Plenarhandling
29.1.2013
***I
BETÄNKANDE
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
( COM(2011)0665 /2 – C7‑0374/2011 – 2011/0302(COD) )
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Utskottet för transport och turism
Föredragande: Adina-Ioana Vălean, Dominique Riquet, Inés Ayala Sender
(Gemensamma utskottssammanträden – artikel 51 i arbetsordningen)
PR_COD_1amCom
Teckenförklaring |
* Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen)
(Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.)
|
Ändringsförslag till ett förslag till akt |
Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag.
Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...].
|
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION 5
MOTIVERING 112
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN 117
YTTRANDE från budgetutskottet 124
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling 141
ÄRENDETS GÅNG 174
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
( COM(2011)0665 /2 – C7‑0374/2011 – 2011/0302(COD) )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet ( COM(2011)0665 /2),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0374/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,
– med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,
– med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism, i enlighet med artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism samt yttrandena från budgetutskottet och utskottet för regional utveckling ( A7-0021/2013 ).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
3. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[1]. Parlamentet upprepar att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i den nya fleråriga budgetramen för att unionen ska kunna uppfylla de gällande politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst fem procent jämfört med 2013 års nivå kan bara ett begränsat bidrag lämnas för att unionens avtalade mål och åtaganden ska kunna uppnås och för att principen om solidaritet inom unionen ska kunna respekteras. Rådet uppmanas att – om det inte delar denna uppfattning – tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna strykas helt och hållet trots att de bevisligen har ett europeiskt mervärde.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Beaktandeled 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172, | – med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172, 174 och 349, |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skälen 1–3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(1) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör maximera potentialen för tillväxt genom synergier mellan transport-, energi- och telekommunikationspolitik och genomförandet av denna politik, och därmed effektivisera unionens insatser. | (1) För att få till stånd en smart och hållbar tillväxt för alla och stimulera skapandet av arbetstillfällen i enlighet med målen i Europa 2020-strategin1 behöver unionen en modern, högeffektiv infrastruktur som bidrar till att binda samman och integrera unionen och alla dess regioner, särskilt på områdena transport, energi och telekommunikationer. Dessa länkar bör bidra till att förbättra den fria rörligheten för människor, varor, kapital och idéer, genom att underlätta gränsöverskridande förbindelser och samtidigt främja större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och bör därmed bidra till en mer konkurrenskraftig social marknadsekonomi och till bekämpande av klimatförändringar. |
| (1a) Det finns ett akut behov av finansiell förenkling för att utnyttja fördelarna med de potentiella synergierna vid utbyggnad, utveckling och underhåll av telekommunikations- och energinäten. |
(2) För en fullt fungerande inre marknad behövs modern, högeffektiv infrastruktur som förbinder Europa framför allt på områdena transport, energi och telekommunikationer. Dessa tillväxtbefrämjande länkar skulle förbättra tillgången till den inre marknaden och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig marknadsekonomi, i linje med Europa 2020-strategins syften och mål. | (2) Syftet med Fonden för ett sammanlänkat Europa (nedan kallad fonden) är att påskynda investeringarna på området för transeuropeiska nät och stimulera till ökade medel från både den offentliga och den privata sektorn, samtidigt som rättssäkerheten ska öka och principen om teknikneutralitet respekteras. I detta syfte bör fonden maximera synergierna mellan transport-, energi- och telekommunikationssektorerna och därmed effektivisera unionens insatser och optimera kostnaderna för genomförandet. |
| (2a) Fonden återspeglar behoven i Europas prioriterade industrisektorer. Den är ett ovärderligt verktyg för utformningen av en europeisk industripolitik som är en källa till hållbar tillväxt. |
(3) Syftet med Fonden för ett sammanlänkat Europa är att påskynda investeringarna på området för transeuropeiska nät och stimulera till ökade medel från både den offentliga och den privata sektorn. | (3) Finansieringsramen för genomförandet av fonden för perioden 2014–2020 bör vara 50 000 000 000 euro, vilket ska utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den XX/XX/2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. |
| __________________ |
| 1 Kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla ( COM(2010)2020 ). |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Kommissionen har åtagit sig att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt förebyggande åtgärder och hantering av risker främjas vid utarbetande, utformning och genomförande av projekt av gemensamt intresse. Infrastrukturinvesteringar som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och klimat- och katastroftålighet. | (5) Kommissionen har åtagit sig att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt förebyggande åtgärder och hantering av risker främjas vid utarbetande, utformning och genomförande av projekt av gemensamt intresse. Infrastrukturinvesteringar som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och klimat- och katastroftålighet, med beaktande av särdragen i regioner med ogynnsamma natur- och befolkningsförhållanden, särskilt de yttersta randområdena och öregionerna. Särskilt i energi- och transportsektorerna bör fonden bidra till unionens mellan- och långfristiga mål om minskade koldioxidutsläpp. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (5a) Kommissionen bör se till att de internationella avtal och standarder som gäller på den inre marknaden tillämpas på ett jämlikt sätt i medlemsstaterna, så att det inte uppstår konkurrenssnedvridningar och för att garantera de europeiska företagens globala konkurrensmöjligheter. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Mellan finansieringsinstrumenten inom fonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden bör det skapas starka synergier för finansiering av infrastruktur i gränsöverskridande regioner inom ramen för hela nätet. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(7) Den 28 mars 2011 antog kommissionen vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. Vitboken syftar till att minska växthusgasutsläppen inom transportsektorn med 60 % fram till 2050 jämfört med 1990. När det gäller infrastrukturen syftar vitboken till att ett fullt fungerande och unionsomfattande multimodalt stomnät för TEN-T ska upprättas senast 2030. Vitboken syftar också till förbättrade prestanda i logistikkedjor med kombinerade transporter, bland annat genom bättre användning av transportmedel som i sig är mer resurseffektiva. Därför fastställs följande relevanta mål för TEN‑T‑politiken: 30 % av vägtransporterna på mer än 300 km bör senast 2030 flyttas över till andra transportmedel, och mer än 50 % senast 2050; den nuvarande sträckningen av nätet för höghastighetståg bör tredubblas senast 2030 och flertalet av passagerartransporterna på medellånga sträckor bör ske med tåg senast 2050; alla centrala flygplatser bör senast 2050 anslutas till järnvägsnätet; alla hamnar bör anslutas till järnvägstransportnätet och om möjligt till inre vattenvägar. | (7) Den 28 mars 2011 antog kommissionen vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. Vitboken syftar till att minska växthusgasutsläppen inom transportsektorn med 60 % fram till 2050 jämfört med 1990. När det gäller infrastrukturen syftar vitboken till att ett fullt fungerande, driftskompatibelt och unionsomfattande multimodalt stomnät för TEN-T ska upprättas senast 2030. Driftskompatibiliteten kan förbättras genom innovativa lösningar som gör de berörda systemen mer kompatibla med varandra. Vitboken syftar också till förbättrade prestanda i logistikkedjor med kombinerade transporter, bland annat genom bättre användning av transportmedel som i sig är mer resurseffektiva. Därför fastställs följande relevanta mål för TEN-T-politiken: 30 % av vägtransporterna på mer än 300 km bör senast 2030 flyttas över till andra transportmedel, och mer än 50 % senast 2050; den nuvarande sträckningen av nätet för höghastighetståg bör tredubblas senast 2030 och flertalet av passagerartransporterna på medellånga sträckor bör ske med tåg senast 2050; alla centrala flygplatser bör senast 2050 anslutas till järnvägsnätet; alla hamnar bör anslutas till järnvägstransportnätet och om möjligt till inre vattenvägar. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(8) I sin resolution av den 6 juli 2010 om hållbara framtida transporter betonade Europaparlamentet att en effektiv transportpolitik kräver en finansieringsram som är anpassad till befintliga utmaningar. Därför bör de befintliga finansiella medlen för transport och rörlighet ökas. Europaparlamentet ansåg vidare att det är nödvändigt med inrättandet av en mekanism för att samordna användningen av olika transportfinansieringskällor, finansiering som är tillgänglig enligt sammanhållningspolitiken, offentlig-privata partnerskap eller andra finansieringsinstrument, såsom garantier. | (8) I sin resolution av den 6 juli 2010 om hållbara framtida transporter betonade Europaparlamentet att en effektiv transportpolitik kräver en finansieringsram som är anpassad till befintliga utmaningar. Därför bör de befintliga finansiella medlen för transport och rörlighet ökas i de olika berörda budgetrubrikerna. Europaparlamentet ansåg vidare att det är nödvändigt med inrättandet av en mekanism för att samordna och optimera användningen av olika transportfinansieringskällor och alla finansiella medel och mekanismer som finns tillgängliga på unionsnivå. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9a) Den fleråriga budgetramen (2007–2013) visade att en begränsad budget för TEN-T hindrar utvecklingen av de viktigaste projekten, särskilt gränsöverskridande projekt. En tillräcklig europeisk budgetram för TEN-T skulle inte bara göra det möjligt att locka till sig fler privata investeringar, utan även medföra en starkare nationell politisk uppslutning kring europeiska projekt och således ett bättre samarbete mellan de medlemsstater som berörs av ett gränsöverskridande projekt. Unionen bör höja sina ambitioner i fråga om större europeiska infrastrukturprojekt, vars komplexitet och omfattning kräver att det anslås en större budget för dem och att budgetreglerna för dem ändras. Det gäller att förse de nya TEN-T-riktlinjerna med tillräckliga budgetära och regleringsmässiga resurser för fullbordandet av TEN-T. |
Motivering
När det gäller den föregående fleråriga budgetramen bör man lyfta fram de dåliga resultat som följde av en begränsad budget och en ibland dåligt anpassad reglering. Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättas således som en garant för den reglering och budget som krävs för fullbordandet av TEN-T.
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) I riktlinjerna för TEN-T enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2012 av den … kartläggs, på grundval av de mål som anges i vitboken, infrastrukturen för det transeuropeiska transportnätet, specificeras de krav som ska uppfyllas av denna och föreskrivs åtgärder för upprättandet av den. Enligt riktlinjerna ska framför allt stomnätet fullbordas senast 2030. | (10) I riktlinjerna för TEN-T enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2012 av den … kartläggs, på grundval av de mål som anges i vitboken, infrastrukturen för TEN-T, specificeras de krav som ska uppfyllas av denna och föreskrivs åtgärder för upprättandet av den. Enligt riktlinjerna ska framför allt stomnätet fullbordas senast 2030 genom att ny infrastruktur skapas och befintlig avsevärt uppgraderas. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Kommissionen uppskattar mot bakgrund av en analys av medlemsstaternas planer för transportinfrastruktur att investeringsbehoven inom transportsektorn uppgår till 500 miljarder euro för hela TEN-T-nätet för perioden 2014–2020, varav uppskattningsvis 250 miljarder euro kommer att behöva investeras i stomnätet för TEN-T. Med tanke på de resurser som finns på unionsnivå måste de projekt med störst europeiskt mervärde sättas i fokus för att önskad effekt ska kunna uppnås. Stödet bör därför inriktas på stomnätet (huvudsakligen korridorerna för stomnät) och på projekt av gemensamt intresse inom området trafikstyrningssystem (i synnerhet de system för flygledningstjänst som härstammar från Sesar och som kräver budgetmedel från unionen på omkring 3 miljarder euro). | (11) Kommissionen uppskattar mot bakgrund av en analys av medlemsstaternas planer för transportinfrastruktur att investeringsbehoven inom transportsektorn uppgår till 500 miljarder euro för hela TEN-T-nätet för perioden 2014–2020, varav uppskattningsvis 250 miljarder euro kommer att behöva investeras i stomnätet för TEN-T. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (12a) För att mäta effektiviteten i unionens stöd till transportinfrastrukturen och bidraget till målen i denna förordning bör kommissionen ta fram en gemensam metod som tydligt visar på den ekonomiska och miljömässiga nyttan med de finansierade projekten. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att många medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden (10 miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden att förbereda en rad lämpliga projekt i syfte att ge största möjliga prioritering till nationella anslag från Sammanhållningsfonden. | (13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att en del medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen och säkerställa en effektiv användning av EU-medel. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden (10 miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter (huvudsakligen korridorerna för stomnät) eller transportprojekt som rör horisontella prioriteringar i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Under en inledande fas bör urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering ske med respekt för de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden att förbereda en rad lämpliga projekt, särskilt genom att stärka den institutionella kapaciteten i berörda offentliga förvaltningar och genom att anordna ytterligare ansökningsomgångar, samtidigt som en öppen projekturvalsprocess säkerställs. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13a) Institutionell och administrativ kapacitet är nödvändiga förutsättningar för att målen för fonden ska uppnås på ett effektivt sätt. Kommissionen bör se till att denna kapacitet alltid är tillräckligt hög för att det ska vara möjligt att utforma och genomföra projekt, och bör vid behov erbjuda lämpliga resurser till den berörda medlemsstaten. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(15) Det krävs stora investeringar för att modernisera och bygga ut Europas energiinfrastruktur och förbinda nät över gränserna för att unionens energi- och klimatpolitiska mål för konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. De beräknade investeringsbehoven i energiinfrastruktur fram till 2020 uppgår till 1 biljon euro, varav ungefär 200 miljarder euro för infrastruktur för överföring och lagring av el och gas av europeisk betydelse. Bland projekten av europeisk betydelse riskerar investeringar på omkring 100 miljarder euro att inte genomföras på grund av hinder som är förknippade med tillståndsgivning, reglering och finansiering. | (15) Det krävs stora investeringar för att modernisera och bygga ut Europas energiinfrastruktur och förbinda nät över gränserna, och därmed få bort alla energiöar, så att unionens energi- och klimatpolitiska mål för konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet kan uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Motorvägar för el över långa avstånd kommer att bidra stort till att avhjälpa variationerna i el från förnybara källor genom att dessa källor delas och distribueras över hela unionen. De beräknade investeringsbehoven i energiinfrastruktur fram till 2020 uppgår till 1 biljon euro, bland annat ungefär 200 miljarder euro för infrastruktur för överföring och lagring av el och gas av europeisk betydelse. Bland projekten av europeisk betydelse riskerar investeringar på omkring 100 miljarder euro att inte genomföras på grund av hinder som är förknippade med tillståndsgivning, reglering och finansiering enligt kommissionens arbetsdokument om investeringsbehov och investeringskrav för energiinfrastruktur, som skickades till rådet (transport, telekommunikation och energi) inför dess möte den 10 juni 2011. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 17
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(17) Den 4 februari 2011 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att effektivisera och förbättra förfarandena för tillstånd och att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar. Rådet underströk att marknaden måste stå för huvuddelen av investeringarna och att kostnaderna kommer att återfås genom avgifter. Europeiska rådet erkände att projekt som är motiverade med tanke på trygg energiförsörjning och solidaritet, men inte kan locka till sig marknadsbaserad finansiering, kräver offentlig finansiering. | (17) Den 4 februari 2011 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att effektivisera, förenkla, påskynda och förbättra förfarandena för tillstånd och att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar. Europeiska rådet underströk att marknaden måste stå för huvuddelen av investeringarna och att kostnaderna kommer att återfås genom avgifter. Europeiska rådet erkände att projekt som är motiverade med tanke på trygg energiförsörjning och solidaritet, men inte kan locka till sig marknadsbaserad finansiering, kräver offentlig finansiering. Europeiska rådet underströk även att det krävs stora ansträngningar för att modernisera och utvidga Europas energiinfrastruktur och koppla samman näten över gränserna för att få en fungerade solidaritet mellan medlemsstaterna, tillhandahålla alternativa tillförsel- och transitvägar och energikällor och utveckla förnybara energikällor som kan konkurrera med traditionella energikällor. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(19) Infrastrukturen för telekommunikation blir i allt större utsträckning internetbaserad, med starka kopplingar mellan bredbandsnät och digitala tjänster. Internet håller på att bli den dominerande plattformen för kommunikation, tjänster och affärsverksamhet. Därför är transeuropeisk tillgång till snabbt internet och digitala tjänster avgörande för ekonomisk tillväxt och den inre marknaden. | (19) Infrastrukturen för telekommunikation blir i allt större utsträckning internetbaserad, med en bredbandsinfrastruktur som fungerar som katalysator för användningen av digitala tjänster i en mängd olika verksamheter i samhället. Internet håller på att bli den dominerande plattformen för kommunikation, affärsverksamhet, offentliga och privata tjänster samt social och kulturell sammanhållning. Dessutom håller datormoln och programvara som tjänst på att växa fram som nya sätt att se på datavetenskap. Därför är transeuropeisk tillgång till allmänt utbrett och snabbt internet och innovativa digitala tjänster avgörande för ekonomisk tillväxt och den inre marknaden. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(20) Moderna fiberbaserade nät för internetanslutning är en avgörande infrastruktur för framtiden med avseende på konnektiviteten för europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag som vill använda datormoln i syfte att förbättra kostnadseffektiviteten. | (20) Moderna snabba nät för internetanslutning är en avgörande infrastruktur för framtiden med avseende på konnektiviteten för europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag som vill använda datormoln i syfte att förbättra kostnadseffektiviteten. På telekommunikationsområdet kommer särskild tonvikt att läggas vid åtgärder som stöder målen om utbyggnad av datormoln och ultrasnabba trådlösa nät. För att undvika överlappande infrastruktur, förebygga utflyttning av privata investeringar och öka kapacitetsuppbyggnad i syfte att skapa nya investeringsmöjligheter och främja kostnadsreducerande åtgärder, bör man satsa på att förbättra samordningen av unionens bredbandsstöd från fonden och bredbandsstöd från alla andra tillgängliga källor, även genom nationella bredbandsplaner. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 21
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(21) Europa 2020-strategin uppmanar till genomförandet av den digitala agendan för Europa som fastställer en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster. I juni 2010 godkände Europeiska rådet den digitala agendan för Europa och uppmanade alla institutioner att delta i dess fullständiga genomförande. | (21) Europa 2020-strategin uppmanar till genomförandet av den digitala agendan för Europa som fastställer en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster. Målet bör vara att Europa ska ha världens högsta bredbandshastigheter genom att man strävar efter att alla européer senast 2020 ska ha tillgång till 100 Mbps och hälften av hushållen i unionen ska ha tillgång till 1 Gbps, om möjligt, eller mer. |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 22
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(22) Den 31 maj 2010 fastställde rådet att Europa bör lägga de resurser som krävs på utvecklingen av en digital inre marknad som baseras på snabbt och ultrasnabbt internet och interoperabla tillämpningar, och konstaterade att effektiva och konkurrenskraftiga investeringar i nästa generation bredbandsnät kommer att vara viktiga för innovation, konsumenters valfrihet och för unionens konkurrenskraft och skulle kunna ge bättre livskvalitet, tack vare bättre hälso- och sjukvård, säkrare transporter, nya möjligheter på medieområdet och förenklad tillgång till varor och tjänster, i synnerhet över gränser. | (22) Den 31 maj 2010 fastställde rådet att Europa bör lägga de resurser som krävs på utvecklingen av en digital inre marknad som baseras på snabbt och ultrasnabbt internet och interoperabla tillämpningar, och konstaterade att effektiva och konkurrenskraftiga investeringar i nästa generation bredbandsnät kommer att vara nödvändiga för innovation, konsumenters valfrihet och unionens konkurrenskraft och skulle kunna ge bättre livskvalitet, tack vare bättre hälso- och sjukvård, säkrare transporter, nya möjligheter på medieområdet och förenklad tillgång till varor, tjänster och kunskap, i synnerhet över gränser. |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (23a) Därför är det av central betydelse att, i överensstämmelse med principen om teknikneutralitet, stimulera utbyggnaden av snabba och ultrasnabba bredbandsnät i hela unionen och underlätta utvecklingen och spridningen av transeuropeiska digitala tjänster. Offentliga investeringar i snabba och ultrasnabba bredbandsnät får inte leda till konkurrenssnedvridningar eller minska incitamenten till investeringar. De bör användas för att dra till sig privata investeringar och endast i sådana fall då det saknas kommersiellt intresse att investera. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Det är nödvändigt att utveckla ett starkt och sammanhängande nät som täcker hela EU för digital leverans av tjänster i allmänhetens intresse, där både offentliga aktörer och det civila samhället deltar på nationell och regional nivå, och det är därför viktigt att sörja för en strukturerad EU-finansiering av kostnaderna för system och programvaruutveckling, samt för underhåll av en motståndskraftig hubb för sådana nät, med bara inhemska kostnader kvar för de nationella operatörernas budgetar. | (24) Det är nödvändigt att utveckla ett starkt och sammanhängande nät som täcker hela unionen för digital leverans av tjänster i allmänhetens intresse, där både offentliga aktörer och det civila samhället deltar på nationell, regional och lokal nivå, och det är därför viktigt att sörja för en strukturerad unionsfinansiering av kostnaderna för system och programvaruutveckling, samt för cybersäkerhet och underhåll av en motståndskraftig hubb för sådana nät, med bara inhemska kostnader kvar för de nationella operatörernas budgetar. För att fullborda den digitala inre marknaden bör insatserna inom ramen för fonden göras i nära samarbete och samordning med nationella och regionala bredbandsinsatser. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Flera metoder för genomförande är nödvändiga och de kräver olika finansieringsnivåer för att unionens ekonomiska bistånd ska kunna öka i effektivitet och genomslagskraft, privata investeringar uppmuntras, och de särskilda kraven för enskilda projekt tillgodoses. | (25) Flera metoder för genomförande är nödvändiga och de kräver olika finansieringsnivåer och finansieringsinstrument för att unionens ekonomiska bistånd ska kunna öka i effektivitet och genomslagskraft, privata investeringar uppmuntras, och de särskilda kraven för enskilda projekt tillgodoses. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Skäl 28
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(28) Generiska tjänster inom områden av allmänt intresse (som bastjänster) drabbas ofta av en hög grad av marknadsmisslyckanden. De områden som ska finansieras är förknippade med tillhandahållandet av offentliga tjänster (e‑hälsa, e-identitet, e-upphandling, storskalig utbyggnad och interoperabilitet) och är därmed inte kommersiellt sett på en startnivå. Dessutom, om endast bastjänster finansieras, skulle utmaningen vara att skapa de rätta incitamenten på medlemsstatsnivå och regional nivå för att faktiskt införa tjänster av allmänt intresse. Detta beror i synnerhet på bristande incitament på nationell nivå att ansluta nationella system till bassystemet (dvs. utveckla förutsättningar för interoperabilitet och gränsöverskridande tjänster) samt på att privata investerare inte ensamma skulle garantera utbyggnaden av tjänster inom interoperabla ramar. | (28) Generiska tjänster inom områden av allmänt intresse (som bastjänster) drabbas ofta av en hög grad av marknadsmisslyckanden. De områden som ska finansieras är förknippade med tillhandahållandet av offentliga tjänster (e‑förvaltning, e-hälsa, e-identitet, e‑lärande, e-upphandling och digitalisering av det europeiska kulturarvet) samt storskalig utbyggnad och interoperabilitet och är därmed per definition inte kommersiella i utgångsläget. Dessutom, om endast bastjänster finansierades, skulle utmaningen vara att skapa de rätta incitamenten på medlemsstatsnivå och regional nivå för att faktiskt införa tjänster av allmänt intresse. Detta beror i synnerhet på bristande incitament på nationell nivå att ansluta nationella system till bassystemet (och därmed utveckla förutsättningar för interoperabilitet och gränsöverskridande tjänster) samt på att privata investerare inte ensamma skulle garantera utbyggnaden av tjänster inom interoperabla ramar. Projekt av gemensamt intresse som rör gränsöverskridande tjänster för e‑förvaltning bör beakta de 25 rekommendationerna i den europeiska interoperabilitetsramen för europeiska offentliga tjänster (EIF), som tar upp särskilda krav på interoperabilitet, samt möjligheten att använda lösningar för öppen källkod som redan införts i den offentliga sektorn i hela Europa. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (29a) Utbredningen av gränsöverskridande tjänster genom införande av elektroniska förfaranden vid flytt från ett europeiskt land till ett annat kommer att göra det möjligt att sköta alla nödvändiga administrativa ärenden elektroniskt, vilket kommer att underlätta européernas rörlighet och minska kostnaderna för denna. Dessa tjänster kan på så vis göra det lättare för européer att arbeta, studera och bo i valfri medlemsstat, genom gemensamma kontaktpunkter där man registrerar adressändring till alla offentliga myndigheter i mållandet (lokala myndigheter, skola, doktor, polis m.m.) med ursprungslandets elektroniska id‑kort. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Skäl 30
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(30) Horisont 2020 – det framtida ramprogrammet för forskning och innovation – ska bland annat inriktas på att ta itu med samhälleliga utmaningar (t.ex. smarta, miljövänliga och integrerade transporter, säker, ren och effektiv energi, e-hälsa, förvaltning och hållbar utveckling) för att direkt möta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som täcker hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 kommer att stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inbegripet innovativa finansieringsinstrument. För att unionens finansiering ska få större genomslagskraft och i syfte att säkerställa enhetlighet kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa att samverka intensivt med Horisont 2020. | (30) Horisont 2020 – det framtida ramprogrammet för forskning och innovation – ska bland annat inriktas på att ta itu med samhälleliga utmaningar (t.ex. smarta, miljövänliga, tillgängliga och integrerade transporter, säker, ren och effektiv energi, e-hälsa, förvaltning och hållbar utveckling) för att direkt möta de utmaningar som identifieras i Europa 2020‑strategin genom stöd till verksamhet som täcker hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 kommer att stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inbegripet innovativa finansieringsinstrument. Vidare har Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) samma mål i arbetet med dessa samhälleliga utmaningar, med fokus på utnyttjande av forskningsresultat och utveckling av innovativa produkter och tjänster. För att unionens finansiering ska få större genomslagskraft och i syfte att säkerställa enhetlighet kommer fonden att samverka intensivt med Horisont 2020 och EIT. |
Motivering
Tillgången till transporter har blivit en stor samhällsfråga i ett Europa där det finns 80 miljoner personer med funktionshinder, där befolkningen åldras och där hänsyn måste tas till miljön.
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (30a) I sitt meddelande Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 lägger kommissionen fast en ram för politiska åtgärder till förmån för en säker infrastruktur, som är en nyckelkomponent i arbetet med att minska antalet trafikoffer med 50 % fram till 2020. Därför är det viktigt att se till att ansökningar om unionsfinansiering via fonden är förenliga med de krav, rekommendationer och mål i fråga om säkerhet som fastställs i all tillämplig unionslagstiftning om trafiksäkerhet. Utvärderingen av fondens resultat bör beakta minskningen av antalet trafikoffer i EU-27. |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Skälen 32–39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(32) De finansieringsinstrument som ska införas enligt denna förordning bör återspegla bestämmelserna i avdelning VIII i förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen] och den delegerade akten och vara förenliga med de regler om bästa praxis som gäller för finansieringsinstrument. |
|
(33) Skatteåtgärder i många medlemsstater kommer att driva eller har redan drivit offentliga myndigheter till att ompröva sina program för investeringar i infrastruktur. I detta sammanhang har offentlig-privata partnerskap betraktats som en effektiv metod för att skapa infrastrukturprojekt som garanterar att politiska mål uppfylls som exempelvis att bekämpa klimatförändringarna, främja alternativa energikällor samt energi- och resurseffektivitet, främja hållbara transporter och bygga ut bredbandsnät. I sitt meddelande om offentlig-privata partnerskap av den 19 november 2009 åtog sig kommissionen att förbättra tillgången till finansiering för sådana partnerskap genom att utvidga tillämpningsområdet för befintliga finansieringsinstrument. |
|
(34) Även om den största delen av investeringarna inom ramen för Europa 2020-strategin kan ske via marknad och reglering kräver finansieringen offentliga insatser och stöd från unionen genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument bör användas som svar på specifika marknadsbehov, i enlighet med målen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, och bör inte tränga undan privat finansiering. Innan beslut fattas om att utnyttja finansieringsinstrument bör kommissionen göra förhandsbedömningar av dessa instrument. | (34) Även om en betydande del av investeringarna inom ramen för Europa 2020-strategin kan ske via marknad och reglering kräver finansieringen offentliga insatser och stöd från unionen genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument. |
| (34a) För att optimera användningen av unionens budget i form av bidrag bör dessa förbehållas projekt med låg eller ingen avkastning. |
| (34b) För att garantera likvärdighet mellan transportprojekt där principen om att användaren betalar redan tillämpas obligatoriskt och projekt som inte tar ut avgifter av användarna, bör unionen även tillhandahålla finansiering via bidrag till transportprojekt som ger avkastning. |
| (34c) Finanspolitiska åtgärder i medlemsstaterna bör föranleda myndigheterna att främja förnybara energikällor samt energieffektivitet och resurseffektivitet. |
| Finanspolitiska åtgärder i många medlemsstater eller regioner med decentraliserade befogenheter kommer att föranleda, eller har redan föranlett, myndigheterna att ompröva sina program för infrastrukturinvesteringar. I detta sammanhang bör offentlig-privata partnerskap fungera som ett effektivt sätt att genomföra infrastrukturprojekt som garanterar att politiska mål uppfylls, exempelvis att bekämpa klimatförändringarna, främja förnybara energikällor samt energi- och resurseffektivitet, främja hållbara transporter och bygga ut bredbandsnät. I sitt meddelande om offentlig-privata partnerskap av den 19 november 2009 åtog sig kommissionen att förbättra tillgången till finansiering för offentlig‑privata partnerskap genom att utöka räckvidden för befintliga finansieringsinstrument. |
(35) I översynen av EU:s budget betonas att normen bör vara att projekt som har en långsiktig kommersiell potential bör finansieras av unionen tillsammans med finans- och banksektorn, i synnerhet via Europeiska investeringsbanken (EIB) och medlemsstaternas offentliga finansinstitut, men även via andra internationella finansinstitut och den privata finansiella sektorn. | (35) I översynen av EU:s budget betonas att normen bör vara att projekt som har en långsiktig kommersiell potential bör finansieras av unionen tillsammans med finans- och banksektorn, i synnerhet via Europeiska investeringsbanken (EIB) och medlemsstaternas offentliga finansinstitut, men även via andra internationella finansinstitut och den privata finansiella sektorn, även på nationell och regional nivå. Partnerskapsarrangemangen måste betona lokalkännedom samt förhållandet mellan projekten och de finansiella intermediärerna. |
| (35a) Finansieringsinstrument bör användas för att tillgodose specifika marknadsbehov i samband med insatser som har ett tydligt europeiskt mervärde och som är förenliga med fondens mål, och bör inte tränga undan privat finansiering. De bör förbättra hävstångseffekten i unionens budgetutgifter och uppnå en högre multiplikatoreffekt när det gäller att locka till sig privat finansiering. Detta är särskilt relevant mot bakgrund av svårigheterna att få tillgång till kredit, de ansträngda offentliga finanserna och behovet av att stödja Europas ekonomiska återhämtning. Innan beslut fattas om att utnyttja finansieringsinstrument bör kommissionen göra en förhandsbedömning av det aktuella instrumentet för att förvissa sig om att det råder en suboptimal investeringssituation och att instrumentet inte kommer att snedvrida marknaden. Vidare bör ett projekt som finansieras med ett innovativt finansieringsinstrument ha ett europeiskt mervärde och vara förenligt med målen i Europa 2020-strategin. |
(36) I Europa 2020-strategin åtar sig kommissionen att använda unionens finansieringsinstrument som en del av en konsekvent finansieringsstrategi där finansiering från unionen och nationell privat och offentlig finansiering för infrastruktur sammanförs. Detta bygger på principen att investeringssituationer som inte är optimala och brister på marknaden i många fall kan hanteras mer effektivt genom finansieringsinstrument än genom bidrag. |
|
(37) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de, med tanke på flexibiliteten, ska kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning och den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden). | (37) Fonden bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, men samtidigt vara tillräckligt flexibla för att kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. De ansvariga förvaltningsmyndigheterna bör tillhandahålla nödvändiga incitament för att locka privata investerare. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning, den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) och Europa 2020‑initiativet för projektobligationer. |
| (37a) Dessa innovativa finansieringsinstrument, såsom projektobligationer, kan stimulera finansieringen av transportinfrastruktur med europeiskt mervärde. Deras användning bör därför starkt uppmuntras så att unionens budget används så effektivt som möjligt. |
(38) Även om de flesta finansieringsinstrument bör vara gemensamma för alla sektorer kan vissa vara specifika för enskilda sektorer. Kommissionen bedömer att det finansiella stödet till bredband i första hand skulle bygga på finansieringsinstrument, medan de resurser ur unionens budget som krävs för finansieringsinstrument för transport och energi inte bör överstiga 2 miljarder respektive 1 miljard euro. | (38) När den effektivaste formen av finansiellt stöd ska väljas bör vederbörlig hänsyn tas till sektors- och projektspecifika egenskaper i de stödberättigade projekten. |
(39) För att säkerställa sektorsvis diversifiering av stödmottagare som omfattas av finansieringsinstrument och uppmuntra till gradvis geografisk diversifiering inom medlemsstaterna bör kommissionen i partnerskap med EIB, genom gemensamma initiativ som t.ex. europeiska expertcentrumet för offentligprivata partnerskap (Epec) och Jaspers, ge stöd till medlemsstaterna för utveckling av lämpliga projekt som kan komma i fråga för projektfinansiering. | (39) För att säkerställa sektorsvis diversifiering av stödmottagare som omfattas av finansieringsinstrument och uppmuntra till gradvis geografisk diversifiering inom medlemsstaterna, och med särskild hänsyn tagen till de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, bör kommissionen i partnerskap med EIB, genom gemensamma initiativ som t.ex. europeiska expertcentrumet för offentligprivata partnerskap (Epec) och Jaspers, ge stöd till medlemsstaterna för utveckling av lämpliga projekt som kan komma i fråga för projektfinansiering. |
| (39a) De finansieringsinstrument som ska införas enligt denna förordning bör återspegla bestämmelserna i avdelning VIII i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget1, samt den delegerade akten, och vara förenliga med de regler om bästa praxis som gäller för finansieringsinstrument2. |
| __________________ |
| 1 EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. |
| 2 COM(2011)XXX, om en ram för nästa generations finansieringsinstrument. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) Flerårig programplanering för stöd från fonden bör inriktas på att stödja unionens prioriteringar genom att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser och konsekvens och kontinuitet i unionens och medlemsstaternas gemensamma insatser. För förslag som lämnas in till följd av genomförandet av det första fleråriga arbetsprogrammet inom transportsektorn bör stödberättigandet för kostnader löpa från och med den 1 januari 2014 i syfte att säkerställa kontinuiteten inom projekt som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. | (41) Flerårig programplanering för stöd från fonden bör inriktas på att stödja unionens prioriteringar genom att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser och konsekvens, rättvisa, transparens och kontinuitet i unionens och medlemsstaternas gemensamma insatser. För förslag som lämnas in till följd av genomförandet av det första fleråriga arbetsprogrammet inom transportsektorn bör stödberättigandet för kostnader löpa från och med den 1 januari 2014 i syfte att säkerställa kontinuiteten inom projekt som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (42a) Med tanke på de begränsade resurser som finns på unionsnivå måste projekt med störst europeiskt mervärde sättas i fokus för att uppnå önskad effekt. I transportsektorn bör unionsstödet därför inriktas på stomnätet (huvudsakligen korridorerna för stomnät) och på projekt av gemensamt intresse inom området trafikstyrningssystem. I energisektorn bör det finansiella stödet inriktas på att fullborda den inre energimarknaden, trygga energiförsörjningen, trygga överföringen av förnybar el från produktionsplatsen till efterfråge- och lagringscentrum och locka privata investerare. I telekomsektorn bör det finansiella stödet främst gå till projekt som kommer att skapa efterfrågan på bredband, exempelvis inrättandet av en europeisk infrastruktur för digitala tjänster, som i sin tur bör stimulera till investeringar i utbyggnad av bredbandsnäten. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Skäl 42b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (42b) Inom energisektorn bör en betydande del av budgeten anslås i form av finansieringsinstrument. Projekt av gemensamt intresse inom telekomsektorn bör vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för generiska tjänster och horisontella prioriteringar, däribland åtgärder för programstöd, samt i form av bidrag och upphandling för plattformar för bastjänster. Åtgärder för bredbandsutbyggnad, inklusive åtgärder som skapar efterfrågan på bredband, bör berättiga till unionens finansiella stöd i form av finansieringsinstrument. |
Motivering
För att ta hänsyn till energi- och telekomsektorernas särdrag, undvika snedvridning av marknaden och utnyttja EU-medlen så kostnadseffektivt som möjligt och med största möjliga hävstångseffekt, bör det finansiella stödet i hög grad utgöras av finansieringsinstrument.
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Utvärderingar efter halva tiden och i efterhand bör göras av kommissionen i syfte att bedöma finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet och dess inverkan på fondens övergripande mål och Europa 2020-strategins prioriteringar. | (43) Utvärderingar efter halva tiden och i efterhand bör göras av kommissionen och delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén i syfte att bedöma finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet och dess inverkan på fondens övergripande mål och Europa 2020-strategins prioriteringar. Kommissionen bör offentliggöra och minst en gång om året uppdatera information om de specifika projekten inom ramen för fonden. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) På grundval av de sektorsspecifika riktlinjer som fastställs i separata förordningar har en förteckning över prioriterade områden för vilka denna förordning ska gälla tagits fram och bör inlemmas i bilagan. För att ta hänsyn till eventuella ändringar av politiska prioriteringar och tekniska förmåga, samt trafikflöden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att anta ändringar i bilagan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. | (44) På grundval av de sektorsspecifika riktlinjer som fastställs i separata förordningar har en förteckning över prioriterade områden för vilka denna förordning ska gälla tagits fram och bör inlemmas i bilagan. För att ta hänsyn till eventuella ändringar av politiska prioriteringar och tekniska förmåga, samt trafikflöden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att anta ändringar i bilagan. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Skäl 47
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(47) Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder i hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oegentligheter, krav på återbetalning av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, eventuellt, påföljder. | (47) Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder i hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oegentligheter, krav på återbetalning av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, eventuellt, tillämpning av påföljder. Parlamentet bör hållas underrättat om alla sådana åtgärder i alla skeden och med full insyn. |
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Skäl 47a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (47a) Formen på det kontrakt som ska ingås mellan parterna bör stämma överens med projektets grundvalar och omständigheterna kring projektet och säkerställa en bred och rättvis konkurrens vid offentlig upphandling i samband med projekt som samfinansieras via fonden. |
| För att uppnå det ekonomiskt mest fördelaktiga priset och se till att projektet genomförs så effektivt som möjligt bör de grundläggande kontraktsvillkoren vara rättvisa och återspegla de risker som är förbundna med projekten, oberoende av nationella eller internationella standarder. |
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Skäl 47b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (47b) För att säkra en bred och rättvis konkurrens för projekt som finansieras via fonden bör kontraktsformen stämma överens med projektmålen och omständigheterna kring projektet. Kontraktsvillkoren bör vara så utformade att de risker som är förenade med arbetet fördelas på ett rättvist sätt, så att kostnadseffektiviteten maximeras och arbetet kan utföras på effektivast möjliga sätt. Denna princip bör gälla oavsett om en nationell eller en internationell kontraktsmodell används. |
Motivering
I vissa EU-länder finns en tilltagande trend bland upphandlande myndigheter att modifiera de allmänna kontraktsvillkoren genom särskilda kontraktsvillkor och därigenom ändra riskfördelningen i samband med offentliga projekt. Sådana ändringar i riskfördelningen inverkar negativt inte bara på uppdragstagarnas kontraktssituation utan även på det allmänna konkurrensklimatet i de berörda länderna och på projektet som sådant.
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Skäl 47c (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (47c) För att konkurrensen om projekt som erhåller stöd via fonden ska vara bred och rättvis måste anbuden baseras på rättvisa och transparenta kontraktsvillkor, och den kontraktsform som används måste passa projektmålen och omständigheterna kring projektet. |
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Skäl 48
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(48) Vissa infrastrukturprojekt av unionsintresse kan behöva anslutas till och passera igenom grann-, föranslutnings- och andra tredjeländer. Genom Fonden för ett sammanlänkat Europa bör förenklade metoder erbjudas för anslutning och finansiering av dessa infrastrukturer i syfte att säkerställa enhetlighet mellan interna och externa instrument i unionens budget. | (48) Vissa infrastrukturprojekt av unionsintresse kan behöva anslutas till och passera igenom grann-, föranslutnings- och andra tredjeländer, exempelvis i områden som södra och östra Medelhavsområdet, som har mycket solenergi som kan importeras till unionen via elförbindelser över stora avstånd. Genom fonden måste förenklade metoder erbjudas för anslutning och finansiering av dessa infrastrukturer i syfte att säkerställa enhetlighet mellan interna och externa instrument i unionens budget. Det behövs samordning mellan kommissionens berörda generaldirektorat så att det inte uppstår hinder för genomförandet av dessa projekt, särskilt när det gäller sjömotorvägar. |
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Skäl 48a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (48a) Om målen för fonden ska kunna uppnås krävs det att företag som är etablerade i tredjeländer deltar, med tanke på den erfarenhet och tekniska expertis som de kan bidra med till projekten. Särskild uppmärksamhet måste emellertid ägnas åt behovet av att dessa företag respekterar arbets-, social- och miljölagstiftningen. Detta är ett allt starkare krav från det europeiska samhällets sida. Kommissionen bör därför ges nödvändiga medel för att kunna utföra detta uppdrag i syfte att främja rättvis konkurrens mellan EU-företag och företag från tredjeländer. |
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Skäl 48b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (48b) Deltagandet i EU-finansierade projekt av företag som är etablerade i tredjeländer bör kopplas till kravet på ömsesidighet i handelsförbindelser. EU‑företag måste därför ha tillgång till liknande möjligheter i de berörda tredjeländerna. |
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Syfte | Syfte och tillämpningsområde |
Genom denna förordning inrättas Fonden för ett sammanlänkat Europa och fastställs villkor, metoder och förfaranden för finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt för infrastrukturer för transport, energi och telekommunikation. | Genom denna förordning inrättas Fonden för ett sammanlänkat Europa och fastställs villkor, metoder och förfaranden för finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät samt de medel som ska ställas till förfogande i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och deras förvaltningsinstrument, i syfte att främja projekt av gemensamt intresse för infrastrukturer för transport, energi och telekommunikation och utnyttja synergieffekterna mellan dessa sektorer. |
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) gränsöverskridande sträcka: sträcka som säkerställer kontinuiteten hos ett projekt av gemensamt intresse mellan minst två medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett grannland. | (2) gränsöverskridande sträcka: sträcka som säkerställer kontinuiteten hos ett projekt av gemensamt intresse mellan de närmaste urbana knutpunkterna – enligt definitionen i artikel 3 o i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T] – på båda sidor om gränsen mellan två medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett grannland. |
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2a) grannland: ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, däribland det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta). |
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (2b) tredjeland: alla grannländer och alla andra länder som unionen kan samarbeta med för att uppnå målen för denna förordning. |
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(4) studier: åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, t.ex. förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingsstudier, prov- och valideringsstudier inbegripet i programvaruform, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, som exempelvis rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang. | (4) studier: åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, t.ex. förstudier, kartläggningsstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingsstudier, prov- och valideringsstudier inbegripet i programvaruform, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, som exempelvis rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang. |
Motivering
Kartläggning, i synnerhet av bredband, måste inbegripas i denna definition av studier som finansieras via bidrag.
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) åtgärder för programstöd: kompletterande åtgärder som krävs för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa och individuella sektorsspecifika riktlinjer, t.ex. tjänster (i synnerhet tekniskt bistånd) samt förberedelser, verksamhet avseende genomförbarhet, samordning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som direkt krävs för förvaltningen av fonden och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden, informationsverksamhet, kartläggning av infrastruktur, partnersamverkan, spridningsverksamhet, åtgärder för att öka medvetenheten och kommunikationsåtgärder, utgifter knutna till it-nät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som krävs för förvaltningen av fonden eller genomförandet av individuella sektorsspecifika riktlinjer. | (5) åtgärder för programstöd: alla kompletterande åtgärder som krävs för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa och individuella sektorsspecifika riktlinjer, t.ex. tjänster (i synnerhet tekniskt bistånd och bistånd för finansieringslösningar) samt förberedelser, verksamhet avseende genomförbarhet, samordning, övervakning, samråd med berörda parter, kontroll, revision och utvärdering, som krävs för att underlätta förberedandet av projekt av gemensamt intresse, särskilt i sammanhållningsländer, i syfte att få finansiering i enlighet med denna förordning eller på finansmarknaden, eller som direkt krävs för förvaltningen av den fond som härmed inrättas och för att dess mål ska kunna uppnås. Detta ska framför allt inbegripa undersökningar, sammanträden, informationsverksamhet, kartläggning av infrastruktur, spridningsverksamhet, åtgärder för att öka medvetenheten, kommunikationsåtgärder och samordnade åtgärder, utgifter knutna till it-nät för informationsutbyte om fonden samt alla andra utgifter som kommissionen ådrar sig för tekniskt och ömsesidigt bistånd och som krävs för förvaltningen av fonden eller genomförandet av individuella sektorsspecifika riktlinjer. |
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(6) åtgärd: verksamhet som krävs för att genomföra ett projekt av gemensamt intresse och som är ekonomiskt, tekniskt eller tidsmässigt oberoende. | (6) åtgärd: verksamhet som krävs för att genomföra ett projekt av gemensamt intresse och som är ekonomiskt och tekniskt identifierbar och tidsmässigt avgränsad. |
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(9) verkställande organ: offentligt eller privat företag eller organ som utsetts av en stödmottagare, där den senare är en medlemsstat eller en internationell organisation, för att genomföra åtgärden. En sådan utnämning ska beslutas av stödmottagaren på eget ansvar och, om det kräver att ett offentligt kontrakt tilldelas, i enlighet med gällande bestämmelser för offentlig upphandling. | (9) ) verkställande organ: offentligt eller privat företag eller organ som utsetts av en stödmottagare, där den senare är en medlemsstat eller en internationell organisation, för att genomföra åtgärden. En sådan utnämning ska beslutas av stödmottagaren på eget ansvar och, om det kräver att ett offentligt kontrakt tilldelas, i enlighet med unionens gällande bestämmelser för offentlig upphandling. |
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (9a) övergripande nät: transportinfrastruktur som fastställts i enlighet med kapitel II i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
Ändringsförslag 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(12) flaskhals: fysiskt hinder som leder till avbrott i systemet som påverkar kontinuiteten i flöden över stora avstånd. Ett sådant hinder kan absorberas av ny infrastruktur såsom broar eller tunnlar som kan lösa problem i samband med t.ex. sluttande plan, kurvradier eller spårvidder. Behovet av att modernisera befintlig infrastruktur ska inte betraktas som en flaskhals. | (12) flaskhals: fysiskt och/eller funktionellt hinder på transportområdet som leder till avbrott i systemet som påverkar kontinuiteten i flöden över stora avstånd och som kan avhjälpas genom att ny infrastruktur anläggs eller befintlig infrastruktur moderniseras i grunden, vilket skulle kunna leda till avsevärda förbättringar som kan lösa problemet med flaskhalsar. |
Ändringsförslag 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 20a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (20a) synergieffekter mellan sektorer: en situation det i minst två av de tre sektorer som omfattas av denna förordning (transport, energi och telekommunikationer) vidtas likartade eller kompletterande åtgärder, vilket gör det möjligt att optimera kostnaderna och/eller resultaten genom gemensamt utnyttjande av finansiella, tekniska och/eller mänskliga resurser. |
Ändringsförslag 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 20b (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (20b) isolerat nät: en medlemsstats järnvägsnät eller en del av det, enligt definitionen i artikel 3 qq i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T]. |
Ändringsförslag 52
Förslag till förordning
Artikel 3 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Fonden för ett sammanlänkat Europa ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom sektorerna för energi, transport och telekommunikationer. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska i synnerhet stödja genomförandet av projekt som syftar till utveckling och konstruktion av ny eller modernisering av befintlig infrastruktur på områdena transport, energi och telekommunikation. För att möjliggöra detta ska Fonden för ett sammanlänkat Europa ha följande mål: | Fonden för ett sammanlänkat Europa ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom sektorerna för energi, transport och telekommunikationer. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska i synnerhet stödja genomförandet av projekt som syftar till utveckling och konstruktion av ny infrastruktur eller modernisering av befintlig infrastruktur på områdena transport, energi och telekommunikation, och prioritera infrastrukturluckor. För att möjliggöra detta ska Fonden för ett sammanlänkat Europa ha följande mål: |
Ändringsförslag 53
Förslag till förordning
Artikel 3 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. | (a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med Europa 2020-strategin genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda som tar hänsyn till framtida trafikflöden, och därigenom skapa fördelar för hela unionen i fråga om förbättrad konkurrenskraft på den globala marknaden och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata, offentliga och offentlig-privata investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen, där projekt kan dra nytta av en blandning av finansieringsinstrument. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av privata, offentliga och offentlig-privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, bland annat sådana som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. |
Ändringsförslag 54
Förslag till förordning
Artikel 3 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka energieffektiviteten med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % senast 2020 och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna. | (b) Göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål för hållbar utveckling, bland annat att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer, öka energieffektiviteten med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % senast 2020, för att på så vis bidra till unionens mellan- och långfristiga mål om minskade koldioxidutsläpp och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 55
Förslag till förordning
Artikel 3 – led ba (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ba) Effektivisera de resurser som används inom ramen för denna förordning. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån de finansiella, tekniska och mänskliga stordriftsfördelarna för kommissionen vid förvaltningen av Fonden för ett sammanlänkat Europa samt, i förekommande fall, utifrån det totala antalet projekt som genomförts genom att man utnyttjat synergier mellan sektorerna. |
Ändringsförslag 56
Förslag till förordning
Artikel 3 – led bb (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (bb) Bidra till att stödja projekt som har ett europeiskt mervärde och stor samhällsnytta och som inte får tillräcklig finansiering från marknaden. |
Ändringsförslag 57
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Utöver de allmänna mål som anges i artikel 3 bör Fonden för ett sammanlänkat Europa bidra till att följande sektorsspecifika mål uppnås: | 1. Utan att det påverkar de allmänna mål som anges i artikel 3 ska Fonden för ett sammanlänkat Europa bidra till att följande sektorsspecifika mål uppnås: |
Ändringsförslag 58
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, särskilt på gränsöverskridande avsnitt, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar för alla transportslag på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Ändringsförslag 59
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) Säkerställa hållbara och effektiva transporter på lång sikt, vilket ska bedömas utifrån längden på järnvägsnätet för konventionell trafik i EU-27 och längden på järnvägsnätet för höghastighetstrafik i EU-27. | ii) Säkerställa hållbara och effektiva transporter på lång sikt, vilket ska bedömas utifrån längden på det järnvägsnät och inre vattenvägsnät som byggts upp eller moderniserats enligt stomnätskraven i artikel 45.2 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] och utifrån antalet leveransställen för alternativa energikällor för fordon som använder stomvägnätet i EU-27. |
Ändringsförslag 60
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led iii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
iii) Optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån antalet hamnar och flygplatser med anslutning till järnvägsnätet. | iii) Optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och förbättra transporttjänsternas multimodalitet och tillgänglighet. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån antalet inlands- och kusthamnar och flygplatser med anslutning till järnvägsnätet samt utifrån antalet multimodala logistikplattformar och antalet sjömotorvägar som skapats. |
Ändringsförslag 61
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led iiia (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| iiia) Optimera transportslagens driftskompatibilitet och säkerhet. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån antalet kilometer försedda med smarta transportsystem (ERTMS och RIS), antalet järnvägskilometer anpassade till den europeiska standarden för nominell spårvidd samt utbredningen av ITS inom vägtransportsektorn, Sesar och VTMIS. |
Ändringsförslag 62
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led iiib (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| iiib) Förbereda framtidens transportflöden. |
Ändringsförslag 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led iiic (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| iiic) Göra det möjligt att minska koldioxidutsläppen från alla transportslag genom omställning till innovativa, koldioxidsnåla och energieffektiva transporttekniker, införande av alternativa framdrivningssystem och tillhandahållande av sådan infrastruktur som krävs för att stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi och ett koldioxidsnålt transportsystem. |
Ändringsförslag 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
i) Främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna, bl.a. genom att säkerställa att ingen medlemsstat är isolerad från det europeiska nätet, vilket ska bedömas utifrån antalet projekt som effektivt kopplar samman medlemsstaternas nät och undanröjer interna flaskhalsar. | i) Förbättra konkurrenskraften genom att främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna, bl.a. genom att säkerställa att ingen medlemsstat är isolerad från det europeiska nätet eller beroende av en enda källa, vilket ska bedömas utifrån antalet projekt som effektivt bidrar till konkurrens mellan olika försörjningskällor och till priskonvergens på gasmarknaden genom att koppla samman medlemsstaternas nät och undanröja interna flaskhalsar. |
Ändringsförslag 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) Öka försörjningstryggheten i unionen, vilket ska bedömas utifrån utvecklingen av systemets motståndskraft och driftsäkerhet samt antal projekt som möjliggör diversifiering av försörjningskällor och försörjer motparter och försörjningsvägar. | ii) Öka försörjningstryggheten i unionen inom såväl el- som gassektorn, vilket ska bedömas utifrån utvecklingen av systemets motståndskraft, effektivitet och driftsäkerhet, utbyggnaden av smarta nät, optimal användning av energiinfrastrukturtillgångarna, integrering av förnybara energikällor samt antal projekt som möjliggör diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och försörjningsvägar. |
Ändringsförslag 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led iii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet och utveckla koldioxidnät, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, och summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överförings- och distributionsnätet, förbättra energieffektiviteten och utveckla smarta energinät och koldioxidnät, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, andelen efterfrågerespons som möjliggjorts, antalet smarta elnät, summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa samt den totala effekten från de förnybara energikällor som integrerats i det europeiska energisystemet. |
Ändringsförslag 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| -i) Stimulera och skapa efterfrågan på bredbandstjänster genom att främja samtrafikförmåga och driftskompatibilitet mellan nationella offentliga tjänster på nätet samt tillgång till sådana nät, vilket ska bedömas utifrån andelen medborgare och företag som använder offentliga tjänster på nätet samt tillgången till sådana tjänster över gränserna. |
i) Påskynda utbyggnad och utnyttjande av nät för snabbt och ultrasnabbt bredband, inbegripet från små och medelstora företags sida, vilket ska bedömas utifrån täckningen för bredband och ultrasnabbt bredband och antalet hushåll som har tecknat sig för bredbandsanslutning på över 100 Mbps. | i) Påskynda utbyggnad och utnyttjande av nät för snabbt och ultrasnabbt bredband för att tillgodose befintlig och stigande efterfrågan, överbrygga den digitala klyftan och främja konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt, bland annat genom att ansluta små och medelstora företag, vilket ska bedömas utifrån täckningen för bredband och antalet hushåll som har tecknat sig för bredbandsanslutning med en hastighet på 100 Mbps, 1 Gbps och mer. |
Ändringsförslag 68
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara 50 000 000 000 euro1. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: | 1. Investeringsbehoven uppskattas till 970 000 000 000 euro fram till 2020 för de transeuropeiska näten inom transport-, energi- och telekommunikationssektorerna. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara [50 000 000 000 euro]1. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: |
(a) Transport: 31 694 000 000 euro, varav 10 000 000 000 euro ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | (a) Transport: [31 694 000 000 euro], varav [10 000 000 000 euro] ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
(b) Energi: 9 121 000 000 euro. | (b) Energi: [9 121 000 000 euro]. |
(c) Telekommunikationer: 9 185 000 000 euro. | (c) Telekommunikationer: [9 185 000 000 euro]. |
__________________ | __________________ |
1 Alla belopp i 2011 års fasta priser. Motsvarande belopp i löpande priser återfinns i finansieringsöversikten för rättsakten. | 1 I väntan på en överenskommelse om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. |
Ändringsförslag 69
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av fonden. | 2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa ska omfatta utgifter för |
| a) åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 7, |
| b) åtgärder för programstöd enligt definitionen i artikel 2.5, upp till 1,5 %, |
Anslagen får också omfatta de utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 680/2007. Vid behov kan medel anslås i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter, för förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020. | c) de utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 680/2007. |
Ändringsförslag 70
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får kommissionen överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1, med undantag av de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | 3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får Europaparlamentet och rådet, efter förslag från kommissionen och efter samråd med de berörda kommittéerna, överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1, med undantag av de [10 000 000 000 euro] som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
| __________________ |
| 1 I väntan på en överenskommelse om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. |
Ändringsförslag 71
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen. |
Ändringsförslag 72
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. I arbetsprogrammen ska det fastställas vilka former av bidrag, upphandlingar och finansieringsinstrument som får användas för att finansiera de planerade prioriteringarna. |
Ändringsförslag 73
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Kommissionen får anförtro delar av genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa till de organ som anges i artikel 55.1 c i förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen]. | 2. Kommissionen får, efter en konsekvensbedömning, anförtro delar av genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa till de organ som avses i artikel 55.1 a och artikel 59 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt till genomförandeorganet för TEN-T, och anpassa detta till behovet av en optimal och effektiv förvaltning av fonden i de tre sektorerna. |
Ändringsförslag 74
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: | Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: |
(a) Åtgärder för genomförande av stomnätet enligt kapitel III i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], inbegripet införande av ny teknik och innovation enligt artikel 39 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (a) Åtgärder för genomförande av stomnätet enligt kapitel III i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], inbegripet införande av ny teknik och innovation enligt den förordningen, samt de i förväg identifierade prioriteringarna i del 1 i bilagan till den här förordningen. |
(b) Studier för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 b och c i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (b) Studier för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 b och c i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt för de gränsöverskridande prioriterade projekt som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut 661/2010/EU av den 7 juli 2010 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet1. |
(c) Åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 a och d i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (c) Åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 a och d i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
| (ca) Åtgärder till stöd för urbana knutpunkter i stomnätet. |
(d) Åtgärder till stöd för trafikstyrningssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (d) Åtgärder till stöd för trafikstyrningssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(e) Åtgärder till stöd för godstransporttjänster i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (e) Åtgärder till stöd för godstransporttjänster i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(f) Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel. | (f) Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel, i samråd med bland annat järnvägsindustrin. |
(g) Åtgärder för programstöd. | (g) Åtgärder för programstöd. |
Åtgärder på transportområdet som berör en gränsöverskridande sträcka eller en del av en sådan sträcka ska berättiga till finansiellt stöd från unionen om det finns ett skriftligt avtal mellan de berörda medlemsstaterna eller mellan berörda medlemsstater och tredjeländer avseende färdigställande av den gränsöverskridande sträckan. Undantagsvis ska ett sådant skriftligt avtal inte krävas när ett projekt är nödvändigt för anslutning till nätet i en grannmedlemsstat eller i ett tredjeland utan att gränsen överskrids. | Åtgärder på transportområdet som berör en gränsöverskridande sträcka eller en del av en sådan sträcka ska berättiga till finansiellt stöd från unionen om det har ingåtts ett skriftligt avtal mellan de berörda medlemsstaterna eller mellan berörda medlemsstater och tredjeländer avseende genomförande eller färdigställande av den gränsöverskridande sträckan. |
Bidragsstöd till projekt där inkomsterna till stor del härrör från användarna ska i första hand vara tillgängligt för projektförberedelser, i synnerhet när det gäller bedömning av offentlig-privata partnerskap. |
|
| ____________ |
| EUT L 204, 5.8.2010, s. 1. |
Ändringsförslag 75
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. För åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse på energiområdet anges de särskilda villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen i form av finansieringsinstrument och bidrag enligt denna förordning i artikel 15 i förordning (EG) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]. | 3. För åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse på energiområdet anges de särskilda villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen i form av finansieringsinstrument och bidrag enligt denna förordning i artikel 15 i förordning (EG) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]. |
| Finansieringsramen för energisektorn enligt artikel 5.1 b ska prioritera finansieringsinstrument för att förstärka multiplikatoreffekten i unionens finansiella stöd i enlighet med artiklarna 14 och 15 i denna förordning. |
| Därför ska kommissionen se till att det finansiella stödet huvudsakligen tilldelas genom finansieringsinstrument, förutsatt att marknadsgenomslaget är tillräckligt stort. |
| Bidrag ska användas till åtgärder som enligt projektets affärsplan och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare, långivare eller den nationella regleringsmyndigheten, inte är kommersiellt bärkraftiga eller för vilka ett finansieringsinstrument inte skulle vara tillräckligt för att leda till ett positivt investeringsbeslut. |
| Vidare bör urvalet spegla i vad mån projektet bidrar till ett eller flera av följande mål: |
| – Främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna, varvid tyngdpunkten ligger på att bryta energiisolering. |
| – Öka unionens energiförsörjningstrygghet genom att förbättra systemets motståndskraft och driftsäkerhet. |
| – Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bland annat genom överföring av förnybar el från produktionsplatsen till större förbrukningscentrum och lagringsplatser. |
Ändringsförslag 76
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. I de två första arbetsprogrammen ska företräde ges åt projekt och åtgärder som syftar till att bryta energiisolering och avlägsna flaskhalsar, samtidigt som minst 75 % av de totala anslagen till energisektorn enligt denna förordning ska gå till projekt för elinfrastruktur. |
| Dessutom ska Fonden för ett sammanlänkat Europa stödja projekt för förnybar energi och smarta elnät (på överförings- och distributionsnivå) genom riskdelningsmekanismer som ingår bland de finansieringsinstrument som beskrivs i artikel 14.3. |
Ändringsförslag 77
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. På området för telekommunikationer ska alla åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd enligt bilagan till förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för INFSO] vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag, upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. | 4. På området för telekommunikationer ska åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd enligt bilagan till förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för INFSO] vara berättigade till finansiellt stöd från unionen enligt följande: |
| – Generiska tjänster, plattformar för bastjänster och åtgärder för programstöd ska finansieras genom bidrag och/eller upphandling. |
| – Åtgärder inom bredbandsnät ska som regel finansieras genom finansieringsinstrument. |
| – Åtgärder inom bredbandsnät får även finansieras genom bidrag till projekt som minskar den digitala klyftan genom att ansluta landsbygdsområden, bergsregioner, avlägset belägna områden, glesbefolkade områden, öar, inlandsregioner och perifera regioner, förutsatt att stöd genom finansieringsinstrument inte skulle vara tillräckligt för att leda till ett positivt investeringsbeslut. |
Ändringsförslag 78
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 4a. Åtgärder som syftar till att genomföra projekt av gemensamt intresse med synergieffekter mellan minst två av sektorerna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa och som ingår i förteckningen i del III avsnitt a i bilagan ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i enlighet med denna förordning. |
Ändringsförslag 79
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
I arbetsprogrammen ska de former av bidrag fastställas som får användas för att finansiera de berörda åtgärderna. | I de arbetsprogram som avses i artikel 17 ska de former av bidrag fastställas som får användas för att finansiera de berörda åtgärderna. |
Ändringsförslag 80
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. Utgifter för miljöstudier avseende skyddet av miljön och efterlevnaden av unionens regelverk kan vara stödberättigande. | 5. Utgifter för miljöstudier avseende skyddet av miljön och efterlevnaden av unionens regelverk ska vara stödberättigande. |
Motivering
Miljökonsekvensbedömningar enligt kraven i direktiv 85/337/EEG och 2001/42/EG är oundvikliga och obligatoriska åtgärder som måste berättiga till stöd.
Ändringsförslag 81
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. Utgifter för förvärv av mark ska inte vara en stödberättigande kostnad. | 6. Utgifter för förvärv av mark ska inte vara en stödberättigande kostnad, utom vid projekt som får stöd med medel som överförts från Sammanhållningsfonden. |
Ändringsförslag 82
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Där så krävs för att målen för ett visst projekt av gemensamt intresse ska kunna uppnås får tredjeländer och enheter som är etablerade i tredjeländer delta i åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse. | 4. Där så krävs för att målen för ett visst projekt av gemensamt intresse ska kunna uppnås och där det är vederbörligen motiverat får tredjeländer och enheter som är etablerade i tredjeländer delta i åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse, särskilt när det gäller diversifiering av försörjningskällor och tryggande av energiförsörjningen. |
Ändringsförslag 83
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De får inte motta stöd i enlighet med denna förordning, utom i de fall det krävs för att målen för ett visst projekt av gemensamt intresse ska kunna uppnås. | De får inte motta stöd i form av bidrag i enlighet med denna förordning, utom i de fall det krävs för att målen för ett visst projekt av gemensamt intresse ska kunna uppnås och då det har konstaterats att åtgärden inte kan få andra former av finansiellt stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa eller stöd från andra unionsprogram. Särskilt vid sjömotorvägsprojekt ska kommissionen skapa gynnsamma villkor för utveckling av sådana projekt med tredjeänder i utvidgningsområdet. |
Ändringsförslag 84
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
När detta är nödvändigt för att mer effektivt kunna genomföra relevanta åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse i tredjeländer enligt förordningarna (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T], (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] och (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO] får stöd enligt denna förordning sammanföras med stöd som omfattas av andra relevanta förordningar. I sådana fall får kommissionen, med en genomförandeakt, besluta om en enda uppsättning regler som bör gälla för genomförandet. | utgår |
Ändringsförslag 85
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. De fleråriga och årliga arbetsprogrammen får innehålla kompletterande särskilda regler för inlämnande av förslag. | 6. De fleråriga och årliga arbetsprogram som avses i artikel 17 får innehålla kompletterande särskilda regler för inlämnande av förslag. |
Ändringsförslag 86
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: | (b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: |
i) Järnväg och inre vattenvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20% av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får ökas till 30 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar. Stödnivån får höjas till 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt. | i) För järnvägar och vägnät i medlemsstater som saknar järnvägsnät på sitt territorium eller i medlemsstater med ett isolerat nät enligt definitionen i artikel 3 qq i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] utan godstransport på järnväg över stora avstånd: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får ökas till 30 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar. Stödnivån får höjas till 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt och åtgärder som förbättrar järnvägens driftskompatibilitet. |
| ia) För inre vattenvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 30 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får höjas till 40 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar och åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt. |
ii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser: åtgärder för minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel samt utveckling av hamnar och multimodala plattformar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. | ii) Transportförbindelser på land till inlands- och kusthamnar och flygplatser samt utveckling av hamnar och multimodala plattformar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. |
| iia) Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden upp till ett kombinerat tak på 1 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a. |
| iib) Bättre tillgång till transport (infrastruktur och tjänster) för personer med funktionsnedsättning: unionens finansiella stöd får inte överstiga 30 % av den stödberättigande kostnaden vid anpassningsarbeten, vilka under inga omständigheter får överstiga 10 % av den totala stödberättigande kostnaden för arbetena. |
Ändringsförslag 87
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: | (c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: |
i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS): unionens finansiella stöd får inte överstiga 50% av den stödberättigande kostnaden. | i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS), Sesar och vägtrafikstyrningssystem (ITS): för markkomponenter får unionens finansiella stöd inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden. För ombordutrustning får unionens finansiella stöd inte överstiga 40 % av den stödberättigande kostnaden för ERTMS och 20 % av den stödberättigande kostnaden för RIS, VTMIS, Sesar och ITS inom vägtransportsektorn, upp till ett kombinerat tak på 5 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a. |
ii) Trafikstyrningssystem, godstransporttjänster, säkra parkeringsplatser i stomvägnätet och åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. | ii) Godstransporttjänster, kombinerade transporttjänster och säkra parkeringsplatser i stomvägnätet: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. |
| iia) Åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 30 % av den stödberättigande kostnaden. |
| (ca) Med avseende på bidrag för åtgärder som stöder ny teknik och innovation för alla transportslag: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. |
Ändringsförslag 88
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – led a och b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden för studier och/eller bygg- och anläggningsarbeten. | (a) Unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden för studier och 40 % av den stödberättigande kostnaden för bygg- och anläggningsarbeten. |
(b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 80 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 15.2 a i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen eller omfattar mycket innovativa lösningar. | (b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 70 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 7 skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen och/eller bidrar till hållbar utveckling och miljöskydd, i synnerhet smarta nät. |
Ändringsförslag 89
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) Åtgärder för bredbandsnät: unionens finansiella stöd får inte överstiga 50% av den stödberättigande kostnaden. | (a) Åtgärder för bredbandsnät: unionens finansiella stöd får inte överstiga 40 % av den stödberättigande kostnaden. |
Ändringsförslag 90
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. De nivåer för medfinansiering som anges ovan får ökas med upp till 10 procentenheter för åtgärder som har sektorsövergripande synergieffekter, uppnår målen för begränsning av klimatförändringar, ökar motståndskraften mot klimatförändringar eller minskar utsläppen av växthusgaser. | 5. Nivåerna för medfinansiering får ökas med upp till 10 procentenheter över de procenttal som anges i punkterna 2, 3 och 4 för åtgärder med synergieffekter mellan minst två av de sektorer som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Denna ökning bör inte gälla för de nivåer för medfinansiering som avses i artikel 11. | Denna ökning bör inte gälla för de nivåer för medfinansiering som avses i artikel 11. |
| Vid sådana åtgärder ska unionens finansiella stöd komma från de sektorsspecifika anslag som anges i artikel 5.1 och ska stå i proportion till varje sektors delaktighet i åtgärden. |
| Kommissionen ska i de årliga och fleråriga programmen enligt artikel 17 föreslå kriterier för när de medfinansieringsnivåer som fastställs i denna artikel ska beviljas. För detta ändamål ska kommissionen utveckla en metod för bedömningen av dessa kriterier. |
Ändringsförslag 91
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. Storleken på det finansiella stöd som ska beviljas för de utvalda åtgärderna ska anpassas på grundval av en kostnads‑nyttoanalys för varje projekt, tillgängliga budgetmedel och behovet av att maximera hävstångseffekten av EU:s finansiering. | 6. Storleken på det finansiella stöd som ska beviljas för de utvalda åtgärderna får anpassas på grundval av en kostnads‑nyttoanalys för varje projekt, tillgängliga budgetmedel och behovet av att maximera hävstångseffekten av EU:s finansiering. |
Ändringsförslag 92
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkterna 1 och 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Beträffande de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XX i förordning XXX] för utnyttjande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden ska särskilda ansökningsomgångar utlysas för projekt för upprättande av stomnätet uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | 1. Beträffande de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XX i förordning XXX] för utnyttjande uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden ska särskilda ansökningsomgångar utlysas för projekt för upprättande av stomnätet (i synnerhet korridorerna för stomnät) eller projekt relaterade till horisontella prioriteringar uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas. Vid genomförandet av dessa ansökningsomgångar ska största möjliga företräde ges till projekt som respekterar de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. | 2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas. Fram till den 31 december 2016 ska projekt som är berättigade till finansiering väljas ut med respekt för de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Från och med den 1 januari 2017 ska medel som överförts till Fonden för ett sammanlänkat Europa, och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt, göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med denna förordning. |
| 2a. För att stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och som kan ha svårt att utse projekt med tillräcklig mognad och/eller kvalitet och tillräckligt EU-mervärde ska särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för programstöd som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa och som syftar till att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster i samband med utveckling och genomförande av sådana projekt som anges i bilaga I till denna förordning. För att de överförda medlen ska utnyttjas maximalt i alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden får kommissionen anordna fler ansökningsomgångar. |
Ändringsförslag 93
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Genom undantag från artikel 10, och när det gäller de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XXX i förordning XX] för användning i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska, för följande åtgärder, de högsta stödnivåerna vara de som tillämpas för Sammanhållningsfonden och som avses i artiklarna 22 och 110.3 i förordning (EU) nr XXX/2012 [förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006]: | 3. Genom undantag från artikel 10, och när det gäller de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XXX i förordning XX] för användning uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska, för följande åtgärder, de högsta stödnivåerna vara de som tillämpas för Sammanhållningsfonden och som avses i artiklarna 22 och 110.3 i förordning (EU) nr XXX/2012 [förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006]: |
(a) Med avseende på bidrag till studier. | (a) Med avseende på bidrag till studier. |
(b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: | (b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: |
i) Järnväg och inre vattenvägar. | i) Järnväg och inre vattenvägar. |
ii) Åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor. | ii) Åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor och, för medlemsstater utan järnvägsnät, TEN‑T‑vägnätet. |
iii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser, utveckling av multimodala plattformar och hamnar. | iii) Transportförbindelser på land till kust- och inlandshamnar och flygplatser, utveckling av multimodala plattformar – bland annat anordningar för automatisk spårviddsändring – och hamnar samt sammanlänkningspunkter, med företräde för järnvägsförbindelser. |
(c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: | (c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: |
i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). | i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik (VTMIS), Sesar samt ITS inom vägtransportsektorn. |
ii) Trafikstyrningssystem. |
|
| iia) Åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar. |
| (ca) Med avseende på bidrag för åtgärder som stöder ny teknik och innovation för alla transportslag. |
Ändringsförslag 94
Förslag till förordning
Artikel 12
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska, utom i särskilt motiverade fall, dra in finansiellt stöd som beviljats för åtgärder som inte har inletts inom ett år efter det startdatum som anges i stödvillkoren. | 1. Kommissionen ska, utom i särskilt motiverade fall, dra in finansiellt stöd som beviljats för studier som inte har inletts inom ett år efter det startdatum som anges i stödvillkoren, och inom två år efter detta datum för alla andra åtgärder som är berättigade till finansiellt stöd enligt denna förordning. |
2. Kommissionen får tillfälligt upphäva, minska, kräva återbetalning av eller avbryta det finansiella stödet i enlighet med de villkor som anges i förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen], i synnerhet | 2. Kommissionen får tillfälligt upphäva, minska, kräva återbetalning av eller avbryta det finansiella stödet i enlighet med de villkor som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, i synnerhet |
(a) om oegentligheter har förekommit i samband med genomförandet av åtgärden med avseende på bestämmelserna i unionsrätten, | (a) om oegentligheter har förekommit i samband med genomförandet av åtgärden med avseende på bestämmelserna i unionsrätten, |
(b) om stödvillkoren åsidosatts, i synnerhet om projektets eller åtgärdens egenskaper har ändrats avsevärt utan kommissionens godkännande, | (b) om stödvillkoren åsidosatts, i synnerhet om projektets eller åtgärdens egenskaper har ändrats avsevärt utan kommissionens godkännande, |
(c) efter utvärdering av projektets utveckling, i synnerhet om genomförandet av åtgärden försenas avsevärt. | (c) efter utvärdering av projektets utveckling, i synnerhet om genomförandet av åtgärden försenas avsevärt. |
3. Kommissionen får begära återbetalning av det beviljade finansiella stödet om den åtgärd som omfattas av stödet inte har genomförts inom två år från och med det slutdatum som fastställs i stödvillkoren. | 3. Kommissionen får begära återbetalning av det beviljade finansiella stödet om den åtgärd som omfattas av stödet inte har genomförts inom två år från och med det slutdatum som fastställs i stödvillkoren, utom i vederbörligen fastställda fall av force majeure. |
4. Innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska den utreda ärendet och underrätta de berörda stödmottagarna så att de kan lägga fram sina synpunkter inom en viss tid. | 4. Innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska den utreda ärendet och underrätta de berörda stödmottagarna så att de kan lägga fram sina synpunkter inom en viss tid. Kommissionen ska delge Europaparlamentet och rådet alla beslut som fattats i samband med antagandet av de årliga arbetsprogrammen enligt artikel 17. |
Ändringsförslag 95
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(a) får innehålla särskilda villkor, t.ex. avseende platsen för genomförandet av den upphandlade verksamheten, om detta kan motiveras av åtgärdernas syften och förutsatt att sådana villkor inte bryter mot principerna om offentlig upphandling, | (a) får innehålla särskilda villkor, t.ex. avseende platsen för genomförandet av den upphandlade verksamheten, om detta kan motiveras av åtgärdernas syften och förutsatt att sådana villkor inte bryter mot unionens principer om offentlig upphandling, |
Ändringsförslag 96
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med avdelning VIII i förordning (EG) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen 2012] får användas för att underlätta tillgången till finansiering för enheter som genomför åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i förordningarna (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], (EU) nr XXX/2012 [för transeuropeisk energiinfrastruktur] och (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO], och till att målen i dem uppnås. Finansieringsinstrumenten ska baseras på förhandsbedömningar av brister på marknaden eller investeringssituationer som inte är optimala och investeringsbehov. | 1. Finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med avdelning VIII i förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 får användas för att underlätta tillgången till finansiering för enheter som genomför åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i förordningarna (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T], (EU) nr XXX/2012 [för transeuropeisk energiinfrastruktur] och (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO], och till att målen i dem uppnås. |
Ändringsförslag 97
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Följande finansieringsinstrument får användas: | 3. Särskilt följande finansieringsinstrument får användas: |
Ändringsförslag 98
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – led b
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Lån och/eller garantier som främjas genom riskfördelningsinstrument, inbegripet förbättringsmekanism för projektobligationer, som ett finansinstitut utfärdat på grundval av egna medel med bidrag från unionen för avsättning och/eller kapitaltilldelning. | b) Lån och/eller garantier som främjas genom riskfördelningsinstrument, bland annat förbättringsmekanism för projektobligationer, för stöd till individuella projekt eller projektportföljer, som ett finansinstitut utfärdat på grundval av egna medel med bidrag från unionen för avsättning och/eller kapitaltilldelning. |
Ändringsförslag 99
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
c) Andra finansieringsinstrument. | c) Andra finansieringsinstrument, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: |
| – Förenlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. |
| – Förenlighet med målen i denna förordning. |
| Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel artikel 25 i denna förordning med avseende på de finansieringsinstrument som avses i led c i denna punkt. |
Ändringsförslag 100
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – led ca (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ca) Finansieringsinstrument som syftar till att underlätta privata investeringar i innovativ teknik med högre investeringsrisker. |
Ändringsförslag 101
Förslag till förordning
Artikel 15
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Åtgärder med stöd genom finansieringsinstrument ska väljas ut enligt principen ”först-till-kvarn” och ska eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt gradvis geografisk diversifiering mellan medlemsstaterna. | 1. Åtgärder som berättigar till stöd genom finansieringsinstrument ska väljas ut i enlighet med artikel 17 på grundval av mognad och ska eftersträva sektoriell och geografisk diversifiering mellan medlemsstaterna och uppfylla följande kriterier: |
| – Ha ett europeiskt mervärde. |
| – Svara mot målen i Europa 2020‑strategin. |
| – Undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. |
| – Ge en hävstångseffekt åt unionens stöd. |
2. Unionen, medlemsstaterna och andra investerare får komplettera bidragen via finansieringsinstrument med ytterligare finansiellt stöd, förutsatt att kommissionen samtycker till ändringar av kriterierna för stödberättigande för åtgärder och/eller av investeringsstrategin för instrumentet som kan krävas på grund av det kompletterande bidraget. | 2. Unionen, medlemsstaterna och andra investerare får komplettera bidragen via finansieringsinstrument med ytterligare finansiellt stöd, förutsatt att kommissionen samtycker till ändringar av kriterierna för stödberättigande för åtgärder och/eller av investeringsstrategin för instrumentet som kan krävas på grund av det kompletterande bidraget. |
3. Finansieringsinstrumenten ska syfta till att bevara värdet på tillgångar som tillhandahålls med hjälp av unionens budget. De får ge godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares mål. | 3. Finansieringsinstrumenten ska syfta till att förstärka multiplikatoreffekten i unionens utgifter genom att locka till sig ytterligare resurser från både offentliga och privata investerare och samtidigt bevara värdet på tillgångar som tillhandahålls med hjälp av unionens budget. De får ge godtagbar avkastning, dock utan att äventyra genomförandet av åtgärder som stöds inom ramen för denna förordning. |
4. Finansieringsinstrument får kombineras med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning. | 4. Olika typer av finansieringsinstrument får kombineras med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning, förutsatt att detta är nödvändigt för projektets bärkraft. |
5. Arbetsprogrammen får innehålla ytterligare villkor i enlighet med sektorernas särskilda behov. | 5. Arbetsprogrammen får innehålla ytterligare villkor i enlighet med sektorernas särskilda behov. |
6. Intäkter och återbetalningar som härrör från ett finansieringsinstrument ska, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen], tilldelas det finansieringsinstrumentet. För finansieringsinstrument som inrättades redan under den fleråriga budgetramen för 2007–2013 ska intäkter och återbetalningar som härrör från insatser som påbörjades under den perioden tilldelas finansieringsinstrumentet under perioden 2014–2020. | 6. Intäkter och återbetalningar som härrör från ett finansieringsinstrument ska, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, tilldelas det finansieringsinstrumentet så länge den här förordningen är i kraft. |
Ändringsförslag 102
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkterna 1 och 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska anta fleråriga och årliga arbetsprogram för varje sektor. Kommissionen får även anta fleråriga och årliga arbetsprogram för mer än en sektor. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. | 1. Kommissionen ska anta delegerade akter enligt artikel 25 med avseende på fleråriga och årliga arbetsprogram för varje sektor. Kommissionen får även anta delegerade akter enligt artikel 25 med avseende på fleråriga och årliga arbetsprogram för mer än en sektor. |
2. De fleråriga arbetsprogrammen ska utvärderas åtminstone efter halva tiden. Vid behov ska kommissionen revidera det fleråriga arbetsprogrammet med hjälp av en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. | 2. De fleråriga arbetsprogrammen ska utvärderas åtminstone efter halva tiden. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter enligt artikel 25 för att revidera det fleråriga arbetsprogrammet. |
Ändringsförslag 103
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3a. På transportområdet ska minst 4–5 % av budgetmedlen i artikel 5.1 a användas till innovativa finansieringsinstrument. |
Ändringsförslag 104
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. De fleråriga arbetsprogrammen för energi och telekommunikationer ska ge strategisk vägledning när det gäller projekt av gemensamt intresse och får inbegripa specifika projekt av gemensamt intresse. | utgår |
Ändringsförslag 105
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 6
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. Vid utarbetandet av fleråriga och sektorsinriktade årliga arbetsprogram ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i punkt 1, fastställa urvals- och tilldelningskriterierna i enlighet med de mål och prioriteringar som fastställs för | 6. Vid utarbetandet av fleråriga och sektorsinriktade årliga arbetsprogram ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i punkt 1, fastställa urvals- och tilldelningskriterierna i enlighet med de mål och prioriteringar som fastställs i artiklarna 3 och 4 i denna förordning samt i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] eller förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO]. Följande kriterier ska beaktas: |
| a) Åtgärdens mognad på projektutvecklings- och förberedelsestadierna samt sundheten i det föreslagna genomförandet. |
| b) Unionsstödets hävstångseffekt på offentliga och privata investeringar och den inre marknaden. |
| c) Behovet av att undanröja specifika finansiella hinder och brist på marknadsfinansiering, kopplat till projektets art eller till hur angeläget det är. |
| d) Kostnader och fördelar, bland annat ekonomiska och sociala konsekvenser, växthusgasutsläpp och/eller andra miljökonsekvenser, samt tillgänglighet. |
| e) Den gränsöverskridande dimensionen och möjligheterna att minska eller bryta isoleringen av medlemsstater. |
a) transporter i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], |
|
b) energi i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur], |
|
c) telekommunikationer i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för INFSO]. |
|
Ändringsförslag 106
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
7. Arbetsprogrammen ska samordnas så att synergieffekterna utnyttjas mellan transport, energi och telekommunikation, särskilt inom sådana områden som smarta nät, eldrivna transporter, intelligenta och hållbara transportsystem. Sektorsövergripande inbjudningar att lämna förslag kan tillämpas. | 7. Arbetsprogrammen ska samordnas så att synergieffekterna utnyttjas mellan transport, energi och telekommunikation, särskilt inom sådana områden som smarta nät, eldrivna transporter, intelligenta och hållbara transportsystem, gemensam ledningsrätt och sammanlänkning av infrastruktur. Sektorsövergripande inbjudningar att lämna förslag kan tillämpas, och då med de sektorsspecifika finansiella anslag som anges i artikel 5.1, i proportion till varje sektors delaktighet i de berörda åtgärderna. |
Ändringsförslag 107
Förslag till förordning
Artikel 18 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Stödmottagarna och, om tillämpligt för finansieringsinstrument, de berörda finansinstituten ska informeras om den ungefärliga tidsplanen för de enskilda årliga utbetalningarna. | Stödmottagarna, de berörda medlemsstaterna, Europaparlamentet och, om tillämpligt för finansieringsinstrument, de berörda finansinstituten ska informeras om den ungefärliga tidsplanen för de enskilda årliga utbetalningarna. |
Ändringsförslag 108
Förslag till förordning
Artikel 19
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades ska överföras automatiskt för ett år. | Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades ska överföras automatiskt för ett år i enlighet med artiklarna 9 och 10 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. |
Ändringsförslag 109
Förslag till förordning
Artikel 20
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 beträffande tillägg eller ändring av förteckningarna i bilagan.] | Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 25 med avseende på tillägg eller ändring av förteckningarna i bilagan och tillhandahållande av det fleråriga och årliga arbetsprogrammet för varje sektor eller för mer än en sektor enligt artikel 17. |
Ändringsförslag 110
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
För projekt som rör transport- och energisektorerna ska medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen svara för den tekniska övervakningen och den finansiella kontrollen av åtgärder samt intyga att kostnader för projekt eller delar av projekt verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Medlemsstaterna får begära att kommissionen medverkar vid kontroller på plats. | Medlemsstaterna ska i nära samarbete med kommissionen svara för den tekniska övervakningen och den finansiella kontrollen av åtgärder samt intyga att kostnader för projekt eller delar av projekt verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Medlemsstaterna får begära att kommissionen medverkar vid kontroller på plats. |
Ändringsförslag 111
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De nationella regleringsmyndigheterna ska göra sitt yttersta för att garantera den rättssäkerhet och de investeringsvillkor som krävs för att underlätta genomförandet av projekt som har beviljats finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning, i synnerhet på telekommunikationsområdet. | utgår |
Motivering
I förenklingssyfte bör bestämmelserna om medlemsstaternas skyldigheter för de tre sektorerna harmoniseras.
Ändringsförslag 112
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska informera kommissionen kontinuerligt genom interaktiva geografiska och tekniska informationssystem, om så är lämpligt, som för de transeuropeiska transportnäten är TENtec, om de framsteg som gjorts i genomförandet av projekt av gemensamt intresse och de investeringar som gjorts för detta ändamål, inbegripet det stöd som används för klimatförändringsmålen. | Medlemsstaterna ska regelbundet, och minst en gång om året, informera kommissionen genom ett interaktivt geografiskt, tekniskt, offentligt och lättillgängligt informationssystem, som för de transeuropeiska transportnäten är TENtec, om de framsteg som gjorts i genomförandet av projekt av gemensamt intresse och de investeringar som gjorts för detta ändamål, inbegripet det stöd som används för klimatförändringsmålen. På grundval av detta ska kommissionen offentliggöra och minst en gång om året uppdatera information om de specifika projekten inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, i tillämpliga fall bland annat om formerna och beloppen för unionens medfinansiering och om hur varje projekt fortskrider. För detta ändamål ska EIB på begäran vidarebefordra relevant information till kommissionen, samtidigt som konfidentiell affärsinformation skyddas. |
Ändringsförslag 113
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs ska kommissionen se till att unionens finansiella intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. | 1. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs ska kommissionen se till att unionens finansiella intressen skyddas genom att säkerställa att kostnaderna för infrastruktur av samma typ i de olika medlemsstaterna inte är oproportionerliga i förhållande till varandra, med vederbörlig hänsyn till lokala priser, genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att utföra verkningsfulla kontroller samt, om oegentligheter upptäcks, genom att återkräva belopp som felaktigt betalats ut och vid behov tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. |
Motivering
Det måste i största möjliga utsträckning garanteras att kostnaderna för infrastruktur som finansieras med EU-medel är enhetliga i de olika medlemsstaterna, på grundval av lokala arbets- och materialkostnader.
Ändringsförslag 114
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Kommittén ska ha en horisontell överblick av de arbetsprogram som avses i artikel 17 i syfte att säkerställa konsekvens och att synergieffekter identifieras och utnyttjas mellan sektorer. | 3. Kommittén ska ha en horisontell överblick av de arbetsprogram som avses i artikel 17 i syfte att säkerställa konsekvens och att synergieffekter identifieras, utnyttjas och bedöms mellan sektorer, och ska i synnerhet försöka säkerställa ett rimligt bidrag från varje sektors finansiella anslag i samband med sektorsövergripande inbjudningar att lämna förslag och i samband med att medfinansieringsnivåerna för åtgärder med synergieffekter mellan sektorer fastställs. |
Ändringsförslag 115
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen under obegränsad tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft. | 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 17 och 20 ska ges till kommissionen så länge den fleråriga budgetramen för 2014–2020 gäller. |
| Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av den perioden av sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. |
Ändringsförslag 116
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast i mitten av 2018 utarbeta en utvärderingsrapport om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål, och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. | 1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast den 31 december 2017 lägga fram en utvärderingsrapport för Europaparlamentet och rådet om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), om hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, däribland inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Kommissionen ska i denna utvärdering dessutom göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt. Utvärderingen ska också bland annat granska hur finansieringsinstrumenten kan göras ännu attraktivare för ett bredare spektrum av långsiktiga investerare, däribland offentliga, och hur fler projekt kan göras stödberättigade, samt den eventuella utvecklingen av egetkapitalinstrument för att finansiera unionens infrastruktur. |
Ändringsförslag 117
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska ta hänsyn till den oberoende fullskaliga utvärdering av Europa 2020‑initiativet om projektobligationer som ska genomföras 2015. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen bedöma om Europa 2020-initiativet om projektobligationer är relevant och i vad mån det förmår öka investeringsvolymerna i prioriterade projekt och effektivisera unionens utgifter. Mot bakgrund av den bedömningen ska kommissionen, med beaktande av alla alternativ, överväga att föreslå lämpliga regeländringar, även lagstiftningsändringar, särskilt om det förväntade marknadsgenomslaget inte är tillfredsställande eller om alternativa källor för långsiktig finansiering blir tillgängliga i tillräcklig omfattning. |
Ändringsförslag 118
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Stödmottagarna och, vid behov, de berörda medlemsstaterna ska se till att stöd som beviljas enligt denna förordning offentliggörs på lämpligt sätt, så att allmänheten får kännedom om unionens roll i genomförandet av projekten. | 1. Stödmottagarna och, vid behov, de berörda medlemsstaterna ska se till att stöd som beviljas enligt denna förordning offentliggörs på lämpligt sätt och medger insyn, så att allmänheten får kännedom om unionens roll i genomförandet av projekten. |
Ändringsförslag 119
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende projekt och resultat inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa. Budgeten för kommunikation enligt denna förordning ska dessutom även omfatta en kommunikationspolicy för unionens politiska prioriteringar. | 2. Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende projekt och resultat inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Ändringsförslag 120
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led a – Horisontella prioriteringar
| |
Kommissionens förslag | |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Gemensamt europeiskt luftrum – Sesar |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Trafikstyrningssystem för vägar, järnvägar och inre vattenvägar (ITS, ERTMS och RIS) |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Hamnar och flygplatser i stomnätet |
Ändringsförslag | |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Gemensamt europeiskt luftrum – Sesar |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Trafikstyrningssystem för vägar, järnvägar och inre vattenvägar samt sjöfartstjänster (ITS, ERTMS, RIS, VTMIS och e‑sjöfartstjänster) |
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster | Hamnar, flygplatser och sjömotorvägar i stomnätet |
Nya tekniker och innovation | Nya tekniker och innovation enligt artikel 39 a–d i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] |
Ändringsförslag 121
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 1
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Helsingfors – Tallinn – Riga – Kaunas – Warszawa – Katowice | Helsingfors – Tallinn – Riga – Kaunas – Warszawa – Katowice | ||
| Klaipėda – Kaunas | ||
Gdynia – Katowice | Gdynia – Katowice | ||
Katowice – Ostrava – Brno – Wien | Katowice – Ostrava – Brno – Wien | ||
| Szczecin/Świnoujście – Poznań – Wrocław – Ostrava | ||
Katowice – Žilina – Bratislava – Wien | Katowice – Žilina – Bratislava – Wien | ||
Wien – Graz – Klagenfurt – Villach – Udine – Venedig – Bologna – Ravenna | Wien – Graz – Klagenfurt – Villach – Udine – Venezia – Bologna – Ravenna – Ancona | ||
| Graz – Maribor – Ljubljana Koper/Trieste | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
I förväg identifierade sträckor | Typ | Beskrivning/datum | |
Helsingfors – Tallinn | Hamnar, sjömotorvägar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar och deras sammanlänkningar, sjömotorvägar (inbegripet isbrytande kapacitet) | |
Tallinn – Riga – Kaunas – Warszawa | Järnväg | (Detaljerade) studier för ny med UIC-spårvidd helt driftskompatibel linje; bygg- och anläggningsarbeten för nya linjen inleds före 2020; sammanlänkningar mellan järnväg och flygplatser/hamnar | |
Gdynia – Katowice | Järnväg | Uppgradering | |
Gdynia, Gdansk | Hamnar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Warszawa – Katowice | Järnväg | Uppgradering | |
Katowice – Ostrava – Brno – Wien & Katowice – Žilina – Bratislava – Wien | Järnväg | Uppgradering, särskilt av de gränsöverskridande sträckorna PL-CZ, PL-SK och SK-AT; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Wien – Graz – Klagenfurt – Udine – Venedig – Ravenna | Järnväg | Uppgradering och bygg- och anläggningsarbeten pågår; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Trieste, Venedig, Ravenna | Hamnar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Ändringsförslag | |||
I förväg identifierade sträckor | Typ | Beskrivning/datum | |
Helsingfors – Tallinn | Hamnar, sjömotorvägar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar och deras sammanlänkningar, sjömotorvägar (inbegripet isbrytande kapacitet) | |
Tallinn – Riga – Kaunas – Warszawa | Järnväg | (Detaljerade) studier för ny med UIC-spårvidd helt driftskompatibel linje; bygg- och anläggningsarbeten för nya linjen inleds före 2020; sammanlänkningar mellan järnväg och flygplatser/hamnar | |
Klaipėda – Kaunas | Järnväg | Uppgradering, sammanlänkningar av hamnar, sjömotorvägar | |
Via Baltica-korridoren | Vägförbindelse | Bygg- och anläggningsarbeten för gränsöverskridande sträckor (EE, LV, LT, PL) | |
Gdynia – Katowice | Järnväg | Uppgradering | |
Gdynia, Gdansk | Hamnar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Wrocław – Poznań – Szczecin/Świnoujście | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten | |
Świnoujście, Szczecin | Hamn | Sammanlänkningar av hamnar | |
Warszawa – Katowice | Järnväg | Uppgradering | |
Katowice – Ostrava – Brno –Wien & Katowice – Žilina – Bratislava –Wien | Järnväg | Uppgradering, särskilt av de gränsöverskridande sträckorna PL–CZ, CZ–AT, PL–SK och SK–AT, sträckan Brno–Přerov; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Wien – Graz – Klagenfurt – Udine – Venedig – Ravenna | Järnväg | Uppgradering och bygg- och anläggningsarbeten pågår; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Graz – Maribor – Pragersko | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten för ett andra spår | |
Trieste, Venice, Ravenna, Koper, Ancona | Hamnar | Sammanlänkningar för hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar | |
Ravenna – Ancona | Järnväg | Uppgradering | |
Ändringsförslag 122
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 2
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
gränsen till BY – Warzsawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | Gränsen till BY – Warzsawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
gränsen till BY – Warszawa – Poznań – gränsen till DE | Järnväg | Uppgradering av befintlig linje, studier för järnväg för höghastighetstrafik | |
gränsen till PL – Berlin – Hannover – Amsterdam/Rotterdam | Järnväg | Uppgradering av flera sträckor (Amsterdam – Utrecht – Arnhem; Hannover – Berlin) | |
Kanaler i västra Tyskland, Mittellandkanalen, Hannover – Magdeburg – Berlin | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Amsterdams slussar | Inre vattenvägar | Studier pågår | |
Felixstowe – Midlands | Järnvägar, hamnar, multimodala plattformar | Sammanlänkningar av hamnar och multimodala plattformar | |
Ändringsförslag | |||
Gränsen till BY – Warszawa – Poznań – gränsen till DE | Järnväg | Uppgradering av befintlig linje, studier för järnväg för höghastighetstrafik | |
Gränsen till PL – Berlin – Hannover – Amsterdam/Rotterdam | Järnväg | Uppgradering av flera sträckor (Amsterdam – Utrecht – Arnhem – Hannover – Berlin) | |
Kanaler i västra Tyskland, Mittellandkanalen, Hannover – Magdeburg – Berlin | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Rhen – Waal – Nordsjökanalen | Inre vattenvägar | Multimodala förbindelser | |
Amsterdams slussar och ny sluss för Amsterdam–Rhenkanalen – IJmuiden | Inre vattenvägar | Studier pågår, hamn; inklusive uppgradering av Beatrix-slussen | |
Felixstowe – Midlands | Järnvägar, hamnar, multimodala plattformar | Sammanlänkningar av hamnar och multimodala plattformar | |
Ändringsförslag 123
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 3
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Algeciras – Madrid – Tarragona | Algeciras – Madrid – Zaragoza – Tarragona | ||
Sevilla – Valencia – Tarragona | Sevilla – Valencia – Tarragona | ||
Tarragona – Barcelona – Perpignan – Lyon – Torino – Milano – Venedig – Ljubljana – Budapest – gränsen till UA | Tarragona – Barcelona – Perpignan – Marseille – Lyon – Turin – Milano – Venedig – Ljubljana – Budapest – gränsen till UA | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Algeciras – Madrid | Järnväg | Studier pågår, arbetena ska igångsättas före 2015, för att slutföras 2020 | |
Sevilla – Antequera – Granada – Almería – Cartagena – Murcia – Alicante – Valencia | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Valencia – Tarragona – Barcelona | Järnväg | Byggnation 2014–2020 | |
Barcelona | Hamn | Sammanlänkningar mellan järnväg och hamn och flygplats | |
Barcelona – Perpignan | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, bygg- och anläggningsarbeten pågår, ny linje färdig 2015, uppgradering av befintlig linje | |
Perpignan – Montpellier | Järnväg | Omfartsleden Nîmes – Montpellier tas i bruk 2017, Montpellier – Perpignan 2020 | |
Lyon – Torino | Järnväg | Gränsöverskridande avsnitt, bygg- och anläggningsarbeten för tunnel ska inledas före 2020; studier tillfartsvägar | |
Milano – Brescia | Järnväg | Delvis uppgradering, delvis ny höghastighetslinje | |
Brescia – Venedig - Trieste | Järnväg | Arbetet inleds före 2014 på flera sträckor | |
Milano – Mantova – Venedig – Trieste | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering, bygg- och anläggningsarbeten | |
Trieste – Divača | Järnväg | Studier och delvis uppgradering pågår; gränsöverskridande sträcka ska vara färdig efter 2020 | |
Koper – Divača – Ljubljana – Maribor | Järnväg | Studier och uppgradering/delvis ny linje | |
Ljubljana-noden | Järnväg | Järnvägsnod i Ljubljana, inklusive multimodal plattform; sammanlänkning mellan järnväg och flygplats | |
Maribor – Zalalövö | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka: studier, bygg- och anläggningsarbeten ska starta före 2020 | |
Boba – Szekesferhervar | Järnväg | Uppgradering | |
Budapest – Miskolc‑gränsen till UA | Järnväg | Uppgradering | |
Ändringsförslag | |||
Algeciras – Madrid | Järnväg | Studier pågår, arbetena ska igångsättas före 2015, för att slutföras 2020 | |
Sevilla – Antequera – Granada – Almería – Cartagena – Murcia – Alicante – Valencia | Järnväg | studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Valencia – Tarragona – Barcelona | Järnväg | Byggnation 2014–2020 | |
Madrid – Zaragoza – Barcelona | Järnväg | Uppgradering av befintliga sträckor (spårvidd, sidospår, perronger) | |
Barcelona | Hamn | Sammanlänkningar mellan järnväg och hamn (konstruktion av de nya tillfarterna) och flygplats | |
Barcelona – Valencia – Livorno | Sjömotorvägar | Uppgradering | |
Barcelona – Perpignan | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, bygg- och anläggningsarbeten pågår, ny linje färdig 2015, uppgradering av befintlig linje (spårvidd, sidospår, perronger) | |
Perpignan – Montpellier | Järnväg | Omfartsleden Nîmes – Montpellier tas i bruk 2017, Montpellier – Perpignan 2020 | |
Lyon – Avignon – Marseille | Järnväg | Uppgradering | |
Lyon – Torino | Järnväg | Uppgradering av befintligt gränsöverskridande avsnitt, bygg- och anläggningsarbeten för tunnel ska inledas före 2020; studier tillfartsvägar | |
Milano – Brescia | Järnväg | Delvis uppgradering, delvis ny höghastighetslinje | |
Brescia – Venedig – Trieste | Järnväg | Arbetet inleds före 2014 på flera sträckor i samverkan med uppgraderingsarbeten på överlappande sträckor, som i Korridor 1 | |
Milano – Mantova – Venedig – Trieste | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering, bygg- och anläggningsarbeten | |
Trieste – Divača | Järnväg | Studier och delvis uppgradering pågår; gränsöverskridande sträcka ska vara färdig efter 2020 | |
Koper – Divača – Ljubljana – Pragersko | Järnväg | Studier och uppgradering/delvis ny linje | |
Ljubljana-noden | Järnväg | Järnvägsnod i Ljubljana, inklusive multimodal plattform; sammanlänkning mellan järnväg och flygplats | |
Maribor – Zalalövö | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka: studier, bygg- och anläggningsarbeten ska starta före 2020 | |
Boba – Szekesferhervar | Järnväg | Uppgradering | |
Budapest – Miskolc‑gränsen till UA | Järnväg | Uppgradering | |
Ändringsförslag 124
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 4
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Hamburg / Rostock – Berlin – Prag – Brno – Bratislava – Budapest – Arad – Timișoara – Sofia | Hamburg / Rostock – Berlin – Prag – Brno – Bratislava – Budapest – Arad – Timișoara – Sofia | ||
Sofia – Burgas/gränsen till TR | Sofia – Burgas/gränsen till TR | ||
Sofia – Thessaloniki – Piraeus – Limassol – Lefkosia | Sofia – Thessaloniki – Piraeus – Limassol – Lefkosia | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Dresden – Prag | Järnväg | Studier för järnväg för höghastighetstrafik | |
Prag | Järnväg | Uppgradering, omfartsled för godstrafik; förbindelse mellan järnväg och flygplats | |
Hamburg – Dresden – Prag – Pardubice | Inre vattenvägar | Elbe uppgradering | |
Děčíns slussar | Inre vattenvägar | Studier | |
Breclav – Bratislava | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, uppgradering | |
Bratislava – Hegyeshalom | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, uppgradering | |
Budapest – Arad – Timişoara – Calafat | Järnväg | Uppgraderingen i HU nästan slutförd, pågår i RO | |
Vidin – Sofia – Burgas/gränsen till TR | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten Vidin – Sofia – Thessaloniki; uppgradering Sofia – Burgas/gränsen till TR | |
Aten/Piraeus – Limassol | Sjömotorvägar | Hamnkapacitet och inlandsförbindelser | |
Limassol – Lefkosia | Hamnar, multimodala plattformar | Uppgradering av modal sammanlänkning | |
Ändringsförslag | |||
Dresden – Prag | Järnväg | Studier för järnväg för höghastighetstrafik | |
Prag | Järnväg | Uppgradering, omfartsled för godstrafik; förbindelse mellan järnväg och flygplats | |
Hamburg – Dresden – Prag – Pardubice | Inre vattenvägar | Elbe uppgradering | |
Děčíns slussar | Inre vattenvägar | Studier | |
Prag – Brno – Břeclav | Järnväg | Uppgradering, inklusive järnvägsnod i Brno och multimodal plattform | |
Breclav – Bratislava | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, uppgradering | |
Bratislava – Hegyeshalom | Järnväg | Gränsöverskridande sträcka, uppgradering | |
Budapest – Arad – Timişoara – Craiova – Calafat | Järnväg | Uppgraderingen i HU nästan slutförd, pågår i RO | |
Vidin – Sofia – Burgas/gränsen till TR | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten Vidin – Sofia – Thessaloniki; uppgradering Sofia – Burgas/gränsen till TR | |
Aten/Piraeus – Limassol | Sjömotorvägar | Hamnkapacitet och inlandsförbindelser | |
Limassol – Lefkosia | Hamnar, multimodala plattformar | Uppgradering av modal sammanlänkning | |
Ändringsförslag 125
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 5
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Helsingfors – Åbo – Stockholm – Malmö – Köpenhamn – Fehmarn – Hamburg – Hannover | Helsingfors – Åbo – Stockholm – Malmö – Köpenhamn – Fehmarn – Lübeck – Hamburg – Hannover | ||
Bremen – Hannover – Nürnberg – München – Brenner – Verona – Bologna – Rom – Neapel – Bari | Bremen – Hannover – Nürnberg | ||
| Rostock – Berlin – Nürnberg | ||
| Nürnberg – München – Brenner – Verona – Bologna – Rom – Neapel – Bari | ||
Neapel – Palermo – Valletta | Neapel – Palermo – Valletta | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Kotka/Hamina – Helsingfors | Hamn, järnväg | Hamnarnas inlandsförbindelser, uppgradering av järnvägen | |
Helsingfors | Järnväg | Förbindelse mellan flygplats och järnväg | |
gränsen till RU – Helsingfors | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Åbo – Stockholm | Hamnar, sjömotorvägar | Hamnarnas inlandsförbindelser, isbrytande kapacitet | |
Stockholm – Malmö (Nordiska triangeln) | Järnväg | Pågående bygg- och anläggningsarbeten på vissa sträckor | |
Fehmarn | Järnväg | Pågående studier, bygg- och anläggningsarbeten för konstruktion av fast förbindelse Fehmarn bält mellan 2014 och 2020 | |
Köpenhamn – Hamburg via Fehmarn: tillfartsvägar | Järnväg | Tillfartsvägar i DK ska slutföras senast 2020, tillfartsvägar i Tyskland ska slutföras i två steg (2020–2027) | |
Hamburg/Bremen – Hannover | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten ska inledas före 2020 | |
München – Wörgl | Järnväg | Anslutning till Brennerbastunneln och gränsöverskridande avsnitt: studier | |
Brennerbastunneln | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Fortezza – Verona | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Neapel – Bari | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Neapel – Reggio Calabria | Järnväg | Uppgradering | |
Messina – Palermo | Järnväg | Uppgradering (återstående sträckor) | |
Palermo – Valletta | Hamnar, sjömotorvägar | Hamnarnas inlandsförbindelser | |
Valletta – Marsaxlokk | Hamn, flygplats | Utveckling av trafikstyrningssystem, uppgradering av modal sammanlänkning | |
Ändringsförslag | |||
Kotka/Fredrikshamn – Helsingfors | Hamn, järnväg | Hamnarnas inlandsförbindelser, uppgradering av järnvägen | |
Helsingfors | Järnväg | Förbindelse mellan flygplats och järnväg | |
Gränsen till RU – Helsingfors | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Åbo – Stockholm | Hamnar, sjömotorvägar | Hamnarnas inlandsförbindelser, isbrytande kapacitet | |
Stockholm – Malmö (Nordiska triangeln) | Järnväg | Pågående bygg- och anläggningsarbeten på vissa sträckor | |
Fehmarn | Järnväg | Pågående studier, bygg- och anläggningsarbeten för konstruktion av fast förbindelse Fehmarn bält mellan 2014 och 2020 | |
Köpenhamn – Hamburg via Fehmarn: tillfartsvägar | Järnväg | Tillfartsvägar i DK ska slutföras senast 2020, tillfartsvägar i Tyskland ska slutföras i två steg (2020–2027) | |
Hamburg/Bremen – Hannover | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten ska inledas före 2020 | |
Rostock | Hamnar, sjömotorvägar | Sammanlänkningar av hamnar med järnväg; färjor med låga utsläpp; isbrytningskapacitet | |
Rostock – Berlin – Nürnberg | Järnväg | Studier och uppgradering | |
München – Wörgl | Järnväg | Anslutning till Brennerbastunneln och gränsöverskridande avsnitt: studier | |
Brennerbastunneln | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Fortezza – Verona | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Neapel – Bari | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Neapel – Reggio Calabria | Järnväg | Uppgradering | |
Messina – Palermo | Järnväg | Uppgradering (återstående sträckor) | |
Palermo – Valletta | Hamnar, sjömotorvägar | Hamnarnas inlandsförbindelser | |
Valletta – Marsaxlokk | Hamn, flygplats | Utveckling av trafikstyrningssystem, uppgradering av modal sammanlänkning | |
Ändringsförslag 126
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 6 – rubriken
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
6. Genua – Rotterdam | 6. Genua – Rotterdam/Amsterdam/Antwerpen |
Genua – Milano/Novara – Simplon/Lötschberg/Gotthard – Basel – Mannheim – Köln | Genua – Milano/Novara – Simplon/Lötschberg/Gotthard – Basel – Mannheim – Köln |
Köln – Düsseldorf – Rotterdam/Amsterdam | Köln – Düsseldorf – Rotterdam/Amsterdam/Antwerpen |
Köln – Liège – Bryssel– Zeebrugge | Köln – Liège – Bryssel– Zeebrugge |
Ändringsförslag 127
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 7
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Sines / Lissabon – Madrid – Valladolid | Sines / Lissabon – Madrid – Valladolid | ||
Lissabon – Aveiro – Oporto | Lissabon – Aveiro – Oporto | ||
Aveiro – Valladolid – Vitoria – Bordeaux – Paris – Mannheim/Strasbourg | Aveiro – Valladolid – Vitoria – Bordeaux – Paris – Mannheim/Strasbourg | ||
| Toulouse – Bordeaux – Paris – Mannheim/Strasbourg | ||
| Le Havre – Rouen – Paris | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Järnväg för höghastighetstrafik Sines/Lissabon – Madrid | Järnväg, hamnar | Studier och bygg- och anläggningsarbeten pågår, uppgradering av hamnar för modal sammanlänkning i Sines/Lissabon | |
Järnväg för höghastighetstrafik Porto – Lissabon | Järnväg | Studier pågår | |
Järnvägsförbindelse Aveiro – ES | Järnväg | Gränsöverskridande Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Järnvägsförbindelse Bergara – San Sebastián – Bayonne | Järnväg | Förväntas slutföras i ES 2016, i FR 2020 | |
Bayonne – Bordeaux | Järnväg | Offentligt samråd pågår | |
Tours – Bordeaux | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Paris | Järnväg | Södra omfartsleden för höghastighetstrafik | |
Baudrecourt – Mannheim | Järnväg | Uppgradering | |
Baudrecourt – Strasbourg | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår, ska slutföras 2016 | |
Ändringsförslag | |||
Järnväg för höghastighetstrafik Sines/Lissabon – Madrid | Järnväg, hamnar | Studier och bygg- och anläggningsarbeten pågår, uppgradering av hamnar för modal sammanlänkning i Sines/Lissabon | |
Järnväg för höghastighetstrafik Porto – Lissabon | Järnväg | Studier pågår | |
Järnvägsförbindelse Aveiro – ES | Järnväg | Gränsöverskridande Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Järnvägsförbindelse Bergara – San Sebastián – Bayonne | Järnväg | Förväntas slutföras i ES 2016, i FR 2020 | |
Bayonne – Bordeaux | Järnväg | Offentligt samråd pågår | |
Toulouse – Bordeaux | Järnväg | Offentligt samråd pågår | |
Tours – Bordeaux | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Paris | Järnväg | Södra omfartsleden för höghastighetstrafik | |
Baudrecourt – Mannheim | Järnväg | Uppgradering | |
Baudrecourt – Strasbourg | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår, ska slutföras 2016 | |
Le Havre – Paris | Järnväg | Uppgradering | |
Ändringsförslag 128
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 8
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Belfast – Dublin – Holyhead – Birmingham | Belfast – Dublin – Holyhead – Birmingham | ||
| Larne – Belfast | ||
Glasgow/Edinburgh – Birmingham | Glasgow/Edinburgh – Birmingham | ||
Birmingham – London – Lille – Bryssel | Birmingham – London – Lille – Bryssel | ||
Dublin/Cork/Southampton – Le Havre – Paris | Dublin/Cork/Southampton – Le Havre – Paris | ||
London – Dover – Calais – Paris | London – Dover – Calais – Paris | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Dublin – Belfast | Järnväg | Uppgradering; Dublin Interconnector (DART) | |
Glasgow – Edinburgh | Järnväg | Uppgradering | |
High Speed 2 | Järnväg | Studier | |
Cardiff – Bristol – London | Järnväg | Uppgradering | |
Dublin, Cork, Southampton, Le Havre | Hamnar | Inlandsförbindelser | |
Le Havre – Paris | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Le Havre – Paris | Järnväg | Studier | |
Calais – Paris | Järnväg | Preliminära studier | |
Ändringsförslag | |||
Dublin – Belfast | Järnväg | Uppgradering; Dublin Interconnector (DART) | |
Glasgow – Edinburgh | Järnväg | Uppgradering | |
High Speed 2 | Järnväg | Studier | |
Cardiff – Bristol – London | Järnväg | Uppgradering | |
Dublin, Cork, Southampton, Le Havre | Hamnar | Inlandsförbindelser | |
Le Havre – Paris | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Le Havre – Paris | Järnväg | Studier | |
Calais – Paris | Järnväg | Preliminära studier | |
Larne – Belfast | Hamn, multimodala förbindelser | Uppgradering | |
Ändringsförslag 129
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 9
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Amsterdam – Rotterdam – Antwerpen – Bryssel – Luxemburg | Amsterdam – Rotterdam – Antwerpen – Bryssel – Luxemburg | ||
Luxemburg – Dijon – Lyon | Luxemburg – Dijon – Lyon | ||
Luxemburg – Strasbourg – Basel | Luxemburg – Strasbourg – Basel | ||
| Strasbourg – Mulhouse – Dijon | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Maas | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Albertkanaal | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Terneuzen | Sjöfart | Slussar: studier pågår | |
Terneuzen – Gent | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering | |
Antwerpen | Sjöfart, hamn | Slussar: pågående studier, hamn: inlandsförbindelser | |
Canal Seine – Escaut | Inre vattenvägar | Utformning slutförd, konkurrenspräglad dialog inledd, helt slutfört 2018 | |
Uppgradering av vattenvägarna i Vallonien | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering | |
Bryssel – Luxemburg – Strasbourg | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Strasbourg – Mulhouse – Basel | Järnväg | Uppgradering | |
Järnvägsförbindelser Luxemburg – Dijon – Lyon (TGV Rhen – Rhône) | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Lyon | Järnväg | Östra omfartsleden: studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Saône-kanalen – Mosel/Rhen | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Rhône | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Ändringsförslag | |||
Maas, inklusive Maaswerken | Inre vattenvägar | Uppgradering, multimodala plattformar | |
Rhen-Scheldt-korridoren: Volkerak- och Kreekakslussen, Krammer- och Hansweert-slussen | Sluss | Uppgradering | |
Albertkanaal | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Terneuzen | Sjöfart | Slussar: studier pågår | |
Terneuzen – Gent | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering | |
Rotterdam – Antwerpen | Järnväg | Uppgradering av godstransportlinjen | |
Antwerpen | Sjöfart, hamn | Slussar: pågående studier, hamn: inlandsförbindelser | |
Canal Seine – Nord; Förbindelse Seine – Schelde | Inre vattenvägar | Utformning slutförd, konkurrenspräglad dialog inledd, helt slutfört 2020, uppgradering, inklusive gränsöverskridande och multimodala förbindelser | |
Uppgradering av vattenvägarna i Vallonien | Inre vattenvägar | Studier, uppgradering | |
Bryssel – Luxemburg – Strasbourg | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten pågår | |
Strasbourg – Mulhouse – Basel | Järnväg | Uppgradering | |
Strasbourg – Dijon – Lyon | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten, uppgradering | |
Luxembourg – Dijon – Ambérieu | Järnväg | Studier och bygg- och anläggningsarbeten, uppgradering | |
Lyon | Järnväg | Omfartsled runt Lyons tätort: studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Saône-kanalen – Mosel/Rhen | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Rhône | Inre vattenvägar | Uppgradering | |
Lyon – Avignon –Marseilles hamn – Fos | Järnväg | Uppgradering | |
Marseille | Hamn | Inlandsförbindelser och multimodal terminal | |
Ändringsförslag 130
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led 10
| |||
Kommissionens förslag | Ändringsförslag | ||
Strasbourg – Stuttgart – München – Wels/Linz | Strasbourg – Stuttgart – München – Wels/Linz | ||
Strasbourg – Mannheim – Frankfurt – Würzburg – Nürnberg – Regensburg – Passau – Wels/Linz | Strasbourg – Mannheim – Frankfurt – Würzburg – Nürnberg – Regensburg – Passau – Wels/Linz | ||
Wels/Linz – Wien – Budapest – Arad – Brašov – Bukarest – Constanta – Sulina | Wels/Linz – Wien – Budapest – Arad – Brašov – Bukarest – Constanta – Sulina | ||
| |||
Kommissionens förslag | |||
Järnvägsförbindelse Strasbourg – Kehl Appenweier | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten sammanlänkning Appenweier | |
Karlsruhe – Stuttgart – München | Järnväg | Studier och arbeten pågår | |
München – Mühldorf – Freilassing – Salzburg | Järnväg | Studier och arbeten pågår | |
Salzburg – Wels | Järnväg | Studier | |
Nürnberg – Regensburg – Passau – Wels | Järnväg | Studier; Delvis pågående bygg- och anläggningsarbeten | |
Järnvägsförbindelse Wels – Wien | Järnväg | Förväntas slutföras senast 2017 | |
Wien – Budapest | Järnväg | Studier höghastighetstrafik HU | |
Arad – Brašov – Bukarest – Constanta | Järnväg | Uppgradering av särskilda sträckor; studier höghastighetstrafik | |
Main – Main‑Donau‑kanalen – Donau | Inre vattenvägar | Studier och bygg- och anläggningsarbeten på flera sträckor och flaskhalsar; inlandshamnar: inlandsförbindelser | |
Constanta | Hamn | Inlandsförbindelser | |
Ändringsförslag | |||
Järnvägsförbindelse Strasbourg – Kehl Appenweier | Järnväg | Bygg- och anläggningsarbeten sammanlänkning Appenweier | |
Karlsruhe – Stuttgart – München | Järnväg | Studier och arbeten pågår | |
München – Mühldorf – Freilassing – Salzburg | Järnväg | Studier och arbeten pågår | |
Salzburg – Wels | Järnväg | Studier | |
Nürnberg – Regensburg – Passau – Wels | Järnväg | Studier; delvis pågående bygg- och anläggningsarbeten | |
Järnvägsförbindelse Wels – Wien | Järnväg | Förväntas slutföras senast 2017 | |
Wien – Budapest | Järnväg | Studier höghastighetstrafik HU | |
Budapest – Arad | Järnväg | Studier avseende höghastighetsnät mellan Budapest och Arad | |
Arad – Brašov – Bukarest – Constanta | Järnväg | Uppgradering av särskilda sträckor; studier höghastighetstrafik | |
Main – Main-Donau-kanalen – Donau (Kehlheim – Constanța/Midia/Sulina) + Bukarest – Donaukanalen | Inre vattenvägar | Studier och bygg- och anläggningsarbeten på flera sträckor och flaskhalsar; inlandshamnar: inlandsförbindelser per järnväg | |
Giurgiu, Galați | Hamn | Vidareutveckling av multimodala plattformar och inlandsförbindelser; studier och bygg- och anläggningsarbeten | |
Constanta | Hamn, sjömotorvägar | Inlandsförbindelser, sjömotorvägar (inklusive isbrytningstjänster) | |
Ändringsförslag 131
Förslag till förordning
Bilaga – del I – led b
| ||||
Kommissionens förslag | ||||
Sofia till gränsen till FYROM | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Sofia till serbiska gränsen | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Timișoara – serbiska gränsen | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier pågår | |
München – Prag | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier | |
Nürnberg – Prag | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier | |
Katowice – Wrocław – Dresden | Gränsöverskridande | Järnväg | Uppgradering | |
Wroclaw – Prag | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier | |
Graz – Maribor – Pragersko | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier | |
Botniska korridoren: Luleå – Uleåborg | Gränsöverskridande | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Nordvästra Spanien och Portugal | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår | |
Frankfurt – Fulda – Erfurt – Berlin | Flaskhals | Järnväg | Studier | |
Halle – Leipzig – Nürnberg | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår, ska slutföras senast 2017 | |
Järnväg Egnathia | Flaskhals | Järnväg | Studier pågår | |
Inre vattenvägar Dunkerque – Lille | Flaskhals | Inre vattenvägar | Studier pågår | |
Sundsvall – Umeå – Luleå | Flaskhals | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Malmö – Göteborg | Annat stamnät | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten | |
Bottniska korridoren – Kiruna – gränsen till NO | Annat stamnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Järnvägsförbindelse Shannon – Cork – Dublin | Annat stamnät | Järnväg | Studier pågår | |
Järnvägsförbindelse till Wilhelmshaven och Bremerhaven | Annat stamnät | Järnväg | Studier pågår | |
Zilina – gränsen till UA | Annat stamnät | Järnväg | Uppgradering | |
Ventspils – Riga – gränsen till RU | Annat stamnät | Järnväg | Uppgradering | |
Klaipeda – Kaunas – Vilnius – gränsen till BY | Annat stamnät | Järnväg | Uppgradering, sammanlänkning flygplats | |
Tallinn – Tartu - Koidula – gränsen till RU | Annat stamnät | Järnväg | Uppgradering | |
Marseille – Toulon – Nice – gränsen till IT | Annat stamnät | Järnväg | Studier höghastighets-trafik | |
Bordeaux – Toulouse | Annat stamnät | Järnväg | Studier höghastighets-trafik | |
Tammerfors – Uleåborg | Annat stamnät | Järnväg | Uppgradering | |
Pamplona – Zaragoza - Sagunto | Annat stamnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Ändringsförslag | ||||
Sofia till gränsen till FYROM | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Sofia till serbiska gränsen | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Timișoara – serbiska gränsen | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier pågår | |
München – Prag | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier | |
Nürnberg – Prag | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier | |
Wrocław – Dresden | Gräns-överskridande | Järnväg | Uppgradering | |
Wrocław – Prag | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier | |
Ljubljana – gränsen till HR | Gräns-överskridande | Järnväg | studier | |
Botniska korridoren: Luleå – Uleåborg | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Iasi – gränsen till Moldavien | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Suceava – gränsen till Ukraina | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier | |
Nowa Sól – Hradec Králové | Gräns-överskridande | Vägförbindelse | Bygg- och anläggnings-arbeten | |
La Coruña – Palencia | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår | |
Gijón – Palencia | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår | |
La Coruña – Madrid (hög-hastighetståg för passagerare | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår | |
Prioriterade projekt enligt bilaga III i beslut 661/2919 (Prag – Linz; ny järnväg med hög kapacitet: central-pyreneiska förbindelsen; ”Järn-Rhen” (Rheidt–Antwerpen) | Gräns-överskridande | Järnväg | Studier pågår | |
Frankfurt – Fulda – Erfurt – Berlin | Flaskhals | Järnväg | Studier | |
Halle – Leipzig – Nürnberg | Flaskhals | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten pågår, ska slutföras senast 2017 | |
Järnväg Egnathia | Flaskhals | Järnväg | Studier pågår | |
Inre vattenvägar Dunkerque – Lille | Flaskhals | Inre vattenvägar | Studier pågår | |
Parallell järnväg för hög-hastighetstrafik Paris – Lyon | Flaskhals | Järnväg | Preliminära studier pågår | |
Sundsvall – Umeå – Luleå | Flaskhals | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Alba-Iulia – Turda – Dej – Suceava – Paşcani – Iaşi | Annat stomnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Bukarest – Buzau – Braila – Galati | Annat stomnät | Järnväg | Modernisering och reparation av järnvägsinfra-struktur samt inlandsförbindel-ser; studier höghastighets-trafik | |
Kybartai – Kaunas | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering | |
Ruhrområdet – Münster – Osnabrück – Hamburg | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering av sträckan Münster – Lünen (dubbelspår) | |
Nantes – Tours – Lyon | Annat stomnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Ploiesti – Suceava | Annat stomnät | Järnväg | Studier | |
Malmö – Göteborg | Annat stomnät | Järnväg | Bygg- och anläggnings-arbeten | |
Bottniska korridoren – Kiruna – gränsen till NO | Annat stomnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Järnvägsför-bindelse Shannon – Cork – Dublin | Annat stomnät | Järnväg | Studier pågår | |
Järnvägsför-bindelse till Wilhelmshaven och Bremerhaven | Annat stomnät | Järnväg | Studier pågår | |
Zilina – gränsen till UA | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering | |
Ventspils – Riga – gränsen till RU | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering | |
Klaipeda – Kaunas – Vilnius – gränsen till BY | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering, sammanlänkning flygplats | |
Katowice – Wrocław – gränsen till DE | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering | |
Marseille – Toulon – Nice – gränsen till IT | Annat stomnät | Järnväg | Studier höghastighets-trafik | |
Bordeaux – Toulouse | Annat stomnät | Järnväg | Studier höghastighets-trafik | |
Tammerfors – Uleåborg | Annat stomnät | Järnväg | Uppgradering | |
Pamplona – Zaragoza – Sagunto | Annat stomnät | Järnväg | Studier och bygg- och anläggnings-arbeten | |
Craiova –Bukarest | Annat stomnät | Järnväg | Studier | |
Ändringsförslag 132
Förslag till förordning
Bilaga – del II
| ||
Kommissionens förslag | ||
a) Prioriterade korridorer | ||
| Syfte | Berörda medlemsstater |
1. Havsbaserat nät i Nordsjön (Northern Seas offshore grid – ”NSOG”) | Utveckla ett integrerat elnät till havs i Nordsjön, Irländska sjön, Engelska kanalen, Östersjön och angränsande vatten för överföring av el från förnybara energikällor till havs till platser där förbrukning och lagring sker och för ökat utbyte av el över gränserna. | Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige, Förenade kungariket |
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i sydvästra Europa (”NSI West Electricity”) | Utveckla sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i regionen och med tredjeländer i Medelhavsområdet, särskilt för att integrera el från förnybara energikällor. | Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Spanien, Förenade kungariket |
3. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (”NSI West Gas”) | Öka sammanlänknings-kapaciteten för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av rutter för försörjning och bättre kortfristig leveransförmåga för gas. | Belgien, Irland, Luxemburg, Frankrike, Tyskland, Italien, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Förenade kungariket |
4. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (”NSI East Electricity”) | Stärka sammanlänkningar och inre förbindelser i nord‑sydlig och öst‑västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor. | Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
5. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (”NSI East Gas”) | Förbättra de regionala anslutningarna för gas mellan Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning. | Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
6. Baltic Energy Market Interconnection Plan för el (”BEMIP Electricity”): | Utveckling av sammanlänkningar mellan medlemsstater i Östersjöområdet och förstärkning av inhemsk nätinfrastruktur därefter, för att avbryta isoleringen av de baltiska staterna och främja marknadsintegration i regionen. | Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige |
7. Baltic Energy Market Interconnection Plan för gas (”BEMIP Gas”): | Bryta isoleringen av de tre baltiska staterna och Finland genom stoppat beroende av en enda leverantör och ökad diversifiering av försörjningen i Östersjöområdet. | Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige |
8. Södra korridoren för gas (”SGC”) | Överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen för ökad diversifiering av gasförsörjningen. | Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
b) Prioriterade områden | ||
| Syfte | Berörda medlemsstater |
Utbyggnad av smarta nät | Påskynda anammandet av teknik för smarta nät inom unionen, för att på ett effektivt sätt integrera beteendet hos alla användare anslutna till elnätet och deras åtgärder. | Alla |
Motorvägar för elektricitet | Utveckla de första motorvägarna för elektricitet fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för elektricitet över hela unionen. | Alla |
Gränsöverskridande koldioxidnät | Förbereda konstruktion av infrastruktur för transport av koldioxid mellan medlemsstater i samband med utvecklingen av metoder för avskiljning och lagring av koldioxid. | Alla |
Ändringsförslag | ||
a) Prioriterade korridorer | ||
| Syfte | Berörda medlemsstater |
1. Havsbaserat nät i Nordsjön (Northern Seas offshore grid – ”NSOG”) | Utveckla ett integrerat elnät med tillhörande sammanlänkningar till havs i Nordsjön, Irländska sjön, Engelska kanalen, Östersjön och angränsande vatten för överföring av el från förnybara energikällor till havs till platser där förbrukning och lagring sker och för ökat utbyte av el över gränserna. | Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige, Förenade kungariket |
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i sydvästra Europa (”NSI West Electricity”) | Utveckla sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i regionen och med Medelhavsområdet, inklusive Pyreneiska halvön, särskilt för att integrera el från förnybara energikällor och förstärka den inre nätinfrastruk-turen i syfte att främja marknadsintegrationen i regionen. | Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Spanien, Förenade kungariket |
3. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (”NSI East Electricity”) | Stärka sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor. | Österrike, Bulgarien, Kroatien1, Tjeckien, Cypern, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
|
| __________________ |
|
| 1 Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen. |
4. Sammanlänkningsplan för el i Östersjöländerna (”BEMIP Electricity”): | Utveckla sammanlänkningar mellan medlemsstater i Östersjöområdet och förstärka den inre nätinfrastrukturen på motsvarande sätt för att bryta isoleringen av de baltiska staterna och främja marknads-integrationen, bland annat genom att arbeta för integrering av förnybar energi i regionen. | Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige |
5. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (”NSI West Gas”) | Utveckla gasinfrastruktur för gasflöden i nord‑sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och bättre kortfristig leveransförmåga för gas. | Belgien, Danmark, Irland, Luxemburg, Frankrike, Tyskland, Italien, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Förenade kungariket. |
6. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (”NSI East Gas”) | Utveckla gasinfrastruktur för regionala gasanslut-ningar mellan och inom Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet, östra Medelhavsområdet och Svarta havet för mer diversifierad och tryggare gasförsörjning. | Österrike, Bulgarien, Kroatien1, Tjeckien, Cypern, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
|
| __________________ |
|
| 1 Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen. |
7. Södra korridoren för gas (”SGC”) | Utveckla infrastruktur för överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen för mer diversifierad gasförsörjning. | Österrike, Bulgarien, Kroatien1, Tjeckien, Cypern, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien |
|
| __________________ |
|
| 1 Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen. |
8. Sammanlänkningsplan för gas i Östersjöländerna (”BEMIP Gas”): | Utveckla gasinfrastruktur för att bryta isoleringen av de tre baltiska staterna och Finland och deras beroende av en enda leverantör, förstärka den inre nätinfrastrukturen på motsvarande sätt och få en mer diversifierad och tryggare försörjning i Östersjöområdet. | Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige |
b) Prioriterade områden | ||
| Syfte | Berörda medlemsstater |
Utbyggnad av smarta nät | Påskynda anammandet av teknik för smarta nät inom unionen, för att på ett effektivt sätt integrera beteenden och handlingar hos alla användare anslutna till elnätet, framför allt produktion av stora mängder el från förnybara eller distribuerade energikällor och efterfrågerespons från konsumenternas sida. | Alla |
Motorvägar för elektricitet | Utveckla de första motorvägarna för elektricitet fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för elektricitet över hela unionen som klarar att | Alla |
| i) ta emot den allt större överskottsproduktionen av vindkraft i och runt Nordsjön och Östersjön och den ökande produktionen från förnybara källor i Öst- och Sydeuropa och även i Nordafrika, |
|
| ii) sammanlänka dessa nya produktionscentrum med områden med hög lagringskapacitet i de nordiska länderna, Alperna och andra regioner med stora förbrukningscentrum, och |
|
| iii) hantera en alltmer varierande och decentraliserad efterfrågan på el. |
|
Gränsöverskridande koldioxidnät | Förbereda konstruktion av infrastruktur för transport av koldioxid mellan medlemsstater i samband med utvecklingen av metoder för avskiljning och lagring av koldioxid. | Alla |
Ändringsförslag 133
Förslag till förordning
Bilaga – del III
| |
Kommissionens förslag | |
a) Horisontella prioriteringar |
|
Innovativ förvaltning, kartläggning och tjänster | Tekniskt bistånd och åtgärder för projektreproduktion, om nödvändigt för utbyggnad och styrning, inbegripet projekt- och investeringsplanering och genomförbarhetsstudier. |
| Kartläggning av alleuropeisk infrastruktur för bredband för utveckling av en fortgående detaljerad fysisk undersökning och dokumentering av relevanta platser, analys av ledningsrätter, bedömningar av möjligheten att uppgradera befintliga anläggningar, etc. |
| Analys av effekterna på miljön med hänsyn till behov av begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och motståndskraft mot katastrofer. |
Stödåtgärder och andra tekniska stödåtgärder | Åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av projekt av gemensamt intresse eller åtgärder som bidrar till detta, inklusive förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderings- och valideringsstudier samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att fullständigt definiera och utveckla en åtgärd. |
b) Bredbandsnät | |
Stöd på bredbandsområdet ska bidra till smart tillväxt för alla genom att skapa en balanserad och geografiskt diversifierad portfölj av bredbandsprojekt, inbegripet projekt för både 30 Mbps och mer än 100 Mbps. Med tätorts-, förorts- och landsbygdsprojekt, i syfte att uppnå tillfredsställande konnektivitet i alla medlemsstater. | |
Typ av insats | Beskrivning |
Insatsen på området för bredbandsnät ska omfatta: | Investeringar i bredbandsnät med förutsättning att uppnå målet för den digitala agendan 2020 med allmän täckning med 30 Mbps, eller |
| investeringar i bredbandsnät med förutsättning att uppnå målet för den digitala agendan 2020 och där minst 50 % av hushållen tecknar sig för hastigheter över 100 Mbps. |
Insatsen på området för bredbandsnät ska i synnerhet bestå av ett eller flera av följande inslag: | Utbyggnad av passiv fysisk infrastruktur eller kombinerad passiv och aktiv fysisk infrastruktur och kringliggande infrastruktur, komplett med tjänster som krävs för att driva sådan infrastruktur. |
| Tillhörande resurser och tillhörande tjänster, exempelvis byggnation av ledningar, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanaler, ledningar, master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp. |
| Utnyttjande av potentiella synergieffekter mellan utbyggnaden av bredbandsnät och andra nät (energi, transport, vatten, avlopp etc.), särskilt sådana förknippade med smart eldistribution. |
c) Infrastruktur för digitala tjänster | |
Följande insatsområden på området infrastruktur för digitala tjänster ska stödjas. | |
Digital tjänst | Beskrivning |
Transeuropeiska anslutningar till basnät med hög hastighet för offentliga förvaltningar | Offentliga transeuropeiska basnät för tjänsteinfrastruktur för snabb anslutning mellan offentliga institutioner inom t.ex. offentlig förvaltning, kultur, utbildning och hälsa. |
Tillhandahållande av tjänster för e‑förvaltning över gränserna | Standardiserade, gränsöverskridande och användarvänliga plattformar för interaktion, vilket ska skapa effektivitetsvinster både inom ekonomin i sin helhet och i den offentliga sektorn, och bidra till den inre marknaden. |
| Sådana plattformar möjliggör elektronisk upphandling, hälso- och sjukvårdstjänster online, standardiserad affärsredovisning, elektroniskt utbyte av rättsliga uppgifter, transeuropeisk företagsregistrering online, e-förvaltningstjänster för företag, inklusive transeuropeisk företagsregistrering online. |
Möjliggöra tillgång till information från den offentliga sektorn och flerspråkiga tjänster | Digitalisering av stora samlingar av europeiska kulturella tillgångar och främjande av tredje parts återanvändning av dessa. |
| Skapa full tillgång för återanvändning av all öppen information i den offentliga sektorn i EU senast 2020. |
| Möjliggöra för företag i EU att erbjuda onlinetjänster på det egna språket som utan hinder ska vara tillgängliga och möjliga att använda på valfritt EU-språk. |
Säkerhet och trygghet | Delade datorresurser, databaser och mjukvaror för centrum för säkrare internet (Safer Internet Centre – SIC) i medlemsstaterna, samt backoffice-åtgärder för hantering av rapporteringen av innehåll med sexuella övergrepp. |
| Kritisk tjänsteinfrastruktur, inbegripet kommunikationskanaler och plattformar som utvecklats och installeras i syfte att öka EU:s kapacitet för beredskap, informationsutbyte, samordning och reaktionsförmåga. |
Utveckling av lösningar för informations- och kommunikationsteknik för intelligenta energinät och för tillhandahållandet av tjänster för smart energi | Modern informations- och kommunikationsteknik på området för smarta energitjänster med syfte att tillgodose behoven hos medborgare (som kan vara producenter såväl som konsumenter av energi), energileverantörer och offentliga myndigheter. |
Ändringsförslag | |
a) Horisontella prioriteringar | |
Innovativ förvaltning, kartläggning och tjänster | Tekniskt bistånd och åtgärder för projektreproduktion, om nödvändigt för utbyggnad och styrning, inbegripet projekt- och investeringsplanering och genomförbarhetsstudier. |
| Kartläggning av alleuropeisk infrastruktur för bredband, tillsammans med kartläggning av befintlig och planerad infrastruktur, även inom transport och energi, för utveckling av en fortgående detaljerad fysisk undersökning och dokumentering av relevanta platser, analys av ledningsrätter, bedömningar av möjligheten att uppgradera befintliga anläggningar, etc. |
| Analys av effekterna på miljön med hänsyn till behov av begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och motståndskraft mot katastrofer. |
Stödåtgärder och andra tekniska stödåtgärder | Åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av projekt av gemensamt intresse eller åtgärder som bidrar till detta, inklusive förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderings- och valideringsstudier, tekniskt bistånd och bistånd för finansieringslösningar som underlättar förberedandet av projekt av gemensamt intresse i syfte att få finansiellt stöd på marknaden eller enligt denna förordning, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att fullständigt definiera och utveckla en åtgärd. |
b) Bredbandsnät | |
Stöd på bredbandsområdet ska bidra till smart tillväxt för alla genom att skapa en balanserad och geografiskt diversifierad portfölj av bredbandsprojekt, inbegripet projekt för både 110 Mbps och mer än 1 Gbps. Med tätorts-, förorts- och landsbygdsprojekt, i syfte att uppnå tillfredsställande konnektivitet i alla medlemsstater. | |
Typ av insats | Beskrivning |
Insatsen på området för bredbandsnät ska omfatta: | Investeringar i öppna, snabba bredbandsnät med förmåga att åtminstone uppnå målet för den digitala agendan 2020 med allmän täckning med 100 Mbps, där detta är möjligt, eller |
| investeringar i öppna, ultrasnabba bredbandsnät med förmåga att uppnå målet för den digitala agendan 2020 och där minst 50 % av hushållen tecknar sig för hastigheter på 1 Gbps, där detta är möjligt, och mer. |
Insatsen på området för bredbandsnät ska i synnerhet bestå av ett eller flera av följande inslag: | Utbyggnad av passiv fysisk infrastruktur eller kombinerad passiv och aktiv fysisk infrastruktur och kringliggande infrastruktur, komplett med tjänster som krävs för att driva sådan infrastruktur. |
| Tillhörande resurser och tillhörande tjänster, exempelvis byggnation av ledningar, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanaler, ledningar, master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp. |
| Utnyttjande av potentiella synergieffekter mellan utbyggnaden av bredbandsnät och andra nät (energi, transport, vatten, avlopp etc.), särskilt sådana förknippade med smart eldistribution. |
c) Infrastruktur för digitala tjänster | |
Digital tjänst | Beskrivning |
Transeuropeiska anslutningar till basnät med hög hastighet för offentliga förvaltningar | Offentliga transeuropeiska basnät för tjänsteinfrastruktur för snabb anslutning mellan offentliga institutioner inom t.ex. offentlig förvaltning, kultur, utbildning, forskning och hälsa. |
Tillhandahållande av tjänster för e-förvaltning över gränserna | Gränsöverskridande och användarvänliga plattformar för interaktion, vilket ska skapa effektivitetsvinster både inom ekonomin i sin helhet och i den offentliga sektorn, och bidra till den inre marknaden. |
| Sådana plattformar möjliggör elektronisk upphandling, hälso- och sjukvårdstjänster online, standardiserad affärsredovisning, elektroniskt utbyte av rättsliga uppgifter, transeuropeisk företagsregistrering online, e-förvaltningstjänster för företag, inklusive transeuropeisk företagsregistrering online, gränsöverskridande interoperabla elektroniska faktureringstjänster, utbyggnad av infrastruktur inom offentliga transporter som möjliggör användning av säkra och interoperabla mobila närtjänster samt en plattform för tvistlösningar online. |
Europeisk plattform för tillgång till utbildningsresurser | Flerspråkiga elektroniska plattformar där utbildningsinstitutioner och enskilda kan utbyta läromedel under en öppen licens. Plattformen skulle hysa läroböcker, artiklar och videor och göra det möjligt för användarna att medverka med egna bidrag, samarbete och diskussioner. Plattformen skulle ge utbildningsinstitutionerna möjlighet att samarbeta online, utbyta erfarenheter och bygga upp kapacitet inom öppna utbildningsresurser och onlineutbildning, och den skulle underlätta distansutbildning och samarbete mellan utbildningsaktörer, bland annat genom tillämpningar för e-lärande. Den skulle även fungera som en plattform för att söka och få tillgång till offentliga biblioteksresurser. |
Möjliggöra tillgång till information från den offentliga sektorn och flerspråkiga tjänster | Digitalisering av stora samlingar av europeiska kulturella tillgångar och främjande av tredje parts återanvändning av dessa. |
| Skapa full tillgång för återanvändning av all öppen information i den offentliga sektorn i EU senast 2020, i överensstämmelse med bestämmelserna om integritetsskydd och skydd av personuppgifter. |
| Möjliggöra för företag i EU att erbjuda onlinetjänster på det egna språket som utan hinder ska vara tillgängliga och möjliga att använda på valfritt EU-språk. |
Säkerhet och trygghet | Delade datorresurser, databaser och mjukvaror för centrum för säkrare internet (Safer Internet Centre – SIC) i medlemsstaterna, samt backoffice-åtgärder för hantering av rapporteringen av innehåll med sexuella övergrepp. |
| Kritisk tjänsteinfrastruktur, inbegripet kommunikationskanaler och plattformar som utvecklats och installeras i syfte att öka EU:s kapacitet för beredskap, informationsutbyte, samordning och reaktionsförmåga. |
Utveckling av lösningar för informations- och kommunikationsteknik för intelligenta energinät och för tillhandahållandet av tjänster för smart energi | Modern informations- och kommunikationsteknik på området för smarta energitjänster med syfte att tillgodose behoven hos medborgare (som kan vara producenter såväl som konsumenter av energi), energileverantörer och offentliga myndigheter. |
Ändringsförslag 134
Förslag till förordning
Bilaga – del IIIa (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Förteckning över i förväg definierade projekt med synergieffekter mellan minst två av de sektorer som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
| Utbyggnad av leveransnät för icke-fossil och ren energi (exempelvis el och väte) avsedd för transportmedel. |
| Införande av smarta nät genom utnyttjande av ny eller befintlig transport- och telekommunikationsinfrastruktur |
| Utnyttjande av transportinfrastruktur (exempelvis tunnlar, dammar och broar) för energiproduktion och/eller utbyggnad av nya sammanlänkningar som ökar elkapaciteten och skapar nya gaskorridorer eller telenät. |
MOTIVERING
Syftet med förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa är att
– koncentrera resurserna till projekt med ett europeiskt mervärde på områdena transport, energi och telekommunikationer i syfte att skapa integrerade europeiska nät och se till att infrastrukturen presterar på en jämn och hög nivå över hela unionen,
– centralisera, förenkla och villkora tilldelningen av förordningens medel på unionsnivå och samtidigt utnyttja synergieffekter mellan de tre sektorerna,
– fördela resurserna väl mellan direktstöd och nya finansieringsinstrument som involverar marknaden och maximerar EU-medlens genomslagskraft,
– integrera sammanhållningsländerna bättre finansiellt, tekniskt och operativt genom att låta en del av fondens medel omfattas av Sammanhållningsfondens bestämmelser på transportområdet.
I den djupa kris vi går igenom kräver arbetet med ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg i Europa på en och samma gång
– återupprättad balans i de offentliga finanserna,
– förbättrad konkurrenskraft för den europeiska ekonomin,
– återgång till en hållbar och balanserad tillväxt för alla.
Mot bakgrund av detta ställer sig föredragandena helhjärtat bakom den här förordningen, som med inrättandet av en fond för ett sammanlänkat Europa ska lämna ett kraftfullt bidrag till målet om tillväxt och konkurrenskraft inom transport, energi och telekommunikationer, och detta på tre sätt:
– För det första genom att ge transportsektorn nödvändiga resurser för genomförandet av infrastrukturprojekt och på så vis vitalisera stora delar av ekonomin kopplade till infrastrukturens realisering, ibruktagande och underhåll.
– För det andra genom att i dessa sektorer stimulera forskning, tekniköverföring och utveckling (finansiell och operativ), så att Europa kan behålla sin globala ledarroll på dessa områden.
– För det tredje genom att förse EU med gedigna, högpresterande och pålitliga transport-, energi- och telekomsystem som bidrar till unionens ekonomiska konkurrenskraft i stort, till en union som fungerar på ett harmoniskt och integrerat sätt genom förbättrade ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat samt till unionens territoriella integration.
De finansiella behoven på unionens territorium fram till 2020 uppskattas till
– 500 miljarder euro för transeuropeiska transportnät, varav 250 miljarder euro behövs för att undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, särskilt gränsöverskridande sådana,
– 200 miljarder euro för transeuropeiska energinät,
– 270 miljarder euro för bredbandsutbyggnad och tjänsteplattformar.
Med ett anslag på 50 miljarder euro till fonden krävs det därför att
– infrastrukturerna väljs ut på ett förnuftigt sätt utifrån vilket europeiskt mervärde de ger och hur förenliga de är med Europa 2020-strategin,
– fonden förvaltas på ett optimalt och samordnat sätt av EU-institutionerna,
– det hålls omfattande samråd med berörda parter (medlemsstater, regioner, lokala och regionala myndigheter, projektutvecklare),
– EU-institutionerna (kommissionen, rådet, parlamentet) samarbetar sinsemellan,
– särskild uppmärksamhet ägnas sammanhållningsländerna, som har stora behov och ofta begränsade resurser,
– de finansiella resurserna optimeras och fördelas mellan klassiska interventioner och nya finansieringsinstrument, varvid
Øbidrag endast bör användas för projekt med låg eller ingen avkastning och medfinansieringsgraden bör stå i proportion till målen och prioriteringarna, operatörernas och marknadens förväntningar samt insatsernas karaktär,
Øinnovativa finansieringsinstrument bör vara ett sätt att i stor utsträckning ta hjälp av marknaderna, samtidigt som man måste
oslå vakt om unionens intressen och se till att insatserna förblir objektiva och går rätt till,
osäkerställa betydande hävstångseffekter,
oundvika konkurrenssnedvridning och marknadsstörningar,
– denna förordning blir en integrerad del av nästa fleråriga budgetram och samordnas nära med andra finansieringsmekanismer som har samma mål, särskilt
Øåttonde ramprogrammet för forskning och utveckling (Horisont 2020),
Øden regionala sammanhållningspolitiken.
Med detta för ögonen anser föredragandena att de fleråriga och årliga programmen bör bli föremål för delegerade akter. Parlamentet bör bli inbegripet eftersom det handlar om att göra politiska val (exempelvis vilka förslagsinfordringar som måste offentliggöras) och det kan antas särskilda tilläggsbestämmelser om inlämning av projekt av gemensamt intresse, bestämmelser som kan komma att ersätta själva grundakten. Vidare finns det inom energi- och telekombranscherna ingen förteckning över projekt av gemensamt intresse som kan finansieras, och kommissionen riskerar därmed att få alltför långtgående möjligheter till skönsmässiga bedömningar.
De tre sektorer som berörs av detta instrument är av strategisk betydelse för unionens och dess befolknings framtid.
I – På transportområdet
Här handlar det om den fysiska sammanlänkningen av unionens alla regioner, om människors och varors möjligheter till rörlighet, som är en förutsättning för all utveckling och ett villkor för unionens territoriella harmoni. Glöm dessutom inte bort att bakom infrastrukturpolitiken och användningen av infrastrukturen har vi hela den europeiska transportrelaterade industrin (exempelvis bil-, flyg-, järnvägs- och rymdindustrin samt transportsystem), som fortfarande är världsledande och står för en stor del av vår ekonomiska potential.
En annan viktig egenskap hos effektiva transportnät är deras bidrag till konkurrenskraften. Redan 1993 bedömde Jacques Delors, kommissionens dåvarande ordförande, i en vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning[2] att man för att skapa 15 miljoner arbetstillfällen och få fart på den ekonomiska tillväxten skulle behöva transportnät till ett värde av 220 miljarder ecu[3] fram till år 2000, varav 82 miljarder till prioriterade projekt.
Tjugo år senare, och i en liknande ekonomisk krissituation, föreslår kommissionen 50 miljarder euro mindre (31,7 miljarder euro) till transportsektorn i en union vars medlemsantal och behov har ökat kraftigt.
Enligt föredragandena torde idealbeloppet för att åstadkomma den förväntade hävstångseffekten på transportområdet uppgå till minst 10 % av de uppskattade behoven (500 miljarder euro för TEN-T fram till 2020).
För att klara sig med begränsade resurser föreslår kommissionen att Fonden för ett sammanlänkat Europa tydligt koncentreras till sådana projekt som är tillräckligt mogna för att finansieras under nästa fleråriga budgetram, uppvisar ett högt europeiskt mervärde och handlar om horisontella frågor eller hållbara transportformer, såsom järnväg eller inre vattenvägar. En förteckning i bilagan innehåller redan ett begränsat antal potentiella projekt, främst i form av korridorer, som ska finansieras med 85 % av fondens tillgängliga medel. Konkurrensinslaget i förslagsinfordringarna kvarstår dock, eftersom de tillgängliga medlen inte räcker för att finansiera alla projekt som anges i bilagan.
Föredragandena välkomnar upplägget med korridorer och ser detta som en stor förbättring i förvaltningen av de nuvarande 30 prioriterade TEN-T-projekt som valdes ut 2004 för sin stora betydelse för det gränsöverskridande trafikflödet, sammanhållningen och målen för hållbar utveckling. Som utgångspunkt skulle föredragandena på nuvarande stadium vilja hålla fast vid de tio i förväg identifierade korridorer och andra sektioner som kommissionen lagt fram, och endast föreslå en mindre modifiering av de horisontella prioriteringarna genom att lägga till ”sjömotorvägar”, så att detta begrepp förblir en prioritering i TEN-T, samt ITS‑tjänster till havs.
Om rådet enas om stora nedskärningar i finansieringsramen bör det göras en omfattande översyn av förteckningen över de i förväg identifierade transportprojekten i bilagans del I.
Slutligen måste det faktum att en del av Sammanhållningsfonden ska användas till Fonden för ett sammanlänkat Europa på transportområdet ses som en möjlighet för de berörda länderna. Detta gör att de kan bli bättre sammanlänkade med de stora europeiska näten och på vis stärka sin konkurrenskraft och integration med EU. Särskild hänsyn måste emellertid tas till situationen i dessa länder, både finansiellt och operativt, och särskilt med avseende på ”use it or lose it”-principen. Det tekniska biståndet, som är avsett att understödja utformningen av projekt i Sammanhållningsfondens länder, måste kompensera för att den administrativa kapaciteten inte alltid är hundraprocentig och möjliggöra för dessa länder att dra full nytta av Fonden för ett sammanlänkat Europa.
II – På energiområdet
Utvecklingen av infrastruktur spelar stor roll för flera viktiga utmaningar som EU står inför under de kommande åren:
– Oberoendet, det ömsesidiga beroendet och solidariteten i unionens energiförsörjning (säkerhet, stabilitet).
– Införandet av smarta, kraftfullare och energisnåla nät.
– Utvecklingen av nya nät för förnybar energi och deras sammankoppling med konventionella nät.
I energisektorn är investeringsgapet, som har uppskattats till 200 miljarder euro, och det försenade genomförandet av den inre marknaden de två stora hinder som måste övervinnas för att de strategiska målen i Europa 2020 ska kunna uppnås.
Därför anser föredragandena att maximerad hävstångseffekt för varje euro som investeras i energiinfrastruktur är det som skänker fond störst värde. En omfattande användning av finansieringsinstrument kommer dessutom att medföra ytterligare fördelar när det gäller att dra till sig privat finansiering genom marknadsbaserade instrument, som är en förutsättning för infrastrukturutveckling i perioder med budgetrestriktioner.
Bidrag kan och bör användas som en sista utväg för prioriterade projekt som inte är kommersiellt bärkraftiga men som uppvisar många positiva externa effekter, utan att detta snedvrider den alltjämt ofärdiga energimarknaden eller skapar artificiell konkurrens med privata resurser.
Fonden kommer att fungera som ett sätt att överbrygga klyftan mellan behovet av ny och uppgraderad infrastruktur och energi- och klimatmålen för 2020, förutsatt att man håller sig till prioriteringarna under fondens hela genomförandefas.
III – På telekommunikationsområdet
Efterfrågestyrd bredbandsutbyggnad måste vara det strategiska val som görs för att fullborda den inre marknaden på IKT-området och uppnå målen för den digitala agendan.
Prioritet bör därför ges åt att upprätta en europeisk infrastruktur för digitala tjänster: transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar, gränsöverskridande tjänster för e-förvaltning (exempelvis gränsöverskridande e-upphandling, e-juridik och e‑hälsovård), tillgång till information från den offentliga sektorn, bland annat det europeiska kulturarvets digitala resurser, data.eu och flerspråkiga resurser, säkerhet och trygghet (säkrare internet och infrastruktur för kritiska tjänster) samt smarta energitjänster.
Föredragandena anser att finansieringsinstrument bör vara den enda stödmekanismen för bredbandsutbyggnad inom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Finansieringsinstrument har många fördelar jämfört med bidrag, till exempel mycket större hävstångseffekt och därigenom förmåga att nå ut till fler hushåll med samma budget. Om offentliga stödprogram godkänns måste de vara inriktade på att skapa positiva externa effekter, som att utveckla den lokala ekonomin eller landsbygdsekonomin, stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen.
IV – Synergieffekter
Sammanfattningsvis välkomnar föredragandena kommissionens förslag till ett gemensamt instrument för de tre sektorerna, eftersom det kommer att minska de administrativa utgifterna för att förvalta programmet. Icke desto mindre bör de potentiella synergieffekterna mellan energi, transport och telekom stimuleras mer. För att ge projektutvecklare större incitament att ta fram åtgärder med potentiella synergier mellan de tre sektorerna föreslår föredragandena en mer precis formulering om synergier, i synnerhet om urvalskriterier, medfinansieringsgrad samt förvaltnings- och finansieringsbestämmelser. En ny preliminär förteckning över i förväg identifierade projekt med potentiella synergier presenteras i del IV i bilagan.
Avslutningsvis anser föredragandena att Fonden för ett sammanlänkat Europa genom en förenklad, centraliserad och villkorad förvaltning som medger insyn och skapar synergier kan maximera den europeiska finansieringens genomslagskraft till gagn för unionens stora politiska prioriteringar inom transport, energi och IKT.
Ändringsförslagen handlar mer om att förtydliga än om att lägga till, eftersom föredragandena anser att förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa måste vara kort och koncis.
Under förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram kommer föredragandena framför allt att måna om att den här mekanismen förses med betydande budgetära och operativa resurser. Minskade tilldelningar skulle tömma mekanismen på dess innehåll och allvarligt undergräva unionens politik för tillväxt och konkurrenskraft.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN
Amalia Sartori
Ordförande
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
BRYSSEL
Brian Simpson
Ordförande
Utskottet för transport och turism
BRYSSEL
Ärende: Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av fonden för ett sammanlänkat Europa ( COM(2011)0665 – C7‑0374/2011 – 2011/0302(COD) )
Med en skrivelse av den 16 januari 2013 begärde du i enlighet med artikel 37 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle yttra sig över möjligheten att tillägga artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget som rättslig grund för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av fonden för ett sammanlänkat Europa.
Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av fonden för ett sammanlänkat Europa framlades av kommissionen på grundval av artikel 172 i EUF‑fördraget. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism har gemensamt behandlat förslaget enligt förfarandet med gemensamma utskottssammanträden i artikel 51 i arbetsordningen.
Den 18 december 2012 antog utskotten sitt gemensamma betänkande om förordningen, där det ingick ett ändringsförslag från utskottet för regional utveckling med avsikt att bygga ut förordningens rättsliga grund med artiklarna 174 och 349.
Bakgrund
1. Förslaget
Syftet med förslaget till förordning är att inrätta ett nytt integrerat instrument för investering i sådan infrastruktur som EU prioriterar inom transport, energi och telekommunikation – ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” (nedan kallad fonden).
Fonden följer principerna för översynen av de politiska ramarna för alla tre sektorerna för nästa fleråriga budgetram. Beträffande energisektorn identifieras i den föreslagna förordningen tolv prioriterade korridorer och områden, fyra för varje sektor, nämligen transport av el och gas samt utbyggnad av smarta nät, motorvägar för elektricitet och gränsöverskridande koldioxidnät.
Inom transportsektorn har ett ”stomnät” identifierats, med korridorer, där gods och personer transporteras effektivt och med låga utsläpp. På så sätt kommer de befintliga tjänsterna att användas i multimodala kombinationer, så att de blir effektivare.
För telekommunikationsnäten är undanröjandet av digitala flaskhalsar ett huvudmål. Detta innebär att hela bredbandsnätet måste förbättras generellt och att plattformar för digital infrastruktur upprättas som möjliggör en konsekvent digital utbyggnad av europeiska offentliga tjänster.
För att de prioriteringar som uppställts ska kunna förverkligas under den period som fastställs i den fleråriga budgetramen behövs det ett bidrag från EU:s budget. Enligt kommissionens förslag kommer medlen att tillhandahållas med hjälp av innovativa finansieringsinstrument som ger multiplikatoreffekt genom att underlätta och dra till sig annan offentlig och privat finansiering för projekt som ligger i EU:s intresse.
2. Förslagets rättsliga grund
Den rättsliga grund som kommissionen föreslagit, nämligen artikel 172 i EUF-fördraget, är den rättsliga grunden för antagandet av riktlinjer och andra åtgärder för de transeuropeiska näten (TEN) inom områdena transport, telekommunikationer och energiinfrastruktur och där står följande:
”Artikel 172
De riktlinjer och övriga åtgärder som avses i artikel 171.1 ska antas av Europaparlamentet och rådet som ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.
Riktlinjer och projekt av gemensamt intresse som angår en medlemsstats territorium kräver den berörda medlemsstatens godkännande.”
I artikel 171 i EUF-fördraget, till vilken det hänvisas i artikel 172, fastställs det vilka åtgärder unionen kan vidta för att främja transeuropeiska nät:
”Artikel 171
1. För att förverkliga de mål som anges i artikel 170
– ska unionen ställa upp en serie riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och huvudlinjer för de åtgärder som förutses när det gäller de transeuropeiska näten: i dessa riktlinjer ska projekt av gemensamt intresse preciseras,
– ska unionen genomföra de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att säkerställa nätens driftskompatibilitet, särskilt när det gäller teknisk standardisering,
– kan unionen stödja projekt av gemensamt intresse som stöds av medlemsstaterna och som preciseras i de riktlinjer som avses i första strecksatsen, särskilt genom genomförbarhetsstudier, lånegarantier eller räntesubventioner; unionen kan också genom den enligt artikel 177 upprättade sammanhållningsfonden bidra till finansieringen av särskilda infrastrukturprojekt på transportområdet inom medlemsstaterna.
Vid unionens insatser ska hänsyn tas till projektens potentiella ekonomiska livskraft.
2. I samverkan med kommissionen ska medlemsstaterna inbördes samordna den politik på nationell nivå som kan få väsentlig betydelse för att förverkliga de mål som anges i artikel 170. Kommissionen får i nära samarbete med medlemsstaterna ta lämpliga initiativ för att främja en sådan samordning.
3. Unionen kan besluta om att samarbeta med tredje land för att främja projekt av gemensamt intresse och för att säkerställa nätens driftskompatibilitet.”
3. Föreslagen ändring av den rättsliga grunden
Utgående från ett ändringsförslag från utskottet för regional utveckling antog de ansvariga utskotten ett beaktandeled med syfte att bygga ut förordningen med två nya rättsliga grunder, nämligen följande:
a) Artikel 174 i EUF-fördraget, där de allmänna målen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning fastställs och där det står följande:
”Artikel 174
För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.
Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.
Bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.”
b) Artikel 349 i EUF-fördraget, vilken handlar om specifika åtgärder till stöd för de yttersta randområdena och där det står följande:
”Artikel 349
Rådet ska med beaktande av den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Saint-Barthélemy och Saint-Martin, och på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, vilken förvärras av dessas avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter, vilka faktorer på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet besluta om specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördragen ska tillämpas beträffande dessa områden, inklusive den gemensamma politiken. Om de specifika åtgärderna i fråga beslutas av rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, ska det också besluta på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.
De åtgärder som avses i första stycket gäller särskilt tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande unionsprogram.
Rådet ska besluta om de åtgärder som avses i första stycket med beaktande av de yttersta randområdenas särdrag och särskilda begränsningar, utan att undergräva integriteten och sammanhanget hos unionsrätten, inklusive den inre marknaden och den gemensamma politiken.”
I det ändringsförslag, där det föreslogs att två nya rättsliga grunder skulle tilläggas, fanns det visserligen ingen motivering till detta, men i den korta motiveringen i yttrandet från utskottet för regional utveckling ges det dock en viss fingervisning om varför man velat göra en ändring:
Föredraganden noterar följande: ”Vad gäller de 10 miljarder euro som har överförts från Sammanhållningsfonden och öronmärkts inom FSE för transportinfrastrukturprojekt uteslutande för medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har dessa uttryckt vissa reservationer och till och med motstånd”.
Analys
1. Principer som fastslagits av domstolen
Domstolen har en väletablerad rättspraxis för valet av korrekt rättslig grund. Domstolen har framhållit att valet är av konstitutionell betydelse, eftersom den rättsliga grunden får behörighets- och förfarandemässiga konsekvenser[4]. Varje institution ska således, enligt artikel 13.2 i EU-fördraget, agera inom ramen för de befogenheter den tilldelas enligt fördraget[5]. Dessutom har domstolen understrukit följande: ”Valet av rättslig grund för en rättsakt inom [unionen] ska ske utifrån objektiva kriterier, som kan bli föremål för domstolsprövning. Bland dessa kriterier ingår bland annat rättsaktens syfte och innehåll”[6].
Om möjligheten för en rättsakt att ha fler än en rättslig grund har domstolen framhållit att detta kan komma i fråga endast om en rättsakt har flera syften eller beståndsdelar, vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att för den skull det ena syftet är sekundärt och indirekt i förhållande till det andra. Om det vid bedömningen av en åtgärd framgår att den har flera syften och/eller olika beståndsdelar och något eller någon av dessa kan identifieras som huvudsakligt syfte eller huvudsaklig beståndsdel, medan de övriga är endast tillfälliga eller underordnade ska rättsakten ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs av det huvudsakliga syftet eller den huvudsakliga beståndsdelen.[7]
2. Utvärdering av de rättsliga grunder som föreslagits
a) Förslagets rättsliga grund
I artikel 172 i EUF-fördraget fastställs det att det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas på alla åtgärder eller riktlinjer som gäller för transeuropeiska nät (artikel 171.1), vilkas utveckling och genomförande hör till de mål som uppställs i EUF-fördraget, närmare bestämt i artikel 170 som återges. I den artikeln står det att ”unionen [ska] bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna”.
I artikel 1 i förslaget till förordning om inrättande av fonden ges följande definition av förordningens syfte:
”Artikel 1
Genom denna förordning inrättas Fonden för ett sammanlänkat Europa och fastställs villkor, metoder och förfaranden för finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt för infrastrukturer för transport, energi och telekommunikation.”
I artikel 3 i förslaget definieras förordningens ”allmänna mål” och dessa kompletteras med sektorsspecifika mål för de tre berörda sektorerna, alltså transport, energi och telekommunikationer. I artikel 3 i förslaget står följande:
”Artikel 3
Fonden för ett sammanlänkat Europa ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom sektorerna för energi, transport och telekommunikationer. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska i synnerhet stödja genomförandet av projekt som syftar till utveckling och konstruktion av ny eller modernisering av befintlig infrastruktur på områdena transport, energi och telekommunikation. För att möjliggöra detta ska Fonden för ett sammanlänkat Europa ha följande mål:
a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna, diversifierade och konkurrenskraftiga transeuropeiska nät med hög prestanda, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna.
Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning.
b) Göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka energieffektiviteten med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % senast 2020 och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna.”
Det är uppenbart att målen för förslaget till förordning motsvarar de mål som omfattas av artikel 172 i EUF-fördraget, och den artikeln måste därför anses vara en korrekt rättslig grund för förslaget.
b) Artikel 174 i EUF-fördraget som tänkbar rättslig grund
En rättslig grund måste ge lagstiftningsbehörighet. I artikel 174 i EUF-fördraget fastställs allmänna mål för den regionala utvecklingspolitiken, men där ingår inga tillämpningsbestämmelser som skulle ge institutionerna rätten att lagstifta.
Mot den bakgrunden framgår det alltså klart att artikel 174 inte kan tjäna som rättslig grund. Samtidigt är det värt att notera om artikel 171 i EUF-fördraget, som närmare anger åtgärder inom ramen för TEN och som görs tillämpbar av artikel 172, att där också står följande: ”unionen kan också genom den enligt artikel 177 upprättade [S]ammanhållningsfonden bidra till finansieringen av särskilda infrastrukturprojekt på transportområdet inom medlemsstaterna”.
c) Artikel 349 i EUF-fördraget som tänkbar rättslig grund
Till skillnad från artikel 174 tillåter artikel 349 att det antas lagstiftningsåtgärder i form av ”specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördragen ska tillämpas” på de regioner som anges i den artikeln. Bland sådana åtgärder uppräknas i artikeln ”villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande unionsprogram”.
Då man dryftar frågan om huruvida artikel 349 skulle kunna tjäna som en andra rättslig grund måste man ta ställning inte bara till om förslaget bör ha en dubbel rättslig grund utan också om det betänkande som antogs i utskottet innebär att förslaget ändrats i så stor utsträckning att det skulle krävas en ytterligare rättslig grund för det.
Förslaget förefaller uppenbart inte att ha som ett särskilt och centralt mål att anpassa fonden till de yttersta randområdena. Likaså förefaller det uppenbart att det betänkande som antogs gemensamt av utskotten ITRE och TRAN inte medfört en sådan ändring av de allmänna målen att det vore berättigat att lägga till artikel 349 i EUF-fördraget som en andra rättslig grund.
Ett ändringsförslag till artikel 7.4 i förslaget till förordning blev antaget och i detta ändringsförslag sägs det att ”åtgärder inom området bredbandsnät också kan finansieras genom bidrag till projekt som minskar den digitala klyftan genom att sammanlänka landsbygdsområden, bergstrakter, avlägsna områden eller glesbygder eller öar, områden utan tillträde till havet och randområden, förutsatt att det inte skulle räcka med bistånd genom ett finansieringsinstrument för att leda fram till ett positivt investeringsbeslut”.
Detta innebär dock inte att förslaget till förordning fått ett andra självständigt mål som skulle kunna jämföras med dem som förtecknats som allmänna mål för förordningen, oavsett om man avser den form förslaget getts av kommissionen eller den form som antagits av utskotten ITRE och TRAN.
Rekommendation från utskottet för rättsliga frågor
Vid utskottssammanträdet den 22 januari 2013 behandlade utskottet detta ärende.
Vid detta sammanträde beslutade utskottet enhälligt[8] att rekommendera att artikel 172 i EUF‑fördraget ensam för sig är den lämpliga rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av fonden för ett sammanlänkat Europa.
Med vänlig hälsning
Klaus-Heiner Lehne
20.9.2012
YTTRANDE från budgetutskottet
till utskottet för transport och turism och utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
( COM(2011)0665 /2 – C7‑0374/2011 – 2011/0302(COD) )
Föredragande: Göran Färm
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till lagstiftningsresolution
Punkt 1a (ny)
| |
Förslag till lagstiftningsresolution | Ändringsförslag |
| 1a. Europaparlamentet framhåller att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan avgöras innan en överenskommelse uppnåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. |
Ändringsförslag 2
Förslag till lagstiftningsresolution
Punkt 1b (ny)
| |
Förslag till lagstiftningsresolution | Ändringsförslag |
| 1b. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla1. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna uppfylla de befintliga politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget samt reagera vid oförutsedda händelser. Även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst fem procent jämfört med 2013 års nivå kan bara ett begränsat bidrag lämnas för att unionens avtalade mål och åtaganden ska kunna uppnås och för att principen om solidaritet inom unionen ska kunna respekteras. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna överges helt och hållet trots deras dokumenterade europeiska mervärde. |
| ______________ 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266 |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) Mellan finansieringsinstrumenten Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska regionala utvecklingsfonden bör kraftiga synergier uppnås för finansiering av infrastrukturer i gränsöverskridande regioner inom ramen för hela nätet. |
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att många medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden (10 miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden att förbereda en rad lämpliga projekt i syfte att ge största möjliga prioritering till nationella anslag från Sammanhållningsfonden. | (13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att många medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden (10 miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och, där så är lämpligt, stärka deras administrativa kapacitet att förbereda en rad lämpliga projekt i syfte att ge största möjliga prioritering till nationella anslag från Sammanhållningsfonden, men också i syfte att stödja dem under ansökningarna för de 21,7 miljarder som finns tillgängliga för alla medlemsstater, samt att så långt det är möjligt säkerställa geografisk balans. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 25
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(25) Flera metoder för genomförande är nödvändiga och de kräver olika finansieringsnivåer för att unionens ekonomiska bistånd ska kunna öka i effektivitet och genomslagskraft, privata investeringar uppmuntras, och de särskilda kraven för enskilda projekt tillgodoses. | (25) Flera metoder för genomförande är nödvändiga och de kräver olika finansieringsnivåer och finansieringsinstrument för att unionens ekonomiska bistånd ska kunna öka i effektivitet och genomslagskraft, privata investeringar uppmuntras, och de särskilda kraven för enskilda projekt tillgodoses. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 34
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(34) Även om den största delen av investeringarna inom ramen för Europa 2020-strategin kan ske via marknad och reglering kräver finansieringen offentliga insatser och stöd från unionen genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument bör användas som svar på specifika marknadsbehov, i enlighet med målen för FSE, och bör inte tränga undan privat finansiering. Innan beslut fattas om att utnyttja finansieringsinstrument bör kommissionen göra förhandsbedömningar av dessa instrument.
| (34) Även om den största delen av investeringarna inom ramen för Europa 2020-strategin kan ske via marknad och reglering kräver finansieringen offentliga insatser och stöd från unionen genom bidrag och innovativa finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument bör användas som svar på specifika marknadsbehov, i enlighet med målen för FSE, de bör utgöra ett tillägg eller en komplettering till andra tillgängliga finansieringsåtgärder, och bör inte tränga undan privat finansiering. Innan beslut fattas om att utnyttja finansieringsinstrument bör kommissionen göra förhandsbedömningar av dessa instrument. |
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 36
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(36) I Europa 2020-strategin åtar sig kommissionen att använda unionens finansieringsinstrument som en del av en konsekvent finansieringsstrategi där finansiering från unionen och nationell privat och offentlig finansiering för infrastruktur sammanförs. Detta bygger på principen att investeringssituationer som inte är optimala och brister på marknaden i många fall kan hanteras mer effektivt genom finansieringsinstrument än genom bidrag. | (36) I Europa 2020-strategin åtar sig kommissionen att använda unionens finansieringsinstrument som en del av en konsekvent finansieringsstrategi där finansiering från unionen och nationell privat och offentlig finansiering för infrastruktur sammanförs. Detta bygger på principen att investeringssituationer som inte är optimala och brister på marknaden i många fall kan hanteras mer effektivt genom finansieringsinstrument än genom bidrag, vilket förbättrar hävstångseffekten i budgetutgifterna och uppnå starka multiplikatoreffekter när det gäller att locka till sig finansiering från den privata sektorn. Detta är särskilt relevant i tider när det är svårt att få tillgång till krediter, när de offentliga finanserna är ansträngda och med tanke på behovet av att stödja Europas ekonomiska återhämtning. Finansieringsinstrumenten, drivna av efterfrågan på marknaden, kommer att gynna projekt med liknande finansieringsbehov och bör, tack vare synergier mellan sektorerna, ge större fördelar i form av marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de, med tanke på flexibiliteten, ska kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning och den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden). | (37) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de, med tanke på flexibiliteten, ska kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning, den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) och Europa 2020-initiativet om projektobligationer. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 39
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(39) För att säkerställa sektorsvis diversifiering av stödmottagare som omfattas av finansieringsinstrument och uppmuntra till gradvis geografisk diversifiering inom medlemsstaterna bör kommissionen i partnerskap med EIB, genom gemensamma initiativ som t.ex. europeiska expertcentrumet för offentligprivata partnerskap (Epec) och Jaspers, ge stöd till medlemsstaterna för utveckling av lämpliga projekt som kan komma i fråga för projektfinansiering. | (39) För att säkerställa sektorsvis diversifiering av stödmottagare som omfattas av finansieringsinstrument och uppmuntra till gradvis geografisk diversifiering inom medlemsstaterna, och med särskild hänsyn tagen till de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, bör kommissionen i partnerskap med EIB, genom gemensamma initiativ som t.ex. europeiska expertcentrumet för offentligprivata partnerskap (Epec) och Jaspers, ge stöd till medlemsstaterna för utveckling av lämpliga projekt som kan komma i fråga för projektfinansiering. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 43
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(43) Utvärderingar efter halva tiden och i efterhand bör göras av kommissionen i syfte att bedöma finansieringens effektivitet och ändamålsenlighet och dess inverkan på fondens övergripande mål och Europa 2020-strategins prioriteringar. | (43) Utvärderingar efter halva tiden och i efterhand bör göras av kommissionen i syfte att bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten hos de olika typerna av ekonomiskt stöd och dess inverkan på fondens övergripande mål och den totala volymen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, för att på så sätt öka antalet investeringar inriktade på Europa 2020-strategins prioriteringar. |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Artikel 3 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. | a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen, där projekt kan dra nytta av en blandning av finansieringsinstrument, och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 –led c – led (iia) (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| iia) Bidra till stöd av projekt med ett europeiskt mervärde och stora samhälleliga fördelar, vilka inte får tillräcklig finansiering från marknaden. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led i
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, både inom transportinfrastrukturen och vid anslutningspunkterna till den vid gränsövergångarna, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara 50 000 000 000 euro. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: | 1. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara 50 000 000 000 euro, vilket ska utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet i den mening som avses i punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den XX/XX/2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led a
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
a) Transport: 31 694 000 000 euro, varav 10 000 000 000 euro ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | a) Transport: 31 694 000 000 euro, varav 10 000 000 000 euro ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med denna förordning endast i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av fonden. | 2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och administrativa kostnader som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av fonden. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får kommissionen överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1, med undantag av de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | 3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får kommissionen lägga förslag om att överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1, med undantag av de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter under det årliga budgetförfarandet. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: | 2. Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. I syfte att säkerställa största möjliga geografiska balans även i utnyttjandet av finansieringsinstrument, särskilt genom de åtgärder för programstöd som nämns i stycke 1, ska kommissionen, där så är lämpligt, ge administrativt stöd och stärka medlemsstaternas kapacitet för att utveckla en rad lämpliga projekt för sådana instrument. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1 – led ga (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| ga) Åtgärder som stöder ny teknik och innovation för alla transportsätt. |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Förslag kan lämnas in av en eller flera medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag eller offentliga eller privata företag eller organ som är etablerade i medlemsstaterna. | 1. Förslag kan lämnas in av en eller flera medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag, till exempel den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete, eller offentliga eller privata företag eller organ som är etablerade i medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – led b – led ii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
ii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser: åtgärder för minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel samt utveckling av hamnar och multimodala plattformar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna. | ii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser: åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel, utveckling av hamnar och multimodala plattformar samt åtgärder för stöd till ny teknik och innovation för alla transportsätt: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna. |
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – led (b)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 80 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 15.2 a i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för energiinfrastruktur] skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen eller omfattar mycket innovativa lösningar. | b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 80 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 15.2 a i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för energiinfrastruktur] skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen eller omfattar mycket innovativa lösningar, särskilt på området förnybar energi. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas. Vid genomförandet av dessa ansökningsomgångar ska största möjliga företräde ges till projekt som respekterar de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. | 2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas. I syfte att så långt det är möjligt säkerställa geografisk balans ska kommissionen, vid genomförandet av dessa ansökningsomgångar, stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och, där så är lämpligt, stärka deras administrativa kapacitet att förbereda en rad lämpliga projekt i syfte att ge största möjliga företräde ges till projekt som respekterar de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden, men också i syfte att stödja dem under ansökningarna för de 21,7 miljarder som finns tillgängliga för alla medlemsstater. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3b (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 3b. För att garantera högsta möjliga absorption av de överförda medlen i alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt stödåtgärder för program inom ramen för denna förordning som syftar till att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster med anknytning till utveckling och genomförande av projekt för att uppnå målsättningarna för Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – led (b)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
b) Lån och/eller garantier som främjas genom riskfördelningsinstrument, inbegripet förbättringsmekanism för projektobligationer, som ett finansinstitut utfärdat på grundval av egna medel med bidrag från unionen för avsättning och/eller kapitaltilldelning. | b) Lån och/eller garantier som främjas genom riskfördelningsinstrument, inbegripet förbättringsmekanism för projektobligationer, för stöd till individuella projekt eller projektportföljer, som ett finansinstitut utfärdat på grundval av egna medel med bidrag från unionen för avsättning och/eller kapitaltilldelning. |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Åtgärder med stöd genom finansieringsinstrument ska väljas ut enligt principen ”först-till-kvarn” och ska eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt gradvis geografisk diversifiering mellan medlemsstaterna. | 1. Åtgärder med stöd genom finansieringsinstrument ska väljas ut, under i övrigt lika omständigheter, enligt principen ”först-till-kvarn” och ska eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt gradvis geografisk diversifiering mellan medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Finansieringsinstrumenten ska syfta till att bevara värdet på tillgångar som tillhandahålls med hjälp av unionens budget. De får ge godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares mål. | 3. Finansieringsinstrumenten ska syfta till att förstärka hävstångseffekten i de utgifter som betalas med medel som tillhandahålls från unionens budget, så att ytterligare resurser kan lockas fram från både offentliga och privata investerare. De får ge godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares mål. |
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Finansieringsinstrument får kombineras med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning. | 4. Olika typer av finansieringsinstrument får kombineras med varandra och/eller med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast i mitten av 2018 utarbeta en utvärderingsrapport om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål, och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. | 1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast i mitten av 2017 utarbeta en utvärderingsrapport om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål, och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Kommissionen ska i denna utvärdering dessutom göra en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att effektivisera unionens utgifter och öka investeringarna i prioriterade projekt. Utvärderingen ska också bland annat granska hur finansieringsinstrumenten kan göras ännu attraktivare för allt fler långsiktiga investerare, däribland offentliga sådana, och hur bredden på bidragsberättigade projekt kan ökas, samt den eventuella utvecklingen av aktieinstrument för att finansiera unionens infrastruktur. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 1a. Fonden ska ta hänsyn till den oberoende fullskaliga utvärderingen av Europa 2020-initiativet om projektobligationer, som ska genomföras 2015. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen bedöma om Europa 2020-initiativet om projektobligationer är relevant och i vad mån det förmår öka volymen av investeringar i prioriterade projekt och effektivisera unionens utgifter. Mot bakgrund av utvärderingen ska kommissionen, med beaktande av alla alternativ, överväga att föreslå lämpliga regeländringar, även lagstiftningsändringar, särskilt om den prognostiserade marknadsuppgången inte är tillfredsställande eller om alternativa källor för långsiktig finansiering blir tillgängliga i tillräcklig omfattning. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Fonden för ett sammanlänkat Europa | |||
Referensnummer | COM(2011)0665 – C7-0374/2011 – 2011/0302(COD) | |||
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren | ITRE 17.11.2011 | TRAN 17.11.2011 |
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren | BUDG 17.11.2011 | |||
Föredragande av yttrande Utnämning | Göran Färm 6.2.2012 | |||
Artikel 51 – Gemensamma utskottssammanträden Tillkännagivande i kammaren |
15.3.2012 | |||
Antagande | 19.9.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 28 2 3 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Andrea Cozzolino, James Elles, Göran Färm, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Ivars Godmanis, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Claudio Morganti, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Alda Sousa, Derek Vaughan, Angelika Werthmann | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | François Alfonsi, Alexander Alvaro, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Peter Jahr, Paul Rübig, Peter Šťastný | |||
29.11.2012
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
till utskottet för transport och turism
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
( COM(2011)0665 /2 – C7‑0374/2011 – 2011/0302(COD) )
Föredragande: Markus Pieper
KORTFATTAD MOTIVERING
Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är EU:s viktigaste instrument som syftar till att finansiera de stomnätsprojekt som har det högsta mervärdet för EU genom att komplettera gränsöverskridande felande länkar, undanröja viktiga flaskhalsar och knyta samman multimodala noder. FSE kommer att vara till nytta för alla medlemsstater genom att ge lika tillträde till den inre marknaden och påskynda den utbyggnad av infrastrukturen som EU behöver.
Vad gäller de 10 miljarder euro som har överförts från Sammanhållningsfonden och öronmärkts inom FSE för transportinfrastrukturprojekt uteslutande för medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har dessa uttryckt vissa reservationer och till och med motstånd. Man bör emellertid hitta målinriktad användning för de medel som är öronmärkta för sammanhållningsländerna eftersom de inte kommer att återföras till Sammanhållningsfonden om de inte används och därför gå förlorade. Det är Europaparlamentets ansvar som medlagstiftare att utgå från kommissionens förslag och införa de förtydliganden som krävs i texten, för att se till att alla medlemsstater stödjer ett bra förslag med europeiskt mervärde. I detta hänseende anser föredraganden att följande förtydliganden bör införas i texten:
De 10 miljarderna euro från Sammanhållningsfonden bör inte räknas in i taket på 2,5 procent av BNP.
De 10 miljarder euro som överförts från Sammanhållningsfonden ska inte räknas in i taket på 2,5 procent av BNP som föreslås i den fleråriga budgetramen. När det gäller principerna är det obegripligt att man inkluderar ett centralt förvaltat instrument som FSE i denna beräkning. De flesta projekt som ska finansieras är gränsöverskridande projekt och begränsningen skulle kunna leda till en ojämn behandling av de två sidorna av ett projekt. Dessutom skapar den för de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden ojämlik behandling mellan ovannämnda 21,7 miljarder euro och beloppet på 10 miljarder euro, eftersom det under det konkurrensbaserade projektgenomförandet är omöjligt att respektera ett sådant tak, t.ex. de fasta landsspecifika anslagen.
En starkare inriktning på gränsöverskridande projekt i gränsregioner
I många gränsområden speglar den aktuella infrastrukturen fortfarande trångsynta nationella principer (ingen prioriterad fråga i de medlemsstater som föredrar infrastrukturinvesteringar i de centrala delarna, även om förbindelserna är avgörande för att dra nytta av den europeiska integrationsprocessen och den inre marknaden) och de yttersta randområdena drabbas. En majoritet av de prioriterade projekten avser transnationella infrastrukturprojekt, men ofta avslutas projekten i de gränsöverskridande avsnitten alldeles i slutet eller inte alls. Av 30 prioriterade TEN-T-projekt arbetar hittills 26 i gränsregioner eller har en gränsöverskridande dimension, men i alla dessa projekt har investeringar i gränsregionen genomförts sist.
Starka synergieffekter bör skapas mellan FSE och sammanhållningsfonderna.
Synergieffekter med avseende på gränsöverskridande infrastrukturprojekt bör även utvecklas med de program för territoriellt samarbete som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden. Även gränsöverskridande infrastrukturprojekt i rikare regioner bör uttryckligen vara berättigade till stöd från Eruf inom tillväxt- och sysselsättningsprogrammen.
FSE bör i vissa fall tillhandahålla stöd till hela nätet.
Dessutom bör FSE vara tillgängligt för infrastrukturprojekt för hela nätet med ett tak på 5 procent, framför allt för projekt i gränsöverskridande regioner.
En ”djupare” sammanlänkningsfond för att stärka investeringar i viktig infrastruktur.
Länder med finansiella svårigheter är mest beroende av infrastrukturinvesteringar eftersom de stimulerar tillväxten och skapar arbetstillfällen. Därför bör medlemsstater med finansiella svårigheter på egen begäran kunna använda de resurser som kommer från korrigerade eller återbetalda betalningsströmmar inom ramen för FSE och/eller inom deras nationella anslag för infrastrukturprojekt. Respektive belopp bör förvaltas centralt av kommissionen inom ramen för ett program för konkurrenskraft och tillväxt. Detta bör uppmuntra investeringar i både nationella och transnationella infrastrukturprojekt och således skapa ett europeiskt mervärde.
Sist men inte minst är det värt att framhålla att en EU-omfattande vision om en lång korridor som sträcker sig utanför nationsgränserna behövs för att fastställa hindren (infrastrukturrelaterade, tekniska och administrativa) för en smidig, driftskompatibel och intermodal transport och ta itu med dem. Dessa hinder skadar inte bara den europeiska konkurrenskraften allvarligt genom ökade kostnader och en mindre pålitlig logistikkedja – de har även en asymmetrisk inverkan på de mer perifera länderna och förvärrar på så sätt EU:s territoriella sammanhållning.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Beaktandeled 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172, | med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172, 174 och 349, |
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(2) För en fullt fungerande inre marknad behövs modern, högeffektiv infrastruktur som förbinder Europa framför allt på områdena transport, energi och telekommunikationer. Dessa tillväxtbefrämjande länkar skulle förbättra tillgången till den inre marknaden och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig marknadsekonomi, i linje med Europa 2020-strategins syften och mål. | (2) För en fullt fungerande inre marknad behövs modern, integrerad och högeffektiv infrastruktur som förbinder Europa och dess regioner framför allt på områdena transport, energi och telekommunikationer. Dessa tillväxtbefrämjande länkar skulle förbättra tillgången till den inre marknaden och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig marknadsekonomi, i linje med Europa 2020-strategins syften och mål. |
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(5) Kommissionen har åtagit sig att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt förebyggande åtgärder och hantering av risker främjas vid utarbetande, utformning och genomförande av projekt av gemensamt intresse. Infrastrukturinvesteringar som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och klimat- och katastroftålighet. | (5) Kommissionen har åtagit sig att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt förebyggande åtgärder och hantering av risker främjas vid utarbetande, utformning och genomförande av projekt av gemensamt intresse. Infrastrukturinvesteringar som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och klimat- och katastroftålighet, utan att samtidigt låta vissa europeiska områdens isolering öka, vilket är fallet med de yttersta randområdena och öregionerna. |
Motivering
Åtgärder och ingripanden för ett samhälle och ett näringsliv med låga koldioxidutsläpp får inte öka isoleringen av regioner som i sig redan är belägna på ett stort avstånd från den inre marknaden.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (6a) En nära samverkan bör uppnås mellan FSE:s finansieringsinstrument och Eruf för finansiering av infrastruktur i gränsöverskridande regioner inom ramen för hela nätet. |
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(10) I riktlinjerna för TEN-T enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2012 av den … kartläggs, på grundval av de mål som anges i vitboken, infrastrukturen för det transeuropeiska transportnätet, specificeras de krav som ska uppfyllas av denna och föreskrivs åtgärder för upprättandet av den. Enligt riktlinjerna ska framför allt stomnätet fullbordas senast 2030. | (10) I riktlinjerna för TEN-T enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2012 av den … kartläggs, på grundval av de mål som anges i vitboken, infrastrukturen för det transeuropeiska transportnätet, specificeras de krav som ska uppfyllas av denna och föreskrivs åtgärder för upprättandet av den. Enligt riktlinjerna ska framför allt stomnätet fullbordas senast 2030 genom att ny infrastruktur inrättas och befintlig infrastruktur återställs och uppgraderas. |
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(11) Kommissionen uppskattar mot bakgrund av en analys av medlemsstaternas planer för transportinfrastruktur att investeringsbehoven inom transportsektorn uppgår till 500 miljarder euro för hela TEN-T-nätet för perioden 2014–2020, varav uppskattningsvis 250 miljarder euro kommer att behöva investeras i stomnätet för TEN-T. Med tanke på de resurser som finns på unionsnivå måste de projekt med störst europeiskt mervärde sättas i fokus för att önskad effekt ska kunna uppnås. Stödet bör därför inriktas på stomnätet (huvudsakligen korridorerna för stomnät) och på projekt av gemensamt intresse inom området trafikstyrningssystem (i synnerhet de system för flygledningstjänst som härstammar från Sesar och som kräver budgetmedel från unionen på omkring 3 miljarder euro). | (11) Kommissionen uppskattar mot bakgrund av en analys av medlemsstaternas planer för transportinfrastruktur att investeringsbehoven inom transportsektorn uppgår till [500] miljarder euro för hela TEN-T-nätet för perioden 2014–2020, varav uppskattningsvis [250] miljarder euro kommer att behöva investeras i stomnätet för TEN-T. Med tanke på de resurser som finns på unionsnivå måste de projekt med störst europeiskt mervärde sättas i fokus för att önskad effekt ska kunna uppnås. Stödet bör därför inriktas på stomnätet (huvudsakligen korridorerna för stomnät), utan att utesluta stödet till det övergripande nätet, som på ett effektivt sätt kan öka den sociala och territoriella sammanhållningen och förbättra tillgängligheten i hela unionen, samt på projekt av gemensamt intresse inom området trafikstyrningssystem (i synnerhet de system för flygledningstjänst som härstammar från Sesar och som kräver budgetmedel från unionen på omkring 3 miljarder euro). |
Motivering
Även om stödet från FSE bör koncentreras på stomnätet, bör stödet till nätet som helhet inte uteslutas helt från projekt som innebär ett europeiskt mervärde, särskilt i områden som de yttersta randområdena, som beaktas i artiklarna 355 och 375 i EUF-fördraget och som är med i det övergripande nätet, för att deras isolering inte ska öka.
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 13
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att många medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden (10 miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden att förbereda en rad lämpliga projekt i syfte att ge största möjliga prioritering till nationella anslag från Sammanhållningsfonden. | (13) Erfarenheterna i samband med nuvarande budgetram visar att några medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden har stora svårigheter att i tid genomföra komplexa projekt för gränsöverskridande transportinfrastruktur med högt mervärde för unionen. För att förbättra resultaten av transportprojekt, särskilt gränsöverskridande sådana, med högt mervärde för unionen, bör därför en del av Sammanhållningsfonden ([XXX] miljarder euro) överföras för att finansiera transportprojekt inom stomnätet för transporter i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Fram till den 31 december 2016 bör urvalet av projekt till fullo respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Från och med den 1 januari 2017 bör medel som ännu inte fördelats till ett transportinfrastrukturinstrument göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt bestämmelserna i denna förordning. Högsta prioritet bör ges projekt som respekterar de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Kommissionen bör stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden att förbereda och genomföra projekt med europeiskt mervärde i bilagan till denna förordning. |
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (13a) Institutionell och administrativ kapacitet är nödvändiga förutsättningar för ett effektivt uppnående av målen för Fonden för ett sammanlänkat Europa. Kommissionen bör se till att den institutionella och administrativa kapaciteten alltid är tillräckligt hög för att det ska vara möjligt att förbereda och genomföra projekt och bör vid behov erbjuda lämpliga hjälpmedel till berörda medlemsstater. |
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 24
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(24) Det är nödvändigt att utveckla ett starkt och sammanhängande nät som täcker hela EU för digital leverans av tjänster i allmänhetens intresse, där både offentliga aktörer och det civila samhället deltar på nationell och regional nivå, och det är därför viktigt att sörja för en strukturerad EU-finansiering av kostnaderna för system och programvaruutveckling, samt för underhåll av en motståndskraftig hubb för sådana nät, med bara inhemska kostnader kvar för de nationella operatörernas budgetar. | (24) Det är nödvändigt att utveckla ett starkt och sammanhängande nät som täcker hela EU för digital leverans av tjänster i allmänhetens intresse, där både offentliga aktörer och det civila samhället deltar på nationell, regional och lokal nivå, och det är därför viktigt att sörja för en strukturerad EU-finansiering av kostnaderna för system och programvaruutveckling, samt för underhåll av en motståndskraftig hubb för sådana nät, med bara inhemska kostnader kvar för de nationella operatörernas budgetar. |
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 37
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(37) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de, med tanke på flexibiliteten, ska kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning och den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden). | (37) Fonden för ett sammanlänkat Europa bör erbjuda finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar. För att vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn bör finansieringsinstrumenten utformas och genomföras med vederbörlig hänsyn till förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de, med tanke på flexibiliteten, ska kunna reagera på identifierade finansieringsbehov på ett flexibelt sätt. De ansvariga förvaltningsmyndigheterna bör tillhandahålla nödvändiga incitament för att locka privata investerare. Utformningen av dessa instrument bör bygga på erfarenheterna av genomförandet av finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2007–2013, t.ex. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsinstrumentet för riskdelning och den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden). |
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 41
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(41) Flerårig programplanering för stöd från fonden bör inriktas på att stödja unionens prioriteringar genom att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser och konsekvens och kontinuitet i unionens och medlemsstaternas gemensamma insatser. För förslag som lämnas in till följd av genomförandet av det första fleråriga arbetsprogrammet inom transportsektorn bör stödberättigandet för kostnader löpa från och med den 1 januari 2014 i syfte att säkerställa kontinuiteten inom projekt som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. | (41) Flerårig programplanering för stöd från fonden bör inriktas på att stödja unionens prioriteringar genom att säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser samt konsekvens, rättvisa och kontinuitet i unionens och medlemsstaternas gemensamma insatser. För förslag som lämnas in till följd av genomförandet av det första fleråriga arbetsprogrammet inom transportsektorn bör stödberättigandet för kostnader löpa från och med den 1 januari 2014 i syfte att säkerställa kontinuiteten inom projekt som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. |
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 44
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(44) På grundval av de sektorsspecifika riktlinjer som fastställs i separata förordningar har en förteckning över prioriterade områden för vilka denna förordning ska gälla tagits fram och bör inlemmas i bilagan. För att ta hänsyn till eventuella ändringar av politiska prioriteringar och tekniska förmåga, samt trafikflöden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att anta ändringar i bilagan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. | (44) På grundval av de sektorsspecifika riktlinjer som fastställs i separata förordningar har en förteckning över prioriterade områden för vilka denna förordning ska gälla tagits fram och bör inlemmas i bilagan. För att ta hänsyn till eventuella ändringar av politiska prioriteringar och tekniska förmåga, samt trafikflöden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att anta ändringar i bilagan. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10a (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (10a) övergripande nät: transeuropeiska transportnät i enlighet med kapitel II i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] som garanterar att samtliga regioner inom EU, även EU:s randområden, yttersta randområden och mycket glest befolkade områden, länkas samman och ges tillträde till den inre marknaden, i syfte att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen mellan och inom medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och tredjeländer. |
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Artikel 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
Fonden för ett sammanlänkat Europa ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom sektorerna för energi, transport och telekommunikationer. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska i synnerhet stödja genomförandet av projekt som syftar till utveckling och konstruktion av ny eller modernisering av befintlig infrastruktur på områdena transport, energi och telekommunikation. För att möjliggöra detta ska Fonden för ett sammanlänkat Europa ha följande mål: | Fonden för ett sammanlänkat Europa ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom sektorerna för energi, transport och telekommunikationer. Fonden för ett sammanlänkat Europa ska i synnerhet stödja genomförandet av projekt som syftar till utveckling och konstruktion av ny eller modernisering av befintlig infrastruktur på områdena transport, energi och telekommunikation och prioritera saknad infrastruktur. För att möjliggöra detta ska Fonden för ett sammanlänkat Europa ha följande mål: |
(a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. | (a) Bidra till smart och hållbar tillväxt för alla genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda där hänsyn även tas till framtida trafikströmmar, och därigenom skapa fördelar för hela Europeiska unionen i fråga om konkurrenskraft och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata och offentliga investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen och genom att utnyttja synergier mellan sektorerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av offentliga och privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som förverkligas genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning samt genom samordning med andra ekonomiska resurser. |
(b) Göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka energieffektiviteten med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % senast 2020 och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna. | (b) Bidra till att uppnå unionsmålen att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, öka energieffektiviteten med 20 procent och öka andelen förnybar energi till 20 procent senast 2020 och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Artikel 3 – led ba (nytt)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| (ba) Komplettera felande länkar och avlägsna flaskhalsar, framför allt i gränsöverskridande avsnitt. |
Motivering
Gränsregionerna lider av sitt perifera läge och är därför särskilt beroende av förbindelser med EU:s transportnätverk. Infrastrukturprojekt för att komplettera felande länkar och undanröja flaskhalsar bör härigenom uppmuntras i gränsregioner genom att sammanlänka dem med stomnätet och sålunda garantera bättre tillträde till den inre marknaden.
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Artikel 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Utöver de allmänna mål som anges i artikel 3 bör Fonden för ett sammanlänkat Europa bidra till att följande sektorsspecifika mål uppnås: | 1. Utöver de allmänna mål som anges i artikel 3 bör Fonden för ett sammanlänkat Europa bidra till att följande sektorsspecifika mål uppnås: |
(a) På transportområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa stödja projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjerna för TEN‑T]: | (a) På transportområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa stödja projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjerna för TEN‑T]: |
(i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | (i) Undanröja flaskhalsar och komplettera felande länkar, också genom att använda kvoter och samfinansieringsrater enligt artikel 10 i denna förordning och genom att ta hänsyn till geografiskt mindre gynnade regioner, vilket ska bedömas utifrån antalet nya och förbättrade inre och gränsöverskridande förbindelser och undanröjda flaskhalsar på de transportvägar som fått stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
(ii) Säkerställa hållbara och effektiva transporter på lång sikt, vilket ska bedömas utifrån längden på järnvägsnätet för konventionell trafik i EU-27 och längden på järnvägsnätet för höghastighetstrafik i EU-27. | (ii) Säkerställa hållbara och effektiva transporter på lång sikt, vilket ska bedömas utifrån längden på järnvägsnätet för konventionell trafik i EU-27 och längden på järnvägsnätet för höghastighetstrafik i EU-27. |
(iii) Optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån antalet hamnar och flygplatser med anslutning till järnvägsnätet. | (iii) Optimera integreringen och sammanlänkningen av transportslagen och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån antalet hamnar och flygplatser med anslutning till järnvägsnätet. |
| (iv) Förbereda för framtida transportflöden. |
(b) På energiområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa stödja projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]: | (b) På energiområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa stödja projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]: |
(i) Främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna, bl.a. genom att säkerställa att ingen medlemsstat är isolerad från det europeiska nätet, vilket ska bedömas utifrån antalet projekt som effektivt kopplar samman medlemsstaternas nät och undanröjer interna flaskhalsar. | (i) Främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna, bl.a. genom att säkerställa att ingen medlemsstat är isolerad från det europeiska nätet, vilket ska bedömas utifrån antalet projekt som effektivt kopplar samman medlemsstaternas nät och undanröjer interna flaskhalsar. |
(ii) Öka försörjningstryggheten i unionen, vilket ska bedömas utifrån utvecklingen av systemets motståndskraft och driftsäkerhet samt antal projekt som möjliggör diversifiering av försörjningskällor och försörjer motparter och försörjningsvägar. | (ii) Öka försörjningstryggheten och försörjningseffektiviteten i unionen genom modernisering av infrastrukturer, vilket ska bedömas utifrån utvecklingen av systemets motståndskraft och driftsäkerhet samt antal projekt som möjliggör diversifiering av försörjningskällor och försörjer motparter och försörjningsvägar. |
(iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet och utveckla koldioxidnät, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, och summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | (iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet och utveckla koldioxidnät, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, och summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
(c) På telekommunikationsområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa föreskriva åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjer för INFSO]: | (c) På telekommunikationsområdet ska Fonden för ett sammanlänkat Europa föreskriva åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse med de mål som anges nedan, i enlighet med förordning (EU) nr xxxx/2012 [riktlinjer för INFSO]: |
(i) Påskynda utbyggnad och utnyttjande av nät för snabbt och ultrasnabbt bredband, inbegripet från små och medelstora företags sida, vilket ska bedömas utifrån täckningen för bredband och ultrasnabbt bredband och antalet hushåll som har tecknat sig för bredbandsanslutning på över 100 Mbps. | (i) Påskynda utbyggnad och utnyttjande av nät för snabbt och ultrasnabbt bredband inom och mellan samtliga regioner inom EU och också på landsbygden, inbegripet från små och medelstora företags sida, vilket ska bedömas utifrån täckningen för bredband och ultrasnabbt bredband och antalet hushåll som har tecknat sig för bredbandsanslutning på över 100 Mbps. |
(ii) Främja samtrafikförmåga och interoperabilitet mellan nationella offentliga tjänster på nätet samt tillgång till sådana nät, vilket ska bedömas utifrån andelen medborgare och företag som använder offentliga tjänster på nätet och tillgången till sådana tjänster över gränserna. | (ii) Främja samtrafikförmåga och interoperabilitet mellan nationella offentliga tjänster på nätet samt tillgång till sådana nät, vilket ska bedömas utifrån andelen medborgare och företag som använder offentliga tjänster på nätet och tillgången till sådana tjänster över gränserna. |
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led iii
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet och utveckla koldioxidnät, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, och summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. | (iii) Bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom att främja integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet, utveckla koldioxidnät och satsa på hållbara transporter, vilket ska bedömas utifrån överföringen av förnybar energi från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser, och summan av koldioxidutsläpp som förhindrats med hjälp av projekt som erhållit stöd genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Artikel 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara 50 000 000 000 euro. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: | 1. Finansieringsramen för genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 ska vara [XXX] euro. Detta belopp ska fördelas på de sektorer som avses i artikel 3 enligt följande: |
(a) Transport: 31 694 000 000 euro, varav 10 000 000 000 euro ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | (a) Transport: [XXX] euro, varav [XXX] euro ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen, förordning (EU) nr […]/2012 [grundförordningen] och förordning (EU)nr […]/2012 [Sammanhållningsfonden], uteslutande i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för projekt som finns förtecknade i bilaga I och med full respekt för de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden fram till den 31 december 2016. |
(b) Energi: 9 121 000 000 euro. | (b) Energi: [XXX] euro. |
(c) Telekommunikationer: 9 185 000 000 euro. | (c) Telekommunikationer: [XXX] euro. |
2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av fonden. | 2. Finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa får omfatta utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av programmet och för att dess mål ska kunna uppnås, framför allt undersökningar, sammanträden med experter, i den mån de är förknippade med de allmänna målen i denna förordning, utgifter knutna till it-nät för informationsbearbetning och -utbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av fonden. |
Anslagen får också omfatta de utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 680/2007. Vid behov kan medel anslås i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter, för förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020. | Anslagen får också omfatta de utgifter för tekniskt och ömsesidigt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 680/2007. Vid behov kan medel anslås i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter, för förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020. |
3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får kommissionen överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1, med undantag av de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | 3. Efter halvtidsutvärderingen enligt artikel 26.1 får kommissionen överföra medel mellan sektorerna från de anslag som avses i punkt 1 upp till ett belopp av högst 3 % per sektor, med undantag av de [XXX] euro som överförs från Sammanhållningsfonden för finansiering av projekt inom transportsektorn i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Artikel 7
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordningarna (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T], (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] och (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO] samt åtgärder för programstöd ska berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag, finansieringsinstrument och upphandling. | 1. Endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordningarna (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T], (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] och (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för INFSO] samt åtgärder för programstöd ska berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag, finansieringsinstrument och upphandling. |
2. Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: | 2. Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande åtgärder ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning: |
(a) Åtgärder för genomförande av stomnätet enligt kapitel III i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], inbegripet införande av ny teknik och innovation enligt artikel 39 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (a) Åtgärder för genomförande av stomnätet enligt kapitel III i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN‑T], inbegripet införande av ny teknik och innovation enligt artikel 39 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
| (aa) Åtgärder för genomförande av hela nätet enligt kapitel II i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T] när sådana åtgärder bidrar till att underlätta gränsöverskridande trafik eller undanröja flaskhalsar och när dessa åtgärder också bidrar till utvecklingen av stomnätet och sammankopplingen mellan regioner, bland annat de mest avlägsna regionerna och de yttersta randområdena, till ett tak av 5 % av finansieringsramen för transport i enlighet med artikel 5 i denna förordning. |
(b) Studier för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 b och c i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (b) Studier för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 b och c i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(c) Åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 a och d i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (c) Åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 a och d i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(d) Åtgärder till stöd för trafikstyrningssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (d) Åtgärder till stöd för trafikstyrningssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(e) Åtgärder till stöd för godstransporttjänster i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. | (e) Åtgärder till stöd för godstransporttjänster i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr XXX/2012 [riktlinjer för TEN-T]. |
(f) Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel. | (f) Åtgärder som inriktas på minskning av bullret från järnvägar, bland annat genom eftermodifiering och modernisering av befintlig rullande materiel. |
(g) Åtgärder för programstöd. | (g) Åtgärder för programstöd. |
| (ga) Åtgärder som stöder ny teknik och innovation för alla transportsätt. |
Åtgärder på transportområdet som berör en gränsöverskridande sträcka eller en del av en sådan sträcka ska berättiga till finansiellt stöd från unionen om det finns ett skriftligt avtal mellan de berörda medlemsstaterna eller mellan berörda medlemsstater och tredjeländer avseende färdigställande av den gränsöverskridande sträckan. Undantagsvis ska ett sådant skriftligt avtal inte krävas när ett projekt är nödvändigt för anslutning till nätet i en grannmedlemsstat eller i ett tredjeland utan att gränsen överskrids. | Åtgärder på transportområdet som berör en gränsöverskridande sträcka eller en del av en sådan sträcka ska berättiga till finansiellt stöd från unionen om det finns ett skriftligt avtal mellan de berörda medlemsstaterna eller mellan berörda medlemsstater och tredjeländer avseende färdigställande av den gränsöverskridande sträckan. Kommissionen ska bistå vid slutandet av överenskommelsen och ska årligen rapportera till parlamentet om problemområden och vilka svårigheter som påträffas. Undantagsvis ska ett sådant skriftligt avtal inte krävas när ett projekt är nödvändigt för anslutning till nätet i en grannmedlemsstat eller i ett tredjeland utan att gränsen överskrids. |
Bidragsstöd till projekt där inkomsterna till stor del härrör från användarna ska i första hand vara tillgängligt för projektförberedelser, i synnerhet när det gäller bedömning av offentlig-privata partnerskap. | Bidragsstöd till projekt där inkomsterna till stor del härrör från användarna ska i första hand vara tillgängligt för projektförberedelser, i synnerhet när det gäller bedömning av offentlig-privata partnerskap. |
3. För åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse på energiområdet anges de särskilda villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen i form av finansieringsinstrument och bidrag enligt denna förordning i artikel 15 i förordning (EG) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]. | 3. För åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse på energiområdet anges de särskilda villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen i form av finansieringsinstrument och bidrag enligt denna förordning i artikel 15 i förordning (EG) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur]. |
4. På området för telekommunikationer ska alla åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd enligt bilagan till förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för INFSO] vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag, upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. | 4. På området för telekommunikationer ska alla åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd enligt bilagan till förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för INFSO] vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag, upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. |
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Artikel 8
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Bidrag enligt denna förordning kan vara utformade på något av de sätt som avses i artikel XXX i förordning (EG) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen]. | 1. Bidrag enligt denna förordning kan vara utformade på något av de sätt som avses i artikel XXX i förordning (EG) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen]. |
I arbetsprogrammen ska de former av bidrag fastställas som får användas för att finansiera de berörda åtgärderna. | I arbetsprogrammen ska de former av bidrag fastställas som får användas för att finansiera de berörda åtgärderna. |
2. Utgifter kan vara stödberättigande från det datum då en ansökan om stöd lämnas in. [Utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första fleråriga programmet kan vara stödberättigande från och med den 1 januari 2014]. | 2. Utgifter kan vara stödberättigande från det datum då en ansökan om stöd lämnas in. [Utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första fleråriga programmet kan vara stödberättigande från och med den 1 januari 2014]. |
3. Endast utgifter som uppstått i medlemsstaterna kan vara stödberättigande, förutom då projekt av gemensamt intresse involverar tredjeländers territorium och åtgärden krävs för att målen för ett visst projekt ska kunna uppnås. | 3. Endast utgifter som uppstått i medlemsstaterna kan vara stödberättigande, förutom då projekt av gemensamt intresse involverar tredjeländers territorium och åtgärden krävs för att målen för ett visst projekt ska kunna uppnås. |
4. Kostnaderna för den utrustning och infrastruktur som av stödmottagaren behandlas som kapitalutgifter får vara stödberättigande i sin helhet. | 4. Kostnaderna för den utrustning och infrastruktur som av stödmottagaren behandlas som kapitalutgifter får vara stödberättigande i sin helhet. |
5. Utgifter för miljöstudier avseende skyddet av miljön och efterlevnaden av unionens regelverk kan vara stödberättigande. | 5. Utgifter för miljöstudier avseende skyddet av miljön och efterlevnaden av unionens regelverk kan vara stödberättigande. |
6. Utgifter för förvärv av mark ska inte vara en stödberättigande kostnad. | 6. Utgifter för förvärv av obebyggd mark ska inte vara en stödberättigande kostnad. |
7. Mervärdesskatt ska inte vara en stödberättigande kostnad. | 7. Mervärdesskatt som inte kan återkrävas ska vara en stödberättigande kostnad. |
8. Bestämmelserna för stödberättigande för kostnader som stödmottagarna har ådragit sig är tillämpliga efter nödvändiga ändringar för kostnader som verkställande organ har ådragit sig. | 8. Bestämmelserna för stödberättigande för kostnader som stödmottagarna har ådragit sig är tillämpliga efter nödvändiga ändringar för kostnader som verkställande organ har ådragit sig. |
| 8a. Teknisk och administrativ hjälp ska betraktas som stödberättigade kostnader. |
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Förslag kan lämnas in av en eller flera medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag eller offentliga eller privata företag eller organ som är etablerade i medlemsstaterna. | 1. Förslag kan lämnas in av en eller flera medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag, till exempel en europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller offentliga eller privata företag eller organ som är etablerade i medlemsstaterna. |
Motivering
Den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete är ett unikt verktyg på EU-nivå för att konceptualisera och utveckla lokala strategier, företräda förvaltningsmyndigheten i komplexa program där olika finansieringskällor kombineras och genomföra projekt eller program. Den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete gör det möjligt att minska de administrativa kostnaderna och komplexiteten med ett extra mervärde i gränsöverskridande situationer.
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Artikel 10
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Förutom i de fall som avses i artikel XXX i förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen] ska förslag väljas ut genom inbjudan att lämna förslag på grundval av de arbetsprogram som avses i artikel 17. | 1. Förutom i de fall som avses i artikel XXX i förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen] ska förslag väljas ut genom inbjudan att lämna förslag på grundval av de arbetsprogram som avses i artikel 17. |
2. På transportområdet: | 2. På transportområdet: |
(a) För bidrag till studier får unionens finansiella stöd inte överstiga 50 % av de stödberättigande kostnaderna. | (a) För bidrag till studier får unionens finansiella stöd inte överstiga 50 % av de stödberättigande kostnaderna. |
(b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: | (b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: |
(i) Järnväg och inre vattenvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får ökas till 30 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar. Stödnivån får höjas till 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt. | (i) Järnväg och inre vattenvägar: unionens finansiella stöd ska vara minst 20 % men får inte överstiga 30 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån ska ökas upp till 30 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar. Stödnivån ska höjas upp till 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt. Av medlen inom ramen för FSE ska 25 % öronmärkas för program om gränsövergångsställen. |
(ii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser: åtgärder för minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel samt utveckling av hamnar och multimodala plattformar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. | (ii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser: åtgärder för minska bullret från godstransporter på järnväg genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel, underlättande av modernisering samt utveckling av hamnar, varvid hänsyn ska tas till geografiskt mindre gynnade regioner och åtgärder för stöd till ny teknik och innovation för alla transportsätt: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. |
(c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: | (c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: |
(i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS): unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden. | (i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) och flodinformationssystem: unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden. |
(ii) Trafikstyrningssystem, godstransporttjänster, säkra parkeringsplatser i stomvägnätet och åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. | (ii) Trafikstyrningssystem, godstransporttjänster, säkra parkeringsplatser i stomvägnätet och åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar: unionens finansiella stöd får inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. |
3. På energiområdet: | 3. På energiområdet: |
(a) Unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden för studier och/eller bygg- och anläggningsarbeten. | (a) Unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden för studier och/eller bygg- och anläggningsarbeten. |
(b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 80 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 15.2 a i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen eller omfattar mycket innovativa lösningar. | (b) Nivåerna för medfinansiering får ökas till maximalt 80 % för åtgärder som utifrån de underlag som avses i artikel 15.2 a i förordning (EU) nr XXXX/2012 [riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur] skapar en hög grad av regional eller unionsomfattande försörjningstrygghet, stärker solidariteten i unionen eller omfattar mycket innovativa lösningar. |
4. På telekommunikationsområdet: | 4. På telekommunikationsområdet: |
(a) Åtgärder för bredbandsnät: unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden. | (a) Åtgärder för bredbandsnät: unionens finansiella stöd får inte överstiga 50 % av den stödberättigande kostnaden. |
(b) Åtgärder för generiska tjänster: unionens finansiella stöd får inte överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna. | (b) Åtgärder för generiska tjänster: unionens finansiella stöd får inte överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna. |
(c) Plattformar för bastjänster ska i normalfallet finansieras genom upphandling. I undantagsfall får de finansieras med ett bidrag som täcker upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principen om medfinansiering. | (c) Plattformar för bastjänster ska i normalfallet finansieras genom upphandling. I undantagsfall får de finansieras med ett bidrag som täcker upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principen om medfinansiering. |
(d) Åtgärder för programstöd, inbegripet kartläggning av infrastruktur, partnersamverkan och tekniskt bistånd: unionens finansiella stöd får inte överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna. | (d) Åtgärder för programstöd, inbegripet kartläggning av infrastruktur, partnersamverkan och tekniskt bistånd: unionens finansiella stöd får inte överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna. |
5. De nivåer för medfinansiering som anges ovan får ökas med upp till 10 procentenheter för åtgärder som har sektorsövergripande synergieffekter, uppnår målen för begränsning av klimatförändringar, ökar motståndskraften mot klimatförändringar eller minskar utsläppen av växthusgaser. Denna ökning bör inte gälla för de nivåer för medfinansiering som avses i artikel 11. | 5. De nivåer för medfinansiering som anges ovan får ökas med upp till 10 procentenheter för åtgärder som har sektorsövergripande synergieffekter, uppnår målen för begränsning av klimatförändringar, ökar motståndskraften mot klimatförändringar eller minskar utsläppen av växthusgaser. Denna ökning bör inte gälla för de nivåer för medfinansiering som avses i artikel 11. |
6. Storleken på det finansiella stöd som ska beviljas för de utvalda åtgärderna ska anpassas på grundval av en kostnads-nyttoanalys för varje projekt, tillgängliga budgetmedel och behovet av att maximera hävstångseffekten av EU:s finansiering. | 6. Storleken på det finansiella stöd som ska beviljas för de utvalda åtgärderna ska anpassas på grundval av en kostnads-nyttoanalys för varje projekt, tillgängliga budgetmedel och behovet av att maximera hävstångseffekten av EU:s finansiering. |
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 11
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Beträffande de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XX i förordning XXX] för utnyttjande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden ska särskilda ansökningsomgångar utlysas för projekt för upprättande av stomnätet uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. | 1. Beträffande de [XXX] euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XX i förordning XXX] för utnyttjande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden ska särskilda ansökningsomgångar utlysas för projekt för upprättande av stomnätet uteslutande i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. |
2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas. Vid genomförandet av dessa ansökningsomgångar ska största möjliga företräde ges till projekt som respekterar de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. | 2. För dessa särskilda ansökningsomgångar ska tillämpliga regler för transportsektorn enligt denna förordning tillämpas, i syfte att undanröja hindren för rörlighet. Valet av stödberättigade projekt ska göras på grundval av tillräcklig mognad, kvalitet och tillräckligt EU-mervärde enligt målen och kriterierna i denna förordning och med respekt för de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden fram till den 31 december 2016. Från och med den 1 januari 2017 ska medel som överförts till Fonden för ett sammanlänkat Europa, och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt, göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt enligt bestämmelserna i denna förordning. Högsta prioritet ska dock ges projekt som följer de nationella anslagen inom Sammanhållningsfonden. |
3. Genom undantag från artikel 10, och när det gäller de 10 000 000 000 euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XXX i förordning XX] för användning i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska, för följande åtgärder, de högsta stödnivåerna vara de som tillämpas för Sammanhållningsfonden och som avses i artiklarna 22 och 110.3 i förordning (EU) nr XXX/2012 [förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006]: | 3. Genom undantag från artikel 10, och när det gäller de [XXX] euro som överförs från Sammanhållningsfonden [artikel XXX i förordning XX] för användning i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska, för följande åtgärder, de högsta stödnivåerna vara de som tillämpas för Sammanhållningsfonden och som avses i artiklarna 22 och 110.3 i förordning (EU) nr XXX/2012 [förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006]: |
(a) Med avseende på bidrag till studier. | (a) Med avseende på bidrag till studier. |
(b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: | (b) Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten: |
(i) Järnväg och inre vattenvägar. | (i) Järnväg och inre vattenvägar. |
(ii) Åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor. | (ii) Åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor. |
(iii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser, utveckling av multimodala plattformar och hamnar. | (iii) Transportförbindelser på land till hamnar och flygplatser, utveckling av multimodala plattformar och hamnar. |
(c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: | (c) Med avseende på bidrag för trafikstyrningssystem och tjänster: |
(i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). | (i) Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), flodinformationstjänster (RIS) och övervaknings- och informationssystemet för sjötrafik. |
(ii) Trafikstyrningssystem. | (ii) Trafikstyrningssystem. |
| (iii) Höghastighetsleder till sjöss. |
| För att stödja medlemsstater berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden som kan ha svårigheter att utforma projekt av tillräcklig mognadsgrad, kvalitet och tillräckligt mervärde för EU ska kommissionen anordna ytterligare ansökningsomgångar varje år. För att garantera högsta möjliga absorption av de överförda medlen i alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt stödåtgärder för program inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa som syftar till att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten för offentliga förvaltningar och offentliga tjänster med anknytning till utveckling och genomförande av de projekt som anges i bilaga 1 till denna förordning. |
| 3a. De [XXX] euro som överförs från Sammanhållningsfonden ska inte räknas in i taket på 2,5 % av BNP för sammanhållningsländer. |
| 3b. De medel från Sammanhållningsfonden som används för att finansiera projekt inom transportsektorn i de medlemsstater som är berättigade till stöd från denna fond ska inte räknas in i Sammanhållningsfondens utgiftstak. |
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| Artikel 11a |
| 1. Medlemsstater med finansiella svårigheter som faller under bestämmelserna i artikel 22 och 100.3 i förordning (EU) nr XXX/XXXX (förordningen om gemensamma bestämmelser), kan, förutom den högre samfinansieringsandelen med upp till 10 % även inom ramen för FSE1, använda |
| (i) resurser från återbetalda betalningsströmmar inom ramen för FSE för infrastrukturprojekt, |
| (ii) de resurser som kommer från korrigerade och/eller återbetalda betalningsströmmar inom deras nationella anslag för infrastrukturprojekt; |
| (iii) respektive belopp bör förvaltas centralt av kommissionen inom ramen för ett program för konkurrenskraft och tillväxt. Detta ska uppmuntra investeringar i både nationella och transnationella infrastrukturprojekt och således bidra till ett mervärde för EU. |
| _________________ |
| 1 Se 3, art. 11.3. |
Motivering
Medlemsstater med finansiella svårigheter är särskilt beroende av infrastruktur eftersom infrastruktur ökar sysselsättningen och stimulerar tillväxten.
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led c
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
(c) efter utvärdering av projektets utveckling, i synnerhet om genomförandet av åtgärden försenas avsevärt. | (c) efter utvärdering av projektets utveckling, i synnerhet om genomförandet av åtgärden försenas avsevärt till följd av händelser som faller under stödmottagarnas direkta ansvar. |
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
4. Innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska den utreda ärendet och underrätta de berörda stödmottagarna så att de kan lägga fram sina synpunkter inom en viss tid. | 4. Innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska den utreda ärendet och underrätta de berörda stödmottagarna så att de kan lägga fram sina synpunkter inom minst tre månader. |
Motivering
En minsta tidsram av tre månader bör ge de nationella och lokala myndigheterna tillräcklig tid att förbereda en ingående undersökning och tillhandahålla meningsfulla iakttagelser om ett särskilt projekt innan kommissionen vidtar åtgärder.
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 6a (ny)
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
| 6a. Finansieringsinstrument ska hantera ett eller flera av unionens politiska mål, verka på ett icke-diskriminerande sätt, ha ett tydligt slutdatum, respektera principerna för sund ekonomisk förvaltning och vara ett komplement till traditionella instrument, t.ex. bidrag. |
Motivering
Användningen av finansieringsinstrument för vara väl reglerad och tillräckliga garantier bör tillhandahållas för att minimera risken för offentliga medel och öka hävstångseffekterna.
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
För projekt som rör transport- och energisektorerna ska medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen svara för den tekniska övervakningen och den finansiella kontrollen av åtgärder samt intyga att kostnader för projekt eller delar av projekt verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Medlemsstaterna får begära att kommissionen medverkar vid kontroller på plats. | För projekt som rör transport-, energi- och telekommunikationssektorerna ska medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen svara för den tekniska övervakningen och den finansiella kontrollen av åtgärder samt intyga att kostnader för projekt eller delar av projekt verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Medlemsstaterna får begära att kommissionen medverkar vid kontroller på plats. |
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
De nationella regleringsmyndigheterna ska göra sitt yttersta för att garantera den rättssäkerhet och de investeringsvillkor som krävs för att underlätta genomförandet av projekt som har beviljats finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning, i synnerhet på telekommunikationsområdet. | De nationella regleringsmyndigheterna ska göra sitt yttersta för att garantera den rättssäkerhet och de investeringsvillkor som krävs för att underlätta genomförandet av projekt som har beviljats finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning, även på telekommunikationsområdet. |
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs ska kommissionen se till att unionens finansiella intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. | 1. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs ska kommissionen se till att unionens finansiella intressen skyddas genom att säkerställa att kostnaderna för infrastruktur av samma typ i olika medlemsstater inte är oproportionerliga i förhållande till varandra, med vederbörlig hänsyn till lokala priser, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. |
Motivering
Det måste i största möjliga utsträckning garanteras att kostnaderna för infrastruktur som finansieras med EU-medel är enhetliga i de olika medlemsstaterna, på grundval av lokala arbets- och materialkostnader.
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för fonden. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. | 1. Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för fonden och av kommittéer som inrättas för var och en av instrumentets tre sektorer – transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur. Dessa kommittéer ska vara kommittéer i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. |
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
3. Kommittén ska ha en horisontell överblick av de arbetsprogram som avses i artikel 17 i syfte att säkerställa konsekvens och att synergieffekter identifieras och utnyttjas mellan sektorer. | 3. Samordningskommittén ska ha en horisontell överblick av de arbetsprogram som avses i artikel 17 i syfte att säkerställa konsekvens och att synergieffekter identifieras och utnyttjas mellan sektorer. Kommittéerna för de respektive sektorerna ska bistå kommissionen i övervakningen av genomförandet av de respektive riktlinjerna och delta i översynerna av dessa. |
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
2. Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen under obegränsad tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft. | 2. De delegeringar av befogenheter som avses i artikel 20 ska ges kommissionen för en period av tre år från och med den …*. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av treårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. |
| _________________ |
| * EUT: för in det datum då denna förordning träder i kraft. |
Motivering
Delegerade akter bör inte föregripa lagstiftarnas befogenheter och därför bör bestämmelser inbegripas som möjliggör en regelbunden övervakning av kommissionens verkställande befogenheter.
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 5
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 20 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort någon invändning inom två månader från det att denna akt delgivits Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan denna frist har löpt ut, har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet. | 5. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 20 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort någon invändning inom tre månader från det att denna akt delgivits Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan denna frist har löpt ut, har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända. Denna period ska förlängas med tre månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet. |
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast i mitten av 2018 utarbeta en utvärderingsrapport om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål, och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. | 1. Inför beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast i mitten av 2017 utarbeta en utvärderingsrapport om hur målen för samtliga åtgärder har uppnåtts (med avseende på resultat och effekter), hur effektivt resurserna använts och om det europeiska mervärdet. Utvärderingen ska dessutom behandla möjligheterna till förenkling, den interna och externa samstämmigheten, den fortsatta relevansen beträffande alla mål, och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Bilaga – del I – avsnitt a – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Rhen‑Twente‑/Mittellandkanalen – Enschede – Hengelo‑Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool |
| Inre vattenvägar: Genomförbarhetsstudie för förbindelsen mellan Mittellandkanalen och Twentekanalen. |
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Bilaga – del I – avsnitt a – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Münsterflygplatsen/Osnabrück FMO – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool |
| Järnväg, flygplats: Sammanlänkning av järnväg och flygplatserna Münster – Osnabrück |
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Bilaga – del I – avsnitt a – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Hengelo/Twente – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool |
| Järnväg: uppgradering av flera avsnitt (Hannover – Osnabrück – Hengelo/Twente, särskilt Minden/Seelze – Hannover och omfartsleden Twente) |
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Bilaga – del I – avsnitt a – punkt 2 – stycke 1
| |
Kommissionens förslag | Ändringsförslag |
gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool | gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hannover – kanaler i västra Tyskland, Mittellandkanalen – Osnabrück – Enschede – Utrecht – Amsterdam/Rotterdam – Felixstowe – Birmingham/Manchester – Liverpool |
| I förväg identifierade sträckor: Kanaler i västra Tyskland, Mittellandkanalen, Hannover – Magdeburg – Berlin |
| Typ: Inre vattenvägar |
| Beskrivning/datum: Uppgradering (t.ex. ökad brohöjd för att möjliggöra tre lager av containrar), inklusive länkar till andra transportsätt |
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Fonden för ett sammanlänkat Europa | |||
Referensnummer | COM(2011)0665 – C7-0374/2011 – 2011/0302(COD) | |||
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren | ITRE 17.11.2011 | TRAN 17.11.2011 |
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren | REGI 17.11.2011 | |||
Föredragande av yttrande Utnämning | Markus Pieper 23.11.2011 | |||
Artikel 51 – Gemensamma utskottssammanträden Tillkännagivande i kammaren |
15.3.2012 | |||
Behandling i utskott | 23.11.2011 | 20.6.2012 | 12.7.2012 | 17.9.2012 |
Antagande | 27.11.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 39 1 2 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Victor Boştinaru, John Bufton, Salvatore Caronna, Nikos Chrysogelos, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Jan Březina, Andrea Cozzolino, Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Lena Kolarska-Bobińska, Heide Rühle, Vilja Savisaar-Toomast, Elisabeth Schroedter | |||
ÄRENDETS GÅNG
Titel | Fonden för ett sammanlänkat Europa | |||
Referensnummer | COM(2011)0665 – C7-0374/2011 – 2011/0302(COD) | |||
Framläggande för parlamentet | 19.10.2011 |
|
|
|
Ansvariga utskott Tillkännagivande i kammaren | ITRE 17.11.2011 | TRAN 17.11.2011 |
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren | BUDG 17.11.2011 | REGI 17.11.2011 |
|
|
Föredragande Utnämning | Adina-Ioana Vălean 10.11.2011 | Inés Ayala Sender 10.11.2011 | Dominique Riquet 10.11.2011 |
|
Artikel 51 – Gemensamma utskottssammanträden Tillkännagivande i kammaren |
15.3.2012 | |||
Bestridande av den rättsliga grunden JURI:s yttrande | JURI 22.1.2013 |
|
|
|
Behandling i utskott | 27.3.2012 | 24.4.2012 | 18.9.2012 | 5.11.2012 |
Antagande | 18.12.2012 |
|
|
|
Slutomröstning: resultat | +: –: 0: | 81 8 5 | ||
Slutomröstning: närvarande ledamöter | Gabriele Albertini, Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Erik Bánki, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Michael Cramer, Jürgen Creutzmann, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Pilar del Castillo Vera, Christine De Veyrac, Christian Ehler, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Vicky Ford, Jacqueline Foster, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Mathieu Grosch, András Gyürk, Fiona Hall, Jacky Hénin, Jim Higgins, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Philippe Lamberts, Eva Lichtenberger, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marian-Jean Marinescu, Marisa Matias, Gesine Meissner, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Hubert Pirker, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Salvador Sedó i Alabart, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Keith Taylor, Britta Thomsen, Silvia-Adriana Ţicău, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Giommaria Uggias, Marita Ulvskog, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Peter van Dalen, Patricia van der Kammen, Alejo Vidal-Quadras, Artur Zasada, Roberts Zīle | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter | Maria Badia i Cutchet, Spyros Danellis, Ioan Enciu, Markus Ferber, Michael Gahler, Eider Gardiazábal Rubial, Andrzej Grzyb, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Ivailo Kalfin, Werner Langen, Mario Pirillo, Dominique Riquet, Ramon Tremosa i Balcells, Sabine Wils, Corien Wortmann-Kool | |||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) | Tanja Fajon, Esther Herranz García, Marit Paulsen, Sergio Paolo Francesco Silvestris | |||
Ingivande | 29.1.2013 | |||