Plenarhandling
13.6.2012
***I
BETÄNKANDE
om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött
( COM(2012)0162 – C7‑0114/2012 – 2011/0229(COD) )
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Sophie Auconie
PR_COD_1amCom
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION 5
MOTIVERING 27
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 29
ÄRENDETS GÅNG 42
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött
( COM(2012)0162 – C7‑0114/2012 – 2011/0229(COD) )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2011)0525 ) och kommissionens ändrade förslag ( COM(2012)0162 ),
– med beaktande av artiklarna 294.2, 43.2 och 168.4 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0114/2012),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 december 2011[1],
– efter att ha hört Regionkommittén,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ( A7-0199/2012 ).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Titeln
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött | Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om systemet för frivillig märkning av nötkött |
Motivering
Även om det vore önskvärt att avskaffa ”systemet” för frivillig märkning (med specifikationer, sanktioner osv.) finns den frivilliga märkningen kvar. Man bör därför fastställa allmänna bestämmelser för att ge vissa ramar för märkningen och skydda konsumenterna (objektiva uppgifter, som de behöriga myndigheterna kan verifiera och konsumenterna kan förstå). Dessa allmänna bestämmelser ska komplettera den övergripande lagstiftningen om märkning.
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan, vilket garanterar konsumentskyddet och folkhälsan. | (4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan. Dessa åtgärder garanterar konsumentskyddet och folkhälsan och ökar konsumenternas förtroende. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Förordning (EG) nr 1760/2000, närmare bestämt identifieringen av nötkreatur och den frivilliga märkningen av nötkött, angavs i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen14 som informationskrav av särskild vikt med tanke på den börda de medför för företagen. | (5) Förordning (EG) nr 1760/2000, närmare bestämt identifieringen av nötkreatur och systemet för den frivilliga märkningen av nötkött, angavs i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen14 som informationskrav av särskild vikt med tanke på den börda de medför för företagen. |
Motivering
Även om det vore önskvärt att avskaffa ”systemet” för frivillig märkning (med specifikationer, sanktioner osv.) finns den frivilliga märkningen kvar. Man bör därför fastställa allmänna bestämmelser för att ge vissa ramar för märkningen och skydda konsumenterna (objektiva uppgifter, som de behöriga myndigheterna kan verifiera och konsumenterna kan förstå). Dessa allmänna bestämmelser ska komplettera den övergripande lagstiftningen om märkning.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) Användning av elektroniska identifieringssystem skulle rationalisera spårbarhetsprocesserna genom automatisk och tillförlitligare avläsning och registrering i anläggningarnas register. Elektronisk identifiering skulle även möjliggöra automatisk rapportering av djurförflyttningar till databasen och därigenom förbättra systemets snabbhet, tillförlitlighet och noggrannhet. | (6) Användning av elektroniska identifieringssystem skulle rationalisera spårbarhetsprocesserna genom automatisk och tillförlitligare avläsning och registrering i anläggningarnas register. Elektronisk identifiering skulle även möjliggöra automatisk rapportering av djurförflyttningar till databasen och därigenom förbättra systemets snabbhet, tillförlitlighet och noggrannhet. Det skulle förbättra förvaltningen av direktstöd till jordbrukare per djur genom bättre kontroller och minskad risk för felaktiga utbetalningar. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) De elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren. Denna teknik möjliggör en snabbare och tillförlitligare avläsning av enskilda djurs identitetskoder direkt till databehandlingssystem, vilket minskar den tid som behövs för att spåra möjligen smittade djur eller livsmedel, vilket i sin tur minskar arbetskostnaderna, samtidigt som kostnaderna för utrustning ökar. | (7) De elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren, även om ISO-standarder fortfarande måste tillämpas och testas för nötkreatur. Denna teknik möjliggör en snabbare och tillförlitligare avläsning av enskilda djurs identitetskoder direkt till databehandlingssystem, vilket minskar den tid som behövs för att spåra möjligen smittade djur eller livsmedel, vilket i sin tur leder till bättre databaser och ökad förmåga att snabbt reagera på sjukdomsutbrott samt minskar arbetskostnaderna, samtidigt som kostnaderna för utrustning ökar. Om den elektroniska identifieringen är felaktig får inte detta tekniska problem leda till straffavgifter för jordbrukarna. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Med tanke på de tekniska framstegen när det gäller elektronisk identifiering har flera medlemsstater beslutat att införa frivillig elektronisk identifiering av nötkreatur. Dessa initiativ kommer sannolikt att leda till att det i de enskilda medlemsstaterna eller av de berörda parterna utvecklas olika system. En sådan utveckling skulle utgöra ett hinder för en senare harmonisering av de tekniska standarderna inom unionen. | (9) Med tanke på de tekniska framstegen när det gäller elektronisk identifiering har flera medlemsstater beslutat att införa frivillig elektronisk identifiering av nötkreatur. Dessa initiativ kommer sannolikt att leda till att det i de enskilda medlemsstaterna eller av de berörda parterna utvecklas olika system. En sådan utveckling skulle utgöra ett hinder för en senare harmonisering av de tekniska standarderna inom unionen. Det bör säkerställas att de system som tillämpas i medlemsstaterna är kompatibla och uppfyller ISO-standarder. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Med ett sådant system skulle elektronisk identifiering väljas av djurhållare som bedömer att det skulle ge omedelbara ekonomiska fördelar. | (16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det finns dessutom fortfarande praktiska problem som gör att elektronisk identifiering inte fungerar effektivt, särskilt när det gäller teknikens precision. Erfarenheten av tillämpningen av obligatorisk elektronisk identifiering för små idisslare visar att det på grund av bristfällig teknik och praktiska svårigheter ofta är svårt att nå hundraprocentig tillförlitlighet. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Ett sådant system skulle göra att elektronisk identifiering snabbt kan väljas av enbart djurhållare som bedömer att det skulle ge snabba ekonomiska fördelar. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, produktionsmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer. | (17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, produktionsmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer, inbegripet eventuella negativa konsekvenser för småbrukare, och efter samråd med de organisationer som företräder nötköttssektorn. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Djur som förs in till unionen från tredjeländer bör omfattas av samma identifieringskrav som djur födda i unionen. | (18) Djur och kött som förs in till unionen från tredjeländer bör omfattas av samma identifierings- och spårbarhetskrav som djur födda i unionen. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Enligt förordning (EG) nr 1760/2000 ska den behöriga myndigheten utfärda ett pass för varje djur som ska identifieras i enlighet med den förordningen. Detta orsakar medlemsstaterna en betydande administrativ börda. De databaser som medlemsstaterna upprättat säkerställer en tillräcklig spårbarhet vid förflyttningar av nötkreatur inom länderna. Pass bör därför endast utfärdas för djur som är avsedda för handel inom unionen. Så snart datautbytet mellan de nationella databaserna kommit i gång, bör kravet på utfärdande av sådana pass inte längre gälla för djur som är avsedda för handel inom unionen. | (19) Enligt förordning (EG) nr 1760/2000 ska den behöriga myndigheten utfärda ett pass för varje djur som ska identifieras i enlighet med den förordningen. Detta orsakar medlemsstaterna en betydande administrativ börda. De databaser som medlemsstaterna upprättat bör säkerställa en tillräcklig spårbarhet vid förflyttningar av nötkreatur inom länderna. Pass bör därför endast utfärdas för djur som är avsedda för handel inom unionen. Så snart datautbytet mellan de nationella databaserna kommit i gång, bör kravet på utfärdande av sådana pass inte längre gälla för djur som är avsedda för handel inom unionen. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (19a) Det finns ännu ingen särskild lagstiftning om kloning. Opinionsundersökningar visar dock att det är en fråga av stort intresse för den europeiska allmänheten. Det bör därför säkerställas att nötkött från klonade djur eller deras avkomma märks som sådant. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den administrativa börda och de kostnader som uppstår för medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna vid tillämpningen av detta system står inte i proportion till fördelarna med systemet. Det avsnittet bör därför utgå. | (20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Med beaktande av utvecklingen i nötköttsbranschen sedan förordningens antagande behöver systemet med märkning av nötkött ses över. Eftersom systemet för frivillig märkning av nötkött varken är effektivt eller användbart bör det utgå, utan att påverka aktörernas rätt att informera konsumenter via frivillig märkning. Vad gäller annan typ av kött bör information som går utöver obligatorisk märkning, vilket i det här fallet betyder kraven i artikel 13 och 15 i förordning (EG) nr 1760/2000, och som är mycket viktig för konsumenter och jordbrukare, exempelvis ras, foder och djurhållning, respektera den gällande övergripande lagstiftningen, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna1. Dessutom bör en sådan åtgärd kompenseras genom att allmänna bestämmelser som garanterar konsumentskyddet fastställs. |
| _____________ |
| 1 EUT L 304, 22.11.2011, s. 18. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den administrativa börda och de kostnader som uppstår för medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna vid tillämpningen av detta system står inte i proportion till fördelarna med systemet. Det avsnittet bör därför utgå. | (20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Alla märkningsspecifikationer som går utöver obligatorisk märkning, exempelvis ras, foder och djurhållning, är mycket viktiga för konsumenter såväl som för jordbrukare som använder denna märkning för att marknadsföra sina produkter. För att garantera att informationen är korrekt och tillförlitlig måste därför detta avsnitt behållas. |
Motivering
För jordbrukare är en optimal marknadsföring för deras produkter en viktig faktor. Godkännandet av den behöriga myndigheten är en garanti för att den särskilda informationen på etiketterna är korrekt och tillförlitlig. Utan ett sådant godkännande kan konsumenterna inte lita på produktmärkningen, och därför måste systemet för frivillig märkning behållas.
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) För att säkerställa tillämpningen av de nödvändiga bestämmelserna för att identifieringen och registreringen av samt spårbarheten för nötkreatur och nötkött ska fungera smidigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller alternativa identifieringsmärken för nötkreatur, särskilda omständigheter då medlemsstaterna får förlänga de maximala fristerna för anbringande av identifieringsmärken, data som ska utbytas mellan medlemsstaternas databaser, längsta frist för vissa rapporteringsskyldigheter, krav på identifieringsmärken, uppgifter som ska anges i passen och i de individuella register som ska föras på alla anläggningar, miniminivå på offentlig kontroll, identifiering och registrering av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden, bestämmelser om märkning av vissa produkter som bör vara likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000, definitioner av malet nötkött, putsbitar av nötkött och hackat nötkött, särskilda uppgifter som får anges på etiketten, märkningsbestämmelser avseende förenkling av ursprungsmärkningen, maximal storlek på och sammansättning av vissa grupper av djur, förfaranden för godkännande av märkningsvillkoren för förpackning av hackat kött samt administrativa påföljder som medlemsstaterna ska tillämpa vid bristande efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. | (22) För att säkerställa tillämpningen av de nödvändiga bestämmelserna för att identifieringen och registreringen av samt spårbarheten för nötkreatur och nötkött ska fungera smidigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller alternativa identifieringsmärken för nötkreatur, särskilda omständigheter då medlemsstaterna får förlänga de maximala fristerna för anbringande av identifieringsmärken, data som ska utbytas mellan medlemsstaternas databaser, längsta frist för vissa rapporteringsskyldigheter, krav på identifieringsmärken, uppgifter som ska anges i passen och i de individuella register som ska föras på alla anläggningar, miniminivå på offentlig kontroll, identifiering och registrering av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden, bestämmelser om märkning av vissa produkter som bör vara likvärdiga med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000, definitioner av malet nötkött, putsbitar av nötkött och hackat nötkött, maximal storlek på och sammansättning av vissa grupper av djur, förfaranden för godkännande av märkningsvillkoren för förpackning av hackat kött samt administrativa påföljder som medlemsstaterna ska tillämpa vid bristande efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 23
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(23) Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för av förordning (EG) nr 1760/2000 i fråga om registrering av anläggningar som använder sig av alternativa identifieringsmärken, tekniska egenskaper och villkor för utbyte av data mellan medlemsstaternas databaser, identifieringsmärkenas format och utformning, tekniska förfaranden och standarder för genomförande av elektronisk identifiering, format på passen och på de register som ska föras på alla anläggningar, bestämmelser om villkoren för tillämpning av de påföljder som medlemsstaterna kan ålägga djurhållarna i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000 samt korrigeringsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa en god efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000 i fall där kontroller på plats motiverar det. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. | (23) Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för av förordning (EG) nr 1760/2000 i fråga om registrering av anläggningar som använder sig av alternativa identifieringsmärken, tekniska egenskaper och villkor för utbyte av data mellan medlemsstaternas databaser, en deklaration om att systemet med utbyte av data medlemsstaterna emellan är fullt fungerande, identifieringsmärkenas format och utformning, tekniska förfaranden och standarder för genomförande av elektronisk identifiering, format på passen och på de register som ska föras på alla anläggningar, bestämmelser om villkoren för tillämpning av de påföljder som medlemsstaterna kan ålägga djurhållarna i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000 samt korrigeringsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa en god efterlevnad av förordning (EG) nr 1760/2000 i fall där kontroller på plats motiverar det, samt nödvändiga regler för att säkerställa en god efterlevnad, i synnerhet i fråga om kontrollnivån, de administrativa påföljderna och bestämmelserna om de olika frister som avses i denna förordning. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (23a) Genomförandet av denna förordning bör övervakas. Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande bör kommissionen därför lägga fram en rapport för parlamentet och rådet som både handlar om genomförandet av denna förordning och om de tekniska och ekonomiska möjligheterna att införa obligatorisk elektronisk identifiering överallt i unionen. Om man i denna rapport konstaterar att elektronisk identifiering bör bli obligatoriskt bör den vid behov åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag. Med en sådan lagstiftning skulle riskerna för en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden försvinna. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. I artikel 2 ska följande definition läggas till: |
| ”klonade djur: djur som framställts genom en metod för asexuell konstgjord reproduktion i syfte att framställa en genetiskt identisk eller nästan identisk kopia av ett enskilt djur,” |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1b (nytt)
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1b. I artikel 2 ska följande definition läggas till: |
| ”avkomma av klonade djur: djur som framställts genom sexuell produktion där minst en av föräldrarna är ett klonat djur,” |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Alla djur på en anläggning ska identifieras med hjälp av minst två individuella identifieringsmärken som godkänts i enlighet med artiklarna 10 och 10a och av den behöriga myndigheten. | 1. Alla djur på en anläggning ska identifieras med hjälp av minst två individuella identifieringsmärken som godkänts i enlighet med artiklarna 10 och 10a och av den behöriga myndigheten. Kommissionen ska se till att de identifieringsmärken som tillämpas i unionen är kompatibla och uppfyller ISO‑standarder. |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. | Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. Detta ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. | Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod får den behöriga myndigheten undantagsvis och under myndighetens övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan garanteras och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska delge kommissionen texten i de nationella bestämmelserna om detta. | Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska delge kommissionen texten i de nationella bestämmelserna om detta. Kommissionen ska i sin tur till de andra medlemsstaterna vidarebefordra, på ett språk som dessa medlemsstater utan problem förstår, en sammanfattning av de nationella bestämmelser som gäller vid omflyttning av djur till medlemsstater som har valt att införa obligatorisk elektronisk identifiering, och ska offentliggöra dem. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket. | b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket, av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats. | Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats, förutom vid force majeur. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 2 – stycke 1b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Det första stycket ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4b – punkt 2 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. | Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Denna period får undantagsvis förlängas med upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4c – punkt 2 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. | Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Denna period får undantagsvis förlängas med upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket av skäl knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4c – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod för djuret får den behöriga myndigheten, trots vad som anges i artikel 4.1 tredje stycket, under övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan garanteras och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4d
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Inga identifieringsmärken får avlägsnas eller bytas ut utan den behöriga myndighetens tillstånd och kontroll. Tillstånd får endast ges om avlägsnandet eller utbytet inte äventyrar djurets spårbarhet.” | Inga identifieringsmärken ska ändras, avlägsnas eller bytas ut utan den behöriga myndighetens tillstånd och kontroll. Tillstånd får endast ges om ändringen, avlägsnandet eller utbytet inte äventyrar djurets spårbarhet.” |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 5 – strecksats 1
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 5 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”Medlemsstaterna får utbyta elektroniska data mellan sina databaser från och med den dag då kommissionen erkänner att systemet för datautbyte är fullt driftsdugligt.” | ”Medlemsstaterna får utbyta elektroniska data mellan sina databaser från och med den dag då kommissionen erkänner att systemet för datautbyte är fullt driftsdugligt. Detta måste utföras på ett sådant sätt att dataskyddet garanteras och alla former av missbruk förhindras, för att tillvarata anläggningens intressen. |
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 6
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 6 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ca) Om ett djur exporteras till tredje land ska den senaste djurhållaren lämna ifrån sig passet till den behöriga myndigheten i det land från vilket djuret exporteras. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 7
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 7 – punkt 5 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 24 timmar efter händelsen.” | b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 72 timmar efter händelsen.” |
Motivering
24 timmar räcker inte för att lantbrukare ska hinna föra in uppgifter i databaser. Tiden bör utsträckas till tre dagar eller 72 timmarna för att samtliga lantbrukarna ska ges möjlighet, även de med otillräckliga it-kunskaper, otillräcklig utrustning eller felaktig utrustning, att registrera och föra in uppgifter inom rimlig tid.
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 8
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 9a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska se till att personer som ansvarar för identifiering och registrering av djur får instruktioner och vägledning om de relevanta bestämmelserna i denna förordning och om de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen antagit på grundval av artiklarna 10 och 10a samt att det finns lämpliga kurser.” | Medlemsstaterna ska se till att personer som ansvarar för identifiering och registrering av djur får instruktioner och vägledning om de relevanta bestämmelserna i denna förordning och om de delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen antagit på grundval av artiklarna 10 och 10a samt att det finns lämpliga kurser. Denna information ska utan kostnad och så ofta det är nödvändigt tillhandahållas mottagaren i samband med varje ändring av de relevanta bestämmelserna. Medlemsstaterna ska dela med sig av bästa praxis för att garantera utbildning och informationsutbyte av god kvalitet i hela unionen.” |
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 9
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 10 – stycke 1 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden.” | e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för olika typer av årstidsbetingad alternerande beteshållning.” |
Motivering
Texten måste balanseras genom att låta alla typer av beteshållning ingå, inte bara den som sker på sommaren.
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 11 – led ba (nytt)
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 13 – punkt 5a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ba) Följande punkt ska läggas till: |
| ”5a. Från och med den [6 månader efter ikraftträdandet] ska aktörer och organisationer också ange på etiketterna om nötköttet kommer från klonade djur eller avkomma av klonade djur.” |
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 13a (nytt)
Förordning (EG) nr 1760/2000
Avdelning II – avsnitt 2 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 13a. Rubriken på avdelning II, avsnitt 2 ska ersättas av följande: Frivillig märkning |
Motivering
Även om det vore önskvärt att avskaffa ”systemet” för frivillig märkning (med specifikationer, sanktioner osv.) finns den frivilliga märkningen kvar. Man bör därför fastställa allmänna bestämmelser för att ge vissa ramar för märkningen och skydda konsumenterna (objektiva uppgifter, som de behöriga myndigheterna kan verifiera och konsumenterna kan förstå). Dessa allmänna bestämmelser ska komplettera den övergripande lagstiftningen om märkning.
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 14
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artiklarna 16–18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
14. Artiklarna 16, 17 och 18 ska utgå. | utgår |
Motivering
Kommissionens förslag lämnar en lucka i lagstiftningen när det gäller frivillig märkning. Systemet med frivillig märkning är positivt både för branschen och för konsumenterna genom att det ger användbar information som ökar produkternas mervärde.
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 14
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
14. Artiklarna 16, 17 och 18 ska utgå. | 14. Artikel 16 ska ändras på följande sätt: |
| ”Allmänna bestämmelser |
| Andra uppgifter, utöver de som anges i avsnitt I i denna avdelning, vilka lagts till på etiketterna av de aktörer eller organisationer som säljer nötkött måste vara objektiva, kunna verifieras av de behöriga myndigheterna och förstås av konsumenterna.” |
| Dessutom måste den frivilliga märkningen av nötkött respektera den gällande övergripande lagstiftningen om märkning samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.” |
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 15
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 19 – leden b och c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) särskilda uppgifter som får anges på etiketten, | utgår |
c) märkningsbestämmelser avseende förenkling av ursprungsmärkningen, |
|
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 17 – led a
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 23.2.” | ”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket.” |
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 18
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 22b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. | 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. |
2. Kommissionen ska ges de befogenheter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19 och 22.4a på obestämd tid från och med den* | 2. Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a ska ges till kommissionen för en period på 5 år från och med den* |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, och 19 och 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. | 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. |
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. | 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. |
5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, och 19 och 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” | 5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
__________ [*dagen för denna förordnings ikraftträdande eller annat datum som lagstiftaren fastställer]. | __________ *EUT: Vänligen för in datum för denna förordnings ikraftträdande. |
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 19a (nytt)
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 23a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 19a. Följande artikel ska införas: |
| ”Artikel 23a |
| Rapporten och utvecklingen inom lagstiftning |
| Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen lägga fram en rapport för parlamentet och rådet som både handlar om genomförandet av denna förordning och om de tekniska och ekonomiska möjligheterna att införa obligatorisk elektronisk identifiering överallt i unionen. Om man i denna rapport konstaterar att elektronisk identifiering bör bli obligatoriskt ska den åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag.” |
MOTIVERING
Syftet med förslaget till förordning
Syftet med detta förslag till förordning är att möta följande tre nya stora utmaningar:
1) Att beakta den nya tekniken med elektronisk identifiering av nötkreatur i förordning (EG) nr 1760/2000.
2) Att förenkla bestämmelserna för märkning av nötkött.
3) Att uppdatera reglerna för de befogenheter som kommissionen tilldelas så att hänsyn tas till Lissabonfördragets ikraftträdande och de nya bestämmelserna om delegerade akter och genomförandeakter.
Det handlar i slutändan om att se till att den lagstiftning som gäller för identifiering av och spårbarhet för nötkreatur är tydlig och kan tillämpas samt om att uppnå en optimal livsmedelssäkerhet.
Föredragandens ståndpunkt
Livsmedelssäkerheten är en av de viktigaste frågorna för Europas invånare. EU:s lagstiftning bör därför erbjuda högsta möjliga skydd med de uppdaterade bestämmelserna som, om det visar sig nödvändigt, också bör stärkas. Till följd av krisen med bovin spongiform encefalopati (BSE) införde EU 1997 strikta bestämmelser om identifiering av och spårbarhet för nötkreatur. Föredraganden är positiv till kommissionens lagstiftningsförslag eftersom det innebär säkrare nötkött för konsumenterna. Föredraganden vill ändå att vissa förtydliganden ska göras i varje del av textens tre huvuddelar.
1) Elektronisk identifiering
Elektronisk identifiering av nötkreatur ger mer tillförlitliga uppgifter, vilket stärker systemet för spårbarhet och även livsmedelssäkerheten. Dessutom betyder det att registreringen av nötkreatur går snabbare, att vissa uppgifter automatiseras och att hanteringen av besättningen effektiviseras. Man bör således främja utvecklingen av denna nya teknik. Den nuvarande lagstiftningen behöver anpassas, framför allt för att erkänna elektronisk identifiering som en officiell metod för att identifiera nötkreatur. Det är också mycket viktigt att harmonisera tekniska standarder för att undvika en eventuell slumpmässig utveckling av denna identifieringsmetod och en brist på kompatibilitet mellan de nationella bestämmelserna.
Uppfödningen av nötkreatur varierar dock kraftigt i Europa och elektronisk identifiering bör därför även i fortsättningen vara frivillig för uppfödarna, såvida inte den berörda medlemsstaten väljer att göra metoden obligatorisk på sitt territorium. Föredraganden stöder fullt ut detta tillvägagångssätt som går ut på att få uppfödarna att själva välja denna teknik, inte att tvinga dem att införa den. Stora anläggningar och vissa sektorer inom boskapsuppfödning som ser flera möjligheter än andra i fråga om elektronisk identifiering bör ha möjlighet att snabbare införa denna nya metod. Med denna förordning utvidgas marknaden för elektroniska identifierare och föredraganden hoppas på lägre priser och en allmän användning inom kort av denna identifieringsmetod, i linje med den pågående utvecklingen i världen.
Utöver kommissionens förslag vill föredraganden se att informationen från aktörerna i systemet för identifiering och registrering av boskap dels är ”gratis för mottagaren” i syfte att skydda små anläggningar och andra aktörer i systemet för identifiering, dels uppdateras ”så ofta som behövs” för att beakta ändringar i förordning (EG) nr 1760/2000 och i de delegerade akter och genomförandeakter som antas på basis av denna förordning. För att inte hämma handeln på den inre marknaden anser föredraganden dessutom att kommissionen måste informera medlemsstaterna om de bestämmelser som godtas på de medlemsstaters territorium som har valt att införa obligatorisk elektronisk identifiering.
2) Förenklad märkning
Föredraganden gläds åt kommissionens vilja att förenkla märkningen av nötkött genom att ta bort de bestämmelser som gäller frivillig märkning. Dessa bestämmelser utgör de facto en tung administrativ börda som inte kompenseras av tillräckligt stora fördelar. Föredraganden anser emellertid att de aspekter som rör märkning av nötkött täcks av den övergripande lagstiftningen och att kommissionen inte behöver tilldelas befogenheter i detta avseende. Lagstiftaren bör på egen hand helt och hållet ta på sig rollen som rättsaktens författare.
3) Uppdatering av de befogenheter som kommissionen tilldelats
Föredraganden går med på att ge kommissionen rätt att anta vissa delegerade akter och genomförandeakter. Hon påminner dock om att delegeringen av befogenheter när som helst kan dras tillbaka av Europaparlamentet eller rådet och att lagstiftarna ständigt måste hållas informerade om utarbetandet av de akter som baseras på förordning (EG) nr 1760/2000. Slutligen kräver hon att kommissionen ska lägga fram en rapport för parlamentet och rådet senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande och, vid behov, lämpliga förslag om genomförandet av denna förordning och om de framsteg som krävs för att nå eller bevara en optimal livsmedelssäkerhet.
14.5.2012
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött
( COM(2012)0162 – C7‑0114/2012 – 2011/0229(COD) )
Föredragande: James Nicholson
KORTFATTAD MOTIVERING
Elektronisk identifiering av nötkreatur
Föredraganden välkomnar kommissionens förslag om att införa elektronisk identifiering av nötkreatur på frivillig basis. Allteftersom tekniken på detta område utvecklas och användningen av den blir allt vanligare måste lagstiftningen anpassas för att elektronisk identifiering ska erkännas som en officiell metod för att identifiera nötkreatur.
Denna teknik kommer att medföra en rad fördelar för dem som väljer att använda den, framför allt när det gäller spårbarheten och hanteringen av besättningar. I takt med att användningen av elektronisk identifiering av nötkreatur blir allt vanligare är det dock viktigt att de tekniska standarderna harmoniseras inom EU, så att man drar maximal nytta av tekniken.
Föredraganden stöder helhjärtat kommissionens förslag att den elektroniska identifieringen bör fortsätta att vara frivillig, men anser att medlemsstaterna ska kunna välja att göra den obligatorisk inom sina territorier. En sådan strategi skulle säkerställa att mindre aktörer som inte nödvändigtvis gynnas av systemet inte tvingas att införa det, och därmed undviker man orättvisa ekonomiska och administrativa kostnader.
Avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning
Föredraganden stöder förslaget om att avskaffa bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött eftersom detta system skapar onödiga administrativa bördor för aktörerna utan att det ger några betydande fördelar för konsumenterna. Det är dock känt att livsmedelssäkerhet och livsmedelsspårbarhet är mycket viktiga frågor för allmänheten. Den övergripande lagstiftningen på dessa områden är dock tillräcklig.
Kommissionens befogenheter
Föredraganden framhåller med eftertryck att delegerade akter bör användas för att i detalj fastställa påföljderna för bristande efterlevnad av bestämmelserna.
Artikel 22 i förordning (EG) nr 1760/2000 tar upp påföljder som kan innebära en inskränkning av djurs förflyttning. I kommissionens förslag ingår också att förfarandena och villkoren för att tillämpa dessa påföljder bör fastställas med hjälp av genomförandeakter. I linje med parlamentets ståndpunkt i enlighet med anpassningen till Lissabonfördraget anser föredraganden att dessa påföljder i stället bör fastställas med hjälp av delegerade akter.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan, vilket garanterar konsumentskyddet och folkhälsan. | (4) Spårning av nötkött till källan genom identifiering och registrering är en förutsättning för ursprungsmärkning genom hela livsmedelskedjan. Dessa åtgärder garanterar konsumentskyddet och folkhälsan och ökar konsumenternas förtroende. |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Förordning (EG) nr 1760/2000, närmare bestämt identifieringen av nötkreatur och den frivilliga märkningen av nötkött, angavs i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen14 som informationskrav av särskild vikt med tanke på den börda de medför för företagen. | utgår |
Motivering
Om den frivilliga märkningen avskaffades skulle 362 000 euro kunna sparas i EU i minskade administrativa kostnader. Det handlar alltså inte om oförsvarliga kostnader.
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) De elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren. Denna teknik möjliggör en snabbare och tillförlitligare avläsning av enskilda djurs identitetskoder direkt till databehandlingssystem, vilket minskar den tid som behövs för att spåra möjligen smittade djur eller livsmedel, vilket i sin tur minskar arbetskostnaderna, samtidigt som kostnaderna för utrustning ökar. | (7) Även om de elektroniska identifieringssystem som bygger på radiofrekvensidentifiering har förbättrats under de senaste tio åren visar erfarenheten av tillämpningen av obligatorisk elektronisk identifiering för små idisslare att det på grund av bristfällig teknik och praktiska svårigheter ofta är svårt att nå hundraprocentig tillförlitlighet. Fel till följd av elektroniska identifieringssystem eller andra tekniska brister får inte leda till påföljder för jordbrukarna. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Med ett sådant system skulle elektronisk identifiering väljas av djurhållare som bedömer att det skulle ge omedelbara ekonomiska fördelar. | (16) Att göra elektronisk identifiering obligatorisk i hela unionen kan få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa aktörer. Det bör därför fastställas ett frivilligt system för införande av elektronisk identifiering. Ett frivilligt system skulle innebära att endast de aktörer som sannolikt skulle få omedelbara och betydande ekonomiska fördelar av det skulle välja att använda det. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, produktionsmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer. | (17) Medlemsstaterna har mycket olika djurhållningssystem, produktionsmetoder och branschorganisationer. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra elektronisk identifiering obligatorisk först efter samråd med alla berörda parter, inklusive jordbrukare och branschorganisationer, när de bedömer det vara lämpligt med beaktande av alla dessa faktorer, inbegripet eventuella negativa konsekvenser för småbrukare. Medlemsstaterna bör kunna inrätta särskilda ordningar för småbrukare. All snedvridning av konkurrensen inom den inre marknaden bör undvikas. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Den administrativa börda och de kostnader som uppstår för medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna vid tillämpningen av detta system står inte i proportion till fördelarna med systemet. Det avsnittet bör därför utgå. | (20) I avdelning II avsnitt II i förordning (EG) nr 1760/2000 fastställs bestämmelserna för ett system för frivillig märkning av nötkött enligt vilka vissa märkningsspecifikationer ska godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Med beaktande av utvecklingen i nötköttsbranschen sedan förordningens antagande behöver systemet med frivillig märkning av nötkött ses över. Det avsnittet bör därför utgå. Utan hinder av ovanstående och för att säkerställa lämplig reglering av systemet med frivillig märkning av nötkött som överensstämmer med övriga branscher, bör strykningen inte träda i kraft förrän den har ersatts genom framtagande av regler i EU-lagstiftningen om handelsnormer för djurprodukter eller andra regler som har motsvarande effekt. |
Motivering
Kommissionens förslag skulle lämna en lucka i lagstiftningen om frivillig märkning, som är ett fördelaktigt system för både branschen och konsumenterna genom att nyttig information ges som bidrar till att öka produkternas mervärde.
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (20a) Kommissionen bör se till att bestämmelserna om frivillig märkning, med nödvändiga uppdateringar och förbättringar, återspeglas i unionslagstiftningen om nötkött. |
Motivering
Kommissionens förslag skulle lämna en lucka i lagstiftningen om frivillig märkning, som är ett fördelaktigt system för både branschen och konsumenterna genom att nyttig information ges som bidrar till att öka produkternas mervärde.
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. | Identifieringsmärkena ska tilldelas anläggningen, delas ut och anbringas på djuren enligt ett förfarande som den behöriga myndigheten fastställt. Detta ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. | Alla identifieringsmärken som anbringas på ett djur ska ha samma unika identitetskod, genom vilken det är möjligt att identifiera varje djur individuellt samt den anläggning där det föddes. Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod får den behöriga myndigheten undantagsvis och under myndighetens övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan garanteras och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| De standarder som används för identifieringssystem ska vara internationella ISO-standarder. |
Motivering
Målet är att medlemsstaternas identifieringssystem ska vara enhetliga.
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket. | b) 60 dagar för det andra identifieringsmärket, av orsaker knutna till djurens fysiologiska utveckling. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats. | Inget djur får lämna den anläggning där det föddes innan de två identifieringsmärkena anbringats, förutom vid force majeur. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4a – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Det första stycket ska inte gälla för djur som är födda före den 1 januari 1998 och som inte är avsedda för handel inom unionen. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4b – punkt 2 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. | Fristen får inte överstiga 20 dagar efter de veterinärkontroller som avses i punkt 1. Denna period får undantagsvis förlängas till upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket på grund av orsaker knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4c – punkt 2 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. | Den frist som avses i led b får inte överstiga 20 dagar från den dag då djuren anlände till bestämmelseanläggningen. Denna period får undantagsvis förlängas med upp till 60 dagar för det andra identifieringsmärket på grund av orsaker knutna till djurens fysiologiska utveckling. Under alla omständigheter ska identifieringsmärkena anbringas på djuren innan de lämnar bestämmelseanläggningen. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 4c – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Om det inte är möjligt för de båda enskilda identifieringsmärkena att ha samma unika identitetskod får den behöriga myndigheten, trots vad som står i artikel 4.1 tredje stycket, under övervakning tillåta att det andra identifieringsmärket har en annan kod, förutsatt att fullständig spårbarhet kan garanteras och att djuret kan identifieras individuellt, inklusive den anläggning där det föddes. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 7
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 7 – punkt 5 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 24 timmar efter händelsen. | b) för in aktuella uppgifter direkt i databasen inom 72 timmar efter händelsen. |
Motivering
24 timmar lämnar inte tillräckligt med tid för lantbrukare att föra in uppgifter i databaser. Tiden bör utsträckas till tre dagar eller 72 timmar för att ge möjlighet för samtliga lantbrukare, även de med otillräckliga it-kunskaper eller utrustning, eller som har fel på utrustningen, att kunna registrera och föra in uppgifter inom rimlig tid.
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 9
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 10 – stycke 1 – led e
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för sommarbete i olika bergsområden. | e) identifieringen och registreringen av förflyttningar av nötkreatur för olika typer av årstidsbetingad alternerande beteshållning. |
Motivering
Texten måste balanseras och inbegripa alla typer av beteshållning, inte bara den som sker på sommaren.
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 10
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 10a – stycke 1 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) de tekniska förfarandena och standarderna för genomförandet av elektronisk identifiering av nötkreatur, | b) de tekniska förfarandena och standarderna för genomförandet av elektronisk identifiering av nötkreatur, i enlighet med internationella ISO‑standarder, |
Motivering
Alla medlemsstaters identifieringssystem bör vara enhetliga.
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 17 – led a
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
”Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 23.2.” | ”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 22b för att fastställa nödvändiga bestämmelser, inbegripet övergångsbestämmelser som är nödvändiga för införandet av dem, om förfarandena för tillämpning av de påföljder som avses i andra stycket.” |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 18
Förordning (EG) nr 1760/2000
Artikel 22b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. | 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. |
2. Kommissionen ska ges de befogenheter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19 och 22.4a på obestämd tid från och med den* | 2. Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den* |
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, och 19 och 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. | 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. |
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. | 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. |
5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, och 19 och 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” | 5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.5, 4a.2, 5, 7, 10, 14, 19, 22.1 tredje stycket och artikel 22.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
__________ [*dagen för denna förordnings ikraftträdande eller annat datum som lagstiftaren fastställer]. | __________ *EUT: Vänligen för in datum för denna förordnings ikraftträdande. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 1a |
| Övergångsbestämmelser |
| Artikel 1.14 träder i kraft den 1 januari 2014. |
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att lämna tillräckligt med tid för att förbereda och godkänna en lämpligare specifik EU-lagstiftning om frivillig märkning.
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött | |||
Referensnummer | COM(2012)0162 – C7-0114/2012 – COM(2011)0525 – C7-0227/2011 – 2011/0229(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ENVI 15.9.2011 |
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren | AGRI 15.9.2011 | |||
Föredragande av yttrande Utnämning | James Nicholson 23.11.2011 | |||
Behandling i utskott | 20.3.2012 |
|
|
|
Antagande | 8.5.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 40 2 0 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | John Stuart Agnew, Liam Aylward, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Michel Dantin, Paolo De Castro, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Robert Dušek, Hynek Fajmon, Iratxe García Pérez, Julie Girling, Béla Glattfelder, Sergio Gutiérrez Prieto, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Giovanni La Via, George Lyon, Mairead McGuinness, Krisztina Morvai, Mariya Nedelcheva, James Nicholson, Wojciech Michał Olejniczak, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Csaba Sándor Tabajdi, Janusz Wojciechowski | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Pilar Ayuso, María Auxiliadora Correa Zamora, Spyros Danellis, Karin Kadenbach, Sandra Kalniete, Christa Klaß, Maria do Céu Patrão Neves, Petri Sarvamaa, Milan Zver | |||
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Ändring av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött | |||
Referensnummer | COM(2012)0162 – C7-0114/2012 – COM(2011)0525 – C7-0227/2011 – 2011/0229(COD) | |||
Framläggande för parlamentet | 4.4.2012 |
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | ENVI 15.9.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | AGRI 15.9.2011 |
|
|
|
Föredragande Utnämning | Sophie Auconie 28.9.2011 |
|
|
|
Behandling i utskott | 30.1.2012 | 8.5.2012 |
|
|
Antagande | 30.5.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 31 16 12 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Gaston Franco, James Nicholson, Eva Ortiz Vilella, Justas Vincas Paleckis, Vittorio Prodi, Britta Reimers, Michèle Rivasi, Alda Sousa, Bart Staes, Marita Ulvskog, Andrea Zanoni | |||
Ingivande | 13.6.2012 | |||