Plenarhandling
21.9.2012
***I
BETÄNKANDE
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Antigoni Papadopoulou
PR_COD_1amCom
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION 5
MOTIVERING 24
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor 28
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning 57
YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor 81
YTTRANDE från utskottet för framställningar 97
ÄRENDETS GÅNG 119
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2011)0489 ),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 21.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0217/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 28 mars 2012[1],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för framställningar ( A7‑0271/2012 ).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG* till kommissionens förslag |
--------------------------------------------------------- |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT .../2012/EU
av den
om Europaåret för medborgarna (2013)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 21.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[3], och
av följande skäl:
(-1) Unionen grundar sig på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Dessa principer är grundläggande för medlemsstaterna i samhällen som kännetecknas av pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Varje unionsmedborgare har och bör åtnjuta de rättigheter som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(1) Genom Maastrichtfördraget från 1993 infördes begreppet unionsmedborgarskap. Genom Amsterdamfördraget från 1999 och Lissabonfördraget från 2009 stärktes de rättigheter ytterligare som är knutna till unionsmedborgarskapet. År 2013 kommer det att vara 20 år sedan unionsmedborgarskapet infördes. I artiklarna 1.12 och 2.34 i Lissabonfördraget (nu artikel 9 i EU-fördraget och artikel 20 i EUF-fördraget) stadgas att varje person som är medborgare i en medlemsstat är unionsmedborgare, att unionsmedborgarskapet kompletterar och inte ersätter medborgarskapet i en medlemsstat och att unionsmedborgarna har de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen ▌. I artikel 2.35 i Lissabonfördraget (nu artikel 21 i EUF-fördraget) anges unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig.
▌
(4) ▌ Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd[4] sätter medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att främja medborgarnas rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet och rättigheter som ger unionsmedborgarna möjlighet att delta aktivt i unionens demokratiska liv.
(5) Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande[5] kommissionen att göra 2013 till Europaåret för medborgarna för att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet, inbegripet dess terminologi, syfte och innehåll, och upplysa unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter som de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft, och om hur de kan gå till väga för att utöva dessa rättigheter.
(5a) År 2013 bör utses till Europaåret för medborgarna. Ett Europaår för medborgarna skulle ge ett osökt tillfälle att öka allmänhetens medvetenhet om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet. Europaåret för medborgarna bör också syfta till att informera medborgarna om de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger dem i samband med att de utövar rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat, till exempel som studenter, arbetstagare, frivilligarbetande, konsumenter, företagare, ungdomar och pensionärer. Informationskampanjerna bör integreras geografiskt, demografiskt och socialt, och bör även fokusera på att avlägsna de återstående hindren för utövandet av de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger. Man bör sprida budskapet att unionsmedborgarna själva på ett avgörande sätt kan stärka dessa rättigheter genom att delta i det civila samhället och det demokratiska livet.
(5b) För att unionsmedborgarna ska kunna fatta välunderbyggda beslut om utövandet av rätten till fri rörlighet räcker det inte att enbart öka deras medvetenhet om rätten till fri rörlighet, utan det har också stor betydelse att unionsmedborgarna är tillräckligt informerade om de andra rättigheter som de enligt unionslagstiftningen åtnjuter i situationer som berör mer än en medlemsstat. Informationen skulle också göra det möjligt för dem att till fullo åtnjuta dessa rättigheter om de bestämmer sig för att utnyttja rätten till fri rörlighet.
(6) Sedan den fria rörligheten infördes 1958 i Romfördraget som en av de fyra grundläggande friheterna har rätten att fritt röra sig och uppehålla sig visat sitt värde som en hörnsten för den inre marknaden som gynnar både medlemsstaternas ekonomier och enskilda unionsmedborgare.
▌
(8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i ▌unionens utveckling. ▌
(9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i unionens sekundärrätt kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva dessa rättigheter i praktiken. Utöver osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna även alltför många praktiska hinder för att kunna bo och arbeta i andra länder i unionen.
(10) I sin rapport av den 27 oktober 2010 om EU-medborgarskapet 2010, ”Att undanröja hindren för EU-medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter”, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hindren som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen beskriver 25 konkreta åtgärder mot hindren. Ett av hindren ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i sin rapport att unionsmedborgarna hindras från att utöva sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet.
(10a) EU-fördraget och EUF-fördraget ger varje unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och i kommunala val i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten, rätt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter i ett tredjeland, där hans eller hennes eget land inte är representerat, på samma villkor som medborgarna i den medlemsstaten, rätt att göra framställningar till Europaparlamentet, rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen och rätt att vända sig till unionens institutioner liksom en rad andra rättigheter på flera olika områden, till exempel fri rörlighet för varor och tjänster, konsumentskydd och folkhälsoskydd, lika möjligheter och likabehandling samt tillgång till sysselsättning och social trygghet.
(10b) Genom Lissabonfördraget infördes nya rättigheter, framför allt medborgarinitiativet, som föreskrivs i artiklarna 1.12 och 2.37 (artikel 11 i EU-fördraget och artikel 24 i EUF‑fördraget) och enligt vilket minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag inom något av unionens ansvarsområden, så att medborgarna i ännu högre grad kan delta aktivt i unionens politiska liv och medverka direkt i utformningen av unionslagstiftningens utveckling[6].
(10c) Europaparlamentet har sedan 1979, då de första direkta valen ägde rum, agerat som en direkt förbindelselänk mellan medborgarna och unionen. Europaparlamentet och dess ledamöter spelar en avgörande roll för att informera om de rättigheter och fördelar som följer av unionsmedborgarskapet, föra fram unionsmedborgarnas intressen vid utformningen av politiken och främja unionsmedborgarnas aktiva delaktighet. Inte minst inför valet till Europaparlamentet 2014 är det viktigt att öka medvetenheten om unionsmedborgarnas rättigheter, om jämställdhet, om kvinnors och mäns deltagande i unionens demokratiska liv och deras rösträtt – både som väljare och kandidater – i den medlemsstat där de är bosatta samt om räckvidden av Europaparlamentets befogenheter i lagstiftningsprocessen. Informationens genomslag bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, av de europeiska politiska partierna och stiftelserna och av medlemsstaterna inför valet 2014.
▌
(13) Dessutom bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet, inklusive rätten till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att unionsmedborgarna inte förlorar sina sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom unionen. De bör också informeras om erkännandet av deras utbildningskvalifikationer, akademiska meriter och yrkeskvalifikationer ▌och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande[7] och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen.
(14) Unionsmedborgarna bör ▌också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i unionen och om sina rättigheter som konsumenter i situationer där mer än ett land berörs. Om unionsmedborgarna litar på att deras konsumenträttigheter skyddas i praktiken kommer de att kunna bidra ▌till att unionens marknad för varor och tjänster utvecklas, så att den har större möjlighet att nå sin fulla potential, vilket skulle gynna medborgarna. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om bestämmelserna om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela unionen, särskilt när det gäller hot och risker som de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater och kompletterande åtgärder såsom e-hälsa och telemedicin, så att de fullt ut kan utnyttja trygg, god hälso- och sjukvård i andra medlemsstater.
(14a) Syftet med detta beslut är att bidra till att förverkliga målen i Europa 2020-strategin, såtillvida att underlättande av fri rörlighet för personer och av arbetstagares rörlighet är ett viktigt sätt att ta itu med konsekvenserna av de demografiska förändringarna på arbetsmarknaden och öka människors anställbarhet och de europeiska industriernas konkurrenskraft. Ett långsiktigt syfte med detta beslut är också att – i ljuset av den oroande höga arbetslösheten i vissa medlemsstater – stödja forskning och innovation i unionen.
(14b) De informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som organiseras inom ramen för Europaåret för medborgarna bör också ta hänsyn till behoven hos vissa specifika målgrupper och utsatta grupper. Informationen bör vara kostnadsfri och tillgänglig på unionens alla officiella språk. Den bör utarbetas på ett enkelt språk och tillhandahållas i samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter, medier, det civila samhället och icke-statliga organisationer. Alla dessa olika intressenter skulle exempelvis kunna ta initiativ till att anordna uppsatstävlingar och utveckla handlingsplaner och riktlinjer, upprätta internetforum och genomföra kampanjer på skolor och universitet.
(14c) Den aktiva roll som unionsmedborgarna och de sammanslutningar som företräder dem har är av avgörande betydelse för unionens sätt att fungera. I artiklarna 10 och 11 i EU‑fördraget betonas vikten av deltagardemokrati i alla dess aspekter och medborgarnas och de representativa sammanslutningarnas roll när det gäller att ge uttryck för sina åsikter och diskutera frågor som rör unionens alla åtgärdsområden. Unionens institutioner bör främja ett aktivt demokratiskt deltagande i beslutsprocessen genom en öppen, synlig och regelbunden dialog med det civila samhället för att på så sätt säkerställa att unionens åtgärder blir enhetliga och öppna. Unionsmedborgarnas aktiva deltagande bör också underlättas genom tillgång till handlingar och information, god samhällsstyrning och god förvaltning.
(14d) Utbildningspolitiken spelar en viktig roll för att informera medborgarna, i synnerhet ungdomarna, om vad begreppet unionsmedborgarskap innebär och om de rättigheter som det ger. Den kan också bidra till att främja flerspråkighet och rörligheten hos studenter, lärare samt personer i yrkesutbildning och deras utbildare och till att främja sociala och samhälleliga kompetenser i enlighet med den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande, som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. Särskilda åtgärder bör kunna vidtas för att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om möjligheterna att frivilligarbeta, studera utomlands, praktisera i en annan medlemsstat eller delta i unionens utbytesprogram för utbildning.
(14e) Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2013 som kommer att visa hur utvecklingen sett ut sedan rapporten om EU-medborgarskapet 2010 och innehålla förslag om ytterligare åtgärder för att avlägsna de kvarstående hindren för unionsmedborgare som önskar utöva sina rättigheter. Utifrån den rapporten skulle rådet kunna anta bestämmelser för att stärka eller komplettera de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger.
(14f) Unionsmedborgarna bör också informeras om den flerspråkiga webbportalen Ditt Europa, som är en informationspunkt där man kan hitta samlad information om de rättigheter som unionens medborgare och företag åtnjuter.
(14g) I samband med informationskampanjer bör Europaparlamentet föra ett nära samarbete med Europa direkt-centren, som i egenskap av lokala förbindelselänkar mellan unionen och dess medborgare kan underlätta den lokala och regionala debatten om unionen, överföra och sprida informationsmaterial till allmänheten och möjliggöra återkoppling till unionens institutioner.
(14h) Alla initiativ som lanseras inför och under Europaåret för medborgarna bör syfta till att öka den ömsesidiga förståelsen mellan unionsmedborgarna, unionens institutioner och medlemsstaterna. För detta krävs att medvetenheten om medborgarnas rättigheter ökar bland dem som arbetar vid myndigheter både på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå.
(14i) Europarådet har sedan det inrättades 1949 spelat en ledande roll på utbildnings- och kulturområdet genom att främja och skapa europeiska kulturnätverk, genom interkulturell dialog och genom att främja språklig mångfald. Unionen bör därför frambringa synergieffekter med Europarådets arbete på detta område i anslutning till Europaåret för medborgarna.
▌
(22) Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna, bland annat genom att tillhandahålla information om unionen och riktad rapportering om verksamheten inom unionens alla institutioner. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder åtgärder som vidtas på nationell, regional och lokal nivå, i enlighet med det politiska uttalandet ”Samarbete för kommunikation om Europa”, som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008[8]. Unionens institutioner och medlemsstaterna bör utöka sitt samarbete med medierna och se till att de förses med högkvalitativ information om unionen.
(22a) För att verksamheten under Europaåret för medborgarna ska bli så verkningsfull och resurseffektiv som möjligt är det viktigt att under 2012 vidta en rad förberedande åtgärder i enlighet med artikel 49.6 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (budgetförordningen)[9].
▌
(24) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägeri, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att återkräva förlorade, felaktigt utbetalda eller felaktigt använda medel i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[10], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[11] samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[12].
(25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med anslagen för Europaåret för medborgarna kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna” för 2007–2013 och det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, programmet för livslångt lärande, inbegripet Erasmusprogrammet, initiativet ”Unga på väg” och programmet Media.
(25a) För att främja genomförandet av kommande Europaår bör det göras en grundlig utvärdering av de åtgärder som genomförs under Europaåret för medborgarna. Utvärderingsrapporten bör i möjligaste mån grunda sig på jämförbara kvantitativa uppgifter från Europaåret för medborgarna och utifrån dessa uppgifter lägga fram idéer och bästa praxis för hur man i framtiden på bästa sätt ska kunna nå ut till medborgarna och göra dem delaktiga.
(25b) Eftersom målen för Europaåret för medborgarna – det vill säga att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och främja deras förmåga att utöva dessa rättigheter samt uppmuntra deras aktiva deltagande i unionens demokratiska liv – är mål som inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och unionsomfattande folkbildningskampanjer och spridning av god praxis och som därför – genom den omfattning som Europaåret för medborgarna kommer att få – bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
År 2013 utses härmed till ”Europaåret för medborgarna” ▌.
Artikel 2
Mål
1. Det allmänna målet för Europaåret för medborgarna (nedan kallat Europaåret) ska vara att öka medvetenheten och kunskaperna om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att se till att medborgarna ▌till fullo kan utnyttja rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Därutöver ska Europaåret främja unionsmedborgarnas åtnjutande av de övriga rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet.
2. Med utgångspunkt i punkt 1 ska Europaårets särskilda mål vara följande:
a) Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen och därutöver om alla andra rättigheter som alla unionsmedborgare, utan åtskillnad, åtnjuter, inbegripet deras rösträtt i lokala val och i val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta.
b) Att öka medvetenheten bland unionsmedborgarna, bland annat ungdomarna, om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och om den politik och de program som stöder utövandet av dessa rättigheter.
c) Att stimulera debatt om de följder och möjligheter som rätten att fritt röra sig och uppehålla sig innebär som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, för att på så sätt stimulera och stärka unionsmedborgarnas aktiva deltagande i det samhällslivet och det demokratiska livet, särskilt genom medborgarforum om unionens politik och valet till Europaparlamentet, och därigenom stärka sammanhållningen i samhället, den kulturella mångfalden, solidariteten, jämställdheten, den ömsesidiga respekten och känslan av en gemensam europeisk identitet bland unionsmedborgarna, utifrån unionens grundläggande värderingar i enlighet med EU-fördraget, EUF-fördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Artikel 3
Berörda åtgärder
1. För att uppnå målen i artikel 2 kan följande åtgärder vidtas på unionsnivå eller nationell, regional eller lokal nivå ▌:
a) Inleda informations-, mediabevaknings-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper.
b) Utbyta information, erfarenheter och bra lösningar mellan ▌myndigheter på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå och andra offentliga organisationer samt organisationer i det civila samhället.
c) Organisera konferenser, utfrågningar – bland annat via internet – och andra evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra sig och uppehålla sig och mer allmänt om unionsmedborgarskapet och de rättigheter som är knutna till det.
d) Använda befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg för att underlätta det civila samhällets organisationers och medborgarnas aktiva deltagande i Europaåret, bland annat verktyg för direktdemokrati såsom medborgarinitiativet och offentliga samråd.
e) Stärka och synliggöra befintliga verktyg, bland annat modern informations- och kommunikationsteknik, som kan användas för att informera medborgarna, till exempel de flerspråkiga Europa direkt-centren och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem rörande unionsmedborgares rättigheter.
f) Stärka och synliggöra problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna bättre kan använda och ta vara på sina rättigheter i enlighet med unionslagstiftningen.
g) Se till att unionsmedborgarna får information om Europaparlamentets utskott för framställningar och Europeiska ombudsmannen så att de bättre kan använda och ta vara på sina rättigheter i enlighet med unionslagstiftningen.
h) Stödja rapporten om EU-medborgarskapet som kommer att grundas på en ingående debatt och aktiva bidrag från medborgarna och andra intressenter, och som kommer att ange ytterligare hinder som står i vägen för unionsmedborgarna när de utövar de rättigheter som unionsmedborgarskapet ger, och lansera lämpliga strategier för att avlägsna dessa hinder.
2. Närmare uppgifter om sådana åtgärder som avses i punkt 1 anges i bilagan.
3. Kommissionen och medlemsstaterna får slå fast att andra åtgärder bidrar till Europaårets mål, som anges i artikel 2, och tillåta att Europaårets namn används i främjandet av dessa åtgärder, under förutsättning att de bidrar till Europaårets mål.
3a. När det gäller initiativ som organiseras inom ramen för Europaåret ska man försöka identifiera de hinder som står i vägen för unionsmedborgarna när de utövar sina rättigheter och främja lämpliga sätt och strategier för att avlägsna dessa hinder samt främja interkulturell förståelse för och bekämpning av diskriminering. Därför ska man försöka skapa synergieffekter mellan sådana initiativ och befintliga verktyg och program på området grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter, sysselsättning och sociala frågor, utbildning och kultur.
Artikel 4
Samordning på unionsnivå och genomförande
1. Kommissionen ska samarbeta nära med medlemsstaterna, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt med lokala och regionala myndigheter och med organ och sammanslutningar som företräder lokala och regionala intressen ▌.
▌
2. Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer, det civila samhällets organisationer eller organ som är verksamma på området för medborgarskap och som skyddar medborgerliga rättigheter eller främjar utbildning och kultur, samt andra berörda parter, för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå.
3. Kommissionen ska försöka att utnyttja alla eventuella synergieffekter mellan olika tematiska Europaår, genom att utvärdera resultaten, övervaka kvarstående klyftor och vid behov tillhandahålla statistiska uppgifter, för att på så sätt säkra ett effektivt genomförande av Europaårets mål.
4. Kommissionen ska genomföra detta beslut på unionsnivå.
Artikel 5
Finansiella bestämmelser
1. Åtgärder som är unionsomfattande och som avses i del A i bilagan ska föranleda ett upphandlingsavtal eller tilldelning av bidrag som finansieras av unionens allmänna budget.
2. Åtgärder som är unionsomfattande och som avses i del B i bilagan får erhålla stöd från unionens allmänna budget.
Artikel 6
Internationellt samarbete
I samband med Europaåret får kommissionen samarbeta med lämpliga internationella organisationer, framför allt Europarådet.
Artikel 7
Skydd av unionens ekonomiska intressen
1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder. Kommissionen får göra kontroller och inspektioner på plats enligt detta beslut, i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96. Vid behov ska utredningar utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 ▌.
2. För de unionsåtgärder som finansieras enligt detta beslut ska med sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 menas varje överträdelse av en bestämmelse i unionsrätten eller brott mot en bestämmelse i ett avtal som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens allmänna budget, genom en otillbörlig utgift.
3. Kommissionen ska minska, hålla inne eller återkräva ekonomiskt bistånd som har beviljats för en åtgärd, om det visar sig att oegentligheter har förekommit, i synnerhet om detta beslut eller enskilda beslut eller avtal om beviljande av stödet inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden utan kommissionens godkännande avsevärt har ändrats på ett sätt som står i strid med dess inriktning eller genomförandevillkor.
4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat till följd av hur en insats genomförts, ska kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger något tillfredsställande svar får kommissionen inställa utbetalningen av det återstående finansiella stödet och begära återbetalning av belopp som redan har betalats ut.
5. Belopp som felaktigt betalats ut ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.
Artikel 8
Övervakning och utvärdering
Senast den 31 december 2014 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som detta beslut avser. Rapporten ska tjäna som utgångspunkt för unionens framtida strategier, åtgärder och insatser på detta område. Utgående från erfarenheterna av Europaåret ska man i rapporten även lägga fram idéer och bästa praxis för hur medborgarna bättre ska informeras om sina rättigheter, även efter utgången av Europaåret.
Artikel 9
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 9a
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
BILAGA
ÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 3
Allmänt sett kommer Europaåret att genomföras genom en bred unionsomfattande informationskampanj som kan kompletteras av medlemsstaternas åtgärder. Unionens och medlemsstaternas åtgärder kan dessutom involvera det civila samhället, som har stora erfarenheter på det berörda området, och andra berörda parter för att skapa delaktighet hos alla nyckelaktörer. Europaåret kommer att genomföras genom följande åtgärder:
A. DIREKTA UNIONSINITIATIV
Finansieringen tar i allmänhet formen av direkta inköp av varor och tjänster enligt befintliga ramavtal. En del av finansieringen kan anslås till språktjänster (översättning, tolkning, flerspråkig information, teckenspråk och punktskrift).
Informations- och främjandekampanjer, inbegripet
-produktion och spridning av audiovisuellt och tryckt material med de budskap som skisseras i artikel 2,
-evenemang och forum med hög profil för utbyte av erfarenheter och bra lösningar,
-åtgärder för att sprida resultat och framhäva de av unionens program, åtgärder och initiativ som bidrar till Europaårets mål,
-uppbyggnad av en webbplats med information på Europa-portalen (http://europa.eu/index_sv.htm) om de åtgärder som genomförs i anslutning till Europaåret,
-bifogande av information om Europaåret i nyhetsbrev, broschyrer, informationsmaterial och på webbplatser för utbildningsanstalter och utbildningsorganisationer, icke-statliga organisationer och fackföreningar.
B. MEDFINANSIERING AV UNIONSINITIATIV
Unionsprogram såsom programmet ”Ett Europa för medborgarna” för 2007–2013 skulle kunna användas för att medfinansiera verksamhet under Europaåret. Andra program, exempelvis det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för 2007 2013 som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, kommer att ge tillgång till information om EU:s rättigheter som ett prioriterat kriterium för projekt.
C. INITIATIV SOM INTE FÅR EKONOMISKT STÖD FRÅN UNIONEN
Unionen beviljar icke-ekonomiskt stöd, bl.a. skriftligt tillstånd att använda märket när detta har utformats och annat material med anknytning till Europaåret, till initiativ som bedrivs av offentliga eller privata organisationer, förutsatt att de för kommissionen visar att initiativen utförs eller kommer att utföras under 2013 och sannolikt kommer att lämna ett avsevärt bidrag till uppnåendet av Europaårets mål.
_______________
MOTIVERING
Bakgrund
Unionsmedborgarskap infördes genom Maastrichtfördraget 1993 för att stärka den europeiska identiteten och underlätta för europeiska medborgare att aktivt delta i den europeiska integrationsprocessen. Unionsmedborgarskapet, som automatiskt ges till alla medborgare i vart och ett av medlemsländerna, är ett komplement till det nationella medborgarskapet.
EU-medborgares rättigheter omfattar bland annat: rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet och i kommunala val i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, rätten till skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter inom ett tredjelands territorium, om deras egen medlemsstat inte är representerad, rätten att göra framställningar till Europaparlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen samt rätten att vända sig till institutioner och rådgivande organ och få svar på samma språk.
Det är förvisso sant att EU-medborgare bland annat har tillgång till säkrare och billigare flygresor, bättre och billigare telefonsamtal, konsumentskydd, livsmedelssäkerhet och sjukvårdssystem inom hela EU. Den inre marknaden ger dem också möjlighet att leva, arbeta, studera och bedriva näringsverksamhet i hela EU och ger dem tillgång till ett brett urval av varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser.
Kommissionens förslag
Det föreslagna Europaårets övergripande mål är att öka medborgarnas medvetenhet om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet i syfte att hjälpa dem att till fullo kunna utöva sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium.
Förslaget ger ny kraft åt diskussionen om unionsmedborgarskap och sätter ett informerat och effektivt utövande av denna rättighet högst upp på den politiska agendan.
Aktuella problem och hinder
Tyvärr har unionsmedborgarskapet inte fått genomslag och det saknas insikt om de konkreta fördelar som medborgarskapet ger EU-medborgare, studenter, arbetstagare, konsumenter, företagare och varu- och tjänsteleverantörer. Enligt en Eurobarometerundersökning[13] från 2010 om europeiskt unionsmedborgarskap kände endast 43 procent av EU-medborgarna till begreppet ”EU-medborgare”. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade från de 27 EU-medlemsstaterna (67 procent) är dåligt informerade eller saknar helt information om vad unionsmedborgarskapet innebär.
Enligt en annan Eurobarometerundersökning[14] från september 2011 är några av de vanligaste problemen som EU-medborgare möter när de bosätter sig, studerar eller arbetar i ett annat EU-land bristen på information och kännedom om sina rättigheter samt språkbarriärer och svårigheter att få sina examensbevis och kvalifikationer erkända. Problemen ökar i dessa tider av finansiell, politisk och social kris inom EU, till följd av de negativa effekterna av krisen, inklusive ökad arbetslöshet och social oro.
Medborgarna vill se konkreta lösningar på sina dagliga problem samt bättre och lika möjligheter för alla, utan diskriminering på grund av nationalitet, ålder, funktionshinder, kön, sexuell läggning, tro eller religion. De förväntar sig att EU:s politik kommer att undanröja alla de hinder som står i vägen för deras drömmar om att flytta, bosätta sig och arbeta fritt inom EU. Särskilt unga utexaminerade studenter vill ha reella möjligheter att kunna flytta till och bosätta sig i en annan medlemsstat än sin egen, om de bestämmer sig för att göra det.
Nyligen genomförda undersökningar[15] visar att av de 31 procenten av EU-medborgarna som kan tänka sig att arbeta i en annan medlemsstat är det bara 11 procent som till slut bestämmer sig för att flytta, och att 15 procent av dem upplever att föreliggande hinder är för svåra att ta sig förbi.
Medborgarna klagar dessutom över brister i EU:s regelverk och i EU:s administrativa effektivitet, dålig insyn och överdriven byråkrati. Klyftan mellan EU-institutionerna och medborgarna finns kvar, liksom det ringa medborgarengagemanget i EU:s verksamhet. Särskilt bland ungdomar är valdeltagandet i europeiska val lågt.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden välkomnar kommissionens förslag men föreslår en ändring av titeln, så att Europaåret ägnas åt medborgarskap, såsom det från början fastställdes genom Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009). Därför ska Europeiska året för medborgarskap 2013 firas till minne av tjugoårsjubileet av införandet av EU-medborgarskapet.
Dessutom bör man lyfta fram betydelsen av deltagardemokratin och de nya rättigheter som följer med ikraftträdandet av Lissabonfördraget, däribland medborgarinitiativet.
Föredraganden anser att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier är en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet, men medborgarna måste bli medvetna om och kunna utöva de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem, både i deras eget land och i gränsöverskridande situationer.
Det bör därför vara av yttersta vikt att stärka unionsmedborgarskapet på alla nivåer och i varje steg i den demokratiska processen, för att göra medborgarskap till en tvärgående dimension i EU-politiken och en viktig prioritering inom alla områden där EU verkar, samt att låta EU‑politiken spegla EU:s värderingar och intressen samt medborgarnas behov.
Mot bakgrund av detta anser föredraganden att Europaåret för medborgarskap starkt bidrar till att öka medborgarnas medvetenhet kring unionsmedborgarskapet samt till att a) uppmuntra medborgarna att engagera sig i unionens demokratiska liv och b) åtgärda de demokratiska bristerna och det låga valdeltagandet i europeiska val.
a) Medborgarnas deltagande i det demokratiska livet
För att öka medborgarnas deltagande i det demokratiska livet är det av yttersta vikt att medborgarna verkligen blir medvetna om vilka rättigheter EU-medborgarskapet ger dem och om hur de kan utöva dem överallt i samhället i sina respektive EU-medlemsstater, vilka alla delar samma värdegrund som bygger på pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet.
Genom att synliggöra unionsmedborgarskapet och dess konkreta fördelar kommer man att uppnå en större förståelse för värdet av den europeiska integrationen. Alla aktiviteter under året bör syfta till en ökad känsla av tillhörighet, ökad tolerans, ömsesidig förståelse, solidaritet och social och samhällelig sammanhållning.
Föredraganden anser att en union som präglas av tillväxt, stabilitet och solidaritet endast kan byggas med hjälp av välinformerade och aktiva medborgares engagemang i det europeiska projektet, i såväl utformningen av politiken som i samhälleliga forum.
b) Hanteringen av brister i demokratin och lågt valdeltagande
Det finns ett behov av praktiska lösningar för att få bort klyftan mellan EU-institutionerna och unionsmedborgarna samt ett behov av att lyfta frågan om bristerna i demokratin och om det låga valdeltagandet i europeiska val. Medborgarna måste ha tillgång till lättillgänglig och synlig information om valen till Europaparlamentet och till de politiska partiernas och kandidaternas partiprogram och idéer, och de måste känna till sina valrättigheter. Dessutom bör röstningsförfarandet förenklas. Den centrala frågan om paritet bör också diskuteras under Europaåret 2013 eftersom det är val till Europaparlamentet året därpå.
Föredragandens förslag
Föredraganden föreslår konkreta och praktiska åtgärder för att Europaåret ska bli så verkningsfullt och effektivt som möjligt.
De föreslagna åtgärderna innefattar bland annat:
-Informationskampanjer, utbildningskampanjer och kampanjer för ökad medvetenhet, som ska vara enkel och kostnadsfritt tillgängliga för alla EU-medborgare, och särskilt för utsatta grupper.
-Utvärderingar baserade på kommentarer från och förväntningar hos de EU-medborgare som använder informations- och stödnätverk, portaler och verktyg.
-Utarbetandet av en handlingsplan under tiden fram till Europaåret, i syfte att upptäcka problem och främja lämpliga åtgärder för att lösa dessa. Handlingsplanen bör tas fram i samarbete med alla medlemsstaterna, EU-institutionerna, civilsamhället och diverse intressenter.
-Inrättandet av en särskild styrkommitté/arbetsgrupp inom Europaparlamentet, som ska ägna sig åt ”europeiskt medborgarskap”.
-En alleuropeisk kampanj om unionsmedborgarskap 2013, anordnad av Europaparlamentet i samarbete med de nationella parlamenten.
-Kommissionens antagande av en grönbok i syfte att skapa en ordentlig debatt om aktivt medborgarskap.
-Kommissionens utarbetande av en jämförande handbok som, i syfte att främja allmän förståelse för begreppet unionsmedborgarskap, ska förklara terminologi, syfte och innehåll i begreppet.
Budget
Föredraganden beklagar att budgeten för att genomföra Europaåret är otillräcklig. Europaåret 2011 hade en budget på 11 miljoner euro (om man räknar in förberedelserna under 2010), medan budgeten för Europaåret 2010 uppgick till 27 miljoner euro. Det nuvarande budgetförslaget på en miljon euro för Europaåret 2013 är förhållandevis lågt. Medfinansiering för initiativ tagna av organisationer i civilsamhället saknas i budgetförslaget, vilket innebär att man endast tillåter toppstyrda kommunikationsåtgärder och inte konkreta handlingar. Föredraganden är dock av den bestämda åsikten att ett deltagarorienterat medborgarskap kräver delaktighet från EU-medborgarna. Ett större budgetanslag kommer att göra det möjligt för organisationer i civilsamhället att delta i förberedelserna för Europaåret, och deras deltagande kommer otvivelaktigt att få en multiplikatoreffekt.
Slutkommentarer
Det blir lättare att uppnå målen och genomföra förslagen för Europaåret på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå genom multilateralt partnerskap och utbyte av bästa metoder, information och erfarenhet.
Föredraganden hoppas att Europaåret för medborgarskap inte blir ytterligare ett år av firande, utan i stället början på en process som har som mål att ta fram en ram för att skapa en långsiktig diskussion om begreppet unionsmedborgarskap, och föredraganden föreslår en färdplan som bör ligga till grund för framtida politiska beslut, åtgärder och initiativ som ska genomföras stegvis.
Europaåret för medborgarskap 2013 bör bana väg för det nya programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2014–2020) som stöder åtgärder för att öka medvetenheten och medborgarnas förståelse av EU och dess värden och historia.
2.3.2012
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
Föredragande: Inês Cristina Zuber
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. | (1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier utan någon form av diskriminering. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1a) I artikel 18 i fördraget förbjuds såväl direkt som indirekt diskriminering på grund av nationalitet. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1b) En av förtjänsterna med unionsmedborgarskapet är att det ger medborgarna i de olika medlemsstaterna möjlighet att ta anställning var de vill inom den inre marknaden, och därmed rätt att bo och arbeta i en annan medlemsstat som en grundläggande del av unionsmedborgarskapet som erkänns i fördragen och utgör en av unionens grundläggande friheter. |
Motivering
Fri rörlighet för personer är en rättighet som inte får förvägras medborgare i EU:s medlemsstater. I denna rättighet ingår rätten att arbeta, studera och bo i valfri medlemsstat. Det är därför nödvändigt att skapa de förutsättningar som krävs för att säkerställa fri rörlighet för arbetstagare och deras familjer och därmed förhindra ”social dumpning”. Ingen form av diskriminering i värdlandet kan därför accepteras, utan allas rättigheter måste garanteras, inklusive tillgång till offentliga tjänster och sociala förmåner, liksom fackliga rättigheter.
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 1c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1c) I artikel 45 i fördraget garanteras arbetstagarnas fria rörlighet, som ”ska innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet ska avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor”. |
Motivering
Inget slags diskriminering av arbetstagare ska accepteras i anställningslandet.
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 1d (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1d) Genom att män och kvinnor involveras i samma utsträckning bör Europaåret för medborgarna bidra till att främja lika möjligheter och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, genom att alla blir delaktiga på samma villkor. Det behövs dock en gemensam övergripande lagstiftning mot diskriminering för att undanröja hindren för den fria rörligheten. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.
| (3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Enligt stadgans ingress bygger unionen ”på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet” och sätter ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Dessa rättigheter bör garanteras i samtliga medlemsstater och för alla medborgare utan någon diskriminering på grund av kön, ras, ålder, funktionshinder eller yrkeskvalifikationer och kan i enlighet med fördragen medges tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta på en medlemsstats territorium. |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att se till att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet. | (4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att se till att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet och genom att slå vakt om ett område där mångfalden respekteras och de mest utsatta skyddas. |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 4a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (4a) Arbetstagarnas rörlighet, liksom en kvalitetshöjning inom utbildningen med hjälp av rörlighet för studerande, praktikanter och forskare, utgör en grundpelare i Europa 2020-strategin för ”smart och hållbar tillväxt för alla” som erbjuder en ram för att lösa den ekonomiska krisen genom rörlighet inom unionen. |
Motivering
Principen om rörlighet för arbetstagare och studerande finns inskriven i Europa 2020‑strategins flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”.
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommissionen att göra 2013 till ”Europeiska året för medborgarskap” för att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet och upplysa unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft. | (5) Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommissionen att göra 2013 till ”Europeiska året för medborgarskap” för att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet och upplysa unionsmedborgarna om deras nya rättigheter och friheter, särskilt de nya rättigheter de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft, såsom det europeiska medborgarinitiativet och de individuella rättigheter som anges i stadgan. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 5a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (5a) Genom Lissabonfördragets ikraftträdande fick stadgan och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) primärrättsligt samma status som de fyra grundläggande friheterna. EU bör utnyttja Europaåret för medborgarna (2013) till att informera medborgarna om deras primärrättsligt garanterade grundläggande rättigheter, eftersom dessa står som garanter för en ram som ger säkerhet och skydd åt medborgarna. |
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 5b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (5a) En viktig förutsättning för en ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten när det gäller migrerande arbetstagares rättigheter och vinsterna med rörlighet för både unionens och medlemsstaternas ekonomier är att arbetstagare, deras familjemedlemmar och andra berörda parter blir mer medvetna om sina rättigheter och möjligheter och om de redskap som står dem till buds för att utnyttja den fria rörligheten. |
Motivering
Den information som medborgarna nu har att tillgå beträffande sina medborgerliga och sociala rättigheter och sina rättigheter som arbetstagare är otillräcklig, och detta reser betydande hinder för den fria rörligheten för arbetstagare inom EU. För att inte medborgare som flyttar till en annan medlemsstat ska utnyttjas av sina arbetsgivare måste de få ordentlig information om sina rättigheter.
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Genom Maastrichtfördraget från 1992 infördes begreppet unionsmedborgarskap, vilket gav varje unionsmedborgare den grundläggande rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionen. Genom Amsterdamfördraget från 1997 stärktes de rättigheter som hör till unionsmedborgarskapet ytterligare. |
Motivering
En EU-medborgares främsta rättighet är rätten att resa, arbeta och bo var som helst i unionen. Denna rätt inskrevs i Maastrichtfördragets kapitel om medborgarskap, och genom Amsterdamfördraget infördes ett förfarande för åtgärder mot ett EU-land som kränker sina medborgares grundläggande rättigheter.
Ändringsförslag 13
Förslag till beslut
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom är fri rörlighet antingen en förutsättning för – och kan stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. | (7) I synnerhet har den fria rörligheten och arbetstagarnas rörlighet i viss mån hjälpt till att mildra konsekvenserna för arbetsmarknaden av förändringar inom industrin, nya arbetsmönster och demografiska förändringar. Fri rörlighet är en förutsättning för – och kan dessutom stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster, rättigheter som passagerare eller turist eller rätten till fri rörlighet utan någon diskriminering på grund av nationalitet av arbetstagare från medlemsstaterna vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor, så att migrerande medborgare behandlas likvärdigt och inte utnyttjas som billig arbetskraft. Att underlätta den fria rörligheten kan stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter, men arbetstagarnas rörlighet bör kombineras med ett skydd av deras sociala trygghet och fackliga rättigheter och får inte ses av arbetsgivare som ett tillfälle att sänka lönerna, dra ner på den sociala tryggheten eller rent allmänt försämra arbetsvillkoren. |
Ändringsförslag 14
Förslag till beslut
Skäl 7a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (7a) För att öka unionsmedborgarnas rörlighet och främja en allmän känsla av samhörighet är det av yttersta vikt att man stärker instrument för rörlighet, som det europeiska programmet för livslångt lärande eller flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”, och bättre upplyser alla medborgare om att dessa instrument finns och om hur de fungerar. Missgynnade grupper som har det svårare att få tillgång till rörlighet inom unionen, såsom lågutbildade, äldre eller funktionshindrade personer, bör få specifikt stöd och bli föremål för särskilda initiativ inom ramen för Europaåret. |
Ändringsförslag 15
Förslag till beslut
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag.
| (8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt och utan någon form av diskriminering röra sig, uppehålla sig, arbeta och studera inom medlemsstaternas territorier som en till unionsmedborgarskapet hörande central individuell rättighet, grundläggande frihet och möjlighet att avancera yrkesmässigt. Den belyser och främjar en bättre förståelse av de positiva aspekterna av integration och inkludering i Europa och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater och arbetar, studerar eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag och till att stärka sammanhållningen och samhörigheten. |
Ändringsförslag 16
Förslag till beslut
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder vid resor och boende i andra länder i unionen. | (9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten, och trots de unionsprogram som införts för att främja fri rörlighet för arbetstagare och rörlighet i arbetslivet, kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder och stöter ofta på svårigheter betingade av deras nationalitet, etniska ursprung, sociala ställning, civilstånd – såsom rättigheterna för internationella par – eller medborgarskap samt samordning av socialförsäkringar eller tillgång till offentliga tjänster, till följd av rättsliga och administrativa åtgärder som vissa medlemsstater har infört och som strider mot unionsreglerna eller tolkas på ett sätt som står i motsättning till unionsrätten med avseende på boende och arbete i andra länder i unionen. Ett sådant hinder är också bristande tillgång till information om deras rättigheter och de förfaranden som ska tillämpas. Huvudmålen för Europaåret för medborgarna bör vara att förbättra medborgarnas verkliga utövande av sina rättigheter och att undanröja de praktiska hindren. |
Ändringsförslag 17
Förslag till beslut
Skäl 9a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9a) För att en verklig fri rörlighet, likabehandling och rörlighet inom EU‑27 ska uppnås kommer det att krävas ökade insatser för att de nya medlemsstaterna och deras invånare ska omfattas av begreppet medborgarskapsrättigheter. Medlemsstaterna bör också undanröja alla befintliga administrativa och rättsliga hinder som bygger på felaktiga tolkningar. En särskild insats bör göras till stöd för lågkvalificerade arbetstagare och arbetstagare med särskilda behov på grund av ett funktionshinder i deras strävan efter rörlighet i arbetslivet, arbetsutbyten och yrkesutbildning. Värdmedlemsstaten bör vidta understödjande åtgärder för att göra det möjligt för dessa arbetstagare att utöva sina sociala rättigheter (som tillgång till social trygghet, hälso- och sjukvård samt utbildningsinstitutioner) och sin rösträtt (i t.ex. lokala och fackliga val.). Detta kommer att främja den sociala sammanhållningen och innebära att nationella system för arbetsmarknadsrelationer samt kollektivavtal respekteras och inte ifrågasätts. |
Ändringsförslag 18
Förslag till beslut
Skäl 9b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9b) I många sektorer håller de gränsöverskridande arbetsmarknadernas betydelse på att öka. De flesta av de involverade gränsarbetarna har dock mycket begränsade kunskaper om de regler och föreskrifter som gäller för deras arbete eller arbetsplats, bland annat om arbetsrätt, arbetsvillkor och social trygghet. Det är viktigt att ge rörliga arbetstagare riktig information om deras arbetsrelaterade och sociala rättigheter. |
Ändringsförslag 19
Förslag till beslut
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) I rapporten om EU-medborgarskapet 2010, Att undanröja hindren för EU‑medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hindren som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen beskriver 25 konkreta åtgärder mot hindren. Ett av hindren ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i den här rapporten att unionsmedborgarna hindras från att utöva sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet. | (10) I rapporten om EU-medborgarskapet 2010, Att undanröja hindren för EU‑medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hindren som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen beskriver 25 konkreta åtgärder mot hindren. Ett av dessa hinder var avsaknaden av garantier på plats (medborgarnas rättigheter verkställs med andra ord inte fullt ut av medlemsstaterna). Ett annat hinder ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i den här rapporten att unionsmedborgarna hindras från att utöva sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet. |
Ändringsförslag 20
Förslag till beslut
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Eftersom rätten till fri rörlighet avsevärt förbättrar enskildas liv har det avgörande betydelse att information om att denna rätt existerar och hur man utövar den finns tillgänglig så vitt som möjligt. Eftersom alla unionsmedborgare kan tänkas utöva denna rätt bör informationssatsningar genomföras i hela unionen. | (11) Eftersom rätten till fri rörlighet kan underlätta rörligheten på många olika sätt är det mycket viktigt att information om att denna rätt existerar och hur man utövar den finns tillgänglig så vitt som möjligt. Informationen bör därför finnas lätt tillgänglig på unionens alla officiella språk samt för personer med funktionshinder. Informationssatsningar bör genomföras i hela unionen, så att alla som kan tänkas utöva denna rätt får information om sina rättigheter. |
Ändringsförslag 21
Förslag till beslut
Skäl 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) För att unionsmedborgarna ska kunna fatta välunderbyggda beslut om utövandet av sin rätt till fri rörlighet räcker det inte med att informera dem enbart om rätten till fri rörlighet, utan det har också stor betydelse att unionsmedborgarna är tillräckligt informerade om de andra i unionslagstiftningen stadfästa rättigheter de åtnjuter i situationer som berör mer än en medlemsstat. Informationen gör det också möjligt för dem att till fullo utnyttja dessa rättigheter om de bestämmer sig för att utnyttja sin rätt till fri rörlighet. | (12) För att unionsmedborgarna ska kunna fatta välunderbyggda beslut om utövandet av sin rätt till fri rörlighet räcker det inte med att informera dem enbart om rätten till fri rörlighet, utan det har också stor betydelse att unionsmedborgarna är tillräckligt informerade om de andra i unionslagstiftningen stadfästa rättigheter de åtnjuter i situationer som berör mer än en medlemsstat. Adekvat information och ökad medvetenhet om fördelarna med rörlighet skulle på motsvarande sätt kunna vara avgörande i försöken att hejda kompetensflykten från unionen. Informationen gör det också möjligt för dem att till fullo utnyttja dessa rättigheter om de bestämmer sig för att utnyttja sin rätt till fri rörlighet. |
Ändringsförslag 22
Förslag till beslut
Skäl 12a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (12a) Alla befintliga webbplatser som kommissionen inrättat för att informera medborgarna bör förenklas och göras mer begripliga i syfte att underlätta rörligheten för alla arbetstagare, oavsett kvalifikationer. |
Ändringsförslag 23
Förslag till beslut
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. | (13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras proaktivt om sina rättigheter att anställas på samma villkor som medborgare i det land där de söker arbete, utan ytterligare krav. De bör också informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter eller individuellt intjänade rättigheter när de flyttar eller arbetar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. Unionsrätten ger också unionsmedborgarna rätt till fri rörlighet utan någon diskriminering på grund av nationalitet av arbetstagare från medlemsstaterna vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor, utan att de behöver ansöka om arbetstillstånd, liksom vad gäller skatteförmåner. När en unionsmedborgare arbetar i en annan medlemsstat har hans eller hennes familjemedlemmar dessutom rätt att uppehålla sig och arbeta i den medlemsstaten, oavsett nationalitet. Barn till arbetstagare som utövar rätten till fri rörlighet har rätt till utbildning. För att uppnå målen om bättre information och ökad medvetenhet är det nödvändigt att mobilisera alla involverade organisationer samt arbetsmarknadens parter. |
Ändringsförslag 24
Förslag till beslut
Skäl 13a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13a) Särskilda åtgärder skulle kunna genomföras för att öka medvetenheten om unionsmedborgarnas rättigheter att frivilligarbeta, studera och praktisera i en annan medlemsstat eller delta i unionens utbytesprogram för utbildning som Erasmus, Leonardo eller Erasmus för unga företagare. Unionsmedborgarna bör också informeras om sina nyförvärvade möjligheter till erkännande av kvalifikationer via nationella och europeiska ramar för kvalifikationer. Detta främjar den personliga utvecklingen och ökar unionsmedborgarnas utsikter och möjligheter till rörlighet både inom utbildning och på arbetsmarknaden. Samtidigt är otillräckliga kunskaper i främmande språk (särskilt bland vuxna) fortfarande ett stort hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. Undervisning i främmande språk bör därför aktivt främjas på EU-nivå. |
Ändringsförslag 25
Förslag till beslut
Skäl 13b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13b) Unionsmedborgarna bör också informeras om det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, Eures, med avseende på arbetskraftens rörlighet inom unionen, särskilt i gränsregioner, och om hur detta nätverk bidrar till att främja rörligheten på arbetsmarknaden i EU genom att ge alla medborgare som vill arbeta i en annan medlemsstat, inklusive funktionshindrade, information om lediga tjänster, om rättigheter och skyldigheter vid migration, om möjligheter till utbildning och yrkesutbildning samt om arbets- och levnadsvillkor. |
Motivering
Fri rörlighet för personer är en rättighet som inte får förvägras medborgarna i EU:s medlemsstater. I denna rättighet ingår rätten att arbeta, studera och bo i valfri medlemsstat. Eures-nätverket skulle kunna utgöra en länk för att förmedla information om anställningsrättigheter och arbetstillfällen i andra medlemsstater.
Ändringsförslag 26
Förslag till beslut
Skäl 13c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13c) Rätten till fri rörlighet förutsätter dels att strategierna för livslångt lärande och yrkesutbildning anpassas på unionsnivå efter utvecklingen på arbetsmarknaderna, dels att det tillhandahålls överförbara färdigheter som har en bredare täckning i fråga om geografiskt område och kunskaper, i syfte att matcha dem mot utbudet av arbetstillfällen. I detta sammanhang bör man uppmuntra satsningar på formell och informell utbildning, yrkesutbildning, utbyten av arbetslivserfarenheter samt samordnade åtgärder, i syfte att påskynda processen för rörlighet på arbetsmarknaden. |
Ändringsförslag 27
Förslag till beslut
Skäl 13d (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13d) Det bör betonas att åtgärder till stöd för rörlighet främst har fokuserat på medborgare med utbildningskvalifikationer. Det är därför dags för EU att öppna upp möjligheterna till rörlighet för de minst kvalificerade arbetstagarna och arbetstagare med funktionshinder genom att inrätta nya utbytesprogram och tydligt strukturerade och användarvänliga webbplatser. |
Ändringsförslag 28
Förslag till beslut
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Samtidigt bör medborgarna också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i Europeiska unionen och om sina rättigheter som konsumenter i situationer där mer än ett land berörs. Om de litar på att deras konsumenträttigheter skyddas i praktiken kommer de att bidra i högre grad till att potentialen på en alleuropeisk marknad för varor och tjänster tas till vara och dessutom kommer de att dra bättre fördel av den. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela EU, särskilt när det gäller hot och risker de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka medborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, så att de fullt ut kan utnyttja trygg, god vård i andra europeiska länder. | (14) Samtidigt bör medborgarna också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i Europeiska unionen och om sina rättigheter som konsumenter i situationer där mer än ett land berörs. Om de litar på att deras konsumenträttigheter får högsta möjliga skydd kommer de att bidra i högre grad till att potentialen på en alleuropeisk marknad för varor och tjänster tas till vara och dessutom kommer de att dra bättre fördel av den. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela EU, särskilt när det gäller hot och risker de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka medborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, så att de fullt ut kan utnyttja trygg, god vård i andra europeiska länder. |
Ändringsförslag 29
Förslag till beslut
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Medvetenhet om den rösträtt och valbarhet som unionsmedborgare åtnjuter har grundläggande betydelse på detta område. Unionsmedborgarna bör vara fullständigt medvetna om sin rätt att rösta och kandidera till kommunalval och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta. Samtidigt kan politisk delaktighet bidra till integrationen av unionsmedborgarna i den medlemsstat där de valt att bosätta sig. | (15) Medvetenhet om den rösträtt och valbarhet som unionsmedborgare åtnjuter har grundläggande betydelse på detta område. Unionsmedborgarna bör vara fullständigt medvetna om sin rätt att rösta och kandidera till kommunalval och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta. Medborgarna bör också få god information om sina möjligheter att ta aktiv del i utformningen av EU:s politik (oavsett om de är organiserade i politiska partier, föreningar, icke-statliga organisationer eller medborgarinitiativ). Samtidigt kan politisk delaktighet bidra till integrationen av unionsmedborgarna i den medlemsstat där de valt att bosätta sig. |
Ändringsförslag 30
Förslag till beslut
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet. | (17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet, liksom till att stärka solidariteten inom Europa, den europeiska identiteten och medvetenheten om det europeiska värdesystemet. |
Ändringsförslag 31
Förslag till beslut
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Under 2013 infaller tjugoårsdagen av införandet av unionsmedborgarskapet genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993. Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom uppföljningen av rapporten om EU‑medborgarskapet och av en handlingsplan för undanröjande av de sista hindren för EU-medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter. Detta Europaår kommer att fästa uppmärksamheten på unionsmedborgarskapet och dess påtagliga fördelar för enskilda, bland annat genom att visa hur unionens politik får konkreta effekter i medborgarnas vardag genom att undanröja hinder för deras åtnjutande av rättigheterna. | (18) Under 2013 infaller tjugoårsdagen av införandet av unionsmedborgarskapet genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993. Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom uppföljningen av rapporten om EU‑medborgarskapet och av en handlingsplan för undanröjande av de sista hindren för EU-medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter. Detta Europaår kommer att fästa uppmärksamheten på unionsmedborgarskapet och dess påtagliga fördelar för enskilda, bland annat genom att visa hur unionens politik får konkreta effekter i medborgarnas vardag genom att undanröja hinder för deras åtnjutande av rättigheterna. Fullbordandet av den inre marknaden, liksom ett aktivt och korrekt genomförande av unionsrätten på alla områden som rör rätten till fri rörlighet, med beaktande av den sociala dimensionen och effekterna på arbetsmarknaden, är nödvändigt för att öka unionsmedborgarnas rörlighet. |
Ändringsförslag 32
Förslag till beslut
Skäl 18a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (18a) Unionsmedborgarna i de nya medlemsstaterna berörs fortfarande delvis av övergångsbestämmelser om rätten att fritt arbeta och uppehålla sig i en annan medlemsstat. De positiva erfarenheterna från länder som inte tillämpat övergångsperioder visar att den fria rörligheten för arbetstagare inom unionen inte har några negativa effekter på arbetsmarknaden eller lönerna. |
Ändringsförslag 33
Förslag till beslut
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Att göra medborgarna mer medvetna om sina rättigheter, inbegripet rösträtt och valbarhet i den medlemsstat där de är bosatta, är också betydelsefullt inför valet till Europaparlamentet 2014. Informationens genomslag bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av andra unionsinstitutioner, särskilt Europaparlamentet, och medlemsstaterna inför detta val. | (19) Att göra medborgarna mer medvetna om sina rättigheter, inbegripet rösträtt och valbarhet i den medlemsstat där de är bosatta, är också betydelsefullt inför valet till Europaparlamentet 2014. Informationens genomslag bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av andra unionsinstitutioner, särskilt Europaparlamentet, och medlemsstaterna inför detta val. En omfattande och effektiv rapportering om EU-frågor av offentligägd tv/radio eller leverantörer av internettjänster i samtliga medlemsstater och ett större mediesamarbete (som t.ex. Euronews) skulle framgångsrikt stärka informationsflödet till medborgarna. |
Ändringsförslag 34
Förslag till beslut
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder nationella åtgärder på detta område, i enlighet med det politiska uttalandet Samarbete för kommunikation om Europa som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008. | (22) Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna, som fullt ut bör fullgöra sina skyldigheter och visa att de är medvetna om sitt ansvar för vårt gemensamma EU. Detta omfattar ett intensivt flöde av åtföljande information och riktad rapportering om EU‑institutionernas verksamhet. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder nationella åtgärder på detta område, i enlighet med det politiska uttalandet Samarbete för kommunikation om Europa som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008. |
Ändringsförslag 35
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig samt studera och arbeta i Europeiska unionen och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i den demokratiska processen och den demokratiska opinionsbildningen i unionen.
|
Ändringsförslag 36
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och politiska insatser när de bor i en annan medlemsstat, och att uppmuntra deras aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik och frågor. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och politiska insatser när de bor och arbetar i en annan medlemsstat, och om hur de kan utöva sina rättigheter i praktiken, och att uppmuntra deras aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik, frågor och politiska processer. |
Ändringsförslag 37
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka medborgarnas medvetenhet om riskerna med olagligt arbete och om fördelarna med laglig anställning i fråga om beskattning, social trygghet, yrkesutbildning, medborgarskap, bostäder, familjeåterförening, skolgång för barnen och tillgång till lärlingsutbildningar via befintliga instrument (t.ex. Eures). |
Ändringsförslag 38
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. | – Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter och medlemsstaternas tillämpning av den, som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, utan diskriminering på grund av nationalitet eller etniskt ursprung och som en grundläggande frihet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, den sociala integrationen, sysselsättningen, utbildning av god kvalitet samt förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. |
Ändringsförslag 39
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att främja verksamhet som syftar till att bekämpa diskriminering på grund av nationalitet och på så sätt besegra de fördomar som påverkar medborgarnas rätt till fri rörlighet och deras rätt att arbeta och bo i en annan medlemsstat. |
Motivering
Den information som medborgarna nu har att tillgå beträffande sina medborgerliga och sociala rättigheter och sina rättigheter som arbetstagare är otillräcklig, och detta reser betydande hinder för den fria rörligheten för arbetstagare inom EU. För att inte medborgare som flyttar till en annan medlemsstat ska utnyttjas av sina arbetsgivare måste de få ordentlig information om sina rättigheter.
Ändringsförslag 40
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt -1 (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| -1. Under 2012 ska kommissionen anordna en unionsomfattande tävling som avser utformning av en logotyp för Europaåret. |
Ändringsförslag 41
Förslag till beslut
Artikel 3 – stycke 1 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper. | – Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer, med ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter, som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper, med likabehandling och utan diskriminering av i synnerhet de mest utsatta och missgynnade grupperna. |
Ändringsförslag 42
Förslag till beslut
Artikel 3 – stycke 1 – strecksats 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer. | – Utbyte av information, erfarenheter (både positiva och negativa) och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer. |
Ändringsförslag 43
Förslag till beslut
Artikel 3 – stycke 1 – strecksats 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Konferenser och evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra och uppehålla sig och mer allmänt medborgarnas rättigheter i egenskap av unionsmedborgare. | – Konferenser och evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av, fördelarna med och hindren för utövandet av rätten att fritt röra och uppehålla sig och mer allmänt medborgarnas rättigheter i egenskap av unionsmedborgare. |
Ändringsförslag 44
Förslag till beslut
Artikel 3 – stycke 1 – strecksats 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. | – Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt, Ditt Europa och webbportalen för Eures som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter och valmöjligheter, omfattande information om arbetstagarnas och deras familjers rättigheter i det berörda anställningslandet, liksom initiativ som ”Unga på väg”, med hjälp av en ökad användning av digitala kommunikationsmedel och sociala nätverk. |
Ändringsförslag 45
Förslag till beslut
Artikel 3 – stycke 1 – strecksats 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Framhållande av medborgarinitiativets betydelse, ett verktyg som gör det möjligt för medborgarna att direkt engagera sig i utformningen av unionens politik. |
Ändringsförslag 46
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Stark uppmuntran till en omfattande och objektiv rapportering i medlemsstaterna om EU-institutionernas verksamhet. |
Ändringsförslag 47
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Bättre information till medborgarna om rätten att göra framställningar till Europaparlamentet och rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen. |
Ändringsförslag 48
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Informationskampanjer som höjer profilen för Europaparlamentets utskott för framställningar och Europeiska ombudsmannen. |
Ändringsförslag 49
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6e (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Modernisering av Eures webbplats för att göra den mer användarvänlig och förbättra den regelbundna uppdateringen av den samt en informationskampanj för att öka dess synlighet. |
Ändringsförslag 50
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6f (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Informationskampanjer som innebär en ökning av synligheten för, tillgängligheten till och flerspråkigheten på Narics webbplats rörande erkännandet av examensbevis och kvalifikationer. |
Ändringsförslag 51
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. När kommissionen och medlemsstaterna genomför de initiativ som avses i artikel 3.1 ska de se till att företrädare för det civila samhället, såsom arbetsmarknadens parter, aktivt deltar. |
Ändringsförslag 52
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Kommissionen och medlemsstaterna får slå fast att andra åtgärder bidrar till Europaårets mål och tillåta att Europaårets namn används i främjandet av dessa åtgärder, under förutsättning att de bidrar till de mål som anges i artikel 2. | 3. Kommissionen och medlemsstaterna ska identifiera ytterligare åtgärder som bidrar till Europaårets mål och tillåta att Europaårets namn används i främjandet av dessa åtgärder, under förutsättning att de bidrar till de mål som anges i artikel 2. |
Ändringsförslag 53
Förslag till beslut
Artikel 4 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska också samarbeta nära med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. | Kommissionen ska också samarbeta nära med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och arbetsmarknadens parter. |
Ändringsförslag 54
Förslag till beslut
Artikel 4 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer eller organ verksamma inom skyddet av medborgerliga rättigheter och berörda parter för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. | Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer eller organ verksamma inom skyddet av medborgerliga rättigheter och berörda parter för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. För detta ändamål ska kommissionen samarbeta nära med organisationer och medborgare i det civila samhället. |
| Kommissionen ska också samarbeta nära med organisationer som företräder särskilda målgrupper, som funktionshindrade, utsatta grupper, tredjelandsmedborgare, romer eller medborgare i kandidatländer. |
Ändringsförslag 55
Förslag till beslut
Artikel 5a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 5a |
| Kommissionen och rådet ska se till att Europaåret får tillräckliga budgetanslag för att det ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt tillsammans med den verksamhet som krävs i detta sammanhang, så att målen med det uppnås. |
Ändringsförslag 56
Förslag till beslut
Artikel 8 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Senast den 31 december 2014 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som detta beslut avser. | Senast den 31 december 2014 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som detta beslut avser, som en utgångspunkt för EU:s framtida politik, åtgärder och insatser på området. På grundval av erfarenheterna från Europaåret ska rapporten även innehålla idéer och förslag om hur medborgarna ska kunna informeras bättre om sina rättigheter, även efter Europaårets slut. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Europaåret för medborgarna (2013) | |||
Referensnummer | COM(2011)0489 – C7-0217/2011 – 2011/0217(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 13.9.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | EMPL 13.9.2011 |
|
|
|
Föredragande Utnämning | Inês Cristina Zuber 15.9.2011 |
|
|
|
Tidigare föredragande | Ilda Figueiredo |
|
|
|
Behandling i utskott | 5.12.2011 | 25.1.2012 | 29.2.2012 |
|
Antagande | 1.3.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 38 2 2 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Emer Costello, Andrea Cozzolino, Frédéric Daerden, Karima Delli, Sari Essayah, Richard Falbr, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Konstantinos Poupakis, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Andrea Zanoni, Inês Cristina Zuber | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Georges Bach, Malika Benarab-Attou, Kinga Göncz, Jan Kozłowski, Svetoslav Hristov Malinov, Ramona Nicole Mănescu, Gabriele Zimmer | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Phil Bennion, Silvia-Adriana Ţicău | |||
1.3.2012
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 ) – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
Föredragande: Marie-Christine Vergiat
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. | (1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till, och inte ersättning av, det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1a) Medborgarna och deras representativa sammanslutningar står i centrum för unionens arbetssätt, såsom anges i artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen, där vikten av alla aspekter av deltagandedemokrati betonas. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1b) Unionsmedborgarskapets grundläggande rättigheter hänger också samman med den europeiska dimensionen i utbildningen, särskilt genom att främja flerspråkighet och rörlighet hos studenter, lärare samt personer i yrkesutbildning och deras utbildare, såsom anges i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 1c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1c) Unionen bör i sina medborgares intresse i alla åtgärder som den inför beakta den kulturella dimensionen, i syfte att uppmuntra till ömsesidig respekt mellan kulturerna, främja mångfald, skydda det gemensamma kulturarvet och förbättra kunskaperna om de europeiska folkens historia, såsom anges i artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapets ställning, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att en ny rättighet infördes, nämligen medborgarinitiativet enligt vilket en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. | (2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapets ställning, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att en ny rättighet infördes, nämligen medborgarinitiativet enligt vilket minst en miljon behöriga undertecknare som kommer från minst en fjärdedel av alla medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. | (3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, och, i artikel 41, rätten att kunna vända sig till unionens institutioner på något av fördragens språk och att få svar på samma språk. |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 3a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3a) I ingressen i stadgan fastställs att Europeiska unionen grundar sig på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet, som är grundläggande för att kunna utöva medborgarskap. Unionen bör också bidra till att dessa gemensamma värden bevaras och utvecklas, samtidigt som mångfalden av kulturer och traditioner bland Europas folk beaktas, och till att upprätthålla yttrande- och informationsfrihet, rätt till utbildning, frihet för konsten och vetenskapen och akademisk frihet. |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 3b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3b) I Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005 (konventionen) stadgas att den kulturella mångfalden spelar en viktig roll när det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för att bevara den sociala sammanhållningen. Enligt artikel 10 i konventionen ska medlemsstaterna och unionen främja och utveckla förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar, bland annat genom utbildningsprogram och program för att höja allmänhetens medvetenhet. |
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 4a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (4a) Europarådet har sedan det inrättades spelat en ledande roll på utbildnings- och kulturområdet genom att främja och skapa europeiska kulturnätverk, interkulturell dialog och genom att främja språklig mångfald. Unionen bör därför frambringa synergieffekter med Europarådets arbete på detta område, och i samband med Europaåret för medborgarna 2013 bör särskilt de rekommendationer främjas som Europarådet utfärdade i maj 2010 i sin stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och utbildning om de mänskliga rättigheterna. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Sedan Maastrichtfördraget, i vilket det anges vilken roll unionen kan spela på området för utbildnings-, kultur- och ungdomspolitik, har det huvudsakliga syftet med de program kommissionen inrättat varit att uppmuntra till möten och utbyte mellan de medborgare som är bosatta inom unionen och att främja dialog samt ömsesidig förståelse och respekt. Dessa program bör i samband med Europaåret ägnas större uppmärksamhet så att unionsmedborgarskapets kulturella och utbildningsmässiga aspekter beaktas. |
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 6b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6b) Utbildning spelar, under förutsättning att den finns tillgänglig för alla, en framträdande roll för att utbilda de kommande medborgarna, genom att göra det möjligt för dem att uppnå en god allmänbildning, i vilken det ska ingå kunskaper om den europeiska integrationen liksom om de europeiska folkens historia och kultur. Medborgarutbildning är ur denna synvinkel avgörande för att var och en fullt ut ska kunna delta i det demokratiska, sociala och kulturella livet och känna sig som verklig unionsmedborgare från så tidig ålder som möjligt. |
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 6c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6c) Icke-formell liksom formell utbildning spelar en avgörande roll både vid undervisning om och för utövande av medborgarskap, eftersom den främjar var och ens möjligheter till självbestämmande, solidaritet och ömsesidig förståelse och stärker den sociala sammanhållningen. Detta Europaår bör därför ses som en fortsättning på Europaåret för frivilligarbete 2011. I detta sammanhang är det viktigt att uppmuntra till erkännande av de frivilligarbetandes engagemang, att bekräfta de färdigheter och kunskaper som uppnåtts på området och att undanröja hinder i samband med gränsöverskridande verksamhet, inbegripet hinder som hänger samman med tredjeländer och deras medborgare, särskilt de som är bosatta inom unionen. Det är även viktigt att uppnå erkännande av en stadga för europeiska föreningar, vilket bland annat skulle kunna underlätta utveckling av gränsöverskridande projekt. |
Ändringsförslag 13
Förslag till beslut
Skäl 6d (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6d) Utövande av medborgarskap bygger på att de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna kan utövas fullt ut och obehindrat, och det krävs också ett erkännande av den kulturella mångfalden och av utveckling av kulturaktiviteter i vilka alla befolkningsgrupper kan delta, inbegripet de mest utsatta grupperna (såsom personer med funktionshinder, personer med invandrarbakgrund och personer som är socioekonomiskt missgynnade). |
Ändringsförslag 14
Förslag till beslut
Skäl 6e (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6e) Tankefrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet liksom mångfald och oberoende bland medierna är avgörande principer för utövande av medborgarskap. Unionsinstitutionernas kommunikationsstrategier, särskilt kommissionens, bör i större utsträckning ta hänsyn till behovet att informera och att förstås av så många människor som möjligt. Kommissionen bör, för att hjälpa medborgarna att bättre förstå EU‑politikens effekter på den nationella och lokala politiken och för att medborgarna bättre ska kunna tillägna sig denna politik, upprätta närmare förbindelser med företrädare för de lokala, regionala och nationella myndigheterna, unionsinstitutionernas informationskontor i medlemsstaterna samt företrädare för det civila samhället och för medierna, inbegripet lokala och regionala medier. |
Ändringsförslag 15
Förslag till beslut
Skäl 6f (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6f) Europaparlamentet har sedan 1979, då de första direkta valen ägde rum, handlat som ett direkt gränssnitt mellan medborgarna och unionen. Europaparlamentets ledamöter har spelat en avgörande roll för att informera om de rättigheter och fördelar som följer av unionsmedborgarskapet och för att föra fram medborgarnas intressen vid utformningen av politiken. |
Ändringsförslag 16
Förslag till beslut
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom är fri rörlighet antingen en förutsättning för – och kan stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. | (7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet, stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft samt, på lång sikt, stödja forskning och innovation i unionen. Dessutom är fri rörlighet antingen en förutsättning för – och kan stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. På detta sätt förbättras dessutom den sociala och kulturella kompetensen och språkbarriären mellan människor minskas. |
Ändringsförslag 17
Förslag till beslut
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag. | (8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. För att dessa rättigheter ska kunna utnyttjas bör det emellertid, särskilt i gränsregionerna, inrättas fler informationskontor, försedda med tillhörande översiktliga och lättillgängliga webbplatser. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag. |
Ändringsförslag 18
Förslag till beslut
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder vid resor och boende i andra länder i unionen. | (9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder vid boende, arbete och studier i andra länder i unionen. Detta förekommer framför allt i regioner nära de inre gränserna. I detta sammanhang ligger bostadsorten och arbetsplatsen ofta inte i samma medlemsstat. För att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen måste informationen om de ”gränsöverskridande arbetstillfällena” därför göras tydligare och mer lättillgänglig. Det är också absolut nödvändigt att underlätta tillgången vid rekrytering av yrkeskunnig arbetskraft, genom att informationsutbytet mellan medlemsstaterna sker regelbundet och på ett sätt som är lättare att förstå för den arbetssökande. |
Ändringsförslag 19
Förslag till beslut
Skäl 9a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9a) Studenternas och forskarnas rörlighet har uppmuntrats på ett kraftfullt sätt, bland annat tack vare programmet för livslångt lärande. Det återstår dock svåra hinder mot rörligheten, särskilt på området för de sociala rättigheterna, finansiella resurserna och sociokulturella stereotyper, och arbetet med att ömsesidigt erkänna examensbevis och kvalifikationer är långt ifrån färdigt. |
Ändringsförslag 20
Förslag till beslut
Skäl 9b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9b) Fri rörlighet för kulturarbetare, däribland konstnärer, spelar en avgörande roll för att olika kulturella uttryck ska kunna upptäckas och förstås och respekteras av andra. Utövande av denna frihet bör underlättas rent allmänt, exempelvis genom att man inrättar tillfälliga förfaranden och arbetar för erkännande av en stadga för konstnärer på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 21
Förslag till beslut
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Eftersom rätten till fri rörlighet avsevärt förbättrar enskildas liv har det avgörande betydelse att information om att denna rätt existerar och hur man utövar den finns tillgänglig så vitt som möjligt. Eftersom alla unionsmedborgare kan tänkas utöva denna rätt bör informationssatsningar genomföras i hela unionen. | (11) Eftersom rätten till fri rörlighet avsevärt förbättrar enskildas liv har det avgörande betydelse att lättillgänglig och överblickbar information om att denna rätt existerar och hur man utövar den finns tillgänglig så vitt som möjligt. Eftersom alla unionsmedborgare kan tänkas utöva denna rätt bör informationssatsningar genomföras i hela unionen. |
Ändringsförslag 22
Förslag till beslut
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Medvetenhet om den rösträtt och valbarhet som unionsmedborgare åtnjuter har grundläggande betydelse på detta område. Unionsmedborgarna bör vara fullständigt medvetna om sin rätt att rösta och kandidera till kommunalval och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta. Samtidigt kan politisk delaktighet bidra till integrationen av unionsmedborgarna i den medlemsstat där de valt att bosätta sig. | (15) Medvetenhet om den rösträtt och valbarhet som unionsmedborgare åtnjuter har grundläggande betydelse på detta område. Unionsmedborgarna bör vara fullständigt medvetna om sin rätt att rösta och kandidera till kommunalval och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta. De bör redan från barnsben undervisas i Europas och dess folks historia liksom om unionsinstitutionerna, så att de fullt ut kan spela sin roll i europeiska processer som bygger på deltagande. Samtidigt kan politisk delaktighet bidra till integrationen av unionsmedborgarna i den medlemsstat där de valt att bosätta sig. |
Ändringsförslag 23
Förslag till beslut
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Att öka medborgarnas medvetenhet om fördelarna med dessa rättigheter, både för dem personligen och för samhället, kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen. | (16) Att öka medborgarnas medvetenhet om fördelarna med dessa rättigheter, både för dem personligen och för samhället, kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen och till en starkare känsla för deras gemensamma kulturarv som sammanbindande faktor. |
Ändringsförslag 24
Förslag till beslut
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet. | (17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och att kartlägga hinder för det effektiva utövandet av dessa rättigheter, och därigenom särskilt bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet genom att garantera deltagande av företrädare för det civila samhället. Särskilda insatser bör göras för att ungdomar, studenter, lärare, kulturarbetare och medier ska bli delaktiga, med tanke på den breda allmänhet de kan nå. |
Ändringsförslag 25
Förslag till beslut
Skäl 18
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(18) Under 2013 infaller tjugoårsdagen av införandet av unionsmedborgarskapet genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993. Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom uppföljningen av rapporten om EU‑medborgarskapet och av en handlingsplan för undanröjande av de sista hindren för EU-medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter. Detta Europaår kommer att fästa uppmärksamheten på unionsmedborgarskapet och dess påtagliga fördelar för enskilda, bland annat genom att visa hur unionens politik får konkreta effekter i medborgarnas vardag genom att undanröja hinder för deras åtnjutande av rättigheterna. | (18) Under 2013 infaller tjugoårsdagen av införandet av unionsmedborgarskapet genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993. Europaåret för medborgarna kommer att uppmärksammas genom uppföljningen av rapporten om EU‑medborgarskapet och av en handlingsplan för undanröjande av de sista hindren för EU-medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter. Detta Europaår kommer att fästa uppmärksamheten på unionsmedborgarskapet och dess påtagliga fördelar för enskilda, bland annat genom att visa hur unionens politik får konkreta effekter i medborgarnas vardag genom att undanröja hinder för deras åtnjutande av rättigheterna och genom att upprätthålla en öppen, översiktlig och regelbunden dialog med civilsamhällets organisationer, och därigenom uppmuntra människor att delta i det offentliga livet och beslutsfattandet, samtidigt som man betonar de centrala värderingar som Europas medborgare delar. |
Ändringsförslag 26
Förslag till beslut
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) I samband med Europaåret bör man använda befintliga verktyg för delaktighet och de rättigheter som anges i artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen för att uppmuntra medborgarnas delaktighet i genomförandet av handlingsplanen från 2013 för avlägsnande av hinder för åtnjutande av medborgarnas rättigheter, och mer allmänt för att utforma EU-insatser som ger rättigheterna genomslag i praktiken. Det europeiska civilsamhällets organisationer bör ha en central roll i detta avseende. | (21) I samband med Europaåret bör man använda befintliga verktyg för delaktighet och de rättigheter som anges i artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen för att uppmuntra medborgarnas delaktighet i genomförandet av handlingsplanen från 2013 för avlägsnande av hinder för åtnjutande av medborgarnas rättigheter, och mer allmänt för att utforma EU-insatser som ger rättigheterna genomslag i praktiken. Det europeiska civilsamhällets organisationer bör ha en central roll i detta avseende. Av denna anledning bör man särskilt stödja organisationer och projekt som är praktiskt inriktade och som har sitt ursprung i civilsamhället. |
Ändringsförslag 27
Förslag till beslut
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna” och programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”. | (25) Annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget, som bidrar till att Europaårets mål uppnås och som finansieras genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, exempelvis programmet ”Ett Europa för medborgarna”, programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, programmen för ”livslångt lärande” och för ”aktiv ungdom” samt Kultur- och Media-programmen, bör uppvärderas parallellt med Europaåret. |
Ändringsförslag 28
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Europaårets allmänna mål ska vara att öka medvetenheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att hjälpa medborgarna att till fullo ta vara på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för aktivt medborgarskap och utövande av rättigheter för unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat än sin egen, för studerande, arbetstagare, konsumenter och varu- och tjänsteleverantörer i hela unionen. | Europaårets allmänna mål ska vara att främja och fördjupa förståelsen bland allmänheten för tanken med unionsmedborgarskapet i alla dess dimensioner, inbegripet dess kulturella och utbildningsmässiga dimensioner och att kartlägga hinder för det effektiva utövandet av dessa rättigheter, i syfte att göra det möjligt för medborgarna att utöva alla sina rättigheter och delta fullt ut i det demokratiska livet i medlemsstaterna och i unionen. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för medborgares aktiva och politiska deltagande, tillgång till rättigheter, utbyte och rörlighet för alla unionsmedborgare, särskilt studerande, arbetstagare, konsumenter eller varu- och tjänsteleverantörer, oberoende av i vilken medlemsstat de bor. |
Ändringsförslag 29
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process, särskilt deras rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt vid kommunala val i den medlemsstat där de är bosatta, vilket gör det möjligt för medborgarna att kartlägga och ta itu med hinder mot deras åtnjutande av sina rättigheter. |
Ändringsförslag 30
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om Europaparlamentet och räckvidden av dess befogenheter under lagstiftningsprocessen och om Europaparlamentets ledamöters roll som lokalt direkt valda representanter. |
Ändringsförslag 31
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1b(ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om verktygen för direktdemokrati, såsom medborgarinitiativet och offentliga samråd, och att uppmuntra deras aktiva deltagande i unionens politiska liv. |
| För att kraftigt öka deltagandet ska offentliga samråd genomföras på samtliga officiella språk och på ett proaktivt sätt, vilket innebär samråd med civilsamhällets organisationer. |
Ändringsförslag 32
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att skapa större medvetenhet hos allmänheten, särskilt bland ungdomar, om unionens program på kultur- och utbildningsområdet och därigenom underlätta deras tillgång till unionsmedborgarskap, särskilt genom att se till att så många som möjligt deltar i dessa program. |
Ändringsförslag 33
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att utveckla kommunikations- och informationsnäten liksom och kommunikations- och informationsverktygen på alla europeiska språk avseende den politik som drivs på europeisk nivå och dess återverkningar i det dagliga livet, inbegripet sådana nät och verktyg som gör det möjligt att stärka dialogen med unionsinstitutionerna och påverka denna politik. |
Ändringsförslag 34
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att främja ungdomars deltagande i arbetet med att utarbeta politik som drivs på lokal, nationell och europeisk nivå, särskilt genom att utveckla plattformar, även internetplattformar, som gör att de kan höras bättre. |
Ändringsförslag 35
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att skapa en lämplig möjlighet för kulturarbetare att engagera sig för medborgarna i utbildnings- och kulturinrättningar, även i avlägset belägna regioner, i syfte att framhäva kulturarbetets roll i utövandet av medborgarskapet. |
Ändringsförslag 36
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. | – Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, men även öka kunskapen om de hinder för dess utövande som fortfarande existerar, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, den kulturella mångfalden och förståelsen och den ömsesidiga respekten mellan alla som är bosatta inom unionen. |
Ändringsförslag 37
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper. | – Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper i samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter, samt föreningar och organisationer i det civila samhället som framför allt är verksamma på unionsnivå. |
Ändringsförslag 38
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer. | – Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, föreningar, icke‑statliga organisationer och andra organisationer. |
Ändringsförslag 39
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Konferenser och evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra och uppehålla sig och mer allmänt medborgarnas rättigheter i egenskap av unionsmedborgare. | – Konferenser och evenemang som anordnas tillsammans med det civila samhällets företrädare, vilka är öppna för en så bred publik som möjligt och som syftar till att främja debatt och öka medborgarnas medvetenhet om europeisk historia och den europeiska integrationen, unionens politik och dess återverkningar i det dagliga livet, fördelarna med rätten att fritt röra och uppehålla sig – inbegripet en kampanj för att främja rörlighet för ungdomar – och utbyte inom framför allt kultur och utbildning och mer allmänt rättigheter för de bosatta inom unionen. |
Ändringsförslag 40
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 3a(ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Partnerskap mellan regioner för att främja de åtgärder som följer av Europaåret. |
Ändringsförslag 41
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Användning av befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg för att underlätta medborgarnas bidrag för att ge deras rättigheter genomslag i praktiken och i största allmänhet nå Europaårets mål. | – Användning och spridning av befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg för att hjälpa medborgarna att förstå sina rättigheter och kunna utöva dem, i enlighet med Europaårets mål. |
Ändringsförslag 42
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 4a(ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Bättre användning av lättillgängliga kommunikationsverktyg online för att från unionsinstitutionernas sida underlätta interaktiv kommunikation med medborgarna. |
Ändringsförslag 43
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. | – Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt och webbportalen Ditt Europa, inbegripet information om rörlighet bland unionens studenter, som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. |
Ändringsförslag 44
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 5a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka betydelsen av och synligheten för webbportalen Europeana, liksom för EU-projekt som beviljats det europeiska kulturarvsmärket och programmet för Europeisk kulturhuvudstad, så att medborgarna kan bredda sina kunskaper om europeisk historia och om den europeiska integrationen och för att främja ömsesidig förståelse. |
Ändringsförslag 45
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Stärkande och synliggörande av problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre. | – Ett kraftigt stärkande och synliggörande av effektiva problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre. |
Ändringsförslag 46
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att mångfaldiga kontakterna med medierna, särskilt lokala och regionala medier, för att upprätta en ram för mer direkt kommunikation mellan allmänheten och institutionerna, och uppvärdera projekt och initiativ som syftar till att främja tillhandahållande av information om unionen till allmänheten. |
Ändringsförslag 47
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Ökade ansträngningar för att utforma verktyg för att förbättra erkännandet av akademiska examensbevis och studieperioder, vilket skulle undanröja hinder för rörligheten för studenter och arbetssökande. |
Ändringsförslag 48
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. De offentliga myndigheterna, på alla förvaltningsnivåer, ska i samarbete med icke-statliga organisationer anordna program som möjliggör för medborgare i andra medlemsstater som bor inom deras territorium att få den kunskap som behövs för att delta fullt ut i det sociala, ekonomiska, kulturella och politiska livet i deras värdmedlemsstat. |
Ändringsförslag 49
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 3b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3b. De offentliga myndigheterna ska erbjuda effektiv hjälp för att migrerande arbetstagare ska kunna registrera sig och fullt ut uppfylla, utan att det är orimligt betungande, de formella krav som är nödvändiga för att de ska få delta fullt ut i värdmedlemsstatens ekonomiska liv. Det är avgörande att unionsmedborgarskapet medför konkreta rättigheter. |
Ändringsförslag 50
Förslag till beslut
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Kommissionen ska samarbeta med ordförandeskapet för Europeiska unionens råd för att garantera att åtgärderna inom ramen för Europaåret synliggörs. |
Ändringsförslag 51
Förslag till beslut
Artikel 4 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer eller organ verksamma inom skyddet av medborgerliga rättigheter och berörda parter för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. | Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer, det europeiska civila samhällets föreningar eller europeiska organ verksamma inom medborgarskap och skyddet av medborgerliga rättigheter, liksom på utbildnings- och kulturområdet, och med berörda parter för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. |
Ändringsförslag 52
Förslag till beslut
Artikel 4a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 4a |
| Budget |
| Europaåret ska tilldelas en budget på 5 miljoner euro. |
Ändringsförslag 53
Förslag till beslut
Bilaga – led A – stycke 2 – punktsats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
• produktion och spridning av audiovisuellt och tryckt material med de budskap som skisseras i artikel 2, | • produktion och spridning av audiovisuellt och tryckt material samt riktat PR‑material med de budskap som skisseras i artikel 2, |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Europaåret för medborgarna (2013) | |||
Referensnummer | COM(2011)0489 – C7-0217/2011 – 2011/0217(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 13.9.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | CULT 13.9.2011 |
|
|
|
Föredragande Utnämning | Marie-Christine Vergiat 12.9.2011 | |||
Behandling i utskott | 20.12.2011 | 24.1.2012 |
|
|
Antagande | 29.2.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 26 3 0 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Gianni Pittella, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Marie‑Christine Vergiat, Milan Zver | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Heinz K. Becker, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula, Georgios Papanikolaou, Olga Sehnalová, Rui Tavares | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Miguel Angel Martínez Martínez | |||
21.3.2012
YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
Föredragande: Gerald Häfner
KORTFATTAD MOTIVERING
Den 15 december 2010 antog parlamentet en resolution med titeln ”Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande” ( P7_TA(2010)0483 . I den resolutionen uppmanar parlamentet kommissionen att ”göra 2013 till Europaåret för medborgarskap för att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet och upplysa EU:s medborgare om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter som de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft”.
Kommissionen har nu svarat på parlamentets krav genom att lägga fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europarådet för medborgarna (2013) ( COM(2011)0489 ).
Rättslig grund
Kommissionen har som rättslig grund för förslaget valt artikel 21.2 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att om en åtgärd från unionens sida är nödvändig för att uppnå detta mål (varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier) får Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser i syfte att underlätta utövandet av dessa rättigheter. Beslutet ska fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De andra artiklarna i fördragen ger inte samma möjlighet att agera direkt, och i de fall de gör det, vilket är fallet med artikel 25 i EUF-fördraget, krävs det ett särskilt lagstiftningsförfarande.
Problemet med den valda rättsliga grunden är dock att den framför allt är inriktad på rätten till fri rörlighet, vilket innebär en nackdel för de andra medborgerliga rättigheterna, särskilt dem som följer av Lissabonfördraget och som parlamentet uppmärksammade i sin resolution. Det bör därför tydligt framgå i beslutet att rätten till fri rörlighet inte kan utövas fullt ut om den inte är kopplad till EU-medborgarnas andra rättigheter, dvs. de politiska, ekonomiska och sociala rättigheterna.
Verksamhet
Handlingsprogrammets tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta alla rättigheter som är kopplade till medborgarskap och främja ett aktivt och deltagande medborgarskap.
Europaåret för medborgarna bör inte bara vara inriktat på att informera medborgarna om deras existerande rättigheter, utan bör också ge medborgarna möjlighet att själva uttrycka sin oro och sina idéer, även om nya rättigheter som de anser sig behöva. Syftet med detta år ska vara att stärka och stimulera ett aktivt och deltagande medborgarskap på alla nivåer och i alla led av beslutsprocessen. För detta ändamål och för att effekterna av året ska bli bestående bör man beakta idéer som handlar både om att utveckla en strukturerad ram för europeisk medborgardialog och en helhetssyn på medborgarskap och om att inrätta ett fast kontor för en särskild representant för medborgardeltagande inom EU, som bland annat ska övervaka och rapportera om medlemsstaternas och medborgarnas syn på deras engagemang och delaktighet, och lägga fram förslag till förbättringar.
De internetbaserade medierna ger goda möjligheter till interaktiv kommunikation, men det behövs också möten där medborgarna kan träffa beslutsfattarna öga mot öga.
Civilsamhällets organisationer är utmärkta partner när det gäller att organisera sådan verksamhet och ta initiativ som dessa, på både europeisk, nationell och lokal nivå.
Medlemsstaterna spelar en viktig roll för att Europaåret för medborgarna ska bli en framgång, och alla berörda parter bör involveras i förberedelserna och genomförandet av året. Unga människor bör vara en särskild målgrupp.
Eftersom Europaåret för medborgarna anordnas året före valet till Europaparlamentet är det särskilt viktigt att lyfta fram rösträtten. Det räcker dock inte att medborgarna vet att de har rösträtt, de bör också övertygas om att deras röst har en viss betydelse för deras liv. Man bör organisera kampanjer tillsammans med Europaparlamentet och de europeiska politiska partierna.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. | (1) I artikel 20.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, det vill säga rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet och vid kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgarna är bosatta, på samma villkor som medborgarna i den staten; rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten; rätt att göra framställningar till Europaparlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen samt rätt att vända sig till unionens institutioner och rådgivande organ på något av fördragens språk och få svar på samma språk. De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet anges också i artiklarna 21, 22, 23 och 24 i EUF‑fördraget. |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1a) Enligt artikel 25 i EUF-fördraget är kommissionen skyldig att vart tredje år rapportera om tillämpningen av bestämmelserna i EUF-fördraget om unionsmedborgarskap, och dessutom ges lagstiftarna rätten att stärka eller komplettera de rättigheter som anges i artikel 20.2 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapets ställning, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att en ny rättighet infördes, nämligen medborgarinitiativet, enligt vilket en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. | (2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapet kraftigt, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att nya rättigheter och instrument infördes, särskilt medborgarinitiativet, enligt vilket en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet1 kommer medborgarinitiativet att gälla från och med den 1 april 2012. |
| ________________ 1 EUT L 65, 11.3.2011, s. 1. |
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. | (3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter. Det betyder att det föreligger en allmän presumtion mot förlust av medborgarskap. |
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 3a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3a) I ett aktivt och deltagande medborgarskap ingår även tillgång till handlingar och information, insyn, god samhällsstyrning, god förvaltning, demokratiskt deltagande och demokratisk representation. Dessutom är det i detta sammanhang viktigt att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt, att medborgarna skyddas mot alla former av diskriminering och att jämställdhet och integration av minoritetsgrupper främjas. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 3b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (3b) Enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och de pågående förhandlingarna med detta syfte kommer inte att kunna slutföras utan ett enhälligt beslut av rådet efter samtycke från parlamentet, följt av medlemsstaternas godkännande i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser och en ratificering av alla signatärstaterna i Europarådet. |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att se till att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet. | (4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa. |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 med titeln ”Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande” kommissionen att göra 2013 till ”Europeiska året för medborgarskap” för att stimulera diskussionen om unionsmedborgarskapet och upplysa unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft. | (5) Europaparlamentet uppmanar i sin resolution av den 15 december 2010 med titeln ”Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2009–2010) – institutionella aspekter efter Lissabonfördragets ikraftträdande” kommissionen att göra 2013 till ”Europeiska året för medborgarskap” för att stimulera diskussionen om europeiskt medborgarskap och upplysa EU:s medborgare om deras rättigheter, särskilt de nya rättigheter de fått genom att Lissabonfördraget trätt i kraft. |
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom är fri rörlighet antingen en förutsättning för – och kan stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att fullt ut ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. | (7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Fri rörlighet är en förutsättning för – och kan dessutom stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare, fast bosatt, studerande eller turist. Om man underlättar den fria rörligheten kommer man därför att stärka medborgarnas möjligheter att fullt ut ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och avsevärt vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder vid resor och boende i andra länder i unionen. | (9) Trots att unionsmedborgarskapets rättigheter är fast förankrade i unionens primärrätt och avsevärt vidareutvecklade i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva dessa rättigheter i praktiken. |
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) I rapporten om EU-medborgarskapet 2010, Att undanröja hindren för EU‑medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hindren som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen beskriver 25 konkreta åtgärder mot hindren. Ett av hindren ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i den här rapporten att unionsmedborgarna hindras från att utöva sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet. | (10) I rapporten om EU-medborgarskapet 2010, Att undanröja hindren för EU‑medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter, kartlägger kommissionen de huvudsakliga hindren som medborgarna fortfarande stöter på i sin vardag när de vill utöva sina rättigheter som unionsmedborgare, särskilt i situationer som berör mer än en medlemsstat, och kommissionen beskriver 25 konkreta åtgärder mot hindren. Ett av hindren ansågs vara informationsbrist. Kommissionen konstaterade i den här rapporten att unionsmedborgarna hindras från att utöva sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, och tillkännagav därför sin avsikt att intensifiera spridningen av information till unionsmedborgarna om deras rättigheter, särskilt rätten till fri rörlighet. För att öka medvetenheten bör sådan spridning av information ske på alla unionens språk samt riktas till och vara tillgänglig för alla medborgare, även med hjälp av digitala kommunikationsmedel och sociala nätverk. |
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. | (13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. Särskilda åtgärder kan genomföras för att öka unionsmedborgares medvetenhet om deras rättigheter att frivilligarbeta, studera utomlands, praktisera i en annan medlemsstat och delta i unionens utbytesprogram för utbildning. |
Ändringsförslag 13
Förslag till beslut
Skäl 15a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (15a) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer och måste upprätthållas i hela dess verksamhet. Europaåret för medborgarna 2013 måste uppmuntra såväl kvinnor som män att delta aktivt i nästa val till Europaparlamentet, både som väljare och som kandidater. |
Ändringsförslag 14
Förslag till beslut
Skäl 15b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (15b) Om EU-medborgarna ges möjlighet att delta direkt i europeiska politiska partier genom införande av en gemensam rättslig status kommer detta i hög grad att bidra till deras aktiva deltagande i det offentliga livet i EU. |
Ändringsförslag 15
Förslag till beslut
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Att öka medborgarnas medvetenhet om fördelarna med dessa rättigheter, både för dem personligen och för samhället, kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen. | (16) Ökad medvetenhet om fördelarna med medborgarnas rättigheter, både för medborgarna personligen och för samhället, liksom medborgarnas aktiva engagemang i unionens demokratiska liv kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen. |
Ändringsförslag 16
Förslag till beslut
Skäl 16a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (16a) En gränsöverskridande debatt inom EU bör uppmuntras, särskilt om medborgarinitiativet. |
Ändringsförslag 17
Förslag till beslut
Skäl 16b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (16b) Unga människor bör vara en särskild målgrupp under Europaåret för medborgarna. Skolor har en särskilt viktig roll när det gäller att undervisa medborgarna om unionen. |
Ändringsförslag 18
Förslag till beslut
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet. | (17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av dessa rättigheter. |
Ändringsförslag 19
Förslag till beslut
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Att göra medborgarna mer medvetna om sina rättigheter, inbegripet rösträtt och valbarhet i den medlemsstat där de är bosatta, är också betydelsefullt inför valet till Europaparlamentet 2014. Informationens genomslag bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av andra unionsinstitutioner, särskilt Europaparlamentet, och medlemsstaterna inför detta val. | (19) Att göra medborgarna mer medvetna om sina rättigheter, inbegripet rösträtt och valbarhet i den medlemsstat där de är bosatta, är också betydelsefullt inför valet till Europaparlamentet 2014. Informationens genomslag bör stärkas genom nära samordning och utnyttjande av synergieffekter med relevanta åtgärder som genomförs av andra unionsinstitutioner, särskilt Europaparlamentet, av de europeiska politiska partierna och stiftelserna och av medlemsstaterna inför detta val. |
Ändringsförslag 20
Förslag till beslut
Skäl 21a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (21a) Alla initiativ som lanseras inför och under Europaåret bör gynna såväl unionsmedborgarna som unionens institutioner och organ och därigenom öka den ömsesidiga förståelsen och samarbetet. |
Ändringsförslag 21
Förslag till beslut
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna” och programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”. | (25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, bland annat programmet ”Ett Europa för medborgarna”, handlingsprogrammet för livslångt lärande, programmet Aktiv ungdom och programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”. |
Ändringsförslag 22
Förslag till beslut
Artikel 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Europaårets allmänna mål ska vara att öka medvetenheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att hjälpa medborgarna att till fullo ta vara på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för aktivt medborgarskap och utövande av rättigheter för unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat än sin egen, för studerande, arbetstagare, konsumenter och varu- och tjänsteleverantörer i hela unionen. | Europaårets allmänna mål ska vara att öka medvetenheten om och främja medborgarnas engagemang för de rättigheter och skyldigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att hjälpa medborgarna att till fullo ta vara på sina rättigheter, bland annat rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för aktivt medborgarskap och utövande av politiska, sociala och ekonomiska rättigheter, även vad avser unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat än sin egen, för studerande, arbetstagare, konsumenter och varu- och tjänsteleverantörer i hela unionen. |
Med detta som utgångspunkt ska Europaårets särskilda mål vara följande: | Med detta som utgångspunkt ska Europaårets särskilda mål vara följande: |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen, och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om och förmåga att utöva sina rättigheter, inklusive rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen, och mer allmänt om unionsmedborgarnas rättigheter och skyldigheter, särskilt de nya rättigheter som följer av Lissabonfördraget, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process, bland annat genom medborgarinitiativet. |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och politiska insatser när de bor i en annan medlemsstat, och att uppmuntra deras aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik och frågor. | – Att stärka och stimulera ett aktivt och deltagande medborgarskap på alla nivåer och i alla led av beslutsprocessen. |
| – Att utveckla en strukturerad ram för europeisk medborgardialog och organisera civila forum om unionens politik och frågor som rör unionen. |
– Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. | – Att stimulera en långsiktig debatt om syftet med, följderna av och möjligheterna med unionsmedborgarskapets alla aspekter, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. |
| – Att stärka och utöka de medborgerliga rättigheterna genom att fullborda unionens anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. |
Ändringsförslag 23
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Åtgärder att vidta för att nå målen i artikel 2 kan inbegripa följande på unionsnivå eller nationell, regional eller lokal nivå med anknytning till Europaårets mål: | 1. Åtgärder att vidta för att nå målen i artikel 2 kan inbegripa följande på unionsnivå eller nationell, regional eller lokal nivå med anknytning till Europaårets mål: |
– Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper. | – Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper och som också ger medborgarna möjlighet att uttrycka sina åsikter. |
– Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer. | – Utbyte av information, erfarenheter och bra lösningar mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer. |
– Konferenser och evenemang som syftar till att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra och uppehålla sig och mer allmänt medborgarnas rättigheter i egenskap av unionsmedborgare. | – Konferenser och evenemang där alla berörda parter – inbegripet unionens institutioner, civilsamhällets organisationer (bland annat de som företräder utsatta grupper i samhället), arbetsmarknadens parter, nationella, regionala och lokala administrativa organ samt utbildningsinstitutioner – medverkar för att främja debatt och öka medvetenheten om betydelsen av och fördelarna med rätten att fritt röra och uppehålla sig och mer allmänt medborgarnas rättigheter och skyldigheter i egenskap av unionsmedborgare. |
– Användning av befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg för att underlätta medborgarnas bidrag för att ge deras rättigheter genomslag i praktiken och i största allmänhet nå Europaårets mål. | – Användning av befintliga flerspråkiga kommunikationsverktyg och utveckling av nya kommunikationsverktyg, bland annat internetverktyg, för att erbjuda en plats där medborgarna har möjlighet att uttrycka sig, diskutera och föra upp europeiska frågor på dagordningen i syfte att främja ett samtals- och deltagandeinriktat medborgarskap, och för att underlätta medborgarnas bidrag för att ge deras rättigheter genomslag i praktiken och i största allmänhet nå Europaårets mål. |
– Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. | – Stärkande och synliggörande av det flerspråkiga nätverket Europa direkt och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter, särskilt genom ökad användning av digitala kommunikationsmedel och sociala nätverk. |
– Stärkande och synliggörande av problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre. | – Stärkande och synliggörande av problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre. |
| – Genomförande av andra initiativ som uppsatstävlingar, sommarskolor, utveckling av handlingsplaner och riktlinjer eller ett internetforum. |
Ändringsförslag 24
Förslag till beslut
Artikel 4 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska samarbeta nära med medlemsstaterna och med organ och sammanslutningar som företräder lokala och regionala intressen, särskilt Regionkommittén. | Kommissionen ska samarbeta nära med medlemsstaterna och Europaparlamentet och med organ och sammanslutningar som företräder lokala och regionala intressen, särskilt Regionkommittén. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Europaåret för medborgarna (2013) | |||
Referensnummer | COM(2011)0489 – C7-0217/2011 – 2011/0217(COD) | |||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 13.9.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | AFCO 13.9.2011 |
|
|
|
Föredragande Utnämning | Gerald Häfner 5.10.2011 |
|
|
|
Behandling i utskott | 26.1.2012 | 28.2.2012 |
|
|
Antagande | 20.3.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 19 4 0 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Ashley Fox, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Gerald Häfner, Daniel Hannan, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, Morten Messerschmidt, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, Indrek Tarand, Rafał Trzaskowski, Manfred Weber, Luis Yáñez-Barnuevo García | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Zuzana Brzobohatá, György Schöpflin, Alexandra Thein, Rainer Wieland | |||
22.3.2012
YTTRANDE från utskottet för framställningar
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013)
( COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) )
Föredragande: Nikolaos Salavrakos
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till beslut
Beaktandeled 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 21.2, | – med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 20.2 i det senare fördraget, |
Ändringsförslag 2
Förslag till beslut
Skäl 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) I artikel 20.1 i fördraget stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. | (1) I artikel 20.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen stadgas om unionsmedborgarskap som komplement till det nationella medborgarskapet, i det att det sägs att varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Enligt artikel 20.2 ska unionsmedborgarna ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen, bland annat rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig anges också i artikel 21 i fördraget. |
Ändringsförslag 3
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1a) Artikel 20 ger också unionsmedborgarna rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet och vid kommunala val, samt rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska myndigheter. |
Ändringsförslag 4
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (1b) Medborgarna och deras representativa sammanslutningar står i centrum för unionens sätt att fungera, såsom anges i artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen, där vikten av alla aspekter av deltagandedemokrati betonas. |
Ändringsförslag 5
Förslag till beslut
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapets ställning, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att en ny rättighet infördes, nämligen medborgarinitiativet enligt vilket en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. | (2) När Lissabonfördraget trädde i kraft stärktes unionsmedborgarskapets ställning, och de därtill hörande rättigheterna stärktes bland annat genom att en ny rättighet infördes, nämligen medborgarinitiativet, enligt vilket minst en miljon medborgare från minst en fjärdedel av alla medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram förslag inom något av EU:s ansvarsområden. |
Ändringsförslag 6
Förslag till beslut
Skäl 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2a) Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat bör ha rätt att när som helst – ensam eller tillsammans med andra – utöva sin rätt att göra en framställning till Europaparlamentet enligt artikel 227 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 7
Förslag till beslut
Skäl 2b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2b) Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att inkomma med klagomål till Europeiska ombudsmannen om administrativa missförhållanden i unionsinstitutionernas, unionsorganens eller unionsbyråernas verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner. |
Ändringsförslag 8
Förslag till beslut
Skäl 2c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2c) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskriver att var och en ska kunna vända sig till unionens institutioner på något av fördragens språk och få svar på samma språk. |
Ändringsförslag 9
Förslag till beslut
Skäl 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress sätter unionen ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. | (3) De rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet är införlivade i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt stadgans ingress bygger unionen ”på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet” och sätter ”människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. I avdelning V i stadgan anges medborgarnas rättigheter, vilket i artikel 45 inbegriper varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Denna rätt bör därför utan ytterligare dröjsmål beviljas rumänska och bulgariska medborgare. |
Ändringsförslag 10
Förslag till beslut
Skäl 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att se till att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet. | (4) Därför sätts i Stockholmsprogrammet medborgaren i centrum för EU:s politik inom frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet inriktas på att bygga ett medborgarnas Europa, bland annat genom att se till att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet. Dessutom bidrar det till att förverkliga målen för Europa 2020‑strategin, såtillvida att underlättande av fri rörlighet och arbetstagares rörlighet är ett viktigt sätt att ta itu med konsekvenserna av de demografiska förändringarna på arbetsmarknaden och att öka människors anställbarhet och de europeiska industriernas konkurrenskraft. |
Ändringsförslag 11
Förslag till beslut
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Tankefrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet liksom mångfald och oberoende bland medierna är avgörande principer för utövande av medborgarskap. |
Ändringsförslag 12
Förslag till beslut
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom är fri rörlighet antingen en förutsättning för – och kan stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. | (7) Särskilt kan fri rörlighet för arbetskraft bidra till att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på arbetsmarknaden och samtidigt öka människors anställbarhet och stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Dessutom skapar de – i ljuset av den oroande höga arbetslösheten i vissa medlemsstater – en möjlighet att vad gäller arbetskraften föra utbud och efterfrågan närmare varandra igen och därmed bidra till minskade spänningar på den europeiska arbetsmarknaden. Fri rörlighet är en förutsättning för – och kan dessutom stimulera – medborgarnas utövande av en rad i unionslagstiftningen angivna rättigheter, såsom rätten att i egenskap av konsument få tillgång till varor och tjänster eller rättigheter som passagerare eller turist. Att underlätta den fria rörligheten kan därför stärka medborgarnas möjligheter att ta vara på den inre marknadens möjligheter och samtidigt driva på tillväxten. |
Ändringsförslag 13
Förslag till beslut
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag. | (8) Unionsmedborgarna sätter stort värde på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier – bland annat för arbets- eller studieändamål – som en central individuell rätt knuten till unionsmedborgarskapet. Den belyser och främjar en bättre förståelse för den europeiska integrationens fördelar och uppmuntrar också medborgarna att ta del i Europeiska unionens utveckling. När medborgarna reser till andra medlemsstater eller bosätter sig i dem blir de medvetna om och utnyttjar de omfattande rättigheter som unionslagstiftningen ger dem i situationer där mer än ett land berörs. Att utöva rätten att fritt röra och uppehålla sig bidrar därför till att göra unionsmedborgarskapet påtagligt i medborgarnas vardag. |
Ändringsförslag 14
Förslag till beslut
Skäl 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar upplever även unionsmedborgarna alltför många praktiska hinder vid resor och boende i andra länder i unionen. | (9) Trots att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig är fast förankrad i unionens primärrätt och vidareutvecklad i sekundärrätten kvarstår fortfarande ett gap mellan de tillämpliga rättsreglerna och de förhållanden som medborgarna upplever när de försöker utöva rätten i praktiken. Förutom osäkerheten kring rörlighetens fördelar ställs unionsmedborgarna även inför alltför många omotiverade praktiska hinder vid boende och i synnerhet arbete i andra länder i unionen. |
Ändringsförslag 15
Förslag till beslut
Skäl 9a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9a) Studenters rörlighet ges starkt stöd bland annat genom Erasmusprogrammet. Hinder kvarstår emellertid, i synnerhet som ett resultat av bristfälligt ömsesidigt erkännande av examensbevis och kvalifikationer. |
Ändringsförslag 16
Förslag till beslut
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Eftersom rätten till fri rörlighet avsevärt förbättrar enskildas liv har det avgörande betydelse att information om att denna rätt existerar och hur man utövar den finns tillgänglig så vitt som möjligt. Eftersom alla unionsmedborgare kan tänkas utöva denna rätt bör informationssatsningar genomföras i hela unionen. | (11) Eftersom rätten till fri rörlighet avsevärt förbättrar enskildas liv har det avgörande betydelse att information om att denna rätt existerar – en rätt som när den utövas även medför skyldigheter för medborgarna (t.ex. intyg på reguljär sysselsättning efter tre månaders vistelse) – finns tillgänglig så vitt som möjligt. Eftersom alla unionsmedborgare kan tänkas utöva denna rätt bör informationssatsningar genomföras i hela unionen. |
Ändringsförslag 17
Förslag till beslut
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo delta i samhällslivet och utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. | (13) Särskilt bör unionsmedborgare som överväger att utnyttja sin rätt till fri rörlighet informeras om sina rättigheter att tjäna in eller bibehålla rättigheter i fråga om social trygghet enligt unionens bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa bestämmelser garanterar att de inte missgynnas i fråga om sociala trygghetsrättigheter när de flyttar inom Europeiska unionen. De bör också informeras om sin rätt att få yrkeskvalifikationer och akademiska meriter erkända och om de sociala och samhälleliga kompetenser som utgör kärnan i den europeiska ramen av nyckelkompetenser för livslångt lärande och som kan rusta dem att till fullo såväl delta i samhällslivet som utöva sina rättigheter enligt unionslagstiftningen. |
Ändringsförslag 18
Förslag till beslut
Skäl 13a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13a) Unionens medborgare, i synnerhet potentiellt rörliga arbetstagare i gränsregioner, bör göras medvetna om portalen för rörlighet i arbetslivet, där de kan få information om det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) och dess mål. |
Ändringsförslag 19
Förslag till beslut
Skäl 13b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13b) Unionens medborgare bör också göras medvetna om den europeiska e‑juridikportalen, som tillhandahåller information om olika rättssystem och förbättrar tillgången till rättslig prövning i hela unionen på 22 olika språk. |
Ändringsförslag 20
Förslag till beslut
Skäl 14
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(14) Samtidigt bör medborgarna också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i Europeiska unionen och om sina rättigheter som konsumenter i situationer där mer än ett land berörs. Om de litar på att deras konsumenträttigheter skyddas i praktiken kommer de att bidra i högre grad till att potentialen på en alleuropeisk marknad för varor och tjänster tas till vara och dessutom kommer de att dra bättre fördel av den. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela EU, särskilt när det gäller hot och risker de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka medborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, så att de fullt ut kan utnyttja trygg, god vård i andra europeiska länder. | (14) Samtidigt bör medborgarna också informeras bättre om sina rättigheter som passagerare på alla transportmedel i Europeiska unionen och om sina rättigheter som konsumenter i situationer där mer än ett land berörs. Om de litar på att deras konsumenträttigheter skyddas i praktiken och de har full tillgång till billiga och okomplicerade tvistlösningsförfaranden (t.ex. vid köp på internet) kommer de att bidra i högre grad till att potentialen på en alleuropeisk marknad för varor och tjänster tas till vara, och dessutom kommer de att dra bättre fördel av den. På liknande sätt bör medborgarna också informeras bättre om allmän produktsäkerhet och marknadstillsyn, så att de känner till hur deras hälsa och deras rättigheter skyddas i hela EU, särskilt när det gäller hot och risker de inte kan motverka individuellt. Det är också viktigt att öka medborgarnas medvetenhet om deras rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsstater, så att de fullt ut kan utnyttja trygg, god vård i andra europeiska länder. I detta sammanhang är det också viktigt att hänvisa till den mycket stora potential som e-hälsa och telemedicin har när det gäller att inte bara förenkla det gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssystemet utan även öka kvaliteten och effektiviteten i samband med den inhemska hälso- och sjukvården. |
Ändringsförslag 21
Förslag till beslut
Skäl 16
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(16) Att öka medborgarnas medvetenhet om fördelarna med dessa rättigheter, både för dem personligen och för samhället, kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen. | (16) Att öka medborgarnas medvetenhet om fördelarna med dessa rättigheter, både för dem personligen och för samhället, kan också bidra till en starkare känsla av delaktighet och tillhörighet i unionen. Dessutom bör kommissionen upprätta närmare förbindelser med företrädare för de lokala, regionala och nationella myndigheterna samt det civila samhället och medierna för att hjälpa medborgarna att bättre förstå EU-politikens inverkan på den nationella och lokala politiken. |
| De informationskampanjer som genomförs inom ramen för Europaåret bör därför också informera uttömmande om det mervärde som dessa typer av rättigheter medför och därigenom säkerställa att alla unionsmedborgare, utan undantag, är fullt medvetna om sitt unionsmedborgarskap. |
Ändringsförslag 22
Förslag till beslut
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och därigenom bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet. | (17) Ett Europaår för medborgarna 2013 ger osökt tillfälle att informera allmänheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och att kartlägga och eliminera hinder för det effektiva utövandet av dessa rättigheter samt bidra till målet att underlätta utövandet av rätten till fri rörlighet, särskilt genom att garantera deltagande av företrädare för det civila samhället. I detta avseende och för att uppnå ett bättre flöde av information till medborgarna kommer en bredare och effektivare rapportering om unionen att behövas i medlemsstaterna från samtliga mediers sida. |
Ändringsförslag 23
Förslag till beslut
Skäl 21a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (21a) Inom ramen för det planerade Europaåret för medborgarna (2013) bör också lämpliga åtgärder vidtas så att man förhindrar och fördömer alla former av intolerans, diskriminering, förnedring och främlingsfientlighet som drabbar medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet och som reser, bosätter sig och arbetar i unionen. |
Ändringsförslag 24
Förslag till beslut
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder nationella åtgärder på detta område, i enlighet med det politiska uttalandet Samarbete för kommunikation om Europa som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008. | (22) Huvudansvaret för att öka medborgarnas medvetenhet om deras rättigheter som unionsmedborgare vilar på medlemsstaterna. Dessa bör fullt ut fullgöra sina skyldigheter och ta sitt ansvar för vårt gemensamma Europa. Hit hör ett kompletterande, intensivt informationsflöde och riktad rapportering om alla EU-institutionernas verksamhet. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder nationella, regionala och lokala åtgärder på detta område, i enlighet med det politiska uttalandet Samarbete för kommunikation om Europa som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008. |
Ändringsförslag 25
Förslag till beslut
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna” och programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”. | (25) Unionsfinansiering för annan verksamhet än den som finansieras med Europaårets budget kan lämnas genom befintliga unionsprogram eller strukturfonderna, särskilt programmet ”Ett Europa för medborgarna”, programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, Erasmusprogrammet och initiativet ”Unga på väg”. |
Ändringsförslag 26
Förslag till beslut
Skäl 25a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (25a) En grundlig utvärdering av resultaten av de åtgärder som genomförts inom ramen för Europaåret för medborgarna är en förutsättning för att framtida Europaår ska bli framgångsrika. Målet måste vara en omfattande bedömning av genomförandet och de konkreta följderna av Europaåret vilken i vissa fall bör inbegripa jämförbara kvantitativa faktorer (t.ex. hur många personer som nåddes med hjälp av vilka åtgärder). |
Ändringsförslag 27
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Europaårets allmänna mål ska vara att öka medvetenheten om de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet för att hjälpa medborgarna att till fullo ta vara på rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för aktivt medborgarskap och utövande av rättigheter för unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat än sin egen, för studerande, arbetstagare, konsumenter och varu- och tjänsteleverantörer i hela unionen. | Europaårets allmänna mål ska vara att underlätta utövandet av unionsmedborgarnas rättigheter, framför allt rätten att fritt röra sig och uppehålla sig på unionens territorium. Därför ska Europaåret bland annat inriktas på möjligheter för aktivt medborgarskap och utövande av rättigheter för EU‑medborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat än sin egen, för studerande, arbetstagare, konsumenter och varu- och tjänsteleverantörer i hela unionen. Det kommer alltså att bidra till att framhålla de konkreta fördelarna med EU-medborgarskapet för de enskilda invånarna och vikten av deras deltagande när det gäller att utforma EU, samt – indirekt – stärka unionsmedborgarnas känsla av tillhörighet i unionen. Europaåret omsätter i praktiken kommissionens politiska mål att sätta medborgarna i centrum för EU:s politiska dagordning och bidra till att göra unionen till en påtaglig verklighet i medborgarnas vardag genom att ge deras rättigheter konkret verkan. |
Ändringsförslag 28
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen och mer allmänt om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rättigheter i situationer som rör mer än ett land, inbegripet deras rätt att medverka i unionens demokratiska process. |
(Se ändringsförslaget till tredje strecksatsen.)
Ändringsförslag 29
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rösträtt i lokala val och val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta. |
Ändringsförslag 30
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och politiska insatser när de bor i en annan medlemsstat, och att uppmuntra deras aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik och frågor. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om hur de konkret kan gynnas av unionens rättigheter och politiska insatser när de bor i en annan medlemsstat, och att uppmuntra deras aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik och frågor, men också att uppmärksamma dem på de återstående hindren när det gäller deras möjligheter att utöva dessa rättigheter och på de villkor som måste vara uppfyllda för att rättigheterna ska få utövas. |
Ändringsförslag 31
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att utveckla ett bättre nätverk av informationsresurser och ändamålsenlig kommunikation, inklusive interaktiva verktyg, och att på unionens alla officiella språk tillhandahålla information om de politiska åtgärder som antas på unionsnivå samt deras inverkan på människors privatliv och yrkesliv. |
Ändringsförslag 32
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 2b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att uppmuntra medborgarnas aktiva delaktighet i samhälleliga forum om unionens politik och frågor som rör unionen. |
Ändringsförslag 33
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. | – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Europeiska unionen, och mer allmänt att stimulera debatt om den fria rörlighetens följder och möjligheter som en oförytterlig del av unionsmedborgarskapet, särskilt när det gäller att stärka sammanhållningen i samhället, förståelsen mellan unionsmedborgarna och bandet mellan medborgarna och unionen. |
Ändringsförslag 34
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt, enligt unionslagstiftningen, till tillgång till utbildning, sociala program och vård i samma utsträckning som medborgarna i den medlemsstat där de är bosatta. |
Ändringsförslag 35
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas och myndigheternas medvetenhet om lämpliga åtgärder för att förhindra och fördöma alla former av intolerans, diskriminering, förnedring och främlingsfientlighet som drabbar medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet och som reser, bosätter sig och arbetar i unionen; att uppmuntra försvar av grundläggande rättigheter, friheter och europeiska värderingar och bekämpa alla former av extremism samt, för Europeiska kommissionens del, i egenskap av fördragens väktare, att ingripa i fall där sådana situationer uppstår, för att förhindra en uppdelning av Europas medborgare i två kategorier. |
Ändringsförslag 36
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3c (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka medvetenheten om att inte bara de personer som lämnar sitt ursprungsland har nytta av sitt unionsmedborgarskap och att de rättigheter som medföljer unionsmedborgarskapet medför ett påtagligt mervärde för alla unionsmedborgare, utan undantag, även i deras vardag i det egna landet. |
Ändringsförslag 37
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3d (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att delta i ett medborgarinitiativ enligt artikel 11.4 i EU-fördraget. |
Ändringsförslag 38
Förslag till beslut
Artikel 2 – punkt 2 – strecksats 3e (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska myndigheter. |
Ändringsförslag 39
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 2 – strecksats 3f (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om deras rätt att arbeta i en annan medlemsstat, och att främja denna frihet genom samarbete med alla berörda europeiska och nationella parter. |
Ändringsförslag 40
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper. | – Informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som vänder sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper och där lokala, regionala och nationella myndigheter samt det civila samhället, inklusive icke-statliga organisationer och gräsrotsorganisationer, medverkar. |
Ändringsförslag 41
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Stärkande och synliggörande av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. | – Stärkande och synliggörande av de fysiska informationsnätverk som kan konsulteras i medlemsstaterna och av den flerspråkiga tjänsten Europa direkt, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) och webbportalen Ditt Europa som centrala delar av ett heltäckande informationssystem om unionsmedborgares rättigheter. |
Ändringsförslag 42
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– Stärkande och synliggörande av problemlösningsverktyg som Solvit så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre. | – Stärkande och synliggörande av problemlösningsverktyg och problemlösningsorgan som Solvit respektive Europaparlamentets utskott för framställningar och Europeiska ombudsmannen så att unionsmedborgarna kan använda och ta vara på sina rättigheter bättre i enlighet med unionslagstiftningen. |
Ändringsförslag 43
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6а (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Ökat tillhandahållande av information om medborgarnas rättigheter och deras rätt att göra framställningar, särskilt genom Europaparlamentets informationskontor i medlemsstaterna och nätverket av nationella ombudsmän. |
Ändringsförslag 44
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1 – strecksats 6b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| – Aktivt stödjande av en omfattande och objektiv medierapportering från medlemsstaternas sida. |
Ändringsförslag 45
Förslag till beslut
Artikel 4 – stycke 1a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Kommissionen ska samarbeta nära med Europaparlamentet för att samordna gemensamma åtgärder i syfte att främja Europaåret för medborgarna. |
Ändringsförslag 46
Förslag till beslut
Artikel 4 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer eller organ verksamma inom skyddet av medborgerliga rättigheter och berörda parter för att hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. | Kommissionen ska sammankalla möten med företrädare för europeiska organisationer från det civila samhället eller organ verksamma inom skyddet av medborgerliga rättigheter och berörda parter, såsom den europeiska arbetsmarknadens parter, för att till exempel hjälpa kommissionen att genomföra Europaåret på unionsnivå. Den ska även anordna seminarier och evenemang samt mediekampanjer i samtliga medlemsstater för att på ett bättre sätt få fram information till alla medborgare. |
Ändringsförslag 47
Förslag till beslut
Artikel 4a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 4a |
| Budget |
| Finansieringsramen för den verksamhet som ska äga rum under Europaåret för medborgarna 2013 ska uppgå till fem miljoner euro. |
Ändringsförslag 48
Förslag till beslut
Bilaga – del B – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Ingen medfinansiering av initiativ planeras. | Andra unionsprogram, såsom ”Ett Europa för medborgarna” och programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, skulle kunna användas för att medfinansiera verksamhet inom ramen för Europaåret för medborgarna. |
(Se ändringsförslaget till artikel 5.2.)
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Europaåret för medborgarna (2013) | |||
Referensnummer | COM(2011)0489 – C7‑0217/2011 – 2011/0217(COD) | |||
Ansvarigt/Ansvariga utskott | LIBE 13.9.2011 |
|
|
|
Yttrande från | PETI 13.9.2011 |
|
|
|
Föredragande av yttrande | Nikolaos Salavrakos 3.10.2011 |
|
|
|
Antagande | 19.3.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 21 1 0 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Margrete Auken, Elena Băsescu, Heinz K. Becker, Victor Boştinaru, Philippe Boulland, Simon Busuttil, Giles Chichester, Carlos José Iturgaiz Angulo, Peter Jahr, Lena Kolarska-Bobińska, Miguel Angel Martínez Martínez, Erminia Mazzoni, Judith A. Merkies, Ana Miranda, Mariya Nedelcheva, Chrysoula Paliadeli, Nikolaos Salavrakos, Jarosław Leszek Wałęsa | |||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) | Zoltán Bagó, Kinga Göncz, Gerald Häfner, Norica Nicolai, Cristian Dan Preda | |||
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 187.2) | Mario Pirillo | |||
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Europaåret för medborgarna (2013) | |||
Referensnummer | COM(2011)0489 – C7-0217/2011 – 2011/0217(COD) | |||
Framläggande för parlamentet | 11.8.2011 |
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren | LIBE 13.9.2011 |
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | EMPL 13.9.2011 | CULT 13.9.2011 | AFCO 13.9.2011 | PETI 13.9.2011 |
Föredragande Utnämning | Antigoni Papadopoulou 11.10.2011 |
|
|
|
Behandling i utskott | 17.10.2011 | 9.2.2012 | 28.2.2012 | 8.5.2012 |
| 3.9.2012 |
|
|
|
Antagande | 3.9.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 45 2 2 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Jan Philipp Albrecht, Edit Bauer, Simon Busuttil, Philip Claeys, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Ioan Enciu, Frank Engel, Monika Flašíková Beňová, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Juan Fernando López Aguilar, Baroness Sarah Ludford, Monica Luisa Macovei, Véronique Mathieu, Anthea McIntyre, Louis Michel, Antigoni Papadopoulou, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Rui Tavares, Nils Torvalds, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Auke Zijlstra | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Anna Maria Corazza Bildt, Cornelis de Jong, Evelyne Gebhardt, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Marian-Jean Marinescu, Antonio Masip Hidalgo, Jan Mulder, Raül Romeva i Rueda, Marie-Christine Vergiat, Glenis Willmott | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Ádám Kósa, Justas Vincas Paleckis, Iuliu Winkler | |||
Ingivande | 21.9.2012 | |||