Plenarhandling

 

A7-0313/2012

12.10.2012

INTERIMSBETÄNKANDE

i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Budgetutskottet

Föredragande: Reimer Böge, Ivailo Kalfin

 

PR_Consent_Interim

 

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION.................................................4

MOTIVERING..........................................................................................................................20

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor.................................................69

YTTRANDE från utskottet för utveckling........................................................73

YTTRANDE från utskottet för internationell handel...............................78

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet......................................................81

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor...86

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet           91

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi  99

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd         104

YTTRANDE från utskottet för transport och turism...............................107

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling.................................112

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling  116

YTTRANDE från fiskeriutskottet..........................................................................122

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning.............................127

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor.........................................136

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor  139

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor........................143

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män  149

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET...................................................154

 

 

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – 2011/0177(APP) )

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 

–   med beaktande av artiklarna 311 och 312 i EUF-fördraget,

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 29 juni 2011 och kommissionens ändrade förslag av den 6 juli 2012 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 ( COM(2011)0398 och COM(2012)0388 ),

–   med beaktande av kommissionens utkast av den 29 juni 2011 till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( COM(2011)0403 ),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 29 juni 2011 om en budget för Europa 2020 ( COM(2011)0500 ),

–   med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 27 april 2010 om hur det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning har fungerat ( COM(2010)0185 ),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel[1],

 

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[2],

 

–   med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2012 om den fleråriga budgetramen och egna medel[3],

 

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet om frågor i samband med den fleråriga budgetramen som är bifogat de reviderade finansiella bestämmelserna för unionens allmänna budget,

 

–   med beaktande av artikel 81.3 i arbetsordningen,

 

–   med beaktande av interimsbetänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ( A7-0313/2012 ), och av följande skäl:

A. Enligt artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen. Rådet ska besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet.

B.  I enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete, och för detta ändamål ska ett interinstitutionellt avtal ingås för att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor.

C. I artikel 312.5 i EUF-fördraget uppmanas Europaparlamentet, rådet och kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av budgetramen.

D. Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och den ska helt finansieras av egna medel. Rådet måste höra parlamentet innan det antar ett nytt beslut om reformen av systemet för egna medel, och måste även inhämta parlamentets godkännande innan det antar en förordning om åtgärder för att genomföra systemet för egna medel.

E.  Detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilket därför innebär nya samarbetsarrangemang mellan institutionerna på ett sätt som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för befogenheterna enligt fördraget.

F.  Genom Lissabonfördraget ges Europeiska unionen betydande nya befogenheter, till exempel inom områdena yttre åtgärder (artikel 27.3 i EUF-fördraget), idrott (artikel 165 i EUF-fördraget), rymden (artikel 189 i EUF-fördraget), klimatförändring (artikel 191 i EUF-fördraget), energi (artikel 194 i EUF-fördraget), turism (artikel 195 i EUF‑fördraget) och civilskydd (artikel 196 i EUF-fördraget).

G. I sin resolution av den 8 juni 2011, som antogs med överväldigande majoritet, fastställde parlamentet sina allmänna politiska prioriteringar för nästa fleråriga budgetram, både avseende lagstiftningen och budgeten.

H. I sin resolution av den 13 juni 2012, som antogs med en överväldigande majoritet, framförde parlamentet sina allmänna budgetmässiga prioriteringar för nästa fleråriga budgetram både när det gäller utgifts- och inkomstsidan.

I.   De berörda parlamentsutskotten har genomfört en fullständig och genomgripande analys av behoven för att identifiera politiska prioriteringar, vilket framgår av deras bifogade yttranden.

J.   Det cypriotiska tjänstgörande ordförandeskapet har för avsikt att lägga fram ett förhandlingspaket som även ska innehålla belopp för taken (men även politiska val inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet) vid ett extra möte i Europeiska rådet i november 2012.

K. Det är nödvändigt att EU har både en budget och ett budgetförfarande som till fullo återspeglar det transparenta och demokratiska väsentliga innehållet i den parlamentariska processen för beslutsfattande och kontroll, på grundval av ett iakttagande av de allmänna principerna om enhet och universalitet, vilket innebär att samtliga inkomster och utgifter måste tas upp som bruttobelopp utan att justeras mot varandra och att det ska finnas en parlamentarisk debatt och omröstning om både inkomsterna och utgifterna i överensstämmelse med de befogenheter som följer av fördraget.

EU-budgeten som ett avgörande verktyg för att skapa smart och hållbar tillväxt för alla i hela EU

1.   Europaparlamentet är fullständigt medvetet om att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 äger rum i en mycket svår social, ekonomisk och finansiell situation, där medlemsstaterna gör avsevärda ansträngningar för att göra de nationella budgetarna hållbara och för att stabilisera banksektorn och den gemensamma valutan. Parlamentet insisterar på att unionen inte får anses lägga en extra skattemässig börda på skattebetalarna. Parlamentet är emellertid övertygat om att EU-budgeten är en del av lösningen som ska göra det möjligt för Europa att ta sig ur den nuvarande krisen genom att främja investeringar i tillväxt och sysselsättning och hjälpa medlemsstaterna att kollektivt och på ett samordnat och hållbart sätt hantera de nuvarande strukturella utmaningarna, särskilt försämrad konkurrenskraft, ökande arbetslöshet och fattigdom.

2.  Europaparlamentet anser emellertid att balanserade strukturella reformer på både nationell nivå och EU-nivå utgör en nödvändig förutsättning för ett sunt och effektivt genomförande av EU:s medel samtidigt som det påminner om vikten av sunda offentliga finanser.

3.   Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet vid åtskilliga tillfällen har insisterat på behovet av en stärkt ekonomisk styrning i EU och att det har uttryckt sitt stöd för målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, det vill säga att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för – och de offentliga utgifterna för – innovation, forskning och utveckling, uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration, framför allt genom att minska fattigdomen.

4.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet i juni 2012 antog en pakt för tillväxt och sysselsättning, vilken framhäver den hävstångseffekt som EU:s budget har när det gäller att stärka tillväxten och sysselsättningen, och betonar vilken viktig roll den spelar för att hjälpa hela unionen att övervinna den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen.

5.  Europaparlamentet anser att unionen har drabbats särskilt hårt av de finanskriser som avlöst varandra de senaste fyra åren, delvis på grund av att finansiella aktörer, internationella partner och den allmänna opinionen har ifrågasatt solidaritetsnivån inom EU. Parlamentet anser att EU-budgeten bör stå i centrum för en sådan solidaritet. Parlamentet är därför övertygat om att beslutet om nästa fleråriga budgetram antingen kommer att få en betydande positiv inverkan på de nationella regeringarnas ansträngningar att övervinna krisen eller leda till ytterligare en recession i EU.

6.  Europaparlamentet påminner om att alla de makroekonomiska stabiliseringsåtgärder som vidtagits sedan 2008 ännu inte har inneburit att den ekonomiska och finansiella krisen har upphört. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar att frigöra sin potential för hållbar tillväxt och att en målinriktad, robust och tillräcklig EU‑budget är nödvändig för att ytterligare bidra till att samordna och förstärka de nationella ansträngningarna.

7.  Europaparlamentet noterar att EU-budgeten endast utgör ungefär 2 procent av de totala offentliga utgifterna i unionen och därför är mer än 45 gånger mindre än beloppet för de offentliga utgifterna i medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 310 i EUF-fördaget måste inkomsterna och utgifterna i EU-budgeten vara balanserade och att budgeten därför inte kan ge upphov till något underskott eller någon offentlig skuld.

9.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten främst är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala avkastning investeras i medlemsstaterna eller används för unionens yttre prioriteringar. Parlamentet betonar att för regionerna och medlemsstaterna skulle offentliga investeringar minimeras eller vara omöjliga utan bidragen från EU‑budgeten. Parlamentet anser att varje minskning av EU-budgeten oundvikligen skulle öka obalanserna och hindra tillväxten och konkurrensförmågan i hela unionens ekonomi och skada sammanhållningen, samt undergräva solidaritetsprincipen som ett grundläggande värde för EU.

10. Europaparlamentet understryker att Lissabonstrategin har misslyckats med att uppnå sina mål, vilket bland annat beror på den otillräckliga samordningen och otillräckliga åtaganden från alla nivåer, både budget- och lagstiftningsmässigt. Parlamentet är fullkomligt övertygat om att Europa 2020-strategin måste genomföras nu för att vara effektiv och att den inte får skjutas upp längre.

11. Europaparlamentet påminner om att genomförandet av de sju huvudinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin kommer att kräva en betydande mängd framtidsinriktade investeringar, vilka uppgår till så mycket som 1 800 miljarder EUR fram till 2020[4]. Parlamentet betonar att ett av de främsta målen för Europa 2020-strategin, det vill säga att främja tillväxt och anställningar av hög kvalitet för alla européer – bara kommer att uppnås om de nödvändiga investeringarna i utbildning, forskning och utveckling, innovation, små och medelstora företag samt grön och ny teknik görs nu och inte försenas längre, samtidigt som social delaktighet främjas. Parlamentet förordar en tvåspårsstrategi med tillväxtvänliga budgetkonsolideringsåtgärder för att minska underskotten och de offentliga skulderna kombinerat med främjandet av sådana investeringar.

12. Europaparlamentet anser att den alarmerande situation som ungdomar står inför i hela EU, bland annat en arbetslöshet som är högre än någonsin och ökande fattigdoms- och utbildningsutmaningar, kräver en särskild ansträngning genom integrerande åtgärder, för att även de nya generationerna ska ställa upp för de värden som EU står för när det gäller fred, demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomiskt välstånd och social rättvisa, och att tillräckliga program för budgetstöd ställs till förfogande.

13. Europaparlamentet betonar att en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industriell grund är avgörande för att uppnå en smart och hållbar europeisk ekonomi för alla. Parlamentet understryker den viktiga roll industrin spelar för att främja konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen i EU och att den därför på ett avgörande sätt kan bidra till att den ekonomiska krisen övervinns.

14. Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag att integrera klimatåtgärderna med målet att minst 20 procent av utgifterna ska vara klimatrelaterade. Parlamentet anser att det är nödvändigt att EU-budgeten kan mobilisera investeringar för en hållbar och välmående ekonomi med låga koldioxidutsläpp, tillhandahålla tillräckligt stöd för att Europa 2020-målen för klimat, energi, resurseffektivitet och biologisk mångfald ska uppnås, och gynna EU:s medborgare genom att garantera en hälsosammare miljö.

15. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att överväga synergieffekter mellan de nationella konsolideringsansträngningarna och det mervärde som en välprioriterad EU‑budget tillför, för att möjliggöra genomförandet av de politiska åtaganden som redan ingåtts på högsta nivå.

Utgiftsnivå

16. Europaparlamentet betonar att de nationella budgetarna sedan 1988 i genomsnitt ökat snabbare än EU-budgeten. Parlamentet konstaterar att till och med sedan krisen bröt ut 2008 har de totala offentliga utgifterna i medlemsstaterna ökat med en årlig nominell tillväxttakt på 2 procent. Parlamentet drar den slutsatsen att denna krympning av EU‑budgeten i förhållande till de nationella budgetarna går stick i stäv med utökningen av de befogenheter och uppgifter som unionen påförs via fördraget och med större politiska beslut som Europeisk rådet självt fattat, särskilt utvecklingen av en förbättrad europeisk ekonomisk styrning.

17. Europaparlamentet betonar att sedan 2000 har gapet mellan taket för EU:s egna medel (1,29 procent av BNI i åtagandebemyndiganden och 1,23 procent i betalningsbemyndiganden) och taken för den fleråriga budgetramen vuxit dramatiskt. Parlamentet noterar dessutom att den fleråriga budgetramen endast fastställer de högsta nivåerna för utgifterna, medan EU-budgeten alltid har hållit sig långt under dessa nivåer.

18. Europaparlamentet anser att kommissionens förslag, som innebär en frysning av den fleråriga budgetramen för 2014−2020 till nivån för taken 2013 inte kommer att räcka för att finansiera de befintliga politiska prioriteringar som är kopplade till Europas strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla, de nya uppgifter som Lissabonföredraget medför, eller oförutsedda händelser, för att inte nämna de politiska mål och åtaganden som Europeiska rådet självt har fastställt.

19. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt av den 8 juni 2011 om att flera av EU:s prioriteringar och politikområden kommer att behöva justeras neråt eller till och med överges om inte budgeten ökas i tillräckligt hög grad utöver taken för 2013.

20. Europaparlamentet varnar rådet för alla försök att ytterligare sänka EU:s utgiftsnivå, enligt kommissionens förslag. Parlamentet motsätter sig i högsta grad alla försök att åberopa linjära, generella nedskärningar som skulle kunna äventyra genomförandet och effektiviteten när det gäller all EU-politik, oavsett europeiskt mervärde, politisk tyngd eller resultat. Parlamentet uppmanar i stället rådet, om det skulle föreslå nedskärningar, att tydligt och offentligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet.

21. Europaparlamentet betonar den nyckelroll som EU-budgeten måste spela för att uppnå de gemensamt överenskomna målen inom Europa 2020-strategin. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-finansieringen, om den är väl utformad, faktiskt kan utlösa och katalysera åtgärder av tydligt EU-mervärde som medlemsstaterna är oförmögna att utföra på egen hand, och dessutom skapa synergier och komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att bistå dem att fokusera på framtidsinriktade nyckelinvesteringar.

22. Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sin ståndpunkt att det ställer sig bakom en betydande ökning av de medel som är tillgängliga för unionens program på områdena konkurrenskraft, små och medelstora företag, företagaranda och hållbar infrastruktur, som står i centrum för Europa 2020-strategin. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att ytterligare nedskärningar med avseende på kommissionens förslag allvarligt skulle äventyra EU:s trovärdighet och politiska åtagande till förmån för tillväxt och arbetstillfällen.

23. Europaparlamentet ställer sig mycket positivt till kommissionens förslag om fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och dess realistiska tilldelning av budgetmedel i syfte att förbättra Europas transport- och energinät samt digitala nät. Parlamentet begär med eftertryck att det belopp som överförts från Sammanhållningsfonden till FSE under de första åren ska användas helt i överensstämmelse med de nationella anslagen under denna fond.

24. Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och innovation för att påskynda övergången till en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi som använder sina naturtillgångar effektivt och ansvarsfullt. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att enas om en specifik färdplan för att uppnå målet att avsätta 3 procent av BNP till investeringar i forskning. Parlamentet betonar det mycket stora ekonomiska åtagande som detta mål skulle innebära i form av ytterligare utgifter på totalt 130 miljarder EUR årligen, som skulle finansieras från samtliga källor. Parlamentet betonar därför behovet av att förbättra, stimulera och säkra finansieringen av forskning och innovation i unionen via en avsevärd ökning av utgifterna, och när det gäller EU:s finansiering av forskning och innovation, särskilt genom Horisont 2020‑programmet.

25. Europaparlamentet påminner om att de små och medelstora företagen är de viktigaste drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, innovationer och sysselsättning, och erkänner den viktiga roll de spelar för att garantera återhämtning och främja en hållbar ekonomi i EU. Parlamentet välkomnar därför den tonvikt som Europa 2020‑strategin lägger på innovation och industripolitik. Parlamentet avvisar bestämt varje försök att ytterligare minska anslagen till program såsom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), som är centrala för Europas konkurrenskraft och sysselsättning.

26. Europaparlamentet anser att EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden) är ett strategiskt redskap för investeringar, hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och en grundpelare för europeisk solidaritet, med ett odiskutabelt mervärde för EU. Parlamentet noterar också de betydande spridningseffekter som finansieringen av sammanhållningspolitiken har för alla EU-medlemsstater. Parlamentet insisterar på att för att denna politik på ett ändamålsenligt sätt ska kunna minska de makroekonomiska obalanserna i EU och bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste den kunna förlita sig på en stabil, solid och hållbar finansiell ram. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt att med anledning av det stora behovet att säkra offentliga investeringar i tillväxt och arbetstillfällen bör finansieringen av sammanhållningspolitiken bibehållas på minst samma nivå som för perioden 2007–2013 och fortsätta omfatta samtliga EU-regioner, med fokus på de minst utvecklade regionerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att öronmärka 25 procent av det totala anslaget till sammanhållningspolitiken för ESF.

27. Europaparlamentet påminner om att parlamentet, med tanke på den stora variationen uppgifter, utmaningar och mål som den gemensamma jordbrukspolitiken står inför, anser att man bör avsätta minst lika stora belopp som för budgetåret 2013 till den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa budgetperiod. Parlamentet anser att den nya gemensamma jordbrukspolitiken bör syfta till att uppnå en mer effektiv fördelning och användning av den gemensamma jordbrukspolitikens budget, bland annat genom en rättvis fördelning av direktbetalningar och landsbygdsutvecklingsbidrag mellan medlemsstater, regioner och jordbrukare, för att minska den nuvarande klyftan. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och dess stora bidrag till investeringar och arbetstillfällen i landsbygdsområden samt till jordbrukssektorns ökade effektivitet och konkurrenskraft, särskilt i ljuset av de nya utmaningar som bland andra definieras i Europa 2020-strategin samt till miljövården och bevarandet av den biologiska mångfalden.

28. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förstärka det välinriktade och välfungerande unionsprogrammet för miljön och klimatet och att integrerade utgifter för klimatet och miljön bör ges aktivt stöd inom berörda EU-fonder.

29. Europaparlamentet är medvetet om de allvarliga utmaningar som EU:s ungdomar står inför till följd av den ekonomiska krisen. Parlamentet anser att delaktighet, sysselsättning, utbildning, icke-formell utbildning, yrkesutbildning, rörlighet och social integrering av unga i EU är frågor av strategisk betydelse för utvecklingen av EU och det europeiska samhället. Parlamentet insisterar på att dessa frågor införlivas och prioriteras i all relevant politik och i alla relevanta program som finansieras från EU:s budget, vid sidan av den nödvändiga ökningen av anslagen till konkreta ungdomsinstrument som föreslås av kommissionen, såsom införandet av en ungdomsgaranti som ska garantera att alla ungdomar i Europa som inte kan hitta något arbete erbjuds möjligheten att delta i ytterligare utbildning eller yrkesutbildning.

30. Europaparlamentet betonar behovet att fortsätta med programmet för de personer som är mest utsatta. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att i tid lägga fram ett lagstiftningsförslag i detta avseende för att garantera att stödet till ett sådant program fortsätter efter 2013, med stöd av en ny rättslig grund med en självständig budget.

31. Europaparlamentet anser att de sammanlagda belopp som kommissionen avsätter för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning återspeglar den förstärkning av detta område som skett genom Lissabonfördraget och dess utökade uppgifter och större utmaningar. Parlamentet betonar behovet av ett europeiskt mervärde av den finansierade verksamheten och en rättvis, balanserad och transparent fördelning av medlen mellan de olika mål som ska uppnås av dessa program.

32. Europaparlamentet påminner om att EU:s program för utbildning, ungdom, media och kultur står medborgarna nära, har en ytterst hög genomförandegrad liksom märkbara hävstångs- och spridningseffekter, bland annat betydande ekonomiska resultat, samt ger ett tydligt europeiskt mervärde genom att resurser används gemensamt, rörligheten och ett aktivt medborgarskap främjas och samarbetet stärks bland olika sektorer och intressenter.

33. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att de nya ansvarsområden som tilldelats EU genom fördragen kommer att kräva ytterligare, tillräckliga anslag jämfört med den fleråriga budgetramen för 2007–2013, för att EU ska kunna leva upp till sin roll som internationell aktör och samtidigt fullgöra sina befintliga åtaganden, framför allt uppnåendet av medlemsstaternas mål att avsätta 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till offentligt utvecklingsbistånd och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen senast 2015. Parlamentet betonar unionens roll för att främja demokrati, fred, solidaritet, stabilitet och minska fattigdomen i grannskaps- och partnerskapsländer. EU‑finansieringen utgör ett komplement till finansiering som lämnas av medlemsstaterna, och den har också en katalysatoreffekt, så att ingripanden görs i områden där bilateralt stöd inte ges. Parlamentet stöder särskilt den programplanering som är gemensam för medlemsstaternas och EU:s åtgärder. Parlamentet betonar därför att kommissionens förslag om ”EU i världen” och europeiska utvecklingsfonden måste ses som ett strikt minimum för att uppnå Europas ambitioner i världen. Parlamentet noterar särskilt behovet av att ge Europeiska utrikestjänsten budgetmedel som motsvarar dess ansvar.

Storskaliga projekt

34. Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av storskaliga infrastrukturprojekt (exempelvis Iter, Galileo och GMES) för EU:s framtida konkurrenskraft. Parlamentet avvisar därför alla försök att omvandla GMES till ett mellanstatligt program.

35. Europaparlamentet anser bestämt att finansieringen av dessa storskaliga projekt bör säkras i EU:s budget, men bör samtidigt öronmärkas för att garantera att eventuella kostnadsöverdrag inte hotar finansieringen och det framgångsrika genomförandet av annan unionspolitik.

36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att fastställa ett maximibelopp för Galileo i förordningen om den fleråriga budgetramen och öronmärker därmed budgetanslaget för detta projekt. Parlamentet anser dessutom att maximibeloppen för Iter och GMES också bör fastställas i förordningen. Parlamentet anser att anslagen till dessa tre projekt bör tilldelas utöver taken för den fleråriga budgetramen för att vid behov göra det lättare att ställa ytterligare anslag till förfogande från medlemsstaternas sida.

Bättre utnyttjande av utgifterna

37. Europaparlamentet upprepar att principerna om att åstadkomma europeiskt mervärde och trygga en sund ekonomisk förvaltning – effektivitet, ändamålsenlighet, sparsamhet – nu ännu mer än tidigare bör utgöra riktlinjer för EU:s budget. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens uppsättning av lagstiftningsförslag om den nya generationen av fleråriga program som ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet insisterar på att synergieffekterna mellan EU:s stödprogram och nationella investeringar måste maximeras.

38. Europaparlamentet anser att det i det aktuella läget med begränsade offentliga budgetar är absolut nödvändigt att fullt ut utnyttja andra finansieringskällor för att förverkliga långsiktiga investeringar som behövs för att genomföra Europa 2020-strategin. Parlamentet tror bestämt att mervärde för unionen framför allt kan finnas i långsiktiga investeringar som enskilda medlemsstater inte har möjlighet att själva genomföra. Parlamentet betonar i detta hänseende slutsatserna och rekommendationerna i sin resolution om innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram[5].

39. Europaparlamentet understryker behovet av att trygga konsekvens mellan sektorsspecifika bestämmelser och budgetförordningens övergripande ram och att åstadkomma balans mellan förenkling och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet noterar den resultattavla för förenkling som kommissionen lagt fram och bekräftar sitt åtagande att stödja förenklingsplanen. Parlamentet är övertygat om att man behöver minska de administrativa bördorna för stödmottagarna ytterligare och efterlyser ett genomförande av grundliga ”byråkratikontroller” av den nya generationen av fleråriga program för att förhindra någon ytterligare administrativ börda på EU-nivå och nationell nivå.

40. Europaparlamentet anser att ett effektivt utnyttjande av EU:s utgifter är beroende av att det finns sunda politiska, rättsliga och institutionella ramar på alla nivåer. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 310.5 och 317 i EUF-fördraget ska genomföra budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras rättsliga skyldighet att se till att anslagen i budgeten används i enlighet med denna princip och att de måste ta sin del av ansvaret för att göra EU:s stödinsatser effektivare. Parlamentet påminner om att 90 procent av de fel som upptäckts av revisionsrätten uppkommit i medlemsstaterna och att majoriteten av dessa fel kunde ha undvikits. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att utfärda nationella förvaltningsförklaringar som ska undertecknas på lämplig politisk nivå.

41. Europaparlamentet stöder införandet av bestämmelser om förhandsvillkor för att se till att EU:s stödinsatser, särskilt avseende Sammanhållningsfonden, strukturfonderna, landsbygdsutvecklingsfonden och fiskerifonden, riktas in bättre för att Europa 2020-målen ska kunna nås. Parlamentet anser att om tillämpningen av dessa villkor baserades på dels en princip om stärkt partnerskap genom ökad involvering av lokala och regionala myndigheter och dels på villkor som är relevanta för de olika fondernas mål, skulle dessa bestämmelser kunna förbättra EU-stödets legitimitet och effektivitet.

42. Europaparlamentet begär att stöd inom ramen för partnerskapsavtalen ska bli föremål för vissa särskilda åtaganden som ska fastställas i förväg i en dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet anser att det framför allt bör finnas en koppling till ett fullständigt genomförande av befintlig EU-lagstiftning (när det gäller till exempel prisregleringar, upphandlingar, transport, miljö och hälsa), så att man kan undvika oegentligheter och säkra effektivitet. Parlamentet anser emellertid inte att medlemsstaterna bör avkrävas några sociala eller ekonomiska reformer. Alla villkor bör till fullo överensstämma med subsidiaritets- och partnerskapsprinciperna.

43. Europaparlamentet betonar emellertid att det inte finns något direkt samband mellan en medlemsstats regionala politiska prestationer och dess makroekonomiska resultat, och att regionerna inte bör straffas för att den nationella nivån inte lyckats fullfölja förfarandena relaterade till ekonomisk styrning. Parlamentet anser att införande av ytterligare påföljder sålunda skulle kunna förvärra problemen för medlemsstater som redan brottas med makroekonomiska svårigheter, och anser därför att makroekonomiska villkor inte kan accepteras.

44. Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som decentraliserade EU-byråer utför när det gäller att stödja EU:s mål och att de måste ges budgetmedel som motsvarar deras ansvar.

45. Europaparlamentet anser samtidigt att de decentraliserade EU-byråernas arbete bör resultera i avsevärt större inbesparingar på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma de effektivitetsvinster som dessa byråer bidrar med på nationell nivå och att till fullo utnyttja dem och på detta sätt rationalisera sina nationella utgifter. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att kartlägga områden där överlappande arbete eventuellt förekommer eller där minskat mervärde uppstår när det gäller dessa byråer, i syfte att rationalisera deras arbete.

46. Europaparlamentet är övertygat om att inrättandet av Europeiska utrikestjänsten bör leda till stordriftsfördelar på EU-nivå och betydande besparingar på nationell nivå, särskilt i de nationella diplomattjänsterna i tredjeländer.

47. Europaparlamentet föreslår att en oberoende utvärdering ska göras av de offentliga utgifternas ändamålsenlighet på tre nivåer – nationell, regional och europeisk – för att på djupet undersöka mervärdet och möjligheterna att gemensamt använda resurser och för kostnadsbesparingar på områden såsom försvar, utvecklingspolitik, decentraliserade organ, Europeiska utrikestjänsten och vetenskaplig forskning, inte bara genom att uppmuntra stordriftsfördelar på EU-nivå, utan även för att iaktta subsidiaritetsprincipen. Parlamentet anser att denna utvärdering bör leda till kostnadsbesparingar. Parlamentet påminner om att bedömningen som avser decentraliserade organ bör ta hänsyn till relevanta bestämmelser i den gemensamma ansatsen som bifogats Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om decentraliserade organ, som undertecknades den 19 juli 2012.

48. Europaparlamentet stöder kommissionens åsikt om behovet av att rationalisera de administrativa utgifterna. Parlamentet betonar dock att det är mycket viktigt att nå en balans mellan målet att uppnå ytterligare besparingar och behovet av att se till att institutionerna förmår sköta sina uppgifter och plikter i överensstämmelse med sina fördragsenliga skyldigheter och befogenheter, med beaktande av de svåra utmaningarna från den pågående ekonomiska krisen.

49. Europaparlamentet är starkt emot att genomföra en linjär personalminskning för alla institutioner, organ och byråer då deras fördragsenliga roller och ansvarsområden skiljer sig så mycket åt. Parlamentet framhåller att för att behandla institutionerna individuellt bör var och en av dem själva få bestämma var nedskärningar kan göras och på vilket sätt så att de inte hindras från att fungera korrekt.

50. Europaparlamentet påpekar de betydande besparingar som skulle kunna göras om Europaparlamentet bara hade ett säte. Parlamentet uppmanar med eftertryck budgetmyndigheten att ta upp frågan i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram för 2014−2020.

Varaktighet

51. Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram, under en sjuårsperiod fram till 2020, bör betraktas som en övergångslösning, eftersom den är tydligt kopplad till Europa 2020-strategin. Parlamentet anser emellertid att en 5- eller 5+5-period bättre skulle anpassa budgetramens löptid med mandatperioden inom institutionerna och på detta sätt förbättra den demokratiska redovisnings- och ansvarskyldigheten. Parlamentet påminner om att det krävs en maximal flexibilitetsgrad för att den fleråriga budgetramen ska vara livskraftig och effektiv.

Halvtidsöversyn

52. Europaparlamentet betonar behovet av att införa en halvtidsöversyn i förordningen om den fleråriga budgetramen, inbegripet ett särskilt förfarande med en bindande tidsplan som garanterar att nästa parlament involveras till fullo. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag som gör det möjligt att se över den fleråriga budgetramen och som bör antas i god tid innan budgetförfarandet för 2018 inleds. Parlamentet betonar att halvtidsöversynen inte bör hindra investeringsutsikternas stabilitet och att den bör skydda stödmottagarna och den långsiktiga programplaneringens och de långsiktiga investeringarnas stabilitet.

Behovet av en mer flexibel flerårig budgetram

53. Europaparlamentet är övertygat om att förändrade politiska och ekonomiska omständigheter liksom oförutsedda händelser kommer att kräva anpassningar av den fleråriga budgetramen under sjuårsperioden. Parlamentet framhåller att nästa fleråriga budgetram måste öka budgetflexibiliteten, både inom och mellan budgetrubriker, samt mellan budgetår inom den fleråriga budgetramen, för att man ska kunna sörja för att de tillgängliga budgetresurserna utnyttjas fullt ut.

54. Europaparlamentet anser att en flexibilitetsgrad på 5 procent är nödvändig när det gäller taken för (under)rubrikerna för att möjliggöra en anpassning till nya förhållanden utan att öka det totala beloppet och utan att kräva en översyn av den fleråriga budgetramen.

55. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka lagstiftningsflexibiliteten (möjlighet att avvika från ett visst belopp för hela det berörda programmets löptid) från 5 procent till 10 procent.

56. Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja taken i den fleråriga budgetramen på bästa sätt. Parlamentet föreslår därför att de marginaler som finns kvar under taken för åtagandebemyndigandena under ett budgetår bör föras över till nästa år och betraktas som en övergripande marginal för den fleråriga budgetramen, som under framtida år ska tilldelas olika rubriker i enlighet med uppskattade behov och tas i bruk inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

57. Europaparlamentet understryker likaså behovet att införa en övergripande marginal för den fleråriga budgetramen för betalningsbemyndiganden, vilken gör det möjligt att till följande år föra över de marginaler som kvarstår under taken för betalningsbemyndigandena och ta i bruk dem inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

58. Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den nuvarande allt högre nivån för de utestående åtagandena. Parlamentet vill se en gemensam interinstitutionell strategi för att hålla nivån för de utestående åtagandena under kontroll i den fleråriga budgetramen för 2014−2020 och att lämpliga åtgärder vidtas i detta avseende. Parlamentet uppmuntrar till en diskussion om hur nivån för betalningsbemyndigandena kan göras mer jämnt fördelade över perioden för den fleråriga budgetramen för att i största möjliga utsträckning undvika risken att genomförandet av EU-program hindras på grund av brist på betalningsbemyndiganden i slutet av budgetramen.

59. Europaparlamentet noterar att EU-budgeten varje år uppvisar ett överskott och att medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten sänks med detta belopp. Samtidigt beklagar parlamentet rådets regelbundna linjära nedskärningar av kommissionens beräkningar av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget samt att rådet de senaste åren gång på gång har motsatt sig att anslå den betalningsnivå som kommissionen behöver i slutet av budgetåret för att EU ska kunna uppfylla sina ekonomiska åtaganden. Parlamentet anser att en sådan strategi inte är god budgetering och att det återbetalade överskottet inte har någon betydelse för den totala underskottsnivån i medlemsstaterna, men att detta belopp skulle kunna göra en tydlig skillnad för EU:s allmänna budget. Parlamentet påminner om att institutionerna förbundit sig att se över budgetförordningen i syfte att möjliggöra överföringar av outnyttjade anslag och budgetsaldot.

60. Europaparlamentet stöder helhjärtat marginalen för oförutsedda uppgifter, men understryker att om den ska vara effektiv bör utnyttjandet inte förutsätta obligatorisk avräkning mot taken, och marginalen bör antas genom omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.

61. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att öka anslagen för flexibilitetsinstrumentet och utnyttjandet av de årliga beloppen upp till år n+3.

62. Europaparlamentet understryker sitt starka stöd för kommissionens förslag att reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för kriser i jordbrukssektorn, på grund av sin karaktär som icke programplanerat stöd, ska införas i budgeten utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna.

63. Europaparlamentet framhåller mervärdet av den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som ett snabbt interventionsinstrument för att hjälpa arbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden. Parlamentet insisterar på att fonden måste fortsätta och utökas efter 2013, som ett instrument som är tillgängligt enligt samma villkor för alla kategorier av arbetstagare. Parlamentet betonar vidare att det dessutom behövs ett förenklat och påskyndat förfarande för utbetalningen av bidrag för att förbättra fondens effektivitet.

Principen om enhet i budgeten

64. Europaparlamentet påminner om att EU:s budget omfattar alla inkomster och utgifter som är en följd av beslut fattade av EU-institutionerna inom respektive behörighetsområden, och att den gör en åtskillnad mellan unionens finansiella operationer i form av utlåning, inlåning och garantier.

65. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och rådet att i en separat bilaga förteckna de budgetåtaganden eller finansiella åtaganden och garantier som unionen och några medlemsstater gjort inom ramen för de europeiska stabiliseringsmekanismerna (EFSM, EFSF och ESM) i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 122.2, 136.3 och 143 i EUF-fördraget, samt det direkta bilaterala ekonomiska stödet till andra medlemsstater eller andra projekt som har samband med ”bankunionen”.

66. Europaparlamentet betonar att alla beslut som är avsedda att stärka den ekonomiska och monetära unionen bör fattas på grundval av fördragen och involvera berörda institutioner. Parlamentet betonar att varje avsteg från gemenskapsmetoden och ökad användning av mellanstatliga avtal endast kommer att dela upp och försvaga Europeiska unionen, inklusive euroområdet.

67. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ingå ett fast åtagande för att införliva Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget för 2021. Parlamentet noterar att en sådan reform skulle kräva att taken i den fleråriga budgetramen skulle behöver höjas i motsvarande mån.

68. Europaparlamentet bekräftar sin avsikt att i framtiden anordna en särskild offentlig diskussion och en omröstning om budgetens inkomstsida, som en del av parlamentets granskning av det årliga budgetförslaget. Parlamentet tror fullt och fast på att man på detta sätt kan föra en fortgående diskussion om unionen samtidigt som det är uppenbart att budgetmyndigheten för närvarande inte har befogenheter att föreslå ändringar till denna del av budgeten.

Egna medel

69. Europaparlamentet anser att förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, som inleddes för över ett år sedan, tydligt visar det dödläge som uppstått till följd av att det saknas ett riktigt system för egna medel. Dessa förhandlingar organiseras i rådet kring två motsatta läger, som å ena sidan leds av EU-budgetens nettobetalare och å andra sidan av EU-budgetens nettomottagare, i ett system som skapar en rent räkenskapsbaserad syn på rättvis avkastning som i slutändan gör att en överenskommelse om den fleråriga budgetramen alltid är kopplad till en överenskommelse om en lång förteckning över undantag och kompensationer som förhandlats fram inom stängda dörrar och som de europeiska medborgarna inte kan förstå.

70. Europaparlamentet tror fullt och fast på att man vid finansieringen av unionens budget bör återgå till ett äkta system för egna medel, i enlighet med bestämmelserna i Romfördraget och alla senare EU-fördrag. Parlamentet beklagar djupt att det nuvarande systemet enligt vilket den överväldigande andelen medel härrör från de nationella bidragen saknar transparens och är orättvist och inte omfattas av parlamentariska kontroller på vare sig europeisk eller nationell nivå. Parlamentet betonar att ett sådant system i grunden kränker andan och bokstaven i fördraget.

71. Europaparlamentet påpekar att omstruktureringen av systemet för egna medel som sådant inte avser storleken på EU:s budget, men syftar till att finna en mer effektiv resurssammansättning för att finansiera EU-politik och EU-mål som man kommit överens om. Parlamentet understryker att införandet av ett nytt system inte skulle öka medborgarnas skattebörda totalt, utan i stället minska bördan för de nationella statskassorna.

72. Europaparlamentet bekräftar sin grundläggande åsikt som framfördes i resolutionen av den 13 juni 2012 om att parlamentet inte är berett att ge sitt godkännande till förordningen om nästa fleråriga budgetram utan en politisk överenskommelse om reformen av systemet för egna medel, i linje med kommissionens förslag av den 29 juni 2011, samt parlamentets lagstiftningsförslag om nya helt egna medel. Parlamentet anser att en sådan reform bör syfta till att minska andelen BNI-baserade bidrag som medlemsstaterna betalar in till EU‑budgeten till högst 40 procent fram till 2020 för att på detta sätt bidra till medlemsstaternas insatser för att konsolidera sina budgetar.

73. Europaparlamentet tror fullt och fast på att den nödvändiga politiska överenskommelsen bör omfatta följande aspekter:

1.  Det måsta göras en ingående reform av finansieringen av EU:s budget så att man återgår till ett system med äkta, tydliga, enkla och rättvisa egna medel och erbjuder de garantier för beslutsfattande och demokratisk kontroll som gäller för alla offentliga budgetar.

2.  Denna reform måste genomföras under den fleråriga budgetramen för 2014–2020, enligt kommissionens förslag.

3.  De medlemsstater som är beredda att införa en skatt på finansiella transaktioner måste nu lämna in en formell begäran till kommissionen om ett förslag om förstärkt samarbete på detta område. Kommissionen kommer då att behöva reagera omedelbart genom att offentliggöra ett sådant förslag tillsammans med en uppsättning reviderade förslag om paketet om egna medel, för att se till att inkomsterna från denna skatt helt eller delvis förs till EU-budgeten i form av helt egna medel, vilket därmed minskar de nationella bidragen för de medlemsstater som inför denna skatt.

4.  En överenskommelse om reformen av mervärdeskattebaserade egna medel samt genomförandemetoderna måste ingås tillsammans med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen.

5.  Det nya systemet måste leda till att befintliga rabatter och andra korrigeringsmekanismer avskaffas. All eventuell kompensation kan, på grundval av kommissionens förslag, endast godtas som kompensation av tillfällig karaktär som motiveras av obestridliga objektiva och ekonomiska kriterier.

6.  I det fall att genomförandet av systemet med de nya egna medlen inte resulterar i en betydande minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU‑budgeten, kommer kommissionen att lägga fram ytterligare förslag om att införa nya helt egna medel.

Interinstitutionella förhandlingar

74. Europaparlamentet understryker att det ställs stränga krav på majoritet inom både parlamentet och rådet för att anta den fleråriga budgetramen, och pekar på vikten av att till fullo utnyttja bestämmelserna i artikel 312.5, vilka ålägger institutionerna att föra förhandlingar i syfte att nå en överenskommelse om en text som parlamentet kan godkänna.

75. Europaparlamentet betonar att detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilka innebär nya samarbetsarrangemang mellan institutionerna på ett sätt som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för respektive befogenheter. Parlamentet välkomnar i detta hänseende de åtgärder som vidtagits av de ungerska, polska, danska och cypriotiska tjänstgörande ordförandeskapen för att etablera en strukturerad dialog och ett regelbundet informationsutbyte med parlamentet.

76. Europaparlamentet är redo att inleda ingående diskussioner med rådet om både förordningen om den fleråriga budgetramen och det institutionella avtalet, och uppmanar rådet att intensifiera sina kontakter på alla nivåer inför Europeiska rådets möte den 22–23 november 2012. Parlamentet betonar behovet att så snart som möjligt nå en slutlig överenskommelse om den fleråriga budgetramen.

77. Europaparlamentet konstaterar att den politiska överenskommelse som kan komma att nås i rådet endast utgör ett förhandlingsmandat för rådet. Parlamentet framhåller att efter det att Europeiska rådet nått en politisk överenskommelse måste fullständiga förhandlingar mellan parlamentet och rådet föras innan rådet formellt lägger fram sina förslag om förordningen om den fleråriga budgetramen för parlamentets godkännande.

78. Europaparlamentet erinrar om att parlamentet och rådet i enlighet med EUF-fördraget är de lagstiftande organen, och att Europeiska rådet inte har någon lagstiftande roll. Parlamentet betonar att förhandlingarna om lagstiftningsförslagen relaterade till fleråriga program kommer att föras enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

79. Europaparlamentet betonar att förhandlingarna om förordningen om den fleråriga budgetramen och de relaterade fleråriga programmen bör styras av en kvalitativ metod. Parlamentet understryker att de måste behandlas som ett paket, och bekräftar principen om att ”ingenting är överenskommet förrän allt är överenskommet”.

80. Europaparlamentet betonar vikten av yttrandena från parlamentets utskott som bifogas interimsbetänkandet, eftersom de kompletterar och ger värdefull vägledning och ytterligare uppgifter om riktlinjerna för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen/det interinstitutionella avtalet i denna resolution. Parlamentet insisterar på att de specifika rekommendationer för varje politikområde som finns i dessa yttranden bör ses som bidrag till förhandlingarna om de berörda fleråriga programmen. Parlamentet upprepar i detta avseende sin bestämda uppfattning att det särskilda lagstiftningsförfarandet för den fleråriga budgetramen inte bör behandla frågor som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

81. Europaparlamentet uppmärksammar rådet på det bifogade arbetsdokument som belyser ändringar till förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och till förslaget till ett interinstitutionellt avtal om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påpekar att ytterligare ändringar kan komma att bli nödvändiga beroende på hur förhandlingarna om den fleråriga budgetramen fortskrider. Parlamentet påpekar att det interinstitutionella avtalet inte kan slutföras förrän förfarandet för den fleråriga budgetramen har avslutats.

82. Europaparlamentet påpekar slutligen att om ingen flerårig budgetram antagits före utgången av 2013 kommer de tak och andra bestämmelser som gäller för 2013 att fortsätta att gälla tills en ny flerårig budgetram har antagits. Parlamentet signalerar att det i en sådan situation skulle vara berett att nå en snabb överenskommelse med rådet och kommissionen om att anta den interna strukturen för den fleråriga budgetramen för att återspegla de nya politiska prioriteringarna.

83. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaternas nationella regeringar och parlament och övriga berörda institutioner och organ.

MOTIVERING

WORKING DOCUMENT

 

The following tables indicate possible modifications to the proposal for a Council Regulation laying down the MFF for the years 2014-2020 and to the proposal for an Interinstitutional Agreement on cooperation in budgetary matters and sound financial management. These possible modifications aim to bring the proposals into line with the draft interim report in the interests of achieving a positive outcome of the Multiannual Financial Framework 2014-2020 approval procedure. They are neither definitive nor exhaustive: further modifications may become necessary depending on how negotiations on the MFF procedure; and it should not be concluded that no comment means agreement with the Commission proposal. It should be noted that the Interinstitutional Agreement can be finalised only after the MFF procedure has been completed.

 

This working document should thus be considered as a work in progress subject to change, based solely on developments to date.

 

 

 

 

 

Commission proposal on the MFF

possible EP modifications

Amended proposal for a

COUNCIL REGULATION

laying down the multiannual financial framework for the years 2014-2020

 

THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,

Having regard to the Treaty on the functioning of the European Union, and in particular Article 312 thereof, in conjunction with the Treaty establishing the European Atomic Energy Community, and in particular Article 106a thereof,

Having regard to the proposal from the European Commission ,

Having regard to the consent of the European Parliament ,

After transmission of the draft legislative act to national Parliaments,

Acting in accordance with a special legislative procedure,

 

Whereas:

(1)      The annual ceilings on commitments appropriations by category of expenditure and the annual ceilings on payment appropriations established by this Regulation must respect the ceilings set for commitments and own resources in [Council Decision XXXX/XX/EU, Euratom].

 

(2)      Taking into account the need for an adequate level of predictability for preparing and implementing medium-term investments, the duration of the financial framework should be set at seven years starting 1 January 2014, with an assessment of the implementation of the financial framework at mid-term. The results of this assessment should be taken into account during the last three years of the duration of the financial framework.

(2)       The choice of the duration of the next MFF should strike the right balance between stability for programming cycles and implementation of individual policies, and the duration of the institutions’ political cycles –in particular those in the European Commission and the European Parliament. A longer period requires greater flexibility. As a transitional solution the duration of this financial framework should be set at seven years starting 1 January 2014, with an assessment of the implementation of the financial framework at mid-term accompanied by proposals for revision according to a binding calendar. The results of this assessment should be taken into account during the last three years of the duration of this financial framework.

(3)      Special instruments, the Emergency Aid Reserve, the European Union Solidarity Fund, the Flexibility Instrument, the European Globalisation Adjustment Fund, the Reserve for crises in the agriculture sector and the Contingency Margin, are necessary to allow the Union to react to specified unforeseen circumstances, or to allow the financing of clearly identified expenditure which could not be financed within the limits of the ceilings available for one or more headings as laid down in the financial framework. Specific provisions are therefore necessary to provide for a possibility to enter in the budget commitment appropriations over and above the ceilings set out in financial framework where it is necessary to use special instruments.

 

(4)      If it is necessary to mobilise the Union's budget guarantees for the loans provided under the Balance of Payment Facility and the European Financial Stabilisation Mechanism set out in Council Regulation (EC) No 332/2002 of 18 February 2002 establishing a facility providing medium-term financial assistance for Member States' balances of payments[6] and in Council Regulation (EU) No 407/2010 of 11 May 2010 establishing a European financial stabilisation mechanism[7], the necessary amount should be mobilised over and above the ceilings of the commitments and payments appropriations of the financial framework while respecting the own resources ceiling.

 

 

(5)      The financial framework should be laid down in 2011 prices. The rules for technical adjustments of the financial framework to recalculate the ceilings and margins available should also be laid down.

 

(6)      The financial framework should not take account of budget items financed by assigned revenue within the meaning of Regulation (EU) No [xxx/201x] of the European Parliament and of the Council of […] on the financial rules applicable to the annual budget of the Union[8].

 

(7)      Rules should be laid down for other situations that may require the financial framework to be adjusted. Those adjustments may be related to the implementation of the budget, macroeconomic conditionalities linked to the coordination of Member States' economic policies, revision of the Treaties, enlargements, the reunification of Cyprus, or delayed adoption of new rules governing certain policy areas.

(7)  Rules should be laid down for other situations that may require the financial framework to be adjusted. Those adjustments may be related to the implementation of the budget, excessive government deficit, revision of the Treaties, enlargements, the reunification of Cyprus, or delayed adoption of new rules governing certain policy areas.

(8)      The national envelopes for cohesion policyare established on the basis of forecast for Gross Domestic Product (hereinafter "GDP") of spring 2012. Given the forecasting uncertainties and the impact for the capped Member States an assessment should be made in mid-term to compare the forecasted and actual GDP and its impact for the envelopes. In case the GDP for 2014-2016 differs more than +/- 5% from the forecast used in 2012 the envelopes for 2018-2020 for the Member States concerned need to be adjusted. The rules for this adjustment need to be provided for.

 

(9)      The financial framework may need to be revised in case of unforeseen circumstances that cannot be dealt with within the established ceilings of the financial framework. It is therefore necessary to provide for revision of the financial framework in such cases.

 

(10)    It is necessary to provide for general rules on interinstitutional cooperation in the budgetary procedure.

 

(11)    In order to help the budgetary procedure to run smoothly, it is necessary to provide for the basic rules for the budgeting of the expenditure for the Common Foreign and Security policy and overall amount for the period covered by the financial framework.

 

(12)    Detailed arrangements on interinstitutional cooperation in the budgetary procedure and on the budgeting of the expenditure for the Common Foreign and Security policy are laid down in the Interinstitutional Agreement of […] 201x between the European Parliament, the Council and the Commission on cooperation in budgetary matters and sound financial management[9].

 

(13)    Specific rules are also necessary for dealing with large-scale infrastructure projects whose lifetime extends well beyond the period set for the financial framework. It is necessary to establish maximum amounts for the contributions from the Union's budget to those projects. Those requests should not have any impact on other projects financed from the Union's budget.

(13)     Specific rules are also necessary for dealing with the large-scale infrastructure projects Galileo, GMES and ITER whose lifetime extends well beyond the period set for the financial framework. It is necessary to establish maximum amounts for the contributions from the Union's budget to those projects. Those requests should not have any impact on other projects financed from the Union's budget.

(14)    The Commission should present a proposal for a new multiannual financial framework before 1 January 2018 to enable the institutions to adopt it sufficiently in advance before the start of the following financial framework. The financial framework laid down in this Regulation should continue to apply if the new financial framework regulation is not adopted before the end of the term of the financial framework laid down in this Regulation,

 

HAS ADOPTED THIS REGULATION

 

Article 1

Multiannual Financial Framework

The multiannual financial framework for the period 2014 to 2020 (hereinafter the financial framework) is set out in the Annex.

 

Article 2

Compliance with the ceilings of the financial framework

1.        The European Parliament, the Council and the Commission shall comply with the annual expenditure ceilings, set out in the financial framework, during each budgetary procedure and when implementing the budget for the year concerned.

2.        The commitment appropriations may be entered in the budget over and above the ceilings of the relevant headings laid down in the financial framework where it is necessary to use the resources from the Emergency Aid Reserve, the European Union Solidarity Fund, the Flexibility Instrument, the European Globalisation Adjustment Fund, the Reserve for crises in the agriculture sector and the Contingency Margin in accordance with Council Regulation (EC) No 2012/2002 , Regulation (EC) No 1927/2006 of the European Parliament and of the Council , Regulation No xxxx/201x of the European Parliament and the Council and the Interinstitutional Agreement of […] 201x on cooperation in budgetary matters and sound financial management (hereinafter the Interinstitutional Agreement).

 

 

3.        Where a guarantee for a loan covered by the Union's budget according to Regulation (EC) No 332/2002 or Regulation (EU) No 407/2010 needs to be mobilised, it shall be over and above the ceilings laid down in the financial framework

 

 

 

 

 

 

 

2.        The commitment appropriations may be entered in the budget over and above the ceilings of the relevant headings laid down in the financial framework where it is necessary to use the resources from the Emergency Aid Reserve, the European Union Solidarity Fund, the Flexibility Instrument, the European Globalisation Adjustment Fund, the Reserve for crises in the agriculture sector, the Contingency Margin and the Global Margin in accordance with Council Regulation (EC) No 2012/2002 , Regulation (EC) No 1927/2006 of the European Parliament and of the Council , Regulation No xxxx/201x of the European Parliament and the Council and the Interinstitutional Agreement of […] 201x on cooperation in budgetary matters and sound financial management (hereinafter the Interinstitutional Agreement).

2a.      Commitment appropriations for Galileo, ITER and GMES shall also be entered in the budget over and above the ceilings of the relevant headings laid down in the financial framework.

 

Article 3

Respect of own resources ceiling

1.        For each of the years covered by the financial framework, the total appropriations for payments required, after annual adjustment and taking account of any other adjustments and revisions as well as the application of paragraphs 2 and 3 of Article 2, may not be such as to produce a call-in rate for own resources that exceeds the own resources ceiling set in accordance with [Decision XXXX/XX/EU, Euratom].

2.        Where necessary, the ceilings set in the financial framework shall be lowered in order to ensure compliance with the own resources ceiling set in accordance with [Decision XXXX/XX/EU, Euratom].

 

Article 4

Technical adjustments

1.        Each year the Commission, acting ahead of the budgetary procedure for year n+1, shall make the following technical adjustments to the financial framework:

(a)       revaluation, at year n+1 prices, of the ceilings and of the overall figures for appropriations for commitments and appropriations for payments;

(b)       calculation of the margin available under the own resources ceiling set in accordance with [Decision XXXX/XX/EU, Euratom];

(c)       calculation of the absolute amount of the Contingency Margin provided for in Point 15 of the Interinstitutional Agreement.

2.        The Commission shall make the technical adjustments referred to in paragraph 1 on the basis of a fixed deflator of 2% a year.

3.        The Commission shall communicate the results of the technical adjustments referred to in paragraph 1 and the underlying economic forecasts to the European Parliament and the Council.

4.        No further technical adjustments may be made in respect of the year concerned, either during the year or as ex-post corrections during subsequent years.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. (d) calculation of the Global MFF Margins provided for in Points 8a and 8b of the Interinstitutional Agreement.

Article 5

Adjustment of cohesion policy envelopes

1.        In its technical adjustment for the year 2018, if it is established that cumulated Gross Domestic Product ("GDP") of any capped Member State for the years 2014-2016 has diverged by more than +/- 5 % from the cumulated GDP estimated in 2012 for the establishment of cohesion policy envelopes for Member States for the period 2014-2020, the Commission shall adjust the amounts allocated from funds supporting cohesion to the Member State concerned for that period..

2.        The total net effect, whether positive or negative, of the adjustments referred to in paragraph 1 may not exceed EUR 3 billion.

3.        The required adjustments shall be spread in equal proportions over the years 2018-2020 and the corresponding ceilings of the financial framework shall be modified accordingly.

 

Article 6

Adjustments related to implementation

When notifying the European Parliament and the Council of the results of the technical adjustments to the financial framework, the Commission shall present any proposals for adjustments to the total appropriations for payments which it considers necessary, in the light of implementation, to ensure an orderly progression in relation to the appropriations for commitments. The decisions on those proposals shall be taken before 1 May of year n.

 

Article 7

Adjustment of Structural Funds, Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development, the European Maritime and Fisheries Fund, the Asylum and Migration Fund and the Internal Security Fund

1.        In the case of adoption after 1 January 2014 of new rules or programmes under shared management for the Structural Funds, the Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development, the European Maritime and Fisheries Fund, the Asylum and Migration Fund and the Internal Security Fund, the financial framework shall be adjusted in order to transfer to subsequent years, in excess of the corresponding expenditure ceilings, allocations not used in 2014

2.        The adjustment concerning the transfer of unused allocation for the year 2014 shall be adopted before 1 May 2015.

 

Article 8

Adjustments related to macroeconomic conditionalities linked to the coordination of Member States' economic policies

In the case of the lifting of a suspension of budgetary commitments concerning the European Regional Development Fund, the European Social Fund, the Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development and the European Maritime and Fisheries Fund in the context of macroeconomic conditionalities linked to the coordination of Member States' economic policies, the Council, in accordance with the Treaty and in compliance with the relevant basic act, shall decide on a transfer of suspended commitments to the following years. Suspended commitments of year n may not be re-budgeted beyond year n+2.

Article 8

Adjustments related to excessive government deficit

 

 

 

In the case of the lifting of a suspension of budgetary commitments concerning the Cohesion Fund in the context of an excessive deficit procedure, the Council, in accordance with the Treaty and in compliance with the relevant basic act, shall decide on a transfer of suspended commitments to the following years. Suspended commitments of year n may not be re-budgeted beyond year n+2.

Article 9

Revision of the financial framework

1.        In case of unforeseen circumstances the financial framework may be revised in compliance with the own resources ceiling set in accordance with [Decision XXXX/XX/EU, Euratom].

2.        Any revision of the financial framework in accordance with paragraph 1 shall take into account the scope for reallocating expenditure between the programmes covered by the heading concerned by the revision, with particular reference to any expected under-utilisation of appropriations. Where feasible, a significant amount, in absolute terms and as a percentage of the new expenditure planned, shall be within the existing ceiling for the heading.

3.        Any revision of the financial framework in accordance with paragraph 1 shall take into account the scope for offsetting any raising of the ceiling for one heading by the lowering of the ceiling for another.

 

4.        Any revision of the financial framework in accordance with paragraph 1 shall maintain an appropriate relationship between commitments and payments.

5.        Adjustments referred to in Article 3(2), 6, 7, 8, 10, 11, 11a and 16 also constitute a revision of the financial framework.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3a. Provided that the overall amount of the MFF remains unchanged, adjustment of the ceilings of the headings and/or subheadings of up to 5% may be agreed without requiring a revision of the MFF regulation, in accordance with the Interinstitutional Agreement.

 

Article 10

Adjustment of the financial framework in case of a revision of the Treaties

Should a revision of the Treaties with budgetary implications occur during the financial framework, the necessary adjustments to the financial framework shall be made accordingly.

 

Article 11

Adjustment of the financial framework in case of enlargement

If new Member States accede to the Union during the period covered by the financial framework, the financial framework shall be adjusted to take account of the expenditure requirements resulting from the outcome of the accession negotiations

 

Article 11a

Adjustment of the financial framework in case of reunification of Cyprus

In case of reunification of Cyprus during the period covered by the financial framework, the latter shall be adjusted to take account of the comprehensive settlement of the Cyprus problem and the additional financial needs resulting from reunification

 

Article 12

Interinstitutional cooperation in the budgetary procedure

The European Parliament, the Council and the Commission (hereinafter the institutions) shall take any measures to facilitate the annual budgetary procedure.

 

The institutions shall cooperate in good faith throughout the procedure with a view to reconciling their positions. The institutions shall cooperate through appropriate interinstitutional contacts to monitor the progress of the work and analyse the degree of convergence at all stages of the procedure.

 

The institutions shall ensure that their respective calendars of work are coordinated as far as possible in order to enable proceedings to be conducted in a coherent and convergent fashion, leading to the final adoption of the budget.

 

Trilogues may be held at all stages of the procedure and at different levels of representation, depending on the nature of the expected discussion. Each institution, in accordance with its own rules of procedure, shall designate its participants for each meeting, define its mandate for the negotiations and inform the other institutions of arrangements for the meetings in good time.

 

Article 13

 

Financing of the Common foreign and security policy

The total amount of operating Common foreign and security policy (hereinafter "CFSP") expenditure shall be entered entirely in one budget chapter, entitled CFSP. That amount shall cover the real predictable needs, assessed in the framework of the establishment of the draft budget, on the basis of forecasts drawn up annually by the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy, and a reasonable margin for unforeseen actions. No funds may be entered in a reserve.

 

Article 14

Contribution to the financing of large scale projects

A maximum amount of EUR 7 000 million in 2011 prices shall be available for the European satellite navigation programmes (EGNOS and Galileo) from the EU budget for the period 2014-2020

Article 14

Contribution to the financing of large scale projects

The following maximum amounts in 2011 prices shall be available for the financing of large scale projects from the EU budget for the period 2014-2020:

 

EUR xx million for Galileo

EUR xx million for GMES

EUR xx million for ITER

Article 15

Mid-term assessment of implementation of the financial framework

In 2016, the Commission shall present an assessment of the implementation of the financial framework accompanied, where necessary, by relevant proposals

Article 15

Mid-term revision of the financial framework

Not later than 1 January 2016, the Commission shall present an assessment of the implementation of the financial framework accompanied by proposals for a compulsory revision.

Article 16

Transition towards the next financial framework

Before 1 January 2018, the Commission shall present a proposal for a new multiannual financial framework.

 

If no Council regulation determining a new multiannual financial framework has been adopted before 31 December 2020, the ceilings and other provisions corresponding to the last year of the financial framework shall be extended until a regulation determining a new financial framework is adopted. If new Member States accede to the Union after 2020, the extended financial framework shall, if necessary, be adjusted in order to take into account the results of accession negotiations

 

Article 17

Entry into force

This Regulation shall enter into force on the third day following that of its publication in the Official Journal of the European Union.

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States.

Done at …,

For the Council

The President

 

 

 

Joint Declaration

 

The European Parliament, the Council and the Commission agree that the length of the current multiannual financial framework does not pre-empt future decisions on the length of the multiannual financial framework as of 2021.

 

Commission proposal on the IIA

Possible EP modifications

Draft

Interinstitutional Agreement

between the European Parliament, the Council and the Commission on cooperation in budgetary matters and on sound financial management

 

THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION AND THE EUROPEAN COMMISSION,

hereinafter referred to as the institutions,

HAVE AGREED AS FOLLOWS

 

1. The purpose of this Agreement adopted in accordance with Article 295 of the Treaty on the functioning of the European Union (hereinafter "TFEU") is to improve the functioning of the annual budgetary procedure and cooperation between the institutions on budgetary matters.

 

2. The Agreement is binding on all the institutions for as long as it is in force.

 

3. This Agreement does not alter the respective budgetary powers of the institutions as laid down in the Treaties, in Council Regulation (EU) No …/201x laying down the Multiannual Financial Framework for the years 2014-20xx[10] (hereinafter referred to as the MFF Regulation) and in the Regulation (EU) No /201x of the European Parliament and of the Council on the financial rules applicable to the annual budget of the Union (hereinafter referred to as the Financial Regulation)[11].

 

4. Any amendment of this Agreement requires the consent of all the institutions.

 

5. This Agreement is in three parts:

– Part I contains complementary provisions related to the multiannual financial framework and provision on special instruments not included in the financial framework.

– Part II relates to the interinstitutional collaboration during the budgetary procedure.

– Part III contains provisions related to sound financial management of EU funds.

 

6. This Agreement enters into force on the same day as the MFF Regulation and replaces the Interinstitutional Agreement of 17 May 2006 between the European Parliament, the Council and the Commission on budgetary discipline and sound financial management[12].

 

PART I – FINANCIAL FRAMEWORK and SPECIAL INSTRUMENTS

 

A. PROVISIONS RELATED TO THE FINANCIAL FRAMEWORK

 

7. Information relating to operations not included in the general budget of the European Union and the foreseeable development of the various categories of Union's own resources is set out, by way of indication, in separate tables. This information shall be updated annually together with the documents accompanying the draft budget.

7. Information relating to financial operations in the form of lending, borrowing and guarantees and the foreseeable development of the various categories of Union's own resources is set out in separate tables. The budgetary and financial commitments made by Member States in the framework of reinforced cooperation or of a specific Treaty shall be listed in a separate annex. This information shall be updated annually together with the documents accompanying the draft budget.

8. Except in sub-ceiling Economic, social and territorial cohesion of the financial framework, for the purposes of sound financial management, the institutions shall ensure as far as possible during the budgetary procedure and at the time of the budget's adoption that sufficient margins are left available beneath the ceilings for the various headings.

 

 

8a. Margins left below the MFF ceilings for commitment appropriations in one year’s budget will be carried over to the next year and constitute a Global MFF Margin for commitments to be attributed to the different headings according to their estimated needs and mobilised in the framework of the annual budgetary procedures.

 

8b. The margin left below the MFF ceiling for payment appropriations in any budget year will be carried over to the next year and constitute a Global MFF Margin for payments to be mobilised in the framework of the annual budgetary procedures.

 

8c. In order to adapt to unforeseen circumstances an adjustment of up to 5% of the ceilings of the headings and/or subheadings may be agreed without requiring a revision of the MFF regulation, provided that the overall amount of the MFF remains unchanged.

The decision to adjust the ceilings of the headings and/or subheadings shall be taken jointly by the two arms of the budgetary authority. The Council shall act by a qualified majority and the European Parliament shall act by a majority of its component members and three fifths of the votes cast.

Updating of forecasts for payment appropriations after 2020

9. In 2017, the Commission shall update the forecasts for payment appropriations after 2020. That update shall take into account the real implementation of budget appropriations for commitments and budget appropriations for payments, as well as the implementation forecasts. It shall also consider the rules defined to ensure that payment appropriations develop in an orderly manner compared to commitment appropriations and the growth forecasts of the European Union Gross National Income.

 

B. PROVISIONS RELATED TO THE SPECIAL INSTRUMENTS NOT INCLUDED IN THE FINANCIAL FRAMEWORK

 

B.1. Emergency Aid Reserve

10. The Emergency Aid Reserve is intended to allow for a rapid response to specific aid requirements of third countries following events which could not be foreseen when the budget was established, first and foremost for humanitarian operations, but also for civil crisis management and protection, and situations of particular pressure resulting from migratory flows at the Union's external borders where circumstances so require.

The annual amount of the Reserve is fixed at EUR 350 million (2011 prices) and can be used up to year n+1 in accordance with the Financial Regulation. The Reserve is entered in the general budget of the European Union as a provision. The portion of the annual amount stemming from previous years shall be drawn on first, in order of age. The portion of the annual amount from year n which is not used in year n+1 shall lapse.

When the Commission considers that the Reserve needs to be called on, it shall present to the two arms of the budgetary authority a proposal for a transfer from the Reserve to the corresponding budgetary lines.

Any Commission proposal for a transfer to draw on the Reserve, however, must be preceded by an examination of the scope for reallocating appropriations.

In the case of disagreement a trilogue procedure shall be initiated.

The transfers shall be made in accordance with the Financial Regulation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

The annual amount of the Reserve is fixed at EUR 350 million (2011 prices). The portion of the annual amount from year n which is not used may be used throughout the entire duration of the Multiannual Financial Framework. The Reserve is entered in the general budget of the European Union as a provision. The portion of the annual amount stemming from previous years shall be drawn on first, in order of age.

 

 

 

When the Commission considers that the Reserve needs to be called on, it shall present to the two arms of the budgetary authority a proposal for a transfer from the Reserve to the corresponding budgetary lines, in accordance with the Financial Regulation.

 

deleted

 

 

 

 

 

 

deleted

B.2. European Union Solidarity Fund

11. The European Union Solidarity Fund is intended to allow financial assistance in the event of major disasters occurring on the territory of a Member State or of a candidate country, as defined in the relevant basic act. There shall be a ceiling on the annual amount available for the Fund of EUR 1 billion (2011 prices). On 1 October each year, at least one quarter of the annual amount shall remain available in order to cover needs arising until the end of the year. The portion of the annual amount not entered in the budget may not be rolled over in the following years.

In exceptional cases and if the remaining financial resources available in the Fund in the year of occurrence of the disaster, as defined in the relevant basic act, are not sufficient to cover the amount of assistance considered necessary by the budgetary authority, the Commission may propose that the difference be financed through the annual amounts available for the following year. The annual amount of the Fund to be budgeted in each year may not, under any circumstances, exceed EUR 1 billion.

When the conditions for mobilising the Fund as set out in the relevant basic act are met, the Commission shall make a proposal to deploy it. Where there is scope for reallocating appropriations under the heading requiring additional expenditure, the Commission shall take this into account when making the necessary proposal, in accordance with the Financial Regulation, by means of the appropriate budgetary instrument. The decision to deploy the Fund shall be taken jointly by the two arms of the budgetary authority. The Council shall act by a qualified majority and the European Parliament shall act by a majority of its component members and three fifths of the votes cast.

In the case of disagreement a trilogue procedure shall be initiated.

 

B.3. Flexibility Instrument

12. The Flexibility Instrument with an annual ceiling of EUR 500 million (2011 prices) is intended to allow the financing, for a given financial year and up to the amount indicated, of clearly identified expenditure which could not be financed within the limits of the ceilings available for one or more other headings.

The annual amount of the Flexibility Instrument may be used up to year n+3. The portion of the annual amount stemming from previous years shall be used first, in order of age. The portion of the annual amount from year n which is not used in year n+3 shall lapse.

The Commission shall make a proposal for the Flexibility Instrument to be used after it has examined all possibilities for re-allocating appropriations under the heading requiring additional expenditure.

The proposal shall identify the needs to be covered and the amount. It may be presented, for any given financial year, during the budgetary procedure.

The decision to deploy the Flexibility Instrument shall be taken jointly by the two arms of the budgetary authority. The Council shall act by a qualified majority and the European Parliament shall act by a majority of its component members and three fifths of the votes cast.

Agreement shall be reached in the framework of the annual budgetary procedure.

 

 

 

 

 

 

 

The portion of the annual amount of the Flexibility Instrument from year n which is not used may be used throughout the entire period of the Multiannual Financial Framework.

B.4. European Globalisation Adjustment Fund

13. The European Globalisation Adjustment Fund is intended to provide additional support for workers who suffer from the consequences of major structural changes in world trade patterns, to assist them with their reintegration into the labour market, and also to farmers suffering from effects of globalisation.

The Fund may not exceed a maximum annual amount of EUR 429 million (2011 prices).

The appropriations shall be entered in the general budget of the European Union as a provision.

When the conditions for mobilising the Fund, as set out in the relevant basic act, are met, the Commission shall make a proposal to deploy it. The decision to deploy the Fund shall be taken jointly by the two arms of the budgetary authority. The Council shall act by a qualified majority and the European Parliament shall act by a majority of its component members and three fifths of the votes cast.

At the same time as it presents its proposal for a decision to deploy the Fund, the Commission shall present to the two arms of the budgetary authority a proposal for a transfer to the relevant budgetary lines. In the case of disagreement a trilogue procedure shall be initiated.

Transfers related to the Fund shall be made in accordance with the Financial Regulation.

 

B.5. Reserve for crises in the agriculture sector

14. The Reserve for crises in the agricultural sector is intended to provide additional support for the sector in case of major crises effecting the agricultural production or distribution in case it cannot be financed within the limits of the ceiling available for Heading 2.

The Reserve may not exceed a maximum annual amount of EUR 500 million (2011 prices).

The appropriations shall be entered in the general budget of the European Union as a provision.

When the Commission considers that the Reserve needs to be called on, in accordance with the relevant basic act, it shall present to the two arms of the budgetary authority a proposal for a transfer from the Reserve to the corresponding budgetary lines. Any Commission proposal for a transfer to draw on the Reserve, however, must be preceded by an examination of the scope for reallocating appropriations.

In the case of disagreement a trilogue procedure shall be initiated.

Transfers related to the Reserve shall be made in accordance with the Financial Regulation.

 

B.6. Contingency Margin

15. A contingency margin of up to 0.03% of the Gross National Income of the Union shall be constituted outside the ceilings of the financial framework as a last resort instrument to react to unforeseen circumstances.

Recourse to the Contingency Margin shall not exceed, at any given year, the maximum amount foreseen in paragraph (1)(c) of Article 4 of the MFF Regulation and shall be consistent with the own resources ceiling.

The mobilisation of the contingency margin, or part thereof, shall be proposed by the Commission after a thorough analysis of all other financial possibilities. The Commission shall accompany the proposal for the mobilisation of the Contingency Margin by a proposal for reallocation, by a significant amount as far as supported by the analysis, within the existing budget.

The decision to mobilise the Contingency Margin shall be taken jointly by the two arms of the budgetary authority. The Council shall act by a qualified majority and the European Parliament shall act by a majority of its component members and three fifths of the votes cast.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

The mobilisation of the contingency margin, or part thereof, shall be proposed by the Commission after a thorough analysis of all other financial possibilities. The Commission shall accompany the proposal for the mobilisation of the Contingency Margin by a proposal for reallocation, if possible, as far as supported by the analysis, within the existing budget.

 

 

 

PART II – IMPROVEMENT OF INTERINSTITUTIONAL COLLABORATION IN BUDGETARY MATTERS

 

A. THE INTERINSTITUTIONAL COLLABORATION PROCEDURE

 

16. The details of interinstitutional collaboration during the budgetary procedure are set out in the Annex.

 

B. INCORPORATION OF FINANCIAL PROVISIONS IN LEGISLATIVE ACTS

 

17. Each legislative act concerning a multiannual programme adopted under the ordinary legislative procedure shall contain a provision in which the legislative authority lays down the financial envelope for the programme.

That amount shall constitute the prime reference for the budgetary authority during the annual budgetary procedure.

The budgetary authority and the Commission, when it draws up the draft budget, undertake not to depart by more than 10 % from that amount for the entire duration of the programme concerned, unless new, objective, long-term circumstances arise for which explicit and precise reasons are given, with account being taken of the results obtained from implementing the programme, in particular on the basis of assessments. Any increase resulting from such variation must remain within the existing ceiling for the heading concerned, without prejudice to the use of instruments mentioned in the MFF regulation and in this Agreement.

This Point does not apply to appropriations for cohesion adopted under the ordinary legislative procedure and pre-allocated by Member States which contain a financial envelope for the entire duration of the programme and to the large scale projects referred to in Article 14 of the MFF Regulation.

 

18. Legislative acts concerning multiannual programmes not subject to the ordinary legislative procedure shall not contain an 'amount deemed necessary'.

Should the Council wish to include a financial reference, this shall be taken as illustrating the will of the legislative authority and shall not affect the powers of the budgetary authority as defined by the TFEU. This provision shall be mentioned in all legislative acts which include such a financial reference.

If the amount concerned has been the subject of an agreement pursuant to the conciliation procedure provided for in the Joint Declaration of the European Parliament, the Council and the Commission of 4 March 1975[13], it shall be considered a reference amount within the meaning of Point 17 of this Agreement.

 

C. EXPENDITURE RELATING TO FISHERIES AGREEMENTS

 

19. The expenditure on fisheries agreements shall be subject to the following specific rules:

The Commission undertakes to keep the European Parliament regularly informed about the preparation and conduct of the negotiations, including the budgetary implications.

In the course of the legislative process relating to fisheries agreements, the institutions undertake to make every effort to ensure that all procedures are carried out as quickly as possible.

Amounts foreseen in the budget for new agreements or renewal of agreements which come into force after January 1 of the related budget year shall be put in reserve.

If appropriations relating to fisheries agreements (including the reserve) prove insufficient, the Commission shall provide the budgetary authority with the necessary information for an exchange of views in the form of a trilogue, possibly simplified, on the causes of the situation, and on the measures which might be adopted under established procedures. Where necessary, the Commission shall propose appropriate measures.

Each quarter, the Commission shall present to the budgetary authority detailed information about implementation of agreements in force and a financial forecast for the remainder of the year.

 

D. FINANCING OF THE COMMON FOREIGN AND SECURITY POLICY (CFSP)

 

20. As regards CFSP expenditure which is charged to the general budget of the European Union in accordance with Article 41 of the Treaty on European Union, the institutions shall endeavour, in the conciliation committee, and on the basis of the draft budget established by the Commission, to secure agreement each year on the amount of the operating expenditure to be charged to the budget of the European Union and on the distribution of this amount between the articles of the CFSP budget chapter suggested in the fourth paragraph of this Point. In the absence of agreement, it is understood that the European Parliament and the Council shall enter in the budget the amount contained in the previous budget or the amount proposed in the draft budget, whichever is the lower.

The total amount of operating CFSP expenditure shall be distributed between the articles of the CFSP budget chapter as suggested in the fourth paragraph of this Point. Each article shall cover instruments already adopted, instruments which are foreseen but not yet adopted and all future - that is unforeseen - instruments to be adopted by the Council during the financial year concerned.

Since, under the Financial Regulation, the Commission has the authority to transfer appropriations autonomously between articles within the CFSP budget chapter, the flexibility deemed necessary for speedy implementation of CFSP actions shall accordingly be assured. In the event of the amount of the CFSP budget chapter during the financial year being insufficient to cover the necessary expenses, the European Parliament and the Council shall seek a solution as a matter of urgency, on a proposal from the Commission, taking into account Article 2 of the MFF regulation and Point 10 of this Agreement.

Within the CFSP budget chapter, the articles into which the CFSP actions are to be entered could read along the following lines:

– crisis management operations, conflict prevention, resolution and stabilisation, monitoring and implementation of peace and security processes,

– non-proliferation and disarmament,

– emergency measures,

– preparatory and follow-up measures,

– European Union Special Representatives.

The amount for measures entered under the article mentioned in the third indent may not exceed 20 % of the overall amount of the CFSP budget chapter.

 

21. Each year, the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy (hereinafter "the High Representative") shall consult the European Parliament on a forward-looking document, which shall be transmitted by June 15 for the year in question, setting out the main aspects and basic choices of the CFSP, including the financial implications for the general budget of the European Union and an evaluation of the measures launched in the year n-1. Furthermore, the High Representative shall keep the European Parliament informed by holding joint consultation meetings at least five times a year, in the framework of the regular political dialogue on the CFSP, to be agreed at the latest in the Conciliation committee. Participation in these meetings shall be as follows:

– for the European Parliament, the bureaux of the two Committees concerned,

– for the Council, the Chairman of the Political and Security Committee.

The Commission shall be invited to participate at these meetings.

Whenever the Council adopts a decision in the field of the CFSP entailing expenditure, the High Representative shall immediately, and in any event no later than five working days following the final decision, send the European Parliament an estimate of the costs envisaged ('financial statement'), in particular those regarding time-frame, staff employed, use of premises and other infrastructure, transport facilities, training requirements and security arrangements.

Once a quarter, the Commission shall inform the budgetary authority about the implementation of CFSP actions and the financial forecasts for the remaining period of the year.

 

E. INVOLVEMENT OF THE INSTITUTIONS AS REGARDS THE DEVELOPMENT POLICY ISSUES AND THE EUROPEAN DEVELOPMENT FUND

 

22. The Commission will establish a common dialogue with the European Parliament on development policy issues regardless of their source of financing. The scrutiny of the European Parliament on the European Development Fund will be aligned on a voluntary basis to the scrutiny rights that exist under the EU general budget, specifically the Development Cooperation Instrument, pursuant to modalities to be fixed in the informal dialogue.

 

 

22. a. The European Parliament, the Council and the Commission commit themselves to incorporating the European Development Fund (EDF) into the EU general budget as of the next Multiannual Financial Framework, and to adjusting the ceilings accordingly to provide the necessary resources.

F. COOPERATION OF THE INSTITUTIONS IN THE BUDGETARY PROCEDURE ON ADMINISTRATIVE EXPENDITURE

 

23. The European Parliament, the Council and the Commission shall seek an agreement on the sharing of the Administrative expenditure every year at an early stage of the annual budgetary procedure. Estimates of expenditure of each institution will contain estimates of the possible budgetary impact from changes to provisions in the staff regulations. The European Parliament and the Council agree to ensure that this impact will be reflected in the level of authorised appropriation for all institutions.

The European Parliament, the Council and the Commission agree to a progressive reduction of staff by 5% between 2013 and 2018. This reduction should apply to all institutions, bodies and agencies.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Deleted

Fa. OWN RESOURCES

 

 

23.a. The European Parliament, the Council and the Commission agree that the own resources system needs to be reformed in order to return to a system of genuine, clear, simple and fair own resources, and that this reform must enter into effect before the end of the 2014-2020 MFF period.

PART III – SOUND FINANCIAL MANAGEMENT OF EU FUNDS

 

A. FINANCIAL PROGRAMMING

 

24. The Commission shall submit twice a year, the first time in April/May (together with the documents accompanying the draft budget) and the second time in December/January (after the adoption of the budget), a complete financial programming for headings 1 (except subceiling for Economic, social and territorial cohesion), 2 (for environment and fisheries), 3 and 4 of the financial framework. This document, structured by heading, policy area and budget line, should identify:

(a)    the legislation in force, with a distinction being drawn between multiannual programmes and annual actions:

– for multiannual programmes the Commission should indicate the procedure under which they were adopted (ordinary and special legislative procedure), their duration, the total financial envelope and the share allocated to administrative expenditure;

– for annual actions (pilot projects, preparatory actions, Agencies) and actions financed under the prerogatives of the Commission, the Commission should provide multiannual estimates and the margins left under the authorised ceilings fixed in [the delegated Regulation on the execution modalities of the Financial Regulation];

(b)    pending legislative proposals: ongoing Commission proposals, with the latest update.

The Commission should consider ways of cross-referencing the financial programming with its legislative programming to provide more precise and reliable forecasts. For each legislative proposal, the Commission should indicate whether or not it is included in the April-December programme. The budgetary authority should in particular be informed of:

(a)    all new legislative acts adopted and all pending proposals presented but not included in the April-December document (with the corresponding amounts);

(b)    legislation foreseen in the Commission's annual legislative work programme with an indication of actions likely to have a financial impact (yes/no).

Whenever necessary, the Commission should indicate the reprogramming entailed by new legislative proposals.

 

B. AGENCIES AND EUROPEAN SCHOOLS

 

25. Before presenting its proposal for the creation of a new agency, the Commission should produce a sound, complete and objective impact assessment, taking inter-alia into account the critical mass of staff and competencies, cost-benefits aspects, impact on national and EU activities and the budgetary implications for the expenditure heading concerned. On the basis of that information and without prejudice to the legislative procedures governing the setting up of the agency, the two arms of the budgetary authority commit themselves, in the framework of budgetary cooperation, to arrive at a timely agreement on the financing of the agency.

The following procedural steps shall be applied:

– Firstly, the Commission shall systematically present any proposal for setting up a new agency to the first trilogue following the adoption of its proposal, and shall present the financial statement accompanying the legal act proposing the creation of the agency and illustrate its consequences for the remaining period of the financial programming;

– Secondly, taking into consideration the progress made in the legislative process, and provided that each arm of the budgetary authority is in a position to take a stance on the financial consequences of the proposal in advance of the adoption of the legal act, the creation of the new agency shall be placed on the agenda of a subsequent trilogue (in urgent cases, in simplified form), in view of reaching an agreement on the financing;

– Thirdly, the agreement reached during a trilogue shall be confirmed in a joint declaration, subject to the approval by each arm of the budgetary authority in accordance with its own rules of procedure.

The same procedure would be applied to any modification of the legal act setting up an agency which impacts on the resources of the agency in question.

Should the tasks of an agency be modified substantially without a modification of the legal act setting up the agency in question, the Commission shall inform the budgetary authority by means of a revised financial statement, so as to allow the two arms of the budgetary authority to arrive at a timely agreement on the financing of the agency.

When the creation of a new European school is envisaged by the Board of Governors, a similar procedure is to be applied for its budgetary implications on the EU budget.

 

 

25a. The Commission will review the work of existing agencies with a view to identifying possible areas of duplication of work and to streamlining their functioning.

Done at Brussels,

 

For the European Parliament               For the Council For the Commission

 

The President  The President  Member of the Commission

 

ANNEX - INTERINSTITUTIONAL COOPERATION DURING THE BUDGETARY PROCEDURE

 

Part A. Calendar of the budgetary procedure

 

1. The institutions shall follow the calendar defined in the points 2, 3, 5, 11, 12, 13, 14 and 15 below for the various steps of the budgetary procedure. In due time before the start of the budgetary procedure, they can agree jointly, if needed, on any adjustments deemed appropriate to this calendar.

 

Part B. Priorities for the Budget Procedure

 

2. In due time before the adoption of the draft budget by the Commission and at the latest in April, a meeting of the trilogue shall be convened to discuss the possible priorities for the budget of the forthcoming financial year.

 

Part C. Establishment of the Draft Budget and Updating of Estimates

 

3. The institutions, other than the Commission, are invited to adopt their statement of estimates before the end of March at the latest.

 

4. Before the adoption of their statements of estimates, the European Parliament, the Council and the Commission will agree on orientations regarding the desirable annual variation in the level of administrative expenditure for all institutions.

 

5. The Commission shall adopt the draft budget in the last week of April or at the latest during the first week of May. It shall finalise the draft budget, including the general statement of revenues, and shall make it available officially before the end of May.

 

6. The Commission shall present each year a draft budget showing the European Union's actual financing requirements.

It shall take into account:

a)     forecasts in relation to the Structural Funds provided by the Member States,

b)     the capacity for utilising appropriations, endeavouring to maintain a strict relationship between appropriations for commitments and appropriations for payments,

c)     the possibilities for starting up new policies through pilot projects and/or new preparatory actions or continuing multiannual actions which are coming to an end, after assessing whether it shall be possible to secure a basic act, within the meaning of the Financial Regulation (definition of a basic act, necessity of a basic act for implementation and exceptions),

d)     the need to ensure that any change in expenditure in relation to the previous year is in accordance with the constraints of budgetary discipline.

 

7. The institutions shall, as far as possible, avoid entering items in the budget involving insignificant amounts of expenditure on operations.

 

8. The two arms of the budgetary authority also undertake to bear in mind the assessment of the possibilities for implementing the budget made by the Commission in its drafts and in connection with implementation of the current budget.

 

9. In the interest of sound financial management and owing to the effect of the major changes in the budget nomenclature in the titles and chapters on the management reporting responsibilities of Commission departments, the two arms of the budget authority undertake to discuss any major changes with the Commission during the conciliation.

 

10. Until such time as the Conciliation Committee is convened, the Commission may, if necessary, amend the draft budget in accordance with Article 314(2) TFEU including by an amending letter updating expenditure estimates for agriculture. The Commission shall submit information on updates to the two arms of the budget authority for their consideration as soon as they are available. It shall supply the budgetary authority with all the duly justified reasons it may require.

 

Part D. Budgetary procedure before the Conciliation

 

11. A trilogue meeting shall be convened in good time before the Council’s reading to allow the institutions to have an exchange of views on the draft budget.

 

12. In order for the Commission to be able to assess in due time the implementability of amendments envisaged by the budgetary authority which create new preparatory actions/pilot projects or prolong existing ones, both arms of the budgetary authority shall inform the Commission by mid-June of their intentions in this regard, so that a first discussion may already take place at this trilogue.

 

13. The Council completes its reading by the end of July at the latest.

 

14. The European Parliament's Committee on Budgets votes on its reading by the end of September or early October at the latest and the European Parliament's Plenary votes on its reading by the end of October at the latest.

 

15. A trilogue meeting could be convened before the European Parliament's Plenary votes.

 

Part E. Conciliation process

 

16. If the European Parliament votes amendments to the Council's position, the President of the Council will, during the same plenary meeting, take note of the differences in the position of the two institutions and give his/her agreement for the President of the EP to convene the Conciliation Committee immediately. The letter convening the Conciliation Committee will be sent at the latest on the first working day of the week following the end of the parliamentary session during which the plenary vote was delivered and the conciliation period will start on the following day. The 21-day time period is calculated pursuant to Regulation (EEC Euratom) No 1182/71 determining the rules applicable to periods, dates and time limits.

 

17. If the Council cannot agree on all the amendments voted by the European Parliament, it would confirm its position by letter sent before the first trilogue foreseen during the conciliation period. In such case, the Conciliation Committee will proceed in accordance with the conditions laid down in the following points.

 

18. The Conciliation Committee shall be chaired jointly by representatives of the European Parliament and of the Council. Committee meetings shall be chaired by the co-chair of the institution hosting the meeting. Each institution, in accordance with its own rules of procedure, shall designate its participants for each meeting and define its mandate for the negotiations.

 

19. In accordance with Article 314(5) TFEU, second subparagraph, the Commission shall take part in the conciliation proceedings and shall take all the necessary initiatives with a view to reconciling the positions of the European Parliament and the Council.

 

20. Trilogues shall take place throughout the conciliation procedure, at different levels of representation, with the aim of resolving outstanding issues and preparing the ground for an agreement to be reached in the Conciliation Committee.

 

21. The meeting of the Conciliation Committee and of the trilogues shall be held alternately at the premises of the European Parliament and the Council, with a view to an equal sharing of facilities, including interpretation facilities.

 

22. The dates of the meetings of the Conciliation Committee and the trilogues will be set in advance before the beginning of the budgetary procedure by agreement of the three institutions.

 

23. A common set of documents (input documents) comparing the various steps of the budgetary procedure will be made available for the Conciliation Committee[14]. It will include "line by line" figures, totals by financial framework headings and a consolidated document with figures and remarks for all budget lines deemed technically "open". Without prejudice to the final decision of the Conciliation Committee, a specific document will list all budget lines deemed technically closed[15]. These documents will be classified by budgetary nomenclature.

Other documents will also be attached to the input documents for the Conciliation Committee, including a letter of executability of the Commission on the Council's position and the European Parliament's amendments; and possible letter(s) from other Institutions on the Council's position and the European Parliament's amendments.

 

24. With a view to reaching agreement by the end of the conciliation period, trilogues will:

- define the scope of the negotiations of the budgetary issues to be addressed;

- endorse the list of the budget lines deemed technically closed, subject to the final agreement on the entire budget of the financial year;

- discuss issues identified under the first indent in view of reaching possible agreements to be endorsed by the Conciliation Committee;

- address thematic issues, including by headings of the multi-annual financial framework.

Tentative conclusions will be drawn jointly during or immediately after each trilogue, simultaneously with the agenda of the following meeting. Such conclusions will be registered by the institution hosting the trilogue and will be deemed provisionally approved after 24 hours without prejudice of the final decision of the Conciliation Committee.

 

25. The meetings of the Conciliation Committee will have available the conclusions of trilogues and a document with the budget lines for which an agreement has been tentatively reached during the trilogues for possible endorsement.

 

26. The joint text provided for in Article 314(5) of the TFUE shall be established by the secretariats of the European Parliament and of the Council with the assistance of the Commission. It will consist of an introductory legal document, containing the date of the agreement at the Conciliation Committee, and annexes, which will include:

- line by line figures for all budget items and summary figures by financial framework headings;

- a consolidated document, indicating figures and final text of all lines that have been modified during the conciliation;

- the list of the lines not modified with regard to the draft budget or the Council's position on it.

The Conciliation Committee may also approve conclusions and possible joint statements in relation to the budget.

 

27. The joint text will be translated in all languages (by the services of the European Parliament) and will be submitted to the approval of the two arms of the budgetary authority within 14 days from the date following the date of agreement on the joint text pursuant to Point 26.

The budget will be subject to legal-linguistic finalisation after the adoption of the joint text by integrating the annexes of the joint text with the budget lines not modified during the conciliation process.

 

28. The institution hosting the meeting (trilogue or conciliation) will provide interpretation facilities with a full linguistic regime applicable to the Conciliation Committee meetings and an ad hoc linguistic regime for the trilogues.

The institution hosting the meeting will ensure reproduction and distribution of room documents.

The services of the three institutions will cooperate for the encoding of the results of the negotiations in order to finalise the joint text.

 

Part F. Amending Budgets

 

General principles

29. Having in mind that amending budgets are frequently focused on specific and sometimes urgent issues, the institutions agree on the principles below to ensure appropriate interinstitutional cooperation for a smooth and swift adoption of the amending budgets while avoiding, as far as possible, to have to convene a conciliation meeting for amending budgets.

 

30. As far as possible, the institutions shall endeavour to limit the number of amending budgets.

 

Calendar

31. The Commission shall inform in advance the two arms of the budgetary authority of the possible dates of adoption of draft amending budgets without prejudice to the final date of adoption.

 

32. In accordance with its internal rules of procedure, each arm of the budgetary authority shall endeavour to examine the draft amending budget proposed by the Commission at an early opportunity after adoption by the Commission.

 

33. In order to speed up the procedure, the two arms of the budgetary authority shall ensure that their respective calendars of work are coordinated as far as possible in order to enable proceedings to be conducted in a coherent and convergent fashion. They shall therefore seek as soon as possible to establish an indicative timetable for the various stages leading to the final adoption of the amending budget.

The two arms of the budgetary authority shall take into account the relative urgency of the amending budget and the need to approve it in due time to be effective during the year concerned.

 

Cooperation during the reading of each arm of the Budgetary Authority

34. The institutions shall cooperate in good faith throughout the procedure clearing the way, as far as possible, for the adoption of amending budgets at an early stage of the procedure.

When appropriate and when there is a potential divergence, each arm of the budgetary authority, before taking its final position on the amending budget, or the Commission, may propose to convene a specific trilogue, to discuss the divergences and to try to reach a compromise.

 

35. All draft amending budgets proposed by the Commission and not yet finally approved shall be systematically on the agenda of the trilogues planned for the annual budgetary procedure. The Commission shall present the draft amending budgets and the two arms of the budgetary authority shall, as far as possible, notify their respective position ahead of the trilogue.

 

36. If a compromise is reached during a trilogue, each arm of the budgetary authority undertakes to consider the results of the trilogue when deliberating on the amending budget in accordance with the Treaty and its internal rules of procedure.

 

Cooperation after the reading of each arm of the budgetary authority

37. If the European Parliament approves without amendments the position of the Council, the amending budget shall be adopted.

 

38. If the European Parliament adopts amendments by a majority of its component members, Article 314(4)(c) TFEU apply. However, before the Conciliation Committee meets a trilogue shall be called.

– If an agreement is reached during the trilogue and subject to the agreement of each arm of the budgetary authority on the results of the trilogue, the conciliation shall be closed by an exchange of letters without a meeting of the Conciliation Committee.

– If no agreement is reached during the trilogue, the Conciliation Committee shall meet and organise its work in accordance with the circumstances, with a view of completing as much as possible the decision-making process before the twenty-one-day deadline laid down in Article 314(6) TFEU. The Conciliation Committee may conclude by an exchange of letters.

 

 

 

 

 

21.9.2012

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga budgetramen för 2014−2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Marietta Giannakou

 

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.  Europaparlamentet erinrar om att man inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013 tvingades göra ett stort antal korrigeringar under rubrik 4 i EU:s budget, vilket i lika hög grad berodde på alltför begränsade budgetanslag som på avsaknad av flexibilitet i rubrik 4 för att kunna hantera oväntade omständigheter. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att de nya ansvarsområden som tilldelats EU genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste medföra ytterligare, tillräckliga anslag, jämfört med den fleråriga budgetramen för 2007–2013, för att EU ska kunna spela sin roll som global aktör och samtidigt fullgöra sina befintliga åtaganden. EU-finansieringen utgör ett komplement till finansiering som lämnas av medlemsstaterna, och den har också en katalysatoreffekt, så att ingripanden görs i områden där bilateralt stöd inte ges. Parlamentet stöder särskilt de förfaranden som kommissionen föreslagit för att stärka den programplanering som är gemensam för medlemsstaternas och EU:s åtgärder.

2.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att kommissionens förslag om anslag till rubrik 4 avspeglar de farhågor som parlamentet framfört i sin resolution av den 8 juni 2011[16] och de faktiska behoven för unionens yttre åtgärder. Parlamentet välkomnar det tecken som detta förslag utgör för unionens alla samarbetspartner, såväl mottagarländerna för bistånd som de andra givarländerna. Parlamentet konstaterar dock att kommissionens förslag utgör ett minimum när det gäller att nå EU:s mål, som stöddes av alla stats- och regeringschefer och skrevs in i Lissabonfördraget. Parlamentet förväntar sig att rådet – om det inte fullt ut förmår ställa sig bakom kommissionens förslag – tydligt visar och motiverar vilka prioriteringar eller projekt som bör överges eller minskas trots sitt bevisliga europeiska mervärde.

3.  Europaparlamentet upprepar att det inte desto mindre är fast övertygat om att en ökad budgetmässig flexibilitet i hela den fleråriga budgetramen, som av alla parter bedöms vara nödvändig, är särskilt viktigt inom ramen för rubrik 4. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov föreslå särskilda regler för denna budgetrubrik för att säkerställa en förmåga att reagera vid krissituationer och tvingande omständigheter som inte kunnat förutses, med ett fullständigt iakttagande av den budgetansvariga myndighetens befogenheter. Vidare noterar parlamentet att kommissionen föreslagit utökade mekanismer inom varje flerårigt program för att EU ska kunna anpassa finansieringen till politiska behov och begränsningar.

4.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att man ska inrätta ett lämpligt förfarande för att omfördela de medel som inte använts under rubrik 4 vid budgetårets slut. Parlamentet menar för övrigt att parlamentets samtycke till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 bland annat beror på rådets godkännande av kommissionens förslag om återanvändande av intäkter och återbetalningar som uppkommer genom finansieringsinstrumenten. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att i utökad utsträckning använda sig av nyskapande finansiella instrument på området för yttre förbindelser, med en bredare omfattning av relevanta organisationer och finansiella institutioner.

5.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till alla genomförandeinstrument för unionens yttre åtgärder som föreslagits för perioden 2014–2020[17], och särskilt till grannskapsinstrumentet. Parlamentet betonar att man bör upprätthålla en lämplig balans mellan stöd till grannarna i öst och i syd, samtidigt som också mottagarländernas prestationer beaktas. Parlamentet välkomnar det nya partnerskapsinstrumentet, som ska upprätta en ny form av samarbete med de länder som är strategiskt betydelsefulla för EU.

6.   Europaparlamentet upprepar dessutom sitt stöd för Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, som kan förlita sig på att EU kommer att se till att det finns ett finansiellt samarbete med grannländerna, särskilt när det gäller finansiering av små och medelstora företag och mikrokrediter.

7.  Europaparlamentet menar att man måste införa en större anpassningsförmåga för det finansiella biståndet till kandidatländer och potentiella kandidatländer samt för andra mottagar- och partnerländer. Parlamentet är faktiskt övertygat om att unionens budgetkonsolidering måste stämma överens med rytmen och de verkliga framstegen enligt ”mer för mer”-principen, samtidigt som man tar hänsyn till EU:s förmåga att integrera nya medlemmar. Parlamentet betonar att ”mer för mer”-principen också innebär minskad tilldelning till länder som inte fullgör sina åtaganden.

8.  Europaparlamentet påminner om EU:s ansvar för att främja säkerhet i världen, demokrati, respekt för rättsstatsprincipen och en hållbar ekonomisk utveckling för alla. Parlamentet understryker med kraft det mervärde som EU:s fleråriga program, exempelvis stabilitetsinstrumentet och människorättsinstrumentet, har i detta avseende. Vidare framhåller parlamentet att alla EU:s program för yttre åtgärder bör göras mer lättillgängliga för det civila samhället, arbetsmarknadens parter och lokala och regionala myndigheter, med målet att uppmuntra deras engagemang och delaktighet.

9.  Europaparlamentet försvarar med kraft att reserven för katastrofbistånd ska behållas, eftersom denna har visat sig fungera särskilt bra i sin nuvarande form, som en oprogrammerad reserv utanför taken för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att ett väsentligt, realistiskt belopp ska anslås till denna reserv, så att EU vid behov snabbt kan reagera på oförutsedda behov och oväntade kriser med hjälp av en ad hoc‑mobilisering. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att utöka finansieringen till 350 miljoner euro (i 2011 års priser) och att tillåta att medlen används till och med år n+1, vilket är ett mycket positivt steg i rätt riktning. Parlamentet betonar att man genom att införliva reserven för katastrofbistånd under rubrik 4, vilket vissa medlemsstater föreslagit, riskerar att minska de samlade medel som finns tillgängliga för EU:s yttre åtgärder.

10. För att EU:s utrikespolitik ska vara effektiv anser Europaparlamentet att det är viktigt att Europeiska utrikestjänsten ges tillräckliga resurser för att kunna utföra det ökande antal uppdrag som anförtros den. I detta avseende betonar parlamentet dock att dessa resurser bör användas på effektivast möjliga sätt, även genom en mer balanserad personalstruktur.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

60

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Franziska Katharina Brantner, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Tarja Cronberg, Arnaud Danjean, Mário David, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Liisa Jaakonsaari, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Werner Schulz, Marek Siwiec, Sophocles Sophocleous, Laurence J.A.J. Stassen, Charles Tannock, Inese Vaidere, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden, Sir Graham Watson, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Elena Băsescu, Marije Cornelissen, Jacek Protasiewicz, Teresa Riera Madurell, Carmen Romero López, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Alf Svensson, Indrek Tarand, Traian Ungureanu, Ivo Vajgl, Luis Yáñez-Barnuevo García, Joachim Zeller, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Maria Badia i Cutchet, Ivari Padar

 

 

4.9.2012

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Charles Goerens

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

 

1. Europaparlamentet påminner om att 2015 är den tidsfrist som har fastställts såväl för uppnåendet av millennieutvecklingsmålen som för det kollektiva målet att avsätta 0,7 % av bruttonationalinkomsten till utvecklingsstöd (ODA/BNI), och att denna tidsfrist infaller under den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. I 14 av EU:s medlemsstater sjönk det offentliga utvecklingsbiståndet kraftigt mellan 2010 och 2011, och det kollektiva offentliga utvecklingsbiståndets andel av BNI minskade från 0,44 % till 0,42 %. Parlamentet understryker, mot bakgrund av detta, att nästa fleråriga budgetram utgör ett avgörande tillfälle för EU:s givare att öka sina insatser för att komma i kapp med och leva upp till sina internationella åtaganden. Parlamentet betonar att EU:s utvecklingsbudget kompletterar medlemsstaternas insatser och hjälper dem att uppnå dessa mål, och att EU-medlens hävstångseffekt är särskilt stor i förhållande till vissa medlemsstaters biståndsbudgetar, oberoende av deras storlek.

 

2. Europaparlamentet är särskilt stolt över att kvaliteten på EU-biståndet har ökat avsevärt under de senaste tio åren, vilket har medfört att EU-institutionerna idag är världsledande när det gäller effektivitet och transparens i samband med bistånd[18], och med mätbara och mycket goda resultat i form av konkreta förbättringar för miljontals människor i utvecklingsländerna. Parlamentet påminner dessutom om den viktiga roll som EU‑institutionerna spelar i samordningen av EU:s utvecklingspolitik och utvecklingsbistånd och om den komparativa fördel som EU-biståndet har på ett antal områden, vilket betyder att EU ofta kan få fram bistånd mer effektivt, ändamålsenligt och förutsägbart än vad enskilda medlemsstater skulle kunna få via bilaterala program.

 

3. Europaparlamentet understryker att EU-budgeten är av avgörande betydelse, eftersom den gör det möjligt för medlemsstater att samarbeta med länder där de inte är närvarande och fortsätta att stödja länder med vilka de inte längre har några samarbetsprogram, särskilt i sårbara stater och i situationer efter konflikter. Tack vare EU:s utvecklingsbistånd har 31 miljoner människor nu tillgång till dricksvatten och 9 miljoner till sanitära anläggningar. Dessutom har 5 miljoner barn vaccinerats mot mässlingen, och 9 miljoner nya elever har skrivits in i den grundläggande utbildningen, 700 000 lärare har utbildats och över 80 000 kvinnliga studenter har registrerat sig för högre utbildning. Parlamentet uppmanar därför med kraft rådet att fortsätta att med hjälp av tillräckliga medel stödja det mervärde som EU:s insatser innebär för den mänskliga utvecklingen och utrotningen av fattigdomen.

 

4. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ökade anslag till rubrik 4 i jämförelse med den fleråriga budgetramen för 2007–2013. Parlamentet understryker dock att det förslag som kommissionen lade fram 2004 för den fleråriga budgetramen för 2007–2013 var större i reella termer än dess förslag för 2014–2020. Parlamentet understryker att rubrik 4, vilken under hela den fleråriga budgetramen för 2000–2006 och 2007–2013 var underfinansierad, inte får falla offer för nedskärningar i den anda av åtstramning som råder i ett antal medlemsstater. Parlamentet anser att den ambitiösa finansieringsnivå för de externa instrumenten som kommissionen föreslår i sitt meddelande om en budget för Europa 2020[19], särskilt för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och Europeiska utvecklingsfonden (EUF), vilka var för sig utgör endast 2 %, 0,62 % respektive 2,96 % av den föreslagna samlade EU-budgeten, är en viktig förutsättning för att EU och dess medlemsstater ska kunna uppfylla sina internationella åtaganden på utvecklingsområdet.

 

5. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU‑institutionerna att snarast möjligt införa en europeisk skatt på finansiella transaktioner (FTT). Parlamentet betonar att en betydande del av intäkterna från en transaktionsskatt som tillämpas i Europa ska användas till utvecklingsfinansiering och till att finansiera kampen mot klimatförändringarna. Om skatten på finansiella transaktioner blir en av EU:s nya egna resurser bör den bidra till en betydande ökning av rubrik 4.

 

6. Europaparlamentet understryker att konsekvens i utvecklingspolitiken, vilket föreskrivs i artikel 206 i EUF-fördraget, måste vara en central, horisontell princip i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

 

7. Europaparlamentet konstaterar, bland annat med tanke på de senaste årens allt oftare förekommande och alltmer förödande naturkatastrofer, att medlen för att hantera akuta naturkatastrofer och humanitära katastrofer varje år har varit otillräckliga. Parlamentet tackar EU-medborgarna som, trots den finansiella och ekonomiska krisen i flera av EU:s medlemsstater, fortsätter att ge sitt starka och växande stöd för EU:s humanitära bistånd till de människor runtom i världen som har störst behov[20]. Parlamentet betonar därför att tillräckliga budgetmedel måste anslås dels till budgetposterna Humanitärt bistånd och Livsmedelsbistånd under rubrik 4, dels till en realistisk reserv för katastrofbistånd.

 

8. Europaparlamentet förespråkar med kraft att reserven för katastrofbistånd ska behållas, eftersom denna har visat sig fungera särskilt bra i sin nuvarande form, som en reserv som inte är avsedd för specifika program, utanför taken för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att ett väsentligt, realistiskt belopp ska anslås till denna reserv, så att EU vid behov snabbt kan reagera på oförutsedda behov och oväntade kriser med hjälp av ianspråktaganden ad hoc. Parlamentet betonar att man genom att införliva reserven för katastrofbistånd under rubrik 4, vilket förespråkas av vissa medlemsstater, riskerar att minska de samlade medel som finns tillgängliga för EU:s yttre åtgärder, särskilt för finansiering av utveckling. Parlamentet välkomnar varmt kommissionens förslag att öka reservens finansiering till 350 miljoner euro (2011 års priser) jämfört med den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och att tillåta att den används fram till år n+1, och anser att detta är ett mycket viktigt steg i rätt riktning. Parlamentet betonar att reserven för katastrofbistånd bör behållas utanför den fleråriga budgetramens tak, för att man ska kunna garantera det oberoende och den flexibilitet och snabbhet som är avgörande för att man effektivt ska få fram humanitärt bistånd.

 

9. Europaparlamentet framhåller att differentieringsprincipen måste leda till att finansieringen av utveckling koncentreras till ett mindre antal partnerländer som omfattas av bilateralt samarbete via geografiska program, snarare än till att de samlade anslagen till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete minskar, även med beaktande av att EU via finansieringsinstrumentets regionala och tematiska program kommer att fortsätta samarbeta med länder som är på väg att uppfylla villkoren för bilateralt samarbete, vilket också kräver tillräckliga medel.

 

10. Europaparlamentet framhåller EU:s globala ansvar när det gäller att ta itu med klimatförändringarna. Parlamentet påminner om att eventuella utfästelser i Köpenhamns- och Cancúnöverenskommelserna som syftar till att hjälpa utvecklingsländerna att ta itu med klimatförändringen måste vara nya och gå utöver det nuvarande utvecklingsbiståndet, och att de två politikområdena måste vara lämpligt samstämda. Parlamentet uppmanar därför EU att fortsätta att driva sin ambitiösa linje, trots den rådande ekonomiska krisen, och se till att EU:s finansiering av åtgärder mot klimatförändringen läggs ovanpå målet för det offentliga utvecklingsbiståndet, dvs. 0,7 % av BNI, och återspeglas i hela EU:s budget. Parlamentet förväntar sig ett starkt politiskt åtagande från kommissionen och rådet i detta hänseende.

 

11. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har föreslagit ett helt nytt program, det panafrikanska programmet, inom finansieringsinstrumentet för utveckling, vilket ska finansieras med cirka 4,3 % av finansieringsinstrumentets samlade budget. Programmet ska komplettera de andra befintliga geografiska och tematiska programmen. Parlamentet betonar att denna utvidgning av finansieringsinstrumentets tillämpningsområde måste avspeglas på lämpligt sätt i dess anslag.

 

12. Europaparlamentet är i princip för att Europeiska utvecklingsfonden införlivas i EU:s budget, men insisterar samtidigt på att detta införlivande måste medföra att hela Europeiska utvecklingsfonden överförs till rubrik 4 och att det under inga omständigheter får användas som förevändning för att minska de totala anslagen för EU:s externa åtgärder i allmänhet, och för utvecklingsbiståndet i synnerhet, samt att det måste medföra större förutsägbarhet i biståndsflödet. Parlamentet anser, mot bakgrund av den nuvarande budgetära och ekonomiska krisen, att risken för att ett införlivande av fonden i EU:s budget leder till minskade totala medel för samarbete med AVS-partnerna är alltför hög. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att leva upp till sina åtaganden om att snarast lägga fram förslag dels om att bringa parlamentets granskning av Europeiska utvecklingsfonden i linje med dess granskningsbefogenheter i samband med EU:s allmänna budget, särskilt i fråga om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, dels till ett införlivande av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget, vilket ska inledas i samband med den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Ricardo Cortés Lastra, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Catherine Grèze, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Alf Svensson, Keith Taylor, Patrice Tirolien, Anna Záborská, Iva Zanicchi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Santiago Fisas Ayxela, Enrique Guerrero Salom, Fiona Hall, Gesine Meissner, Horst Schnellhardt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Phil Prendergast

 

 

18.9.2012

YTTRANDE från utskottet för internationell handel

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – ( COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Syed Kamall

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Rekommendationer

1.  Europaparlamentet noterar att även om det ingår åtgärder för att förstärka EU:s handel och ekonomiska förbindelser i olika instrument, måste det i förslaget till den fleråriga budgetramen 2014–2020, under rubrik 4 (EU i världen), i enskilda underrubriker tas vederbörlig hänsyn till EU:s handelspolitiska mål att främja öppna marknader i en anda av ömsesidighet för att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning och främja hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska och handelsrelaterade delarna av partnerskapsinstrumenten bör finns kvar i den övergripande budgeten men tilldelas utökade anslag, för att säkra att EU:s huvudsakliga kanaler för ekonomiskt samarbete med sina stora handelspartner inte förbises i de slutliga förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att utöka åtagandena under rubrik 4. Parlamentet insisterar på att den föreslagna budgetökningen för den sydliga och östra grannskapspolitiken väsentligt måste bidra till att uppnå befolkningarnas sociala och ekonomiska förväntningar i dessa regioner och att finansieringen kommer att ökas på villkor att man främjar hållbar ekonomisk utveckling, fördjupat regionalt samarbete, en minskning av arbetslösheten och högre levnadsstandard för hela befolkningen.

4.  Europaparlamentet kräver, mot bakgrund av den makroekonomiska situationen och de utmaningar som måste mötas i en värld i förändring samt för att disponibla EU-medel ska användas bättre och effektivare, att den fleråriga budgetramen 2014–2020 ges ökad flexibilitet så att ändrade omständigheter och prioriteringar kan bemötas på lämpligt sätt med full respekt för de överenskomna nivåerna för betalningsbemyndigandena.

5.  Europaparlamentet kräver konsekvens i förbindelse med instrumenten under rubrik 4 och budgetanslagen till dessa under rubrik 5. Parlamentet betonar att ett framgångsrikt genomförande av instrumenten under rubrik 4 ska säkras genom kontroller av förfaranden och utgiftsnivåer, vilket kräver, särskilt i tredjeländer, att lämpliga resurser finns tillgängliga.

6.  Europaparlamentet begär konsekvens med avseende på alla instrument i den fleråriga budgetramen för att man ska kunna genomföra en gemensam industristrategi baserad på forskning och innovation, i syfte att garantera att Europeiska unionen upprätthåller sin produktionskapacitet.

7.  Europaparlamentet noterar EU:s mål att anslå minst 20 procent av sin budget för att bidra till ett utsläppssnålt samhälle som kan motstå klimatförändringens påfrestningar och att integrera åtgärder avseende miljö och biologisk mångfald i sina externa instrument. Parlamentet betonar att målet ska prioriteras och uppger att anslaget på 20 procent måste ses som ett strikt minimum. Parlamentet insisterar på att detta mål ska återspeglas i EU:s handelspolitik som avspeglas i de externa instrumenten.

8.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen bör ta hänsyn till sociala, hälsorelaterade och miljömässiga standarder i samband med förhandlingar om handelsavtal, i stället för att inrätta budgetposter för att kompensera de skador som skulle kunna bli en följd av ikraftträdandet av dessa handelsavtal.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Nora Berra, David Campbell Bannerman, María Auxiliadora Correa Zamora, Christofer Fjellner, Metin Kazak, Franziska Keller, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Henri Weber, Paweł Zalewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Amelia Andersdotter, George Sabin Cutaş, Syed Kamall, Marietje Schaake, Jarosław Leszek Wałęsa, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Emilio Menéndez del Valle

 

8.10.2012

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga budgetramen för 2014−2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Jan Mulder

 

 

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Rekommendationer

Övergripande frågor

1.  Europaparlamentet beaktar de viktiga och pågående förändringar som krisen medför för den reala ekonomin i medlemsstaterna. Parlamentet insisterar därför på att de åtgärder som planeras i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 måste grunda sig på medlemsstaternas nuvarande ekonomiska och sociala situation och att de vid behov på nytt måste anpassas till de övergripande mål som beskrivs av Europeiska rådet i dess slutsatser av den 28–29 juni 2012 under rubriken ”Europeiska strategier som bidrar till tillväxt och sysselsättning”.

2.  Europaparlamentet stöder den övergripande finansieringsramen för den framtida fleråriga finansieringsperioden i enlighet med kommissionens förslag till förordning om en flerårig budgetram för åren 2014–2020. Parlamentet anser emellertid att förordningens räckvidd bör begränsas till principen om sund ekonomisk förvaltning, eftersom förändrade politiska och ekonomiska omständigheter och oförutsedda händelser kan komma att kräva anpassningar under en period på sju år. Parlamentet anser därför att mer detaljerade bestämmelser bör införlivas i det interinstitutionella avtalet.

3.  Europaparlamentet anser att det är beklagligt att revisionsrätten i samband med utarbetandet av den nya fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte ombads utarbeta en rapport med en redogörelse för den tidigare fleråriga budgetramens styrkor och svagheter. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att utarbeta en sådan rapport inför arbetet med den fleråriga budgetram som ska gälla efter 2020.

4.  Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att en sund budgetförvaltning måste bygga på de erfarenheter av budgetgenomförande som gjorts under tidigare år. Parlamentet anser i detta sammanhang att budgetkontrollutskottets ansträngningar är särskilt viktiga med tanke på utskottets övergripande befogenheter.

 

5.  Europaparlamentet beklagar att det nya förslaget till interinstitutionellt avtal inte innehåller några bestämmelser om ekonomi, ändamålsenlighet och effektivitet samt sund ekonomisk förvaltning med avseende på budgetkontroll.

6.  Europaparlamentet begär att bestämmelser om redovisningsskyldighet, transparens och sund ekonomisk förvaltning infogas i det nya interinstitutionella avtalet, i den mån dessa inte omfattas av den framtida reviderade budgetförordningen.

7.  Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna ska ta sin del av ansvaret i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet påminner om att 90 procent av de fel som upptäckts av revisionsrätten uppkommit i medlemsstaterna och att majoriteten av dessa fel kunde ha undvikits.

8.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att utfärda nationella förvaltningsförklaringar som ska undertecknas på lämplig politisk nivå. Parlamentet anser att om en medlemsstat har lagt fram en nationell förvaltningsförklaring med avseende på utgifter som härrör från systemet med delad förvaltning, bör de finansiella korrigeringarna minskas med 15 procent för varje stöd.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna inrätta en modell för nationella förvaltningsförklaringar, som gör dessa betydelsefulla och jämförbara. Parlamentet anser att sådana förklaringar bland annat bör intyga kriterier (såsom rättvisande räkenskaper, ändamålsenliga förvaltnings- och kontrollsystem och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet), ange förklaringens omfattning och vad som ligger till grund för denna, åtföljas av ett revisionsuttalande och inbegripa reservationer och friskrivningar[21]. Parlamentet anser att revisionsrätten och kommissionen bör kunna införliva innehållet i de nationella förvaltningsförklaringarna i sitt revisionsarbete.

10. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att utarbeta meningsfulla årliga sammanfattningar och offentliggöra dessa.

11. Europaparlamentet beklagar att Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) inrättades på en mellanstatlig grund utanför Europeiska unionens institutionella struktur, trots att euron är en av unionens befogenheter. Parlamentet påpekar att detta gör beslutsfattande enligt ESM-fördraget icke-transparent och inger tvivel när det gäller ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll.

Särskilda frågor

12. Europaparlamentet begär att inkomster och utgifter som uppkommer till följd av genomförandet av respektive europeisk utvecklingsfond ska införlivas i unionens allmänna budget för att garantera tillräcklig demokratisk kontroll. Parlamentet konstaterar att medlen under rubrik 4 bör ökas i enlighet med detta.

13. I syfte att öka ansträngningarna att bekämpa smuggling och förfalskning av cigaretter begär Europaparlamentet att böter som härrör från sanktioner för illegal handel med tobaksprodukter ska betraktas som externa inkomster avsatta för ett särskilt ändamål.

14. Europaparlamentet begär att böter som utdömts på konkurrensområdet samt andra böter och fordringar till följd av förlikningar utanför domstol, överenskommelser eller andra liknande avtal som ingåtts med en icke-statlig tredje part ska betraktas som inkomster i EU-budgeten, vare sig det är inkomster avsatta för ett särskilt ändamål eller andra former av inkomster.

15. Europaparlamentet noterar att icke-differentierade anslag som motsvarar åtaganden som normalt görs i slutet av budgetåret ska överföras automatiskt endast till närmast följande budgetår, och att detta även bör gälla för anslag som dragits tillbaka eller som inte utnyttjats (åtaganden och betalningar), som inte omfattas av artikel 9.2 och 9.3 i det nya förslaget till budgetförordning, samt för tillgängliga, inte utnyttjade marginaler under den fleråriga budgetramens tak för varje enskild rubrik, vilket ska utgöra en ”global marginal för den fleråriga budgetramen” och fördelas på de olika rubrikerna under nästföljande budgetår enligt respektive behov.

16. Europaparlamentet begär att man överväger möjligheten att överföra anslag som dragits tillbaka samt outnyttjade anslag (åtaganden och betalningar) från år N till budgeten för N+1, eller till någon av de framtida budgetarna i samband med det årliga budgetförfarandet genom ett beslut från budgetmyndigheten. Parlamentet begär att tillbakadragna och outnyttjade anslag antingen ska kunna fördelas till ett specifikt program eller föras in i ett preliminärt avsnitt. Parlamentet konstaterar att i sådana fall bör medel begäras från medlemsstaterna först när budgetmyndigheten har beslutat exakt vart de ska föras.

17. Europaparlamentet begär att man överväger möjligheten att överföra outnyttjade marginaler under varje tak i den fleråriga budgetramen till vilket tak som helst under den fleråriga budgetramens påföljande år, utan att ändra den fleråriga budgetramens totala belopp.

18. Europaparlamentet begär att överskott och outnyttjade åtaganden från den nuvarande fleråriga budgetramens tidigare budgetår ska föras till reserven för betalningar och åtaganden tillsammans med tillbakadragna anslag.

19. Europaparlamentet begär att mervärdesskatt (moms) ska anses vara en bidragsberättigad projektkostnad.

20. Europaparlamentet begär att de olika typerna av budgetstöd definieras tydligt. Parlamentet konstaterar att mottagarens skyldigheter och de villkor enligt vilka budgetstöd beviljas också bör identifieras tydligt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.10.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Iliana Ivanova, Monica Luisa Macovei, Eva Ortiz Vilella, Crescenzio Rivellini, Petri Sarvamaa, Theodoros Skylakakis, Bart Staes, Georgios Stavrakakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucas Hartong, Derek Vaughan, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marek Józef Gróbarczyk

 

 

24.9.2012

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Pervenche Berès

 

Mod

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Rekommendationer

1.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken ska bidra till en minskning av de makroekonomiska obalanserna i EU och till ekonomisk och social konvergens med beaktande av målen för Europa 2020-strategin, särskilt dess utbildnings-, sysselsättnings- och fattigdomsmål.

2.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitikens resultat, särskilt på det sociala planet, och konsekvenserna av krisen innebär att budgetplaneringen måste medge tillräcklig flexibilitet när det gäller omfördelningar så att EU kan föra en konjunkturutjämnande politik.

3.  Europaparlamentet insisterar på att den nya fleråriga budgetramen måste ges tillräckliga anslag så att EU kan förbli trovärdigt i invånarnas ögon och uppfylla de ambitiösa målen för Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen med hänsyn till den pågående ekonomiska och sociala krisen måste stödja och främja investeringar till förmån för ekonomisk återhämtning och framför allt visa sitt mervärde i kampen mot de strukturella utmaningarna, särskilt i fråga om den arbetslöshet och fattigdom, som medlemsstaterna brottas med.

5.  Europaparlamentet insisterar på att den nya budgetramen och de nya finansiella instrumenten måste återupprätta medborgarnas förtroende för EU genom att införliva artikel 9 i fördraget om den övergripande sociala klausulen, för att garantera en hög sysselsättning och ett fullgott socialt skydd, bekämpa social utestängning samt främja en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå.

6.  Europaparlamentet insisterar på att minst 25 procent av anslagen till sammanhållningspolitiken bör tilldelas Europeiska socialfonden (ESF) för att främja anställbarhet och stimulera sociala investeringar.

7.  Europaparlamentet föreslår att åtaganden för vilka betalningar inte har gjorts av medlemsstaterna efter två år omfördelas till andra program och/eller unionsåtgärder.

8.  Europaparlamentet understryker vikten av att stärka den administrativa kapaciteten inom de myndigheter som ansvarar för genomförandet av sammanhållningspolitiken i syfte att förbättra förvaltningen av strukturfonderna och därmed påverka de offentliga myndigheternas förvaltningskapacitet. Parlamentet stöder kommissionens förslag i detta avseende.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag och understryker behovet av att rikta minst 20 procent av medlen inom ESF mot ”främjande av social integration och bekämpning av fattigdom”.

10. Europaparlamentet är övertygat om att de sanktioner kopplade till makroekonomiska villkor som föreslås inom ramen för strukturfonderna strider mot EU:s grundläggande princip om solidaritet. Parlamentet kräver att de makroekonomiska villkoren upphävs.

11. Europaparlamentet är övertygat om att EU:s program för social förändring och social innovation spelar en viktig roll när det gäller att stödja utvecklingen och samordningen av de socialpolitiska frågorna i EU, underlätta tillgången till mikrokrediter och främja löntagarnas gränsöverskridande rörlighet. Det är viktigt att skapa sysselsättning och bekämpa arbetslöshet och fattigdom och därför insisterar parlamentet på att anslaget till programmet ökas med fem procent i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla.

12. Europaparlamentet kräver att ungdomarnas dramatiska situation på arbetsmarknaden beaktas i den fleråriga budgetplaneringen. Parlamentet föreslår därför att man inför en programdel ”Ungdomsinitiativ” i EU:s program för social förändring och social innovation, med en egen budget på 150 miljoner euro.

13. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter spelar i kampen mot de negativa effekterna av globaliseringen, industriell omstrukturering och en oväntad kris. Parlamentet uppskattar dess mervärde som ett interventionsinstrument för att hjälpa arbetstagare som förlorat sina jobb att återinträda på arbetsmarknaden. Parlamentet insisterar på att fonden måste fortsätta och utökas efter 2014, som ett instrument som är tillgängligt enligt samma villkor för alla kategorier av arbetstagare. Parlamentet betonar att man måste uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja instrumentet för att leva upp till målen i Europa 2020-strategin, hantera omstruktureringar och främja ny kompetens, bland annat i samband med nya, hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen. Parlamentet betonar vidare att det dessutom behövs ett förenklat och påskyndat förfarande för utbetalning av bidrag.

14. Europaparlamentet betonar att ett program för de personer som är mest utsatta, med tonvikt på livsmedelsfattigdom, kan förbättra situationen för de fattiga i Europa. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att i tid lägga fram ett lagstiftningsförslag i detta avseende för att garantera att stödet till ett sådant program fortsätter efter 2014, med stöd av en ny rättslig grund med en självständig budget (utöver de 20 procent av medlen till ESF som avsatts för ”främjande av social integration och bekämpning av fattigdom”), med betoning på att underlätta för organisationer som stöder de mest utsatta grupperna och åtgärda det strukturella problemet med livsmedelsfattigdom.

15. Europaparlamentet insisterar på vikten av partnerskapskontrakt och behovet av en verklig representation och ett verkligt deltagande av parlamentets ledamöter som observatörer i övervakningskommittéerna.

16. Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att nära knyta arbetsmarknadsparterna till genomförandet av de finansierade programmen för att säkerställa ett optimalt utnyttjande av budgeten för sammanhållningspolitiken.

17. Europaparlamentet betonar att de politiska besluten ska baseras på objektiva, detaljerade och solida uppgifter och analyser. Parlamentet insisterar på att det krävs tillräckliga medel till EU:s byråer så att de kan uppfylla sina mandat och tillgodose kraven inom de institutioner som de är kopplade till.

 

Modifieringsförslag

Modifieringsförslag  1

Förslag till utkast till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

Punkt 13 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

13. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av effekterna av större strukturella förändringar i världshandelsmönstren för att underlätta deras återanpassning på arbetsmarknaden, samt till jordbrukare som drabbas av globaliseringen.

13. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av effekterna av större strukturella förändringar i världshandelsmönstren till följd av globaliseringen eller som drabbas av konsekvenserna av industriell omstrukturering eller allvarliga störningar orsakade av en oväntad kris, för att underlätta deras återanpassning på arbetsmarknaden.

 

Modifieringsförslag  2

Förslag till utkast till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

Punkt 13 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Det årliga belopp som avdelas för fonden får inte överstiga 429 miljoner euro (i 2011 ås priser).

Det årliga belopp som ingår i reserven är 500 miljoner euro (i 2011 års priser), och kan användas fram till år n + 1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven förs in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning.

 

Modifieringsförslag  3

Förslag till utkast till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

Punkt 13 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Samtidigt med förslaget om utnyttjande av fonden ska kommissionen förelägga budgetmyndighetens två parter ett förslag om överföring till de berörda budgetposterna. Vid oenighet ska ett trepartsmöte inledas.

Samtidigt med förslaget om utnyttjande av fonden ska kommissionen förelägga budgetmyndighetens två parter ett förslag om överföring till de berörda budgetposterna. Resurser från Europeiska socialfonden överförs vanligtvis inte. Vid oenighet ska ett trepartsmöte inledas.

 

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Marije Cornelissen, Emer Costello, Frédéric Daerden, Sari Essayah, Thomas Händel, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu, Andrea Zanoni, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kinga Göncz, Richard Howitt, Jan Kozłowski, Svetoslav Hristov Malinov, Anthea McIntyre, Antigoni Papadopoulou, Birgit Sippel, Csaba Sógor

 

 

24.9.2012

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Marisa Matias

 

_Interim

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

1.  Europaparlamentet noterar yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om betänkandet ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”, ( 2010/2211(INI) ) från det särskilda utskottet för de politiska utmaningarna och budgetmedlen för en hållbar Europeisk union efter 2013.

2.  Europaparlamentet välkomnar arbetsdokument om Life-programmet och vad som kommer sedan: Hållbarhet via nästa fleråriga budgetram 2014–2020, som presenterades den 16 april 2012 av föredraganden Jutta Haug[22].

3.  Europaparlamentet noterar yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för hälsa och tillväxt, det tredje fleråriga programmet för EU‑åtgärder på hälsoområdet för perioden 2014–2020 ( COM(2011)0709 – C7-0399/2011 – 2011/0339(COD) ).

4.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen 2014–2020 bör syfta till att nå 20/20/20-målen på klimat- och energiområdet, inklusive en ökning av målet för utsläppsminskning till 30 procent.

5.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör omfatta samtliga medel och åtgärder, särskilt de som hänför sig till miljö, civilskydd, klimatåtgärder och tryggad livsmedelsförsörjning, med tanke på att parlamentet förespråkar gemenskapsmetoden och strävar efter att maximera gemenskapsresursernas mervärde.

6.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör göra det möjligt för EU att uppnå de globala målen för biologisk mångfald och tillhandahålla samfinansiering för förvaltning av Natura 2000.

7.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör vara i linje med kommissionens förslag att de medel som är avsedda för en tryggad livsmedelsförsörjning ska överföras till rubrik 3 i budgeten.

8.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör tillhandahålla de nödvändiga medlen till miljö- och klimatåtgärder, bättre utnyttja lämpliga instrument, förstärka energisäkerheten, bygga en resurseffektiv ekonomi som kan motstå klimatförändringens påfrestningar samt förbättra unionens konkurrenskraft med fler och mer miljöanpassade arbetstillfällen, skapa en tryggare energiförsörjning och främja hälsan genom renare luft,

Handlingsprogrammet för miljö- och klimatåtgärder (Life)

9.  Europaparlamentet begär eftertryckligen att minst 0,5 procent av unionens budget ska anslås till programmet Life, eftersom det visat sig vara oerhört bra som ett litet, men välinriktat och välfungerande instrument, har ett högt europeisk mervärde, och eftersom det är det enda instrument som helt och hållet inriktar sig på klimat- och miljöutmaningar. Parlamentet framhåller att integrerade utlägg för klimat och miljö via de integrerade projekten inom Life aktivt bör stödjas med relevanta unionsmedel och yrkar på att Life ska få de anslag som behövs för att kunna bidra till en sund och stabil förvaltning av Natura 2000 med hänsyn tagen till det bidrag som utverkats från andra unionsmedel.

10. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen måste grunda sig på en övergripande strategi som samordnar åtgärder som bekämpar klimatförändringarna på alla relevanta politikområden, inklusive utrikespolitiken. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att 30 procent av alla medel till förmån för politik och åtgärder som finansieras av nästa fleråriga budgetram ska öronmärkas för åtgärder för att nå målet att bekämpa klimatförändringarna.

11. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör garantera en adekvat finansiering av Natura 2000 genom att årligen anslå minst 5,8 miljarder EUR som ska ställas till förfogande med hjälp av EU-medel från olika håll (den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken, Life, Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont 2020), med hjälp av bättre konsekvens och synergier mellan dessa medel genom ramen för prioriterade åtgärder på nationell nivå, i linje med den gemensamma strategiska ramen.

12. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen måste säkerställa en kvantifiering av medlen till den globala fonden för klimatfrågor och biologisk mångfald,

13. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör stödja offentliga nyttigheter, såsom bevarandet av biologisk mångfald, ett stabilt klimat, luft-, vatten- och markkvalitet, samtidigt som EU:s politiska målsättningar inte får undergrävas.

14. Europaparlamentet betonar att anbudsinfordringar i samband med koncessioner eller offentlig upphandling måste innehålla tydliga miljöskyddsvillkor.

15. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör omfatta och kvantifiera de medel som öronmärkts för internationell klimatfinansiering i utvecklingsländerna och som har beviljats vid förhandlingar inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringen (UNFCCC) till ett värde av 100 miljarder dollar per år fram till 2020.

16. Europaparlamentet påminner om att man tidigare bett om att unionens strävan efter en hållbar utveckling med låga koldioxidutsläpp ska integreras i all utgiftspolitik och betonar att om inte ekonomiska resurser målmedvetet styrs i riktning mot hållbarhet inom unionens sammanhållnings-, infrastruktur-, jordbruks- och forskningspolitik kommer följden att bli att man på kort sikt skenbart får ökad flexibilitet och samtidigt kraftigt kringskär flexibiliteten för kommande generationer. Parlamentet efterlyser därför en intelligent öronmärkning av alla medel, såsom miljöutskottet föreslagit i sina respektive betänkanden, så att minst 20 procent av utgifterna har anknytning till klimatfrågor[23].

17. Europaparlamentet är fast övertygat om att Europa 2020-strategin, med sina flaggskeppsinitiativ som ska omsättas i konkreta åtgärder, åtaganden och lagstiftningsramar, bör vara den huvudsakliga politiska referenspunkten för nästa fleråriga budgetram. All intern politik bör bidra till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. Därför bör också den fleråriga budgetramens struktur återspegla dessa strategiska prioriteringar. Parlamentet har föresatt sig att kraftfullare gå in för ökad hållbarhet och på så sätt omvandla Europeiska unionen till ett smart och konkurrenskraftigt Europa med plats för alla. Parlamentet är övertygat om att investeringar i åtgärder till förmån för biologisk mångfald och ekosystem samt i resurseffektivitet, tillsammans med kompletterande folkhälsoåtgärder på EU-nivå, kommer att bidra till hållbar tillväxt och arbetstillfällen. Europaparlamentet betonar att EU:s lagstiftning och mål avseende miljö, folkhälsa och klimat måste integreras bättre i sektorspolitiken (t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken, konsumentpolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och utvecklingspolitiken).

18. Europaparlamentet betonar att det behövs handfasta garantier för att unionens hållbarhetsmål inte undergrävs av subventioner till miljöskadliga verksamheter med stora koldioxidutsläpp eller infrastrukturer med lång användningstid som binder upp våra samhällen i ohållbara mönster. Parlamentet anser det som en absolut förutsättning i det här sammanhanget att konkreta skyddsinstrument tillämpas på unionens alla utgifter, såsom omfattande förhandsvillkor, strikta regler för tvärvillkor, rigorösa åtgärder för att program och projekt inte ska bli till skada för miljön (strategiska miljöbedömningar, miljökonsekvensbedömningar) samt kontroll av positiva och negativa effekter på klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet påpekar att man i annat fall avsiktligen accepterar risken för att inkonsekventa investeringar minskar både kostnadseffektiviteten i och mervärdet av unionens utgifter.

19. Europaparlamentet framhåller med skärpa att den aktuella skuldkrisen inte får leda till kortsiktiga investeringar som äventyrar inte bara unionens finansiella kapital utan också dess naturkapital, genom att ytterligare försämra den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Parlamentet vill i stället att det införs en lämplig ram för att motarbeta krisen med hjälp av framsynta investeringar som är inriktade på stora framtida utmaningar, såsom resurseffektiviteten, klimatförändringarna och bevarandet av ekosystem, vilka skulle kunna bli till avsevärd ekonomisk och social nytta.

20. Europaparlamentet uppmanar till ansträngningar så att miljöskadliga subventioner fasas ut från den fleråriga budgetramen, framför allt stödet till verksamheter med stora koldioxidutsläpp, verksamheter som ökar resurs- och energiintensiteten, verksamheter som skadar ekosystemen och den biologiska mångfalden samt bränslesubventionerna.

21. Europaparlamentet understryker att en viktig del av medlen till Horisont 2020 bör anslås för att främja forskning inom EU:s prioriterade områden, nämligen klimatåtgärder, förnybar energi, hållbar förvaltning av naturtillgångar och biologisk mångfald samt miljöinnovation. Miljöinnovationen syftar särskilt till att skapa en innovativ europeisk industri och innovativa branscher som kan skapa nya produkter, processer och tjänster som ger både hållbar tillväxt och miljöfördelar. Målet består i ökad resurseffektivitet, minskad miljöpåverkan, förhindrande av (vatten)förorening och en effektivare, ändamålsenligare och ansvarsfullare användning av naturtillgångar.

22. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör stödja hållbart jordbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster med hjälp av den gemensamma jordbrukspolitiken genom att hälften av de sammanlagda medlen för den anslås till landsbygdsutveckling, varvid mer än hälften ska ge miljövinster genom att garantera skyddet av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet som helhet, genom förbättrade förbindelsemöjligheter och anpassning till klimatförändringens konsekvenser, och genom att stimulera innovation inom hållbart jordbruk och inom resurseffektivitet. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, som går ut på att den miljöanpassas genom att 30 procent av stödet enligt pelare I ska gå till olika nyttiga former av grundläggande god praxis på gårdsnivå, vilket bör inkludera växelbruk och diversifiering, permanent betesmark och ett minsta ”område med ekologisk inriktning”, samt stöd till god agronomisk praxis.

23. Europaparlamentet är starkt övertygat om att den gemensamma fiskeripolitiken måste främja långsiktig miljömässig hållbarhet, eftersom detta är en förutsättning för ekonomisk och social stabilitet och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen. Parlamentet yrkar därför på att den gemensamma fiskeripolitiken ska stödja en övergång till effektivt och hållbart fiske som bland annat garanterar att maximalt hållbart uttag uppnås senast 2015 och att utkasten elimineras.

24. Europaparlamentet anser att anslagen till livsmedelssäkerhet bör behållas, men ta hänsyn till att unionen effektivt måste kunna ingripa om det utbryter djur- eller växtsjukdomar. Eftersom unionen med jämna mellanrum utsätts för faktorer som hotar hälsan är det inte motiverat att, såsom kommissionen föreslår, skära ned anslagen till denna post under rubrik 3.

Sammanhållningspolitik

25. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör ge stöd från sammanhållningsfonden till miljöprojekt, särskilt avseende biologisk mångfald, resurseffektivitet, stadsmiljö och luftföroreningar samt vägra att acceptera makroekonomiska villkor,

26. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör öronmärka medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för energieffektivitet, förnybara energikällor, innovation och stöd till små och medelstora företag,

27. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör öronmärka medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för energieffektivitet, förnybara energikällor, miljö- och resurseffektivitet, miljöinnovation och stöd till små och medelstora företag,

28. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör förbättra miljökonsekvensbedömningarna av utgifterna inom sammanhållningspolitiken med hjälp av förhandsvillkor, eftersom detta kommer att bidra till att hindra miljöskadliga utgifter och förbättra kvaliteten på de operativa programmen.

29. Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den långa ekonomiska livslängden hos större infrastrukturprojekt som ska stödjas med hjälp av Fonden för ett sammanlänkat Europa och olika finansieringsinstrument, bland annat projektobligationer, att det är en prioritet att se till att fonderna, instrumenten och projekten fram till 2050 mätbart bidrar till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin och de mål i fråga om energi och klimat som uttrycks med formeln ”20-20-20”, liksom till kommissionens färdplan för ett utsläppssnålt samhälle. Infrastrukturprojekt som stöds med hjälp av Fonden för ett sammanlänkat Europa och projektobligationer inom området energi, transport och kommunikationer bör ha en mätbar positiv inverkan på miljön, klimatet och en tryggad energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp. Vid bedömning och utvärdering av och rapportering om projekt bör det krävas att de kan påvisas positiva bidrag till EU:s klimat- och energipolitiska mål och respekt för all relevant miljöpolitik (strategiska miljöbedömningar, miljökonsekvensbedömningar).

Programmet hälsa för tillväxt

30. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör behandla hälso- och sjukvårdssektorn (en av de största i EU, som svarar för 10 procent av BNP och 10 procent av sysselsättningen, med en högre andel anställda med postgymnasial utbildning än genomsnittet) som en sektor av stor betydelse för ett krisdrabbat Europa. Parlamentet betonar programmet Hälsa för tillväxt 2014–2020 och understryker att det 2020 kommer att fattas en miljon sjukvårdsanställda inom EU, och påpekar att programmet bör bidra till att erbjuda arbetsmarknadsincitament.

31. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att också tänka på de mer långsiktiga intressena av en stabil ekonomi, eftersom investeringar på kort sikt i hälso- och sjukvård och hälsokvalitet för de åldrande EU-medborgarna kommer att minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och vårdkostnaderna på längre sikt.

Unionens civilskyddsmekanism

32. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör understryka att de katastrofer som inträffar, både sådana som orsakas av människor och naturkatastrofer, blir allt fler och allt allvarligare, och att klimatförändringen kan orsaka fler extrema katastrofer. Den fleråriga budgetramen bör fokusera unionens civilskyddsmekanism på åtgärder inom unionen och anslå adekvata budgetmedel,

33. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en förnyelse av det finansiella instrumentet för civilskydd (CPI) med ekonomiskt stöd till insatser som gäller olika aspekter av katastrofhantering, nämligen mer konsekventa och bättre samordnade insatser vid nödlägen, bättre katastrofhanteringsberedskap och innovativa åtgärder för att minska risken för katastrofer. Det finansiella instrumentet för civilskydd bör också användas vid inrättandet av den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, i vilken alla medlemsstaters civilskyddsresurser kommer att delta, för att höja kostnadseffektiviteten genom samordning av tillgängliga civilskyddsresurser.

34. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör stödja förnyelsen av CPI så att ekonomiskt stöd kan ges till insatser som ingår i olika aspekter av katastrofhanteringscykeln. Förvaltningen av medlen från denna fond bör vara flexibel så att de kan utökas om omständigheterna kräver det.

35. Europaparlamentet anser att inrättandet av den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer främst bör bygga på medlemsstaternas befintliga kapacitet, så att extra kostnader kan undvikas. På EU-nivå kommer det europeiska centrumet för snabba insatser i nödsituationer med sina förstärkta planerings- och samordningsfunktioner att ge vinster för hela EU genom att åstadkomma besparingar för medlemsstaternas del som uppväger kostnaderna för EU:s budget, även om fördelarna med snabba och effektiva katastrofinsatser i termer av sparade mänskliga liv givetvis inte kan mätas i rent ekonomiska termer.

36. Europaparlamentet påminner om att de övergripande målen för EU:s samarbete på civilskyddsområdet är att bättre skydda människor, miljö, egendom och kulturarv i händelse av större naturkatastrofer, tekniska katastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och att EU:s samarbete på civilskyddsområdet syftar till att

a)  underlätta snabba och effektiva insatser vid katastrofer,

b)  säkerställa att civilskyddsaktörerna har tillräcklig beredskap för nödsituationer, och

c)  utveckla åtgärder för att förebygga katastrofer.

Genomförande och övervakning

37. Europaparlamentet håller fast vid att en lämplig övre gräns för åtagandena i rubrik 5 måste fastställas för att institutionerna och byråerna ska kunna utföra sina uppgifter så effektivt som möjligt. Parlamentet betonar att om de fleråriga programmen och strategierna ska kunna genomföras med framgång och bli till nytta både för unionsmedborgarna och för medlemsstaterna, måste det finnas högkvalificerad, flerspråkig och opartisk personal som rekryterats på en så bred geografisk bas som möjligt och som helhjärtat ställer upp för de värden som Europaprojektet innefattar.

38. Europaparlamentet anser att den kommande fleråriga budgetramen bör göra det möjligt att öronmärka medel för storskaliga projekt såsom programmet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES). EU-budgeten bör innehålla ett långsiktigt bidrag till detta projekt, så att dess kontinuitet, planering och stabila organisation garanteras. Om det skulle behövas ytterligare medel till detta storskaliga program bör sådana medel inte tas från mindre, framgångsrika projekt som finansieras via EU:s budget.

39. Europaparlamentet noterar de respektive vägledande belopp som kommissionen föreslår för de decentraliserade organ som faller inom behörighetsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Parlamentet är inte övertygat om att dessa belopp motsvarar vad organen behöver för att kunna sköta sitt arbete, då de innebär en frysning av organens budgetar. Parlamentet håller fast vid att tillräckliga anslag måste garanteras till de organ som arbetar med miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

4

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Martina Anderson, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Nessa Childers, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Corinne Lepage, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikos Chrysogelos, José Manuel Fernandes, Christofer Fjellner, Jacqueline Foster, Jutta Haug, Judith A. Merkies, Vittorio Prodi, Michèle Rivasi, Marita Ulvskog, Andrea Zanoni

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marisa Matias

 

 

29.9.2012

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2011)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Edit Herczog

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.  Europaparlamentet anser att om man ska göra det möjligt för EU att komma ur den nuvarande ekonomiska och sociala krisen och garantera unionens framtida konkurrenskraft i en globaliserad värld, är det absolut avgörande att man uppnår målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att reformera unionens budget så att den bättre återspeglar de behov av finansiering som sammanhänger med åtgärdandet av det 21:a århundradets utmaningar.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att införa ett rättvisare, enklare och mera transparent system för egna medel, där andelen egna medel i EU:s budget skulle öka med upp till 60 procent senast 2018. Parlamentet stöder fullständigt kommissionens förslag att bland EU:s egna medel införa en EU-omfattande skatt på finanstransaktioner från och med 2014.

3.  Europaparlamentet anser att unionens budget kan bli en kraftfull drivfjäder för reformer om EU:s utgifter fokuseras på områden som stimulerar ekonomisk tillväxt, såsom innovation, forskning och utveckling.

4.  Europaparlamentet understryker att ett antal områden, bl.a. innovation, forskning och utveckling, strategiska investeringar i infrastruktur för transeuropeiska nätverk samt utrikespolitik, bör prioriteras högre än andra områden för att man ska kunna möta aktuella och framtida politiska och ekonomiska utmaningar.

5.  Europaparlamentet betonar att ett av EU:s viktigaste mål är att förbättra sin konkurrenskraft och att underlätta övergången till en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. Nästa fleråriga budgetplan bör stödja denna process inom EU:s samtliga politikområden.

6.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som EU-budgeten måste spela för att uppnå de gemensamt överenskomna målen inom Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att målet måste vara en smart och modern budget som prioriterar unionens viktigaste politiska mål, särskilt områden som skapar tillväxt, i stället för en stor budget som omfattar allt. Parlamentet anser att EU-finansieringen, om den är väl utformad, faktiskt kan utlösa och katalysera åtgärder av tydligt EU-mervärde som medlemsstaterna är oförmögna att utföra på egen hand, och dessutom skapa synergier och komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att bistå dem att fokusera på framtidsinriktade nyckelinvesteringar. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag att öka – i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen 2007–2013 – den tillgängliga finansieringen för EU-program inom forskning, innovation, konkurrenskraft, små och medelstora företag samt infrastruktur. Parlamentet är fast övertygat om att dessa föreslagna finansiella anslag utgör ett absolut minimum, och varnar med eftertryck vissa medlemsstater för frestelsen att skära ned dem, eftersom detta skulle äventyra EU:s trovärdighet och politiska åtagande till förmån för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att åstadkomma tillräcklig budgetflexibilitet så att budgetmedlen kan anpassas på lämpligt sätt till nya omständigheter och prioriteringar.

7.  Europaparlamentet kräver en fullständig översyn av utgifterna i den nuvarande fleråriga budgetramen i syfte att fastställa, å ena sidan, vilka utgifter som är väsentliga för att unionens politiska mål ska uppnås och, å andra sidan, vilka utgifter som är mindre relevanta. Målet är att omfördela 30 procent av utgifterna från områden som inte längre är relevanta till högprioriterade områden och därmed frigöra finansiella resurser för andra områden.

8.  Europaparlamentet betonar i synnerhet att man måste förstärka, stimulera och säkra finansieringen av forskning, utveckling och innovation i EU genom att i betydande omfattning öka de relevanta utgifterna i den fleråriga budgetramen 2014–2020 för Horisont 2020-programmet och genom att radikalt förenkla finansieringsförfarandena samtidigt som principen om sund ekonomisk förvaltning upprätthålls strikt.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att anslagen till Horisont 2020 bör överensstämma med prioriteringarna inom Europa 2020-strategin och bör användas för att stimulera till verksamheter med europeiskt mervärde, för att rationalisera EU:s offentliga medel och för att åstadkomma större insatser av privata medel. Parlamentet anser att minst 15 procent av budgeten för Horisont 2020 bör öronmärkas för små och medelstora företag.

10. Europaparlamentet understryker mervärdet av EU-programmen för små och medelstora företag, eftersom de visat sig vara till mycket stor hjälp när det gällt att stödja medlemsstaternas ansträngningar att säkra de små och medelstora företagens tillgång till finansieringsmöjligheter och tillträde till utländska marknader i en tid av djup finansiell kris. Förbättrad, förenklad och rationellare tillgång till finansiering borde i framtiden erbjudas alla aktörer inom näringslivet i EU. De aktuella finansiella instrumentens räckvidd borde utvidgas till att omfatta alla stadier av affärscykeln.

11. Europaparlamentet är fast övertygat om att de medel som fördelats till programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) måste fördubblas, eller i alla fall ökas väsentligt.

12. Europaparlamentet anser att det kommer att krävas stora investeringsinsatser inom energiforskning och energiutveckling för att utveckla en ny generation av system för hållbar energi inom EU. Parlamentet betonar därför att man måste öka finansieringen inom forskning och teknisk utveckling och behålla demonstrationsprojekt på energiområdet. Budgeten för programmet ”Intelligent energi – Europa”, som handhas av genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, bör behållas och utökas. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av den redan antagna strategiska planen för energiteknik (SET). Kommissionen och rådet ombeds att förtydliga sin finansiering inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 samt se till att det finns tillräcklig finansiering av utvecklingen av smarta energinät.

13. Europaparlamentet betonar vikten av att de medlemsstater som vid förhandlingarna om anslutning till Europeiska unionen tog på sig att stänga och därefter avveckla kärnreaktorer får tillräckliga anslag, eftersom denna tidiga stängning innebar en osedvanlig kostnadsbörda för dessa medlemsstater.

14. Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av storskaliga infrastrukturprojekt (exempelvis Iter och GMES) för EU:s framtida konkurrenskraft och för förstärkningen av dess industrier. Parlamentet anser att deras finansiering bör säkras i EU-budgeten på grundval av en helt självständig och komplett flerårig budget utanför den fleråriga budgetramen (och utöver taken i denna budgetram), medan förbättringar i styrningen av industriprojekt bör förbli underkastade EU-fördragens regler. Parlamentet betonar att om kostnadsöverdrag uppstår under genomförandet av något av dessa projekt, bör de täckas på ett sätt som inte hotar finansieringen och det framgångsrika genomförandet av annan unionspolitik eller andra storskaliga projekt som bidrar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

15. Europaparlamentet anser att i det aktuella läget med begränsade offentliga budgetar, är det absolut nödvändigt att till fullo utnyttja andra finansieringskällor för att förverkliga långsiktiga investeringar som behövs för att genomföra Europa 2020 strategin. Parlamentet är fullständigt övertygat om att EU-mervärdet ökar i synnerhet genom stöd till program med höga risker, med höga kostnader och program som löper under lång tid, och som enskilda medlemsstater inte kan klara av. Parlamentet efterlyser därför EU-insatser för att minska investeringsrisker i storskaliga verksamheter och för att utveckla bl.a. Europaövergripande energi- och IKT-infrastrukturinvesteringar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende lanseringen 2012–2013 av pilotfasen av EU:s projektobligationsinitiativ och kommissionens förslag om Fonden för ett sammanlänkat Europa, såsom de första stegen i denna riktning. Kommissionen bör övervaka och se över de samlade verkningarna av ny eller ändrad lagstiftning om långsiktiga privatinvesteringar och se till att snabbt ta sig an frågan om investeringshinder. Parlamentet understryker vikten av att tillräckliga medel tillförs denna fond för att säkerställa dess genomförande, inte minst för att trygga Europas energiförsörjning och förverkliga EU:s inre energimarknad med diversifiering av olika försörjningskällor och bidra till en hållbar utveckling.

16. Europaparlamentet anser dock att en mer grundlig diskussion behövs för att förbättra stödet till långsiktiga investeringar i EU. Parlamentet betonar behovet av att utveckla och förstärka riskdelningsinstrument baserade på EU-budgeten, och genom dem underlätta investeringsfinansieringar inom prioriterade områden, som omfattar en bredare och mer olikartad uppsättning projekt och som innebär olika risker (en ”projektportföljsmetod”). Parlamentet är övertygat om att synergier och kompletteringsmöjligheter mellan EU-system och nationella system bör eftersträvas för att maximera sådana instruments tillväxtpotential. Parlamentet betonar att dessa instrument måste backas upp av tydliga och transparenta kriterier för projektens berättigande till stöd samt hur projekten väljs ut.

17. Europaparlamentet understryker med eftertryck att återinvesteringar av inkomster (återflöde) bör vara den princip som styr samtliga innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet betonar att denna roteringsprincip inte bara medför besparingar för de offentliga finanserna utan också förstärker hävstångs- och multiplikatoreffekterna av dessa instrument, vilket till sist bidrar till att säkra en högre nivå på investeringarna i ekonomin.

18. Europaparlamentet understryker att man måste åstadkomma och främja driftskompatibilitet och synergier mellan sammanhållningspolitiken och de specifika programmen (t.ex. Horisont 2020, COSME och FSE). Parlamentet är övertygat om att kumulativ och kombinerad finansiering bör uppmuntras för att maximera utnyttjandet av tillgängliga EU-medel i medlemsstaterna, och därmed deras deltagande i alla specifika program, samt åstadkomma ännu mer av ekonomisk utveckling inom EU som helhet.

19. Europaparlamentet understryker framför allt att ”Erasmus för unga företagare” måste få fortsatt att finansiering inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Programmets syftar till att främja företagande i Europa, utbyte av kunskaper och modeller för bästa praxis och uppbyggnad av nätverk och partnerskap för dessa syften.

20. Europaparlamentet understryker att ett framgångsrikt genomförande av EU:s program kräver att varje ökning av driftsbudgeten åtföljs av en tillräcklig ökning av den administrativa budgeten.

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Vicky Ford, Robert Goebbels, Jacky Hénin, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Philippe Lamberts, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Caspary, António Fernando Correia de Campos, Ioan Enciu, Vicente Miguel Garcés Ramón, Elisabetta Gardini, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Cristina Gutiérrez-Cortines, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Gunnar Hökmark, Eija-Riitta Korhola, Werner Langen, Pavel Poc, Vladimír Remek

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jorgo Chatzimarkakis, Keith Taylor

 

 

 

11.7.2012

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Cristian Silviu Buşoi

 

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna fleråriga budgetramen för 2014–2020 och dess överensstämmelse med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet understryker emellertid att förslaget inte uppfyller alla krav som man framförde i resolutionen av den 8 juni 2011[24]. Parlamentet påpekar att även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med 5 procent jämfört med 2013 års nivå kan bara ett begränsat bidrag lämnas för att unionens avtalade mål och åtaganden ska kunna uppnås och för att principen om solidaritet ska kunna respekteras.

2.  Europaparlamentet påpekar att den fleråriga budgetramen bör tillhandahålla de finansiella medel som behövs för att genomföra initiativen i inremarknadsakten i syfte att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter när det gäller att trygga EU:s framtida konkurrenskraft och en hållbar ekonomisk tillväxt för alla.

3.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagen utgör kärnan i den europeiska ekonomin och att den fleråriga budgetramen bör bidra med ett starkt stöd till en EU-politik som syftar till att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering samt till att stärka deras konkurrenskraft och främja företagarandan. Parlamentet stöder helhjärtat förslaget till program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, men anser att de anslagna finansiella medlen borde ökas ytterligare upp till 0,5 procent av den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet betonar konsumentpolitikens betydelse när det gäller att trygga en hög konsumentskyddsnivå inom EU och stärka konsumenternas ställning i allmänhet. Parlamentet anser att den föreslagna anslagstilldelningen för konsumentskyddsprogrammet 2014–2020 inte är tillräcklig för att nå dessa mål och efterlyser en 5-procentig ökning av dess finansiella anslag.

5.  Europaparlamentet upprepar att man måste se till att det finns tillräckliga anslag för att genomföra den inre marknaden som närmare 500 miljoner medborgare drar nytta av och som representerar en trovärdig lösning för att ta sig ur den ekonomiska och finansiella kris som EU brottas med.

6.  Europaparlamentet välkomnar varmt förslaget till fond för ett sammanlänkat Europa för finansiering av större infrastrukturprojekt till stöd för inrättandet av den gemensamma marknaden för energi och den digitala inre marknaden samtidigt som den fria rörligheten för varor, tjänster och personer förbättras och ett stärkt konsumentskydd garanteras, genom att konsumenterna på detta sätt får tillträde till en mer transparent och konkurrenspräglad marknad när det gäller utbud och priser. Parlamentet betonar att det finns enorma finansieringsbehov på detta område och att de omöjligt kommer att kunna täckas av de föreslagna anslagen. Parlamentet argumenterar därför för att större uppmärksamhet ägnas åt innovativa finansieringsmekanismer, såsom europeiska projektobligationer.

7.  Europaparlamentet påminner om att forskning och innovation är förutsättningar för en stark och konkurrenskraftig inre marknad. Parlamentet uppmanar rådet att betrakta detta politikområde som en prioritering i nästa fleråriga budgetram och att öka de finansiella anslagen för programmet Horisont 2020 till 100 miljoner euro.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

10.7.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Cristian Silviu Buşoi, Sergio Gaetano Cofferati, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia de Campos, Cornelis de Jong, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Phil Prendergast, Mitro Repo, Robert Rochefort, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Emilie Turunen, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Raffaele Baldassarre, Jürgen Creutzmann, María Irigoyen Pérez, Emma McClarkin, Sabine Verheyen, Anja Weisgerber

 

 

20.9.2012

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga budgetramen för 2014−2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Brian Simpson

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

A. Det har visat sig att de 8 miljarder euro som har anslagits för att förverkliga det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T) för programperioden 2007–2013 inte alls räcker till, och att det behövs ytterligare resurser för att färdigställa nätet och främja tillväxten, skapandet av arbetstillfällen och konkurrenskraften i EU.

1.  Europaparlamentet betonar EU:s transportsektors stora betydelse som ryggrad åt den inre marknaden och grunden för den fria rörligheten för personer och varor, samt för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet påminner om att transportsektorn står för 6,3 procent av EU:s BNP och sysselsätter ca 13 miljoner personer.

2.  Europaparlamentet påminner om de enorma ekonomiska och tekniska utmaningar som transportsektorn står inför när det gäller att förstärka sitt miljöresultat, sin konkurrenskraft och sitt nätverk.

3.  Europaparlamentet påminner om att det behövs betydande investeringar för att uppnå EU:s centrala mål att minska koldioxidutsläppen med 60 % inom transportsektorn, dvs. till under 1990 års nivåer senast 2050, samt att främja mer hållbara transportsätt, multimodal transport och hållbar rörlighet i städer, grundat på principerna om transportsäkerhet och transporttillgänglighet.

4.  Europaparlamentet understryker de ojämlikheter som kännetecknar utvecklingen av transportinfrastrukturen i de olika medlemsstaterna samt vikten av att den utvecklas i de nya medlemsstaterna samt uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ansträngningar för att utveckla ett gemensamt och enhetligt europeiskt transportområde.

5.  Europaparlamentet betonar att det totala anslaget för transportinvesteringar i nästa fleråriga budgetram kommer att vara av avgörande betydelse för genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), såväl som för den transportforskning som krävs för att unionen ska fortsätta att vara industriledande inom hållbar och innovativ transportteknik. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stödja kommissionens förslag.

6.  Europaparlamentet betonar att transport och rörlighet är av avgörande betydelse för EU:s inre marknad och insisterar därför på att unionen kraftigt bör öka, snarare än att minska, antalet riktade investeringar i TEN‑T‑infrastruktur och transportforskning, eftersom dessa investeringar nämnvärt och direkt kan bidra till att klara av svåra ekonomiska situationer genom att stärka unionens konkurrenskraft, ekonomiska tillväxt och sysselsättning.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och den föreslagna ökning som detta inbegriper av de centralförvaltade anslagen till TEN-T, samt anser att dessa belopp är realistiska och utgör ett strikt minimum. Parlamentet anser att anslagen, för att ge en hävstångseffekt på transportområdet, helst bör motsvara minst 10 procent av det beräknade behovet (500 miljarder euro till TEN‑T fram till 2020) och att man, om rådet går med på att kraftigt minska finansieringsramen, också bör göra en omfattande översyn av den förteckning över på förhand identifierade transportprojekt som anges i bilagan till FSE.

8.  Europaparlamentet framhåller att frågor som fördelningen av medel från Fonden för ett sammanlänkat Europa mellan de olika sektorerna, de belopp som används för finansiella instrument eller metoderna för att överföra medel från Sammanhållningsfonden för transportinfrastruktur inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa inte är frågor som omfattas av den fleråriga budgetramen eftersom de ingår i det normala lagstiftningsförfarande som gäller för Fonden för ett sammanlänkat Europa.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens avsikt att utöka användningen av innovativa finansiella instrument, såsom projektobligationer, inom transportsektorn. Parlamentet anser att dessa kan ge EU:s budget en hävstångseffekt och därmed locka andra investerare till kommersiellt lönsamma projekt av gemensamt intresse som inte får tillräcklig finansiering från marknaden. Parlamentet betonar att detta skulle främja finansieringen av transportinfrastruktur med ett europeiskt mervärde.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att FSE och TEN‑T:s övriga finansieringskällor samordnas, framför allt med medlen från Sammanhållningsfonden och programmet Horisont 2020.

11. Europaparlamentet understryker att tilläggsanslaget på 10 miljarder euro från Sammanhållningsfonden ska förvaltas centralt av FSE för att skapa tydligt EU-mervärde för transportinfrastrukturprojekt som avser TEN-T, särskilt i sammanhållningsländer. Parlamentet hänvisar till en ny rapport från revisionsrätten[25] i vilken det framgår att medel från sammanhållnings- och strukturfonderna inte alltid används på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet anser att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid de svårigheter som vissa medlemsstater kan ställas inför i samband med projektförvaltningen och vid att projekten bör ha en balanserad geografisk representation. Parlamentet betonar att kommissionens beslut ska grundas på en princip om att pengarna ska investeras inom ett stödberättigat lands territorium och gå till de överenskomna TEN-T-projekten, enligt vad som anges i bilaga 1 i FSE. Parlamentet anser även att FSE:s centrala förvaltning av tilläggsanslaget på 10 miljarder euro ur Sammanhållningsfonden under inga omständigheter får hindra eller begränsa sammanhållningsstaternas delaktighet i att genomföra och finansiera transportprojekten genom FSE, utanför de 10 miljarder euro som anslås från Sammanhållningsfonden.

12. Parlamentet framhåller att den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 måste öka budgetflexibiliteten, både inom och mellan budgetrubriker. Parlamentet betonar därför hur viktigt det är att FSE och sammanhållningspolitiken blir kvar under en gemensam budgetrubrik och motsätter sig användningen av underrubriker.

13. Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov av effektivare projektincitament, exempelvis principen om att pengarna går förlorade om de inte används, eftersom detta garanterar bättre genomförande av projekt.

14. Europaparlamentet understryker att det måste behållas en realistisk länk mellan antalet i förväg identifierade projekt i bilagan till förslaget till FSE-förordning och de ekonomiska beloppen för fonden i nästa fleråriga budgetram.

15. Europaparlamentet understryker att för att uppfylla EU:s mål om hållbar tillväxt måste tillräckliga medel garanteras för de horisontella prioriteringarna inom FSE, dvs. för det europeiska tågledningssystemet (ERTMS) och forskningsprojekt om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar). På detta område är det viktigt med fortsatta investeringar för att främja driftskompatibiliteten så att EU:s transportnät blir effektivare, mer konkurrenskraftigt och säkrare.

16. Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa finansieringen av samtliga stora teknikutvecklingsprogram - initiativet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos), Galileos globala system för satellitnavigering (GNSS), etc. – och framhåller i detta sammanhang behovet av att fortsätta finansiera GMES-initiativet i nästa fleråriga budgetram eftersom det är så viktigt för hållbar utveckling och transportsäkerhet.

17. Europaparlamentet påminner om Galileoprojektets stora strategiska betydelse för EU, där de viktigaste vinsterna har varit GNSS‑teknik och praktisk tillämpning av ITS‑tillämpningar. Parlamentet framhåller att ordentlig finansiering av Galileo inte får ske på bekostnad av TEN T budgeten.

18. Europaparlamentet medger att Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) är viktiga källor för finansieringen av EU:s transportpolitik. Parlamentet betonar mot bakgrund av detta vikten av att se till att Europa 2020-målen integreras bättre i EU:s strukturfonder så att dessa inriktas mot smart och hållbar rörlighet.

19. Europaparlamentet framhåller Marco Polo-programmets framgång. I linje med övergången till koldioxidsnål ekonomi är målet för programmet att ersätta vägtransporter med andra transporter. Parlamentet framhåller även Naiades‑programmets (det integrerade europeiska åtgärdsprogrammet för transport på inre vattenvägar) framgång och anser att dessa projekt måste förfoga över tillräckliga finansiella medel under nästa finansieringsperiod.

20. Europaparlamentet påminner om att turismen är ett nytt behörighetsområde enligt Lissabonfördraget och betonar att turismen därför också bör speglas i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar turismens viktiga bidrag till unionens ekonomi, och att den utgör vissa regioners huvudsakliga näringsverksamhet. Parlamentet anser även att den europeiska turismstrategin bör stödjas med tillräcklig finansiering för nästa period.

21. Europaparlamentet välkomnar därför Europeiska kommissionens förslag om att inrätta ett program för företagens konkurrenskraft och för små och medelstora företag (Cosme 2014–2020). Framför allt anser parlamentet att det särskilda anslaget på 131 miljoner euro för att stärka konkurrenskraften för företag som är verksamma inom turismsektorn förtjänar ett kraftfullt stöd.

22. Europaparlamentet påminner om att den integrerade havspolitiken bör beaktas i nästa fleråriga budgetram genom ett lämpligt och långsiktigt instrument för finansiellt stöd för den integrerade havspolitiken.

23. Europaparlamentet understryker både det viktiga arbete som transportmyndigheterna utför när det gäller att stödja EU:s säkerhets- och driftskompatibilitetsmål och behovet av att ge dem budgetmedel som motsvarar deras ansvar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

1

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Erik Bánki, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Mike Nattrass, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Spyros Danellis, Zita Gurmai, Anna Rosbach, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Isabella Lövin

 

 

27.9.2012

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Andrey Kovatchev

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

–   med beaktande av artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) som föreskriver att rådet enhälligt ska anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen efter godkännande av Europaparlamentet som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter,

–   med beaktande av artikel 312.3 i EUF-fördraget där det klart och tydligt sägs att den fleråriga budgetramen ska fastställa beloppen för de årliga taken anslag för åtaganden för varje utgiftskategori och det årliga taket för anslag för betalningar, vilket kräver att parlamentet och rådet håller sig till sina fördragsbaserade roller i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och låter utformningen av sammanhållningspolitiken beslutas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet såsom fastslås i artikel 177 i EUF‑fördraget,

A. I sin resolution av den 13 juni 2012 om den fleråriga budgetramen och egna medel betonade parlamentet att EU-budgeten, och särskilt utgifter för sammanhållningspolitiken, är ett kraftfullt verktyg för att öka strategiska investeringar med europeiskt mervärde och få igång den europeiska ekonomin igen så att tillväxt och konkurrenskraft skapas för EU:s medborgare och därmed förbättrar deras livskvalitet.

B.  Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 måste ses som det avgörande EU-instrumentet för att uppnå Europa 2020–målen inom hela EU samt för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, dock bör den även ha som syfte att omsätta EU:s mål överenskomna av stats- och regeringscheferna i verkliga och konkreta åtgärder, och dagens förhandlingar måste därför bli kvitt sin krismentalitet och sträva efter sunda och rationella budgetar som garanterar tillväxt och sysselsättning och i slutändan hög levnadsstandard och säkerhet för EU:s medborgare.

C. EU:s sammanhållningspolitik är en mekanism som bidrar till ett verkligt deltagande från alla EU:s regioner på den inre marknaden, och såsom EU:s främsta svar på de ihållande ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan dess regioner bör den förbli grundpelaren för europeisk solidaritet.

D. Sammanhållningspolitiken behöver dock reformeras för att den ska bli mer resultatorienterad och mottagarvänlig och därmed mer effektiv då det gäller genomförda investeringar.

E.  Sammanhållningspolitiken bör ge rättvis tillgång till resurser och tillgodose de verkliga utvecklingsbehoven hos alla EU:s regioner, vilket även kräver flexibilitet att bemöta de särskilda behoven hos regioner när det gäller att fastställa målsättningar och investeringsprioriteringar, oaktat behovet av att investera i till exempel forskning, utveckling och innovation, såsom ett centralt instrument för att uppnå Europa 2020‑strategin, som bör kopplas till sammanhållningspolitiken genom en ”spetsforskningsstege”.

F.  Det är självklart att sammanhållningspolitiken kan vara till nytta och effektiv enbart om en stabil, pålitlig, och hållbar budgetram ligger till grund. I sin resolution av den 8 juni 2011 om Investering i framtiden, en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla, bekräftade parlamentet sitt engagemang för att försvara en starkare EU-sammanhållningspolitik och insisterade på att tillräckliga resurser skulle anslås, eller åtminstone på samma nivå som vad som överenskommits för den innevarande programperioden 2007–2013.

G. EU:s sammanhållningspolitik är utvecklingspolitik och ett strategiskt verktyg för investeringar, tillväxt och konkurrens, med ett obestritt mervärde, och bidrar till tillväxt och skapande av arbetstillfällen i unionen och till att få bukt med den rådande ekonomiska och finansiella krisen, genom att på ett avgörande sätt bidra till bland annat olika nationella återhämtningsprogram och genom att försöka att främja innovation och samtidigt undanröja skillnaderna mellan olika regioner i Europa.

H. Det finns ingen direkt koppling mellan regionalpolitikens resultat och de makroekonomiska prestationerna i en medlemsstat. Regionerna bör inte straffas för att man på nationell nivå misslyckats med att följa förfaranden vad avser ekonomisk styrning. Att införa ytterligare straff skulle således förvärra problemen i länder som redan lider av makroekonomisk turbulens, och därför är makroekonomiska villkor för sammanhållningspolitikens finansiering inte acceptabla.

I.   Parlamentet beklagar kommissionens förslag att med 47 % minska de särskilda ytterligare anslagen för de yttersta randområdena och de minst befolkade områdena och anser att samma mängd finansiella resurser ska tilldelas som under föregående programperiod.

J.   Såväl stödmottagare som nettobetalare drar nytta av EU:s sammanhållningspolitik.

K. Sammanhållningspolitiken ger stöd till åtgärder som utjämnar de ekonomiska och sociala villkoren i alla EU:s regioner, och nya tematiska fonder, om de skulle inrättas, bör inte underminera nationella budgetanslag, eftersom detta på ett negativt sätt skulle påverka sammanhållningspolitikens prestationer och resultat i enskilda medlemsstater.

i.       Europaparlamentet betonar sin ståndpunkt att finansieringen för sammanhållningspolitiken bör kvarstå på åtminstone samma nivå som under perioden 2007–2013, nämligen 354,815 miljarder euro i 2011 års priser (exklusive Fonden för ett sammanlänkat Europa), vilket är den absoluta lägsta nivån för att finansieringen ska vara sund, och därför är detta den röda tråden i parlamentets framtida förhandlingsposition.

ii.      Europaparlamentet påminner om att alla frågor relaterade till sammanhållningspolitikens utformning måste behandlas inom ramen för det pågående ordinarie lagstiftningsförfarandet om lagstiftningspaketet för 2014–2020, och att den fleråriga budgetramen uteslutande ska behandla enbart belopp och utgiftskategorier.

iii.     Europaparlamentet påminner om att artikel 312.5 i EUF-fördraget kräver att parlamentet, rådet och kommissionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av budgetramen under hela det förfarande som ska tillämpas och att rådet i detta syfte ska se till att parlamentet på förhand informeras om det rättsliga instrument som rådet avser lämna in till parlamentet för godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Ryszard Czarnecki, Francesco De Angelis, Rosa Estaràs Ferragut, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jens Nilsson, Lambert van Nistelrooij, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Oldřich Vlasák, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 187.2)

Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Derek Vaughan

 

 

18.9.2012

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Paolo De Castro

 

 

KORT MOTIVERING

De pågående diskussionerna om den framtida fleråriga budgetramen är av avgörande vikt för den gemensamma jordbrukspolitiken och de beslut som ska fattas om förslagen till lagstiftningsreform.

 

Ännu har inga konkreta ståndpunkter eller sifferuppgifter för den framtida fleråriga budgetramen tillkännagetts under diskussionerna om förhandlingspaketet i Europeiska rådet och rådet (allmänna frågor). Yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ger emellertid en möjlighet att belysa dess ståndpunkt för budgetutskottet, särskilt med avseende på de aktuella siffrorna i den framtida fleråriga budgetramen.

 

Utgångspunkten för detta yttrande är de ståndpunkter som parlamentet gav uttryck för i sina resolutioner av den 8 juni 2011 (betänkande från särskilda utskottet för politiska utmaningar) och den 23 juni 2011 (betänkandet från Albert Dess). I båda dessa gjorde parlamentet klart att det kräver att budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ska ligga kvar på åtminstone samma nivå som under den nuvarande flerårsperioden.

 

Analys av kommissionens förslagna slutsatser

 

När kommissionen den 29 juni 2011 lade fram förslagen till den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kallades förslaget till budget för GJP ofta för en frysning i reala termer. Det är dock värt att titta närmare på siffrorna.

 

Budgetram 2014–2020

(kommissionens förslag)

(miljoner euro i 2011 års priser)

Åtagande-bemyndiganden

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt 2014–2020

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Hållbar tillväxt: Naturresurser

57 386

56 527

55 702

54 861

53 837

52 829

51 784

382 927

varav Marknadsutgifter och direktstöd

42 244

41 623

41 029

40 420

39 618

38 831

38 060

281 825

 

Källa: COM(2011)0398

 

Kommissionens siffror anges i 2011 års fasta priser. På samma sätt angavs den nuvarande fleråriga budgetramen 2007–2013 vid antagandet 2006 i 2004 års priser.

 

Genom tillämpning av en deflator på 2 % per år kan dessa siffror omvandlas till aktuella priser (vilket är hur de vanligen redovisas, se http://ec.europa.eu/budget/figures/fin_fwk0713/fwk0713_en.cfm)

 

Genom tillämpning av samma deflator på 2 % per år kan dessa uppdaterade siffror för den fleråriga budgetramen 2007–2013 också anges i 2011 års fasta priser:

 

Budgetram 2007–2013

(anpassad i enlighet med de olika revideringarna)

(miljoner euro i 2011 års priser)

Åtagande-bemyndiganden

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Totalt 2007–2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Bevarande och förvaltning av naturresurser

59 689

62 816

58 609

61 154

59 888

59 618

58 909

420 682

varav Marknadsutgifter och direktstöd

49 531

49 046

48 565

48 089

47 616

47 150

46 688

336 685

 

Källa: Sammanställning av tekniska faktablad. Utredningsavdelning D, generaldirektoratet för EU-intern politik

 

En jämförelse av det totala beloppet för rubrik 2 i varje tabell ger en total minskning med 420 682 miljoner euro – 382 927 miljoner euro = 37 755 miljoner euro (9 %).

 

Obs. Den ursprungliga överenskommelsen från 2006 (371 344 miljoner euro i 2004 års priser) skulle, utan beaktande av de olika revideringarna av denna (livsmedelsmekanismen, Galileo, Iter etc.), motsvara ett belopp på 426 558 miljoner euro i 2011 års priser för rubrik 2. Med utgångspunkt i denna siffra skulle kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2014‑2020 motsvara en budgetnedskärning på cirka 10,3 %.

 

Föredragandens förslag

 

I enlighet med de ståndpunkter som parlamentet gav uttryck för i sina tidigare resolutioner bör budgeten för GJP åtminstone behållas på samma nivå som för 2007–2013. De nedskärningar som kommissionen förslår bör därför förkastas och parlamentet bör begära ett belopp som motsvarar taken för den nuvarande programperioden.

 

Mot bakgrund av budgetbegränsningarna i både medlemsstaterna och EU:s budget är det av avgörande vikt att medlemsstaterna ges rörelsefrihet att flytta medel mellan GJP:s två pelare (direktstöd och landsbygdsutveckling), så att de kan hantera utmaningarna för sina landsbygdsområden på bästa sätt.

 

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.  Europaparlamentet framhåller hur viktig den gemensamma jordbrukspolitiken är för att garantera livsmedelsförsörjningen för medborgarna i enlighet med fördragen. Parlamentet noterar att efterfrågan på livsmedel ökar snabbare än tillgången, eftersom effekterna av klimatförändringarna är särskilt kännbara inom jordbruket. Parlamentet vidhåller att Europa, som den största importören av jordbruksprodukter, måste bibehålla och öka sin jordbrukspotential och effektiviteten inom dess jordbruks- och livsmedelssektor för att hantera nuvarande och framtida livsmedelsbehov i EU.

2.  Europaparlamentet anser att en överenskommelse bör nås om den fleråriga budgetramen 2014–2020 före utgången av 2012, eftersom EU annars kan komma att tappa i trovärdighet och stabilitet.

3.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet och rådet i enlighet med EUF-fördraget är de lagstiftande organen och att Europeiska rådet inte kan agera lagstiftare. Parlamentet vidhåller att det politiska innehållet i den framtida GJP måste beslutas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

4.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt, enligt vad som anges i resolutionerna av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”[26] och av den 23 juni 2011 om den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans [27], att budgeten för GJP under nästa fleråriga budgetram bör ligga kvar på åtminstone samma nivå i reala termer som under den nuvarande flerårsperioden.

5.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens förslag till den framtida fleråriga budgetramen, med ett tak på totalt 382 927 miljoner euro[28] för rubrik 2 och ett särskilt utgiftstak på 281 825 miljoner euro för direktstöd och marknadsutgifter skulle innebära en sänkning för denna rubrik med 37 755 miljoner euro i reala termer.

6.  Europaparlamentet anser att dessa nedskärningar inte kan vägas upp av utgifter som planeras under andra rubriker (livsmedelsstöd till de sämst ställda, jordbruksforskning, reserven för livsmedelssäkerhet etc.) eller av mekanismer för oförutsedda utgifter (reserven för jordbrukskriser etc.) eftersom dessa är budgetreserver som inte innehåller några åtagandebemyndiganden.

7.  Europaparlamentet anser att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte bör räknas in i den gemensamma jordbrukspolitikens budget, eftersom detta skulle vara vilseledande. För det första är det oklart om jordbrukare i olika medlemsstater kommer att få tillgång till fonden över huvud taget, och på vilket sätt. För det andra förutsätter inbegripandet i fonden att tusentals jordbrukare kommer att fortsätta att gå i konkurs som en följd av internationella handelsavtal. Med tanke på fondens betydelse för livsmedelsförsörjningen, och särskilt människors rätt till livsmedel, anser parlamentet vidare att jordbruket inte bör användas som en bricka i internationella handelsförhandlingar.

8.  Europaparlamentet understryker den andra pelarens betydelse i den gemensamma jordbrukspolitiken och dess stora bidrag till investeringar och skapandet av arbetstillfällen i landsbygdsområden samt till jordbrukssektorns ökade effektivitet och konkurrenskraft. Parlamentet anser att det vore i linje med vad som åstadkommits genom tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken att stärka den andra pelaren, vilket skulle öka den gemensamma jordbrukspolitikens effektivitet och verkan avsevärt, särskilt i ljuset av de nya utmaningar som bland andra definieras i Europa 2020-strategin.

9.  Europaparlamentet uppmanar därför rådet att öka rubrik 2 och underrubriken för direktstöd och marknadsutgifter till 420 682 miljoner euro respektive 336 685 miljoner euro, vilket motsvarar en frysning i reala termer, i enlighet med kraven i tidigare resolutioner.

10. Europaparlamentet understryker att jordbrukspolitiken är den enda av unionens politikområden som har varit föremål för sådana betydande nedskärningar i kommissionens förslag till den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar därför på att om generella minskningar av EU:s budget planeras bör de under inga omständigheter leda till ytterligare minskningar av den gemensamma jordbrukspolitikens budget.

11. Europaparlamentet understryker att övergången till en regional modell och en vidare miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken under nästa fleråriga period kommer att få allvarliga konsekvenser för jordbrukare och att ytterligare minskningar av den gemensamma jordbrukspolitikens totala budget därför skulle sätta ännu större press på enskilda jordbrukares situation.

12. Europaparlamentet framhåller vikten av att medlemsstaterna ges viss rörelsefrihet att flytta medel mellan GJP:s två pelare (under förutsättning att de beaktar gällande krav på samfinansiering när medel flyttas från den första till den andra pelaren), så att de kan hantera utmaningar för landsbygdsområden på ett sätt som är anpassat till de särskilda omständigheterna och deras egna strategier, utan att detta påverkar pågående lagstiftningsförfaranden om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt bestämmelserna om överföringar mellan fonder i den framtida förordningen om direktstöd.

13. Europaparlamentet anser att programmet till stöd för de mest utsatta personerna i unionen bör fortsätta efter 2013.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Eric Andrieu, Pilar Ayuso, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Hynek Fajmon, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Julie Girling, Béla Glattfelder, Martin Häusling, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Elisabeth Köstinger, Agnès Le Brun, George Lyon, Gabriel Mato Adrover, Mairead McGuinness, James Nicholson, Rareş-Lucian Niculescu, Wojciech Michał Olejniczak, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith, Csaba Sándor Tabajdi, Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria do Céu Patrão Neves

 

 

20.9.2012

YTTRANDE från fiskeriutskottet

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: João Ferreira

 

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Allmänna synpunkter

A. Europaparlamentet konstaterar att den föreslagna fleråriga budgetramen 2014–2020 är alltför sparsamt tilltagen och i själva verket återspeglar en relativ minskning jämfört med den aktuella budgetramen 2007–2013. Parlamentet anser att krisen inte kan utgöra ett argument för att minska Europeiska unionens budget, utan att den tvärtom kommer att öka behovet av en kraftigt utökad, stark budget som gör det möjligt att nå Europeiska unionens politiska mål, det vill säga att stödja tillväxt och sysselsättning och att tillämpa principen om ekonomisk och social sammanhållning inom ramen för Europa 2020-strategin. Parlamentet förespråkar därför att det förslag till flerårig budgetram 2014–2020 som kommissionen lagt fram ska ändras i denna riktning av rådet.

Allmänna frågor rörande fiskesektorn

B.  Europaparlamentet påminner om att fiskeresurserna är en kollektiv nyttighet som är mycket viktig för livsmedelstryggheten i världen. Parlamentet påpekar att fiske- och vattenbrukssektorn och därtill kopplade verksamheter ofta är den viktigaste källan till försörjning och hållbar sysselsättning i kust- och öregioner och i randområden. Parlamentet understryker att den reformerade gemensamma fiskeripolitiken bör eftersträva sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som förutsätter bevarande och förvaltning på ett ändamålsenligt sätt av fiskeresurserna och en vändning av den ekonomiska och sociala nedgången som påverkar många kustsamhällen och som skulle göra sysselsättningen mer dynamisk och förbättra de lokala befolkningarnas levnadsförhållanden. Särskild hänsyn bör ägnas den småskaliga fiskesektorn. Allt detta kräver ändamålsenliga finansiella resurser efter 2013. Parlamentet erkänner behovet av att öka samordningen med sammanhållningspolitiken.

C. Europaparlamentet konstaterar att det i förslaget till flerårig budgetram 2014–2020 i kommissionens meddelande ”En budget för Europa 2020” ingår ett totalt vägledande anslag på 6 685 miljoner euro för fiske och havsfrågor i fasta priser 2011 (Europeiska havs- och fiskerifonden, inklusive marknadsåtgärder + ramavtal om partnerskap + regionala fiskeriorganisationer), vilket i medeltal utgör 955 miljoner euro per år. För 2013, som är det sista året för den nuvarande budgetramen, är detta belopp 984 miljoner euro. Parlamentet understryker med oro att de anslag som planerats för varje år under löptiden för budgetramen 2014–2020 är lägre än det anslag som planerats för 2013 i den nuvarande budgetramen. Parlamentet erinrar om att det i sin resolution av den 8 juni 2011[29] ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”, efterlyser en resursnivå för nästa fleråriga budgetram på ytterligare minst 5 % jämfört med 2013 års nivå.

D. Europaparlamentet betonar att vissa mål i den politik som kommissionen föreslagit kräver mer finansiella medel, annars kan inte målen genomföras på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner om att kommissionens mål bl.a. består i att överbrygga den innovationsklyfta som finns mellan fiske och andra sektorer i ekonomin, underlätta övergången till skonsamt fiske, avskaffa bruket att kasta fångst överbord och minska påverkan på de marina ekosystemen, säkra bärkraften hos de samhällen som är beroende av kustfisket samt främja diversifiering.

E.  Europaparlamentet noterar att fiskesektorn i likhet med jordbrukssektorn är mycket utsatt vid kriser. Parlamentet förespråkar därför att man i likhet med vad som planerats för jordbrukssektorn inrättar specifika stödmekanismer som ska användas i nödsituationer, såsom naturkatastrofer, framtvingade uppehåll i verksamheten på grund av planer för beståndens återhämtning eller plötslig begränsad tillgång till viktiga produktionsfaktorer.

F.  Europaparlamentet bekräftar att den oregelbundenhet som är förknippad med fisket på grund av olika faktorer, bland annat uppenbara, naturliga begränsningar, innebär att den offentliga och nationella finansieringen, liksom EU-finansieringen, måste ligga kvar på en nivå som är anpassad till sektorn.

Frågor rörande strukturfonderna, inklusive Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

G. Europaparlamentet anser att den framtida gemensamma strategi som ska tillämpas på medel med delad förvaltning, inklusive den framtida Europeiska havs- och fiskerifonden, bör ta hänsyn till den breda uppsättningen mål i dessa finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om att EHFF är en fond för sektorstöd och att de anslag som beviljas under inga omständigheter får ställas i samband med den ekonomiska situationen i det geografiska område där stödmottagaren verkar.

H. Europaparlamentet avvisar möjligheten att införa och/eller utöka regler för de makroekonomiska villkoren vid användningen av EU-medel. Parlamentet anser att de länder som har de största ekonomiska svårigheterna och de svagaste ekonomierna inte får straffas två gånger, då deras tillgång till viktiga medel för återhämtning och utveckling är begränsade, något som skulle äventyra sammanhållningsprincipen.

I.   Europaparlamentet understryker EHFF:s betydelse under perioden 2014–2020, eftersom denna fond är det främsta instrumentet för att finansiera den framtida gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet understryker att ny politik, nya mål och prioriteringar med inverkan på den marina miljön bör åtföljas av lämpliga finansiella medel. Parlamentet tar avstånd från att nya prioriteringar och mål eller ny politik, såsom den integrerade havspolitiken, sker på bekostnad av medel som är nödvändiga för fiskeripolitiken.

J.   Europaparlamentet stöder en förenklad tillgång till medel med delad förvaltning, inklusive EHFF, för att underlätta livet för stödmottagarna och de behöriga nationella myndigheterna och främja att de disponibla medlen används till fullo. Parlamentet anser att förtur bör ges åt projekt med integrerade lösningar som i så stor utsträckning som möjligt gynnar samtliga kustsamhällen i stället för åt projekt som bara stödjer ett begränsat antal operatörer.

K. Europaparlamentet uttrycker sin oro över en möjlig avveckling av de gällande offentliga marknadsregleringsinstrumenten för fiske- och vattenbruksprodukter. Parlamentet kräver att bidraget från den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter ska stärkas för att garantera bättre avkastning för sektorn, stabila marknader, en bättre saluföring av fiskeriprodukter och en ökning av deras mervärde, vilket gör att det är nödvändigt att bevilja den gemensamma marknadsordningen ändamålsenliga finansiella medel.

L.  Europaparlamentet rekommenderar att de befintliga instrumenten ska samordnas, i synnerhet på det finansiella planet, för att tillhandahålla en lösning på de specifika problemen för detta segment och de kustsamhällen som är mest beroende av detta fiske. Parlamentet understryker att den vetenskapliga forskningen om fisket är ett viktigt verktyg för en korrekt förvaltning av sektorn. Den är oundgänglig för att identifiera de faktorer som påverkar fiskeresursernas utveckling, för att göra en kvantitativ bedömning av dem och utarbeta modeller som möjliggör en prognos av deras utveckling, men också för att förbättra fiskeredskapen, fartygen och yrkesfiskarnas arbets- och säkerhetsförhållanden. Parlamentet efterlyser därför ökade medel till fiskeriforskning på miljöområdet och på det sociala och ekonomiska området.

M. Europaparlamentet anser att insamlingen, behandlingen och tillhandahållandet av biologiska uppgifter måste förbättras för att garantera en politik och förvaltning som verkligen grundar sig på kunskap. Parlamentet anser därför att EU:s deltagande på detta område måste öka och taket för tillåten medfinansiering höjas från nuvarande 50 procent till minst 75 procent.

N. Europaparlamentet anser att de biologiska återhämtningsperioderna är ett viktigt välbeprövat instrument för att bevara fiskeresurserna och ett viktigt instrument för en hållbar förvaltning av vissa fiskarter. Parlamentet anser att genom att det införs fredningstider under vissa kritiska faser i arternas livscykel utvecklas resurserna så att fiskeriverksamhet kan bedrivas utanför fredningstiden. Parlamentet begär i detta sammanhang att det ska vara möjligt att ekonomiskt ersätta fiskare under perioder av inaktivitet.

O. Europaparlamentet betonar att det nuvarande utvecklingsstadiet i vattenbruket i Europa kräver en ökning av forsknings- och utvecklingsverksamheten på detta område som gör det möjligt att till fullo förverkliga de många möjligheter som finns inom sektorn och på samma gång avhjälpa vissa av dess begränsningar och bidra till förbättrad hållbarhet.

De yttersta randområdena

P.  Europaparlamentet påminner om fiskesektorns betydelse för den sociala och ekonomiska situationen, sysselsättningen och främjandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen i de yttersta randområdena, som kännetecknas av ekonomier med permanenta strukturella hinder och få möjligheter till ekonomisk diversifiering. Parlamentet anser att EU stöden till fiskerinäringen i de yttersta randområdena måste bevaras och utökas, särskilt programmet för kompensation för merkostnader som uppstår till följd av det avlägsna läget i samband med saluföringen av vissa fiskeriprodukter från vissa av de yttersta randområdena (”Posei-programmet för fiske”). Parlamentet anser i detta sammanhang att giltighetstiden för detta program ska vara obegränsad med tanke på att det avlägsna läget är ett permanent tillstånd. Parlamentet beklagar att den totala finansieringen kraftigt minskat för dessa regioner i den fleråriga budgetramen 2014–2020 trots att antalet yttre randområden som Europeiska unionen erkänner kommer att öka under de kommande åren, och kräver en kraftig ökning av dessa anslag.

Förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

Q. Europaparlamentet kräver att det interinstitutionella avtalet ska se till att Europaparlamentet till fullo kan delta i förhandlingar om internationella fiskeavtal. Parlamentet kräver att parlamentets företrädare kan delta som observatörer och på samma villkor som företrädarna för medlemsstaterna under alla stadier av förhandlingarna med beaktande av parlamentets befogenhet vad gäller fiskeavtal.

Frågor rörande den gemensamma fiskeripolitikens yttre dimension

R.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att partnerskapsavtalen om fiske är relativt ineffektiva vad gäller sektoriellt stöd till tredje länder. Parlamentet betonar att anslagen till sektoriellt stöd i absoluta tal är alltför begränsade för att kunna ge resultat enligt utvärderingar som kommissionen gjort. Parlamentet anser därför att nödvändiga åtgärder måste vidtas för att ändra på denna situation, också för att effektivisera det sektoriella stödet och underlätta ett ökat utnyttjande av dessa medel i tredjeländer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.7.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Antonello Antinoro, Kriton Arsenis, Alain Cadec, Chris Davies, João Ferreira, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Iliana Malinova Iotova, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Crescenzio Rivellini, Ulrike Rodust, Raül Romeva i Rueda, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Besset, Izaskun Bilbao Barandica, Diane Dodds, Barbara Matera, Nikolaos Salavrakos

 

 

24.9.2012

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till budgetutskottet

över interimsbetänkande för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga budgetramen för 2014–2020 ( 2011/0177(APP) )

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Morten Løkkegaard

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

–            med beaktande av förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 ( COM(2011)0398 , COM(2012)0388 ),

–            med beaktande av förslaget till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( COM(2011)0403 ),

–            med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”En budget för Europa” ( COM(2011)0500 ),

–            med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla” ( 2010/2211(INI) )[30],

–            med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus för alla” – Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott ( COM(2011)0788 ),

–            med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa ( COM(2011)0785 ),

–            med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 ( COM(2011)0884 ),

–            med beaktande av yttrandet från sitt utskott för rättsliga frågor av den 28 mars 2012 om den rättsliga grunden för förslaget till rådets förordning om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020,

–            med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 22 oktober 2008 ”Samarbete för kommunikation om Europa”[31],

–            med beaktande av strategidokumentet om kommunikation om Europa, för Europa och av Europa[32],

–            med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld ( 2007/2211(INI) )[33],

A.          Allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor är avgörande beståndsdelar av Europa 2020-strategin och av dess överordnade mål att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till under 10 procent och öka andelen unga människor som tar ut högskoleexamen till minst 40 procent.

B.          Rörlighet i utbildningssyfte inom områdena allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom bidrar till personlig utveckling och tillägnande av kunskaper som är nödvändiga på EU:s arbetsmarknad. Det bidrar också till att skapa och bevara arbetstillfällen och minska fattigdomen och har direkt inverkan både på Europas kortsiktiga ekonomiska återhämtning och på dess långsiktiga tillväxt och produktivitet.

C.          De utbyten som kommer till stånd tack vare rörligheten i utbildningssyfte inom områdena allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom bidrar till medborgarnas aktiva deltagande i europeisk integration och sammanhållning.

D.          År 2009 fastställde de europeiska ministrarna med ansvar för högre utbildning ett mål för 2020 om att minst 20 % av de utexaminerade i det europeiska området för högre utbildning ska ha fullgjort en studie- eller praktikperiod utomlands.

E.          Den kulturella och den kreativa sektorn i Europa bidrar stort till att sprida kulturell och språklig mångfald, skapa och bevara arbetstillfällen och mer allmänt till att främja ekonomiskt och socialt välstånd i Europa, med positiva sidoeffekter på andra sektorer, såsom turism och digital teknik.

F.          Företag i den kulturella och den kreativa sektorn bidrar stort till innovation i fråga om vetenskaplig, teknisk och territoriell utveckling och till de europeiska tillväxtmålen.

G.          Den audiovisuella sektorn spelar en viktig ekonomisk, social och politisk roll, exempelvis i skapandet av högkvalificerade framtidsorienterade arbetstillfällen, men även genom att skydda och fortsatt främja mediernas mångfald och frihet.

H.          Enligt Unescos konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar är kulturella aktiviteter, varor och tjänster av både ekonomisk och kulturell art eftersom de är bärare av identiteter, värderingar och innebörder och därför inte bör behandlas som om de enbart hade ett handelsvärde.

I.           Den europeiska kulturen präglas av stor mångfald och hög kvalitet och bör bli en mer integrerad del av Europas diplomatiska arbete.

J.           Lättillgänglig och högkvalitativ utbildning och kultur är ett centralt redskap för att främja det europeiska medborgarskapet och bekämpa den omfattande politiska extremismen över hela Europa.

K.          Att öka allmänhetens deltagande är av överordnad betydelse för Europeiska unionen, och därför behövs ett separat program för medborgarna.

L.          En kommunikationsstrategi för EU är avgörande för att utveckla bättre förbindelser mellan unionen och medborgarna. Sociala medier och internet används allt mer av Europas befolkning och ger möjlighet att knyta kontakter med politiker och beslutsfattare på ett interaktivt och samarbetsinriktat sätt.

M.         Gräsrotsidrotten är av avgörande betydelse för spridningen av hälsofrämjande fysisk aktivitet och främjandet av social delaktighet.

Rekommendationer

Nuvarande program

(i)          Europaparlamentet påminner om att EU:s program för utbildning, ungdom, media och kultur står medborgarna nära, de har en hög genomförandegrad och märkbara hävstångs- och spridningseffekter, bland annat i form av betydande ekonomiska resultat, samt ger ett tydligt europeiskt mervärde genom att främja rörlighet, att resurser används gemensamt och samarbetet stärks bland olika sektorer och intressenter.

(ii)          Europaparlamentet påpekar att dessa program även är viktiga för att styra den nationella politiken i en riktning som man enats om på unionsnivå och mellanstatlig nivå.

(iii)         Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande programmet för livslångt lärande i bred bemärkelse bidrar till EU-medborgarnas individuella utveckling, eftersom utbytesprogram organiseras på EU-nivå och samverkan därmed maximeras. Parlamentet påminner om att programmet även spelar en viktig roll i samordningen och moderniseringen av nationell utbildningspolitik och berörda institutioner i medlemsstaterna.

(iv)         Europaparlamentet påminner om att det finns ett växande antal lyckosamma initiativ för distansutbildning via internet över hela världen, och vill att satsningar på distansutbildning via internet och utbildning i e-kompetens ska inbegripas.

(v)         Europaparlamentet framhäver att programmet Aktiv ungdom stärker EU:s förnyade ungdomsstrategi (2010–2018) och bidrar till att stärka ungdomars deltagande på alla nivåer, främja social delaktighet genom icke-formellt och informellt lärande och stödja utvecklingen av ungdomspolitiken på EU-nivå och nationell nivå.

(vi)         Europaparlamentet erinrar om att programmen Media och Media Mundus stöder och stärker Europas filmproduktion och audiovisuella produktion och samarbetet på området mellan EU och tredjeländer, samt stärker konkurrenskraften i den europeiska audiovisuella sektorn. Parlamentet understryker att dessa program ger ett betydande europeiskt mervärde tack vare distributionsstödet till europeiska audiovisuella verk och ökar deras spridning och tittarsiffror inom och utanför EU.

(vii)        Europaparlamentet betonar att programmet Media syftar till att bevara och stärka Europas kulturella och språkliga mångfald samt dess kinematografiska och audiovisuella kulturarv genom att se till att allmänheten har tillgång till detta.

(viii)       Europaparlamentet påminner om att programmet Kultur 2007 ger betydande ekonomiska spridningseffekter och spelar en unik roll för stödet till samarbetet på kulturområdet och för främjandet av Europas kulturella och språkliga mångfald.

(ix)         Europaparlamentet betonar att samarbete på kultur- och utbildningsområdet i EU:s diplomatiska arbete även kommer att ha betydande ekonomiska effekter och andra positiva spridningseffekter.

(x)         Europaparlamentet erinrar om att det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” varje år engagerar mer än en miljon medborgare i olika projekt och bidrar stort till utvecklingen av ett aktivt medborgarskap och frivilligarbete samt till allmänhetens medvetenhet om europeiska värden, såsom solidaritet, icke-diskriminering och kulturell mångfald. Parlamentet konstaterar att det nya föreslagna programmet genererar mervärde genom att föra unionen närmare medborgarna och skapa en gränsöverskridande debatt.

Kommissionens förslag om ”Erasmus för alla”

(xi)         Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag sammanför de nuvarande programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom, samt inför ett särskilt kapitel om idrott i linje med unionens nya befogenheter på detta område. Parlamentet betraktar den föreslagna finansieringsramen på 17 299 000 000 euro som ett absolut minimum, med tanke på programmets ambitionsnivå och omfattning. Parlamentet betonar också att de mycket begränsade anslagen som avsatts för alla de berörda sektorerna, särskilt idrotten, inte kan nedbantas utan att äventyra politikens effektivitet.

(xii)        Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag inte tar hänsyn till alla målgrupper och åtgärder i de aktuella programmen och att exempelvis rörlighet för vuxna inte längre skulle ha någon egen budgetpost. När det gäller högre utbildning konstaterar parlamentet vidare att kommissionens föresats att undanta Erasmus Mundus-doktorander från målgrupperna i Erasmus för alla och att överföra finansieringen av deras rörlighet till Horisont 2020 ger anledning till mycket stor vaksamhet. Ett sådant grepp skulle nämligen kunna försvaga kopplingen mellan forskning och högre utbildning (vars nödvändighet ständigt bekräftas i Bolognaprocessen) och äventyra de lärosätesinterna strategier som sedan tre år främjas i det nuvarande Erasmus Mundus-programmet, och dessutom riskerar man att glömma bort Erasmus Mundus‑doktorandprogrammens utbildningsmässiga dimension och reducera dem till tillämpad forskning.

(xiii)       Europaparlamentet rekommenderar starkt att beloppen för varje utbildningssektor – alltså skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning – och för ungdom som beskrivs i förslagets motivering införlivas i den rättsliga grunden i syfte att göra dem rättsligt bindande och föremål för budgetmyndighetens beslut. Parlamentet bekymras över att de föreslagna minimibeloppen bara uppgår till 56 procent av totalbudgeten. Det betonar behovet av ett högre belopp för att säkerställa tillförlitliga anslag för de olika sektorerna. Vidare rekommenderas en halvtidsutvärdering av anslagen från Europaparlamentets sida på grundval av kommissionens utvärderingsrapport.

(xiv)       Europaparlamentet lyfter fram den rådande alarmerande höga ungdomsarbetslösheten och noterar med oro att ungdomspolitiken inte gjorts tillräckligt synlig i kommissionsförslaget. Parlamentet framhäver behovet av att ta fram ett särskilt kapitel och en särskild budgetpost för ungdomsområdet.

(xv)        Europaparlamentet konstaterar att det i förslaget införts ett Erasmus för alla-program som ska finansiera rörlighet på mastersnivå. Parlamentet betonar att detta inte bör ersätta de redan befintliga stipendiesystemen, och understryker att det är viktigt att införa inkomstbetingade trösklar för att göra det socialt hållbart, särskilt i kristider.

(xvi)       Europaparlamentet framhåller att det behövs ett kraftfullt åtagande om social inkludering genom att garantera lika tillgång till rörlighet i studiesyfte via utbildning på alla nivåer. Parlamentet noterar i detta hänseende betydelsen av att garantera utbildningsmöjligheter skräddarsydda för varje individ, särskilt för studerande med låga inkomster.

(xvii)      Europaparlamentet konstaterar att EU-garantin för ungdomar, med lämpligt stöd, skulle kunna generera betydande ekonomiska resultat bortom år 2014.

(xviii)     Europaparlamentet konstaterar att EU:s idrottsprogram kan ta fasta på erfarenheterna från det förberedande arbetet med att utveckla EU-dimensionen inom idrotten i enlighet med artikel 165 i Lissabonfördraget, särskilt när det gäller social inkludering.

Kommissionens förslag om ”Kreativa Europa”

(xix)       Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att sammanföra de nuvarande programmen Media, Media Mundus och Kultur 2007. Parlamentet betonar emellertid att en sådan sammanföring kan undergräva de nuvarande framgångarna i de berörda sektorerna. Parlamentet påpekar att det för öppenhetens och synlighetens skull är mycket viktigt att skapa separata budgetanslag och separata budgetposter för Media, Kultur och de övergripande programområdena.

(xx)        Europaparlamentet konstaterar att kommissionen planerar en budget på 1 801 000 000 euro och anser att detta är ett absolut minimum för att det föreslagna nya fleråriga programmet ska fungera effektivt. Parlamentet betonar att de mycket begränsade medel som avsatts för Kultur- och Media-programmen inte kan reduceras utan att dessa programs effektivitet äventyras.

(xxi)       Europaparlamentet lyfter fram att de planerade vägledande beloppen för Media, Kultur och de övergripande programområdena inte fastställts i den rättsliga grunden utan enbart i förslagets motivering. Parlamentet betonar att en tydlig uppdelning mellan programområdena måste införlivas i den rättsliga grunden för att göra dem rättsligt bindande och föremål för budgetmyndighetens beslut.

(xxii)      Europaparlamentet understryker att dagens obefintliga eller knapphändiga satsningar på kultur i många EU-program och budgetposter gör att vi måste se till att kultursektorns potential som motor för innovation inte går förlorad, vilket vore en bortkastad möjlighet att skapa smart och hållbar tillväxt för alla.

(xxiii)     Europaparlamentet framhåller att det i åtgärderna i programmet Kreativa Europa måste fastställas mål och resultat som tar hänsyn inte bara till ekonomiska aspekter utan även till sociala och kulturella, i linje med sektorns dubbla karaktär.

(xxiv)     Europaparlamentet välkomnar idén om ett finansieringsinstrument som beaktar svårigheterna för operatörer i den kulturella och den kreativa sektorn att få lån. Parlamentet rekommenderar att garantierna till finansförmedlare inom ramen för instrumentet ska ges genom välavvägda och på förhand fastställda portföljer med lika tillgång för alla medlemsstater och alla typer av operatörer, både vinstdrivande ideella, och med en öppen och kontrollerad förvaltning.

Kommissionens förslag om ”Ett Europa för medborgarna”

(xxv)      Europaparlamentet noterar att den föreslagna finansieringsramen för detta programs genomförande uppgår till 229 000 000 euro, vilket endast är ett mycket begränsat belopp jämfört med budgeten för det nuvarande programmet. Parlamentet betonar att detta belopp är ett absolut minimum om det föreslagna programmet ska fungera fullt ut.

(xxvi)     Europaparlamentet konstaterar med oro att de vägledande anslagen för varje programområde varken fastställts i förslaget eller i dess bilagor. Parlamentet betonar att dessa anslag måste införlivas i den rättsliga grunden för att de ska bli föremål för budgetmyndighetens beslut.

(xxvii)    Europaparlamentet betonar att finansieringsramen för det nya programmet bör vara lika tillgänglig för alla deltagande grupper.

(xxviii)    Europaparlamentet rekommenderar starkt att lättillgängliga och småskaliga projekt som befinner sig så nära medborgarna som möjligt prioriteras i budgeten.

(xxix)     Europaparlamentet insisterar med kraft på att kommissionens förslag om ”Ett Europa för medborgarna” bör antas enligt medbeslutandeförfarandet.

Allmänna iakttagelser

(xxx)      Europaparlamentet understryker betydelsen av flexibilitet i de fleråriga utgifterna. Parlamentet konstaterar att små rubriker, till exempel nuvarande rubrik 3b, gör det svårare att omfördela medel mellan programmen. Små rubriker och underrubriker bör därför undvikas i nästa fleråriga budgetram.

(xxxi)     Europaparlamentet påminner om att investeringar från Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden bör motsvara mer än 72 miljarder euro för allmän utbildning och yrkesutbildning samt 60 miljarder euro till forskning och innovation under perioden 2007–2013. Parlamentet anser att det finns möjligheter till finansiering av kulturåtgärder i flera av unionens program, exempelvis strukturfonderna och instrumenten för externa åtgärder. Parlamentet betonar därför vikten av att maximera samverkan och multiplikatoreffekterna mellan olika delar av budgeten, i synnerhet mellan strukturpolitik å ena sidan och allmän utbildning, yrkesutbildning samt ungdoms- och kulturpolitik å den andra.

(xxxii)    Europaparlamentet vill att rörlighet för vuxna i utbildning, däribland personer på arbetsmarknaden och vuxenstuderande, ska berättiga till stöd inom ramen för strukturfonderna och att deras tillgänglighet ska förbättras.

(xxxiii)    Europaparlamentet rekommenderar att möjligheterna görs mer lättillgängliga för medborgare och intressenter i nästa förslag till flerårig budgetram. För detta ändamål är det viktigt att förenkla den administrativa och ekonomiska börda som EU-programmen är förenade med.

(xxxiv)   Europaparlamentet ser icke-statliga organisationer som viktiga aktörer för att målen i nästa fleråriga budgetram ska uppnås, och rekommenderar starkt att deras nyckelroll i den europeiska civila dialogen erkänns och att de får adekvat administrativt och finansiellt stöd, särskilt i kristider.

(xxxv)    Europaparlamentet framhåller det europeiska grannskapsinstrumentets betydelse för att främja mobilitet och stödja det civila samhället i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, och påminner om att det vid resursfördelningen är nödvändigt att bevara jämvikten mellan grannskapspolitikens sydliga och östliga dimension.

(xxxvi)   Europaparlamentet påminner om att sociala medier och internet används allt mer av Europas befolkning som en källa för nyheter och kulturellt innehåll och som en möjlighet att knyta kontakter med politiker och beslutsfattare på ett interaktivt och samarbetsinriktat sätt. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att dra nytta av sociala medier och andra internetverktyg och att interagera mer aktivt med allmänheten, exempelvis via program som Sharing Europe. EU-institutionerna uppmanas även att göra mer information från den offentliga sektorn tillgänglig för återanvändning.

(xxxvii)   Europaparlamentet rekommenderar starkt att ge kommunikation en egen rättslig grund och att samtidigt öka både åtagandena och betalningarna för insatser på kommunikationsområdet för att bättre etablera en dialog med medborgarna.

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Lorenzo Fontana, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Gianni Pittella, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Heinz K. Becker, Nadja Hirsch, Iosif Matula, Bernd Posselt, Mitro Repo, Kay Swinburne

 

 

18.9.2012

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Dagmar Roth-Behrendt

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Rättsliga frågor

 

1.  Europaparlamentet anser att det måste vara ett högprioriterat mål att utarbeta en lagstiftning som är enkel, tydlig och lättbegriplig, i syfte att garantera en hög grad av öppenhet i EU-lagstiftningen och se till att den tillämpas effektivt. Parlamentet framhåller i det sammanhanget att det är nödvändigt att med tillräckliga ekonomiska medel stödja en vidareutveckling av det europeiska området med rättvisa, så att medborgarna får tillgång till gemensamma EU-standarder, en grundläggande nivå av rättvisa och icke-diskriminerande behandling samt fullständiga möjligheter att utöva de egna rättigheterna i hela Europa.

 

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att EU ger viktiga finansiella anslag till ett antal särskilda finansieringsprogram för att stödja unionens lagstiftning och politik på det rättsliga området, med fokus på gränsöverskridande frågor som endast kan lösas på ett tillfredsställande sätt genom samordnade åtgärder på EU-nivå.

 

3.  Europaparlamentet betonar att man bättre skulle kunna uppnå full tillgång till rättslig prövning, en ordentlig rättslig utbildning och ett effektivt rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor genom att öka det föreslagna anslaget för programmet Rättvisa 2014–2020. Parlamentet begär därför en femprocentig ökning av programmets finansieringsram.

 

Administration

 

4.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att det finns ett behov av att rationalisera de administrativa utgifterna. Parlamentet betonar dock att det är mycket viktigt att nå en balans mellan målet att göra ytterligare besparingar och behovet av att se till att institutionerna förmår sköta sina uppgifter och plikter i överensstämmelse med sina fördragsenliga skyldigheter och befogenheter. Samtidigt måste hänsyn tas till de svåra utmaningar som är en följd av den pågående ekonomiska krisen.

 

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att 80 procent av de besparingar som kommissionen planerat härrör från ett förslag om en femprocentig personalminskning. Parlamentet är starkt emot att genomföra en linjär personalminskning för alla institutioner, organ och byråer då deras fördragsenliga roller och ansvarsområden skiljer sig så mycket åt. Parlamentet framhåller att var och en av dem själva borde få bestämma var nedskärningar kan göras och på vilket sätt så att de inte hindras från att fungera.

 

6.  Europaparlamentet erinrar om att EU:s offentliga förvaltning genomgick en djupgående reform 2004 som redan lett till besparingar på 3 miljarder euro och som kommer att fortsätta att generera besparingar på ytterligare cirka 5 miljarder euro för EU:s budget fram till 2020. Parlamentet konstaterar att EU:s administrativa utgifter endast utgör 5,8 procent av den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013, som i sig utgör ungefär 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst.

 

7.  Europaparlamentet är medvetet om att budgetmyndigheterna måste ta hänsyn till den ekonomiska och sociala kontexten, som kommer att se olika ut under den period som omfattas av nästa fleråriga budgetram, men betonar samtidigt att EU mer än någonsin behöver en effektiv offentlig förvaltning med välutbildad och flerspråkig personal som rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgare i medlemsstaterna och med vederbörlig hänsyn till könsfördelningen. Parlamentet betonar att de anställda i personalen måste vara oberoende, ha högsta möjliga yrkesstandard och vara beredda att lämna sina hemländer. Parlamentet uppmärksammar också att personalen måste få de resurser som krävs för att utföra sitt arbete så effektivt och lojalt som möjligt.

 

8.  Europaparlamentet kommer starkt att motsätta sig åtgärder som kränker tjänstemännens rättsliga ställning när det gäller grundläggande rättigheter, unionslagstiftningens allmänna principer och principen om social rättvisa och som medför en risk för att EU-förvaltningen inte ska kunna uppfylla sitt uppdrag att tjäna medborgarna och unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Piotr Borys, Eva Lichtenberger, Arlene McCarthy, Angelika Niebler, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jacek Włosowicz

 

 

20.9.2012

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga finansieringsramen för 2014–2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Monika Hohlmeier

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.      Europaparlamentet noterar den nya strukturen under rubrik 3, ”Säkerhet och medborgarskap”. Det är tveksamt om ”livsmedelssäkerhet”, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Gemenskapens växtsortsmyndighet och Europeiska läkemedelsmyndigheten bör ingå i den nya rubriken 3, eftersom detta upplägg inte motsvarar det övergripande målet för säkerhet och medborgarskap. Parlamentet föreslår att rubriken, i överensstämmelse med resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”[34], ändras till ”Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa”.

2.      Europaparlamentet anser att de sammanlagda belopp som avsätts för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning återspeglar den förstärkning av detta område som skett i och med Lissabonfördraget eller de utökade uppgifterna och större utmaningarna.

3.      Europaparlamentet betonar att man måste se till att medlen används effektivt och förvaltas väl, så att inte medlemsstaterna driver sina egna intressen.

4.      Europaparlamentet betonar att förenklingen av finansieringsstrukturerna, som visserligen skapar större flexibilitet, samtidigt måste göra dem förutsägbara och tillförlitliga, och framhåller att tillräckliga medel måste anslås för varje särskilt mål.

5.      Europaparlamentet betonar att den verksamhet som finansieras måste ge ett europeiskt mervärde och att det behövs en lämplig balans mellan de olika politiska målen för alla fonder och program.

6.      Europaparlamentet välkomnar den förenkling av finansieringsstrukturerna som inrättandet av asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet har medfört, liksom de allmänt tillämpliga reglerna om programplanering, förvaltning, kontroll och rapportering, förutsatt att balansen bevaras mellan de olika prioriteringarna inom fonderna. Parlamentet betonar att förenklingen av instrumenten för inrikes frågor kommer att minska antalet rättsliga grunder och deras genomförandebestämmelser samt göra att reglerna blir mer lättbegripliga för samtliga aktörer.

7.      Europaparlamentet anser att en skälig andel finansiella medel bör avsättas via asyl- och migrationsfonden, särskilt för att stödja målen för dagens flyktingfond och integrationsfond. Parlamentet noterar den särskilda tonvikt som läggs vid vidarebosättning och flyttningsåtgärder. Parlamentet betonar att den finansierade verksamheten måste ge ett europeiskt mervärde och att det måste finnas en lämplig balans mellan de olika politiska målen.

8.      Europaparlamentet påminner om att nya inslag, såsom EU:s PNR-system eller paketet om ”smarta gränser”, redan håller på att planeras. Parlamentet anser att fonden för inre säkerhet bör få tillräckliga ekonomiska resurser för att den ska kunna uppfylla sina mål, och betonar samtidigt att fondens hela verksamhet fullt ut måste stämma överens med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet efterlyser finansiering av utvecklandet av skyddsmedvetna gränskontroller som fullt ut respekterar migranternas grundläggande rättigheter.

9.      Europaparlamentet betonar att fonden för inre säkerhet måste användas på ett sätt som återspeglar målet att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa och att samordna medlemsstaternas utvecklande av ett enhetligt kontrollsystem av hög kvalitet för de yttre gränserna. Investeringen i infrastruktur, utrustning, transportmedel och it-system bör dessutom bidra till att gemensamma säkerhetsnormer efterföljs och öka effektiviteten för gemensamma insatser som samordnas av Frontex.  

10.    Europaparlamentet framhåller att programmet Rättsliga frågor får tillräcklig finansiering, och betonar behovet av en lämplig balans mellan de medel som tilldelas de olika målen.

11.    Europaparlamentet anser att barnets rättigheter och skyddsinsatser för barn bör göras synligt i specifika budgetposter, så att tilldelningar kan spåras och granskas och deras effektivitet kan utvärderas.

12.    Europaparlamentet välkomnar förslaget till ett program om rättigheter och medborgarskap. Parlamentet understryker att förenklingen av finansieringsstrukturen inte får leda till minskade ekonomiska resurser jämfört med de nuvarande programmen för 2007–2013, och beklagar därför djupt kommissionens förslag om att minska anslagen. Parlamentet efterlyser en större budget för att lyfta och skydda grundläggande rättigheter samt bekämpa rasism, främlingsfientlighet och alla former av diskriminering, särskilt mot bakgrund av den växande intoleransen och den sociala oro som finns i Europa till följd av den rådande finansiella krisen.

13.    Europaparlamentet beklagar djupt den statiska hållningen i fråga om finansieringen av byråerna inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, som inte på något sätt återspeglar utökade eller slopade uppgifter.

14.    Europaparlamentet anser i synnerhet att budgeten för Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska polisbyrån (Europol) inte motsvarar deras betydligt utökade uppdrag. Här pekar parlamentet på den förändring av Frontex mandat som nyligen skett, inrättandet av och planeringen av verksamheten för stödkontoret för asylfrågor samt inrättandet av Europeiska it-brottscentrumet inom Europol.

15.    Europaparlamentet betonar att det behövs en korrekt utvärdering av de befintliga åtgärderna och att det obligatoriskt måste göras riktiga konsekvensbedömningar innan nya lagstiftningsförslag läggs fram.

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Sonia Alfano, Roberta Angelilli, Edit Bauer, Rita Borsellino, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Simon Busuttil, Philip Claeys, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Ioan Enciu, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Monika Flašíková Beňová, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Baroness Sarah Ludford, Monica Luisa Macovei, Svetoslav Hristov Malinov, Véronique Mathieu, Anthea McIntyre, Louis Michel, Antigoni Papadopoulou, Georgios Papanikolaou, Jacek Protasiewicz, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Valdemar Tomaševski, Kyriacos Triantaphyllides, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka, Auke Zijlstra

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Michael Cashman, Anna Maria Corazza Bildt, Dimitrios Droutsas, Ana Gomes, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Jean Lambert, Marian-Jean Marinescu, Antonio Masip Hidalgo, Hubert Pirker

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Erik Bánki

 

9.10.2012

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014−2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Rafał Trzaskowski

 

 

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Skäl D

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

D. Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och ska helt finansieras av egna medel.

D. Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och ska helt finansieras av egna medel. Rådet måste höra parlamentet innan det antar ett nytt beslut om reformen av systemet för egna medel, och måste även inhämta parlamentets godkännande innan det antar förordningar om åtgärder för att genomföra systemet för egna medel.

 

Ändringsförslag  2

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Skäl J

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

J. Det är nödvändigt att EU har både en budget och ett budgetförfarande som till fullo återspeglar det transparenta och demokratiska väsentliga innehållet i den parlamentariska processen för beslutsfattande och kontroll, på grundval av ett iakttagande av principerna om enhet och universalitet, vilket innebär att samtliga inkomster och utgifter måste tas upp som bruttobelopp utan att justeras mot varandra och att det ska finnas en offentlig debatt och omröstning om både inkomsterna och utgifterna.

J. Det är nödvändigt att EU har både en budget och ett budgetförfarande som till fullo återspeglar det transparenta och demokratiska väsentliga innehållet i den parlamentariska processen för beslutsfattande och kontroll, på grundval av ett iakttagande av principerna om enhet och universalitet, vilket innebär att samtliga inkomster och utgifter måste tas upp som bruttobelopp utan att justeras mot varandra och att det ska finnas en offentlig debatt och en parlamentarisk omröstning om både inkomsterna och utgifterna.

 

Ändringsförslag  3

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 7

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

7. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 310 i EUF-fördaget måste inkomsterna och utgifterna i EU-budgeten vara balanserade och budgeten kan därför inte ge upphov till någon offentlig skuld.

7. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 310 i EUF-fördaget måste inkomsterna och utgifterna i EU‑budgeten vara balanserade och budgeten kan därför inte ge upphov till något offentligt underskott.

 

Ändringsförslag  4

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 8

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

8. Europaparlamentet betonar att EU‑budgeten är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala avkastning investeras i medlemsstaterna eller används för unionens yttre prioriteringar. Parlamentet betonar att för regionerna och medlemsstaterna skulle offentliga investeringar minimeras eller vara omöjliga utan bidragen från EU-budgeten. Parlamentet anser att varje minskning av EU-budgeten oundvikligen skulle hindra tillväxten och konkurrensförmågan i hela unionens ekonomi.

8. Europaparlamentet betonar att EU‑budgeten i första hand är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala avkastning investeras i medlemsstaterna eller används för unionens yttre prioriteringar. Parlamentet betonar att för regionerna och medlemsstaterna skulle offentliga investeringar minimeras eller vara omöjliga utan bidragen från EU-budgeten. Parlamentet anser att varje minskning av EU-budgeten oundvikligen skulle hindra tillväxten och konkurrensförmågan i hela unionens ekonomi.

 

Ändringsförslag  5

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 22

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

22. Europaparlamentet påminner om att parlamentet, med tanke på den stora variationen uppgifter, utmaningar och mål som den gemensamma jordbrukspolitiken står inför, anser att man bör avsätta minst lika stora belopp som för budgetåret 2013 till den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa budgetperiod. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och dess stora bidrag till investeringar och arbetstillfällen i landsbygdsområden samt till jordbrukssektorns ökade effektivitet och konkurrenskraft.

22. Europaparlamentet påminner om att parlamentet, med tanke på den stora variationen uppgifter, utmaningar och mål som den gemensamma jordbrukspolitiken står inför, anser att man bör avsätta minst lika stora belopp som för budgetåret 2013 till den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa budgetperiod. Parlamentet understryker i detta sammanhang jordbrukets betydelse för livsmedelsförsörjningen och den viktiga rollen hos den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och dess stora bidrag till investeringar och arbetstillfällen i landsbygdsområden samt till jordbrukssektorns ökade effektivitet och konkurrenskraft.

 

Ändringsförslag  6

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 24

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

24. Europaparlamentet anser att de sammanlagda belopp som kommissionen avsätter för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning återspeglar den förstärkning av detta område som skett genom Lissabonfördraget och dess utökade uppgifter och större utmaningar.

24. Europaparlamentet anser att de sammanlagda belopp som kommissionen avsätter för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning återspeglar den förstärkning av detta område som skett genom Lissabonfördraget och dess utökade uppgifter och större utmaningar, särskilt när det gäller brottsbekämpning och invandrings- och asylpolitik.

 

Ändringsförslag  7

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 26

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

26. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att de nya ansvarsområden som tilldelats EU genom fördragen kommer att kräva ytterligare, tillräckliga anslag jämfört med den fleråriga budgetramen för 2007–2013, för att EU ska kunna leva upp till sin roll som internationell aktör och samtidigt fullgöra sina befintliga åtaganden, framför allt uppnåendet av millennieutvecklingsmålen senast 2015. Parlamentet understryker att EU:s bistånd kompletterar medlemsstaternas bistånd och fungerar som en katalysator för interventioner i regioner där bilateralt bistånd inte tillhandahålls. Parlamentet stöder särskilt den gemensamma programplaneringen för medlemsstaternas och EU:s åtgärder.

26. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att de nya ansvarsområden som tilldelats EU genom fördragen kommer att kräva ytterligare, tillräckliga anslag jämfört med den fleråriga budgetramen för 2007–2013, för att EU ska kunna leva upp till sin roll som internationell aktör och för att fullbordandet av unionens ambitioner att främja demokrati, fred, solidaritet, stabilitet och fattigdomsminskning i grannländer och i partnerskapsländer ska kunna säkras, samtidigt som EU fullgör sina befintliga åtaganden, framför allt uppnåendet av millennieutvecklingsmålen senast 2015. Parlamentet understryker att EU:s bistånd kompletterar medlemsstaternas bistånd och fungerar som en katalysator för interventioner i regioner där bilateralt bistånd inte tillhandahålls. Parlamentet stöder särskilt den gemensamma programplaneringen för medlemsstaternas och EU:s åtgärder. Parlamentet understryker EU:s ökade internationella ansvar och utvecklingen av nya instrument, inbegripet Europeiska utrikestjänsten. Parlamentet insisterar på att EU:s strävan att utveckla en gemensam utrikes‑, säkerhets- och försvarspolitik måste åtföljas av resultat.

 

Ändringsförslag  8

Förslag till interimsbetänkande

Förslag till resolution

Punkt 62

 

Förslag till resolution

från budgetutskottet

(förslag till betänkande PE496.558v01-00)

Ändringsförslag

62. Europaparlamentet är redo att inleda ingående diskussioner med rådet om både förordningen om den fleråriga budgetramen och det internationella avtalet, och uppmanar rådet att intensifiera sina kontakter på alla nivåer inför Europeiska rådets möte den 22–23 november 2012.

62. Europaparlamentet är redo att inleda ingående diskussioner med rådet om både förordningen om den fleråriga budgetramen och det internationella avtalet, och uppmanar rådet att intensifiera sina kontakter på alla nivåer inför Europeiska rådets möte den 22–23 november 2012. Parlamentet understryker vikten av att snarast möjligt nå en slutlig överenskommelse om den fleråriga budgetramen, eftersom eventuella dröjsmål skulle inverka på möjligheten att effektivt utnyttja EU-budgetens utgifter i ljuset av de utmaningar som de europeiska ekonomierna för närvarande står inför till följd av finanskrisen.

 

 

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

9.10.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Gerald Häfner, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, David Martin, Morten Messerschmidt, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, Indrek Tarand, Rafał Trzaskowski, Manfred Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elmar Brok, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Marietta Giannakou, Anneli Jäätteenmäki, Vital Moreira, Helmut Scholz, György Schöpflin

 

 

20.9.2012

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till budgetutskottet

över interimsbetänkandet för att nå ett positivt resultat när det gäller förfarandet för att godkänna den fleråriga budgetramen för 2014−2020

( COM(2011)0398 – COM(2012)0388 – 2011/0177(APP) )

Föredragande: Inês Cristina Zuber

 

Mod

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

Beaktandeled och/eller skäl

–       med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i EU-fördraget och artikel 8 i EUF-fördraget,

–       med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

A.     Kommissionens ansats när det gäller jämställdhetsperspektivet i nästa fleråriga budgetram syftar till större flexibilitet när det gäller att möta de utmaningar som kvinnor kommer att ställas inför, men avsaknaden av öronmärkta konkreta medel kan också resultera i minskad finansiering i jämförelse med nuvarande fleråriga budgetram.

B.     Enligt strategin för jämställdhet 2010–2015 ska nästa fleråriga budgetram inbegripa stöd till genomförandet av strategins åtgärder.

C.     Det nuvarande förslaget till flerårig budgetram för 2014–2020 återspeglar inte vikten av att öka investeringarna i jämställdhet och kvinnors rättigheter, bl.a. som ett nödvändigt svar på den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen.

Rekommendationer

i)       Europaparlamentet betonar att en integrering av jämställdhetsperspektivet och öronmärkning av resurser måste löpa parallellt, och att särskild resurstilldelning inte kan ersättas av övergripande mål. Parlamentet efterlyser en dubbel strategi som säkerställer effektivitet och förutsägbarhet, och detta måste vara regeln i alla viktiga finansiella instrument. Parlamentet betonar att införlivandet av jämställdhetsstrategier och verktyg för jämställdhetsintegrering måste stärkas och effektiviseras under nästa programplaneringsperiod.

ii)      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillämpa budgetförfaranden som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet i den fleråriga budgetramen 2014–2020 och betonar att förordningen om den fleråriga budgetramen bör innehålla instruktioner till kommissionen om att jämställdhetsbudgetering bör tillämpas i EU:s budgetförfarande och i användningen av de olika finansieringsinstrumenten.

iii)     Europaparlamentet framhåller att den fleråriga budgetramen bör innehålla en jämställdhetsanalys av sina budgetprioriteringar samt en detaljerad redogörelse för samtliga budgetanslag avsedda för könsspecifika strategier och program.

iv)     Europaparlamentet understryker behovet av ökad finansiering för jämställdhetsåtgärder, dels när det gäller sysselsättning och tillväxt, i syfte att ta itu med horisontell och vertikal könssegregering, bekämpa löneklyftan och pensionsklyftan mellan kvinnor och män liksom den ökande fattigdomsnivån bland kvinnor, dels när det gäller rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att införa jämlikhet som ett särskilt mål i programmet ”Rättigheter och medborgarskap” och att se till att Daphne‑programmet blir en separat, oberoende post i detta program.

v)      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att förordningarna som styr strukturfonderna innehåller jämställdhetsmål, och att sådana mål också finns i EU:s viktigaste finansieringsprogram (hälsa och miljö, utbildning, ungdomsfrågor, ekonomi osv.). De bör åtföljas av öronmärkta medel. Parlamentet efterlyser en mer strategisk användning av Europeiska socialfonden för att främja jämställdhet liksom tillträde och återinträde på arbetsmarknaden och för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom, socialt utanförskap samt all slags diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta proaktiva åtgärder via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att främja kvinnors sysselsättning på landsbygden.

vi)     Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa fortsatt öronmärkt finansiering för Europeiska jämställdhetsinstitutet, utan neddragningar, i syfte att göra det möjligt för institutet att fungera fullt ut och förse medlemsstaterna och de roterande ordförandeskapen för Europeiska unionens råd med statistik och forskningsresultat om jämställdhetspolitik i EU.

vii)    Europaparlamentet betonar att kommissionens strategi för jämställdhet 2010–2015 och strategin för de följande fem åren efter 2015, liksom de årliga rapporterna om jämställdhet, ska vara en grundindikation när det gäller vilka områden finansieringen ska riktas till och hur den ska användas, med beaktande av särskilt den höga fattigdomsrisken och risken för social utestängning hos de mest utsatta kategorierna, såsom äldre kvinnor och ensamstående mödrar.

viii)   Europaparlamentet noterar att inrättandet av storskaliga finansieringsprogram kommer att förhindra små icke-statliga organisationer, inbegripet kvinnoorganisationer, från att utnyttja EU:s projektfinansiering, och därmed hämma deras unika bidrag till att förbättra kvaliteten på politiken och lagstiftningen på jämställdhetsområdet. Parlamentet anser att det även fortsättningsvis måste finnas mindre bidrag jämsides med större bidrag för att säkerställa att mindre icke-statliga organisationer också i framtiden får tillgång till EU:s finansiering.

ix)     Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att jämställdhetsprincipen respekteras och integrering av ett jämställdhetsperspektiv främjas i unionens samtliga politikområden i samtliga budgetanslag som beviljas enligt den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

x)  Europaparlamentet påpekar att jämställdhet måste vara mycket tydligare fastställd som en kärnmålsättning och kopplas samman med öronmärkta medel i alla EU:s yttre åtgärder och program.

xi)  Europaparlamentet understryker vikten av jämställdhetsbudgetering som ett verktyg för god förvaltning som ökar effektiviteten och rättvisan och möjliggör god övervakning av hur budgetanslagen påverkar kvinnors och mäns ekonomiska och sociala möjligheter samt flexibilitet att omstrukturera sådana anslag som påverkar jämställdhetsarbetet negativt. Parlamentet anser att en omfattande analys av jämställdhetsfrågor på planeringsstadiet av EU budgetförfarandet skulle göra det möjligt att bättre rikta resurserna på ett sätt som ökar jämställdheten och den sociala sammanhållningen

 

Modifieringsförslag

Modifieringsförslag  1

Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

Skäl 14a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

 

(14a) Det årliga budgetförfarandet för den fleråriga budgetramen 2014–2020 ska ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet och beakta hur unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet (och säkerställer jämställdhetsintegrering).

 

Modifieringsförslag  2

Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

Artikel 12 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Modifieringsförslag

Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade institutionerna) ska vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta det årliga budgetförfarandet.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade institutionerna) ska vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta det årliga budgetförfarandet och säkerställa att hänsyn tas till jämställdhetsperspektivet i alla förfarandets skeden.

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Marije Cornelissen, Edite Estrela, Iratxe García Pérez, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Silvana Koch-Mehrin, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Barbara Matera, Krisztina Morvai, Norica Nicolai, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Silvia Costa, Mariya Gabriel, Ana Miranda, Doris Pack, Antigoni Papadopoulou, Angelika Werthmann

 

 

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.10.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean Louis Cottigny, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Potito Salatto, Alda Sousa, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Maria Da Graça Carvalho, Edit Herczog, Peter Jahr, Jürgen Klute, Paul Rübig, Georgios Stavrakakis, Nils Torvalds

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Phil Bennion, Nikos Chrysogelos, Norbert Glante, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein

 

 

[1] EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 214.
[2] Antagna texter, P7_TA(2011)0266
[3] Antagna texter, P7_TA(2012)0245
[4] ( COM(2010)0700 ).
[5] P7_TA-PROV(2012)XXXX.
[6] OJ L 53, 23.2.2002, p. 1
[7] OJ L 118, 12.5.2010, p. 1.
[8] OJ L .
[9] OJ C …
[10] OJ L , p. .
[11] OJ L, p. .
[12] OJ C 139, 14.6.2006, p. 1.
[13] OJ C 89, 22.4.1975, p. 1.
[14] The various steps will include: the budget of the current financial year (including adopted amending budgets); the initial draft budget; the Council's position on the draft budget; the European Parliament's amendments on the Council's position and the letters of amendment presented by the Commission (if not yet fully approved by all institutions).
[15] A budget line deemed technically closed is a line for which there is no disagreement between the European Parliament and the Council, and for which no letter of amendment has been presented.
[16] Antagna texter, P7_TA(2011)0266 Europaparlamentets resolution ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla.”
[17] Europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen, stabilitetsinstrumentet, partnerskapsinstrumentet, instrumentet för utvecklingssamarbete, europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, instrumentet för humanitärt bistånd, finansiellt instrument för civilskydd, makroekonomiskt bistånd, garantifonden för åtgärder avseende tredje land.
[18] Se bland annat European Union Peer Review 2012, OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd, 24.4.2012, och The Quality of Official Development Assistance Assessment 2009: Is Aid Quality Improving?, Brookings Institution and Center for Global Development, 04.02.2012.
[19] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en budget för Europa 2020, COM(2011)0500 , 29.6.2011, s. 20.
[20] Se Särskild Eurobarometer 384, Humanitarian aid report, juni 2012.
[21] Se bilaga I till skrivelsen av den 24 februari 2011 från kommissionsledamot Šemeta till budgetkontrollutskottets ordförande.
[22] PE 487.708.
[23] Kommissionen har i sitt meddelande ”En budget för Europa 2020” ( COM(2011)0500 del II föreslagit 20 % av de klimatrelaterade utgifterna.
[24] P7_TA(2011)0266
[25] Europeiska revisionsrätten: Att använda struktur- och sammanhållningsfonderna till medfinansiering av transportinfrastruktur i kusthamnar – en ändamålsenlig investering? Särskild rapport nr 4/2012.
[26] Antagna texter, P7_TA(2011)0266
[27] Antagna texter, P7_TA(2011)0297
[28] Alla belopp för åtagandebemyndiganden för perioden 2014–2020 anges i 2011 års fasta priser.
[29] P7_TA(2011)0266
[30] Antagna texter, P7_TA(2011)0266
[31] EUT C 13, 20.1.2009, s. 3.
[32] Kommissionen, GD Kommunikation, juni 2012.
[33] EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.
[34] Antagna texter, P7_TA(2011)0266