringsförpliktelser som matchningsjusteringen tillämpas på.

9.        För varje valuta och i fråga om varje löptid ska räntesatsen beräknas som det vägda genomsnittet av

(a)       den räntesats som avses i punkterna 1–8, och

(b)       räntesatsen för denna löptid för de riskfria räntesatser för relevanta durationer som beräknas i enlighet med artiklarna 75, 76 och 77.

Vikten för räntesatsen ska öka minst linjärt i slutet av varje år från en sjundedel under det första år som denna artikel tillämpas till 100 procent vid tidpunkten 7 år efter det datum då detta direktiv börjat tillämpas.

(72)     I artikel 309 ska punkt 1 ersättas med följande:

"1.       ”Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 4, 10, 13, 14, 17.3, 18, 23, 26–32, 34–49, 51–55, 58.8, 67, 68, 71, 72, 74–85, 87–91, 93–96, 98, 100–110, 112, 113, 115–126, 128, 129, 131–134, 136–142, 143, 144, 146, 148, 162–167, 172, 173, 178, 185, 190, 192, 210–233, 235–240, 243–258, 260–263, 265, 266, 303 och 304 samt bilagorna III och IV senast den 31 december 2012. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

(73)     I artikel 310 första stycket ska datumet ”1 november 2012” ersättas med datumet ”1 januari 2014”.

(73a)   Följande artikel ska införas:

”Artikel 310a

Eiopas personal och resurser

Eiopa ska göra en bedömning av de personal- och resursbehov som uppstår till följd av befogenheterna och uppgifterna enligt detta direktiv och översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

(74)     Artikel 311 ska ersättas med följande:

”Artikel 311

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 308a och 308b ska gälla från och med den 1 januari 2013.

Artiklarna 1, 2, 3, 5–9, 11, 12, 15, 16, 17.2, 19–22, 24, 25, 33, 57, 58.1–58.7, 59–66, 69, 70, 73, 145, 147, 149–161, 168–171, 174–177, 179–184, 186–189, 191, 193–209, 267–300, 302, 305–308 och bilagorna I, II, V, VI och VII ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

Kommissionen får anta delegerade akter, tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande före det datum som anges i tredje stycket.

(75)     I bilaga III A ska punkt 28 ersättas med följande:

”28.     I samtliga fall och som ett alternativ till de former för skadeförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–27 och 29: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 2157/2001(1).”

(76)     I bilaga III A ska följande punkt läggas till:

"29.     I den mån som den berörda medlemsstaten tillåter att enheter med den juridiska formen kooperativ förening får starta skadeförsäkringsverksamhet och som ett alternativ till de former för skadeförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–28: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 1435/2003.

(77)     I bilaga III B ska punkt 28 ersättas med följande:

”28.     I samtliga fall och som ett alternativ till de former för livförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–27 och 29: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i förordning (EG) nr 2157/2001.”

(78)     I bilaga III B ska följande punkt läggas till ▌:

”29.     I den mån som den berörda medlemsstaten tillåter att enheter med den juridiska formen kooperativ förening får starta livförsäkringsverksamhet och som ett alternativ till de former för livförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–28: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i förordning (EG) nr 1435/2003.

(79)     I bilaga III C ska punkt 28 ersättas med följande:

"28.     I samtliga fall och som ett alternativ till de former för återförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–27 och 29: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i förordning (EG) nr 2157/2001.”

(80)     I bilaga III C ska följande punkt läggas till ▌:

”29.     I den mån som den berörda medlemsstaten tillåter att enheter med den juridiska formen kooperativ förening får starta återförsäkringsverksamhet och som ett alternativ till de former för återförsäkringsföretag som förtecknas i punkterna 1–28: företagsformen Europabolag (SE) enligt definitionen i förordning (EG) nr 1435/2003.

(81)     Jämförelsetabellen i bilaga VII ska ändras på följande sätt:

(a)       Under ”Detta direktiv” ska artikel 13.27 införas som motsvarande artikel 5 d i direktiv 73/239/EEG.

(b)       Under ”Detta direktiv” ska hänvisningarna till artikel 210.1 f och ▌g ersättas med hänvisningar till artikel 212.1 f respektive ▌g.

Artikel 2a

Ändringar av förordning (EG) nr 1060/2009

Förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

Artikel 2 ska ersättas med följande:

"3.      Ett kreditvärderingsinstitut ska ansöka om registrering enligt denna förordning som ett villkor för att erkännas som externt ratinginstitut (ECAI) i enlighet med bestämmelserna i artikel 81 i direktiv 2006/48/EG eller artikel 109a i direktiv 2009/138/EG, såvida det inte enbart utfärdar kreditbetyg enligt punkt 2.”

Artikel 2b

Översyn

Kommissionen ska före den 1 januari 2015 och därefter varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om huruvida ESA-myndigheterna har lagt fram de förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande som avses i direktiv 2002/92/EG, direktiv  2003/71/EG och direktiv 2009/138/EG, oavsett om det är obligatoriskt eller frivilligt att lägga fram sådana förslag, samt eventuella förslag med anledning av detta.

Artikel 3

Införlivande

1.        Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.1, 2.3, 2.6, 2.8, 2.9, 2.12, 2.13, 2.24, 2.25, 2.28, 2.30, 2.32, 2.33, 2.37, 2.40–43, 2.45, 2.46, 2.47, 2.53–55, 2.57, 2.59, 2.62, 2.63, 2.66 och 2.75–80 i detta direktiv senast den 31 december 2012. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska tillämpa dessa åtgärder från och med den 1 januari 2013.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.        Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2.15, 2.20 och 2.59a ska gälla från och med den 1 januari 2013.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar                                    På rådets vägnar

Ordförande                                                            Ordförande

[…]                                                                       […]

27.6.2011

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/71/EG och 2009/138/EG med avseende på befogenheterna för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

( KOM(2011)0008 – C7‑0027/2011 – 2011/0006(COD) )

Föredragande: Dimitar Stoyanov

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 68

Direktiv 2009/138/EG

Artikel 301c – punkt 1

Motivering

Tidsfristen för att göra invändningar måste förlängas så att parlamentet och rådet får tillräckligt med tid att till fullo undersöka den föreslagna delegerade akten och bilda sig en kvalificerad uppfattning om den.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 70

Direktiv 2009/138/EG

Artikel 308a – punkt 1

Motivering

Under de inledande diskussionerna tog man upp frågan om att artiklarna 308a.1 och 308b a skilde sig åt – i den första anges en övergångsperiod på fem år och i den andra en övergångsperiod på tre år. Enligt kommissionens företrädare är den korrekta perioden tre år. Syftet med ändringsförslaget är att undanröja denna tekniska felaktighet.

ÄRENDETS GÅNG

ÄRENDETS GÅNG