Ändringsförslag

(-1)  Unionens konsumentskyddspolitik regleras av artiklarna 4.2 f, 12, 114.3 och 169 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Ändringsförslag

(-1a)  I artikel 169 i EUF-fördraget anges att unionens konsumentskyddspolitik går ut på att främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. För att åstadkomma detta ska unionen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt främja deras rätt till information och utbildning och deras rätt att organisera sig för att hävda sina intressen.

Ändringsförslag

(-1b)  I artikel 197 i EUF-fördraget om administrativt samarbete erkänns att medlemsstaternas faktiska genomförande av unionsrätten är väsentligt för att unionen ska fungera på rätt sätt. Dessutom fastställs de gränser inom vilka unionen och medlemsstaterna ska agera i detta hänseende.

Ändringsförslag

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/200458 föreskriver harmoniserade regler och förfaranden för att underlätta samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för genomdrivandet av den gränsöverskridande konsumentskyddslagstiftningen. I artikel 21a i förordning (EG) nr 2006/2004 föreskrivs en översyn av effektiviteten och de operativa mekanismerna i den förordningen, och i enlighet med samma artikel drog kommissionen slutsatsen att förordning (EG) nr 2006/2004 inte är tillräcklig för att på ett effektivt sätt hantera genomdrivandeproblemen på den inre marknaden, inbegripet den digitala inre marknaden.

__________________

58 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (EUT L 364, 9.12.2004, s. 1).

Ändringsförslag

(2)  Behovet av att stärka konsumenternas förtroende genom en snabbare och enhetligare tillämpning av konsumentlagstiftning angavs som en av prioriteringarna i den strategi för den digitala inre marknaden som antogs av kommissionen den 6 maj 2015. I strategin för den inre marknaden, som kommissionen antog den 28 oktober 2015, bekräftades på nytt att tillämpningen av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen borde förstärkas ytterligare genom reformen av förordning (EG) nr 2006/2004.

Ändringsförslag

(3)  Det ineffektiva genomdrivandet av den lagstiftning som ska förhindra gränsöverskridande överträdelser, även i den digitala miljön, gör att näringsidkare kan flytta inom unionen, vilket leder till en snedvridning av konkurrensen för laglydiga näringsidkare som är verksamma (online eller offline) inom det egna landet eller över gränserna. Detta är till direkt och stor skada för den inre marknaden och konsumenterna och urholkar dessas förtroende för gränsöverskridande transaktioner och den inre marknaden. En ökad harmonisering som säkerställer ett ändamålsenligt och effektivt samarbete mellan behöriga tillsynsmyndigheter är därför nödvändig för att upptäcka och utreda överträdelser samt beordra och framtvinga deras upphörande.

Ändringsförslag

(4)  Genom förordning (EG) nr 2006/2004 inrättades ett nätverk av behöriga myndigheter i unionen. Det är nödvändigt att skapa en effektiv samordning mellan olika behöriga myndigheter som deltar i nätverket, liksom mellan andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna. Den centrala kontaktpunktens samordnande roll bör i varje medlemsstat anförtros en myndighet som har tillräckliga befogenheter och nödvändiga resurser för att ta på sig denna nyckelroll.

Ändringsförslag

(5)  Konsumenterna bör också skyddas mot överträdelser som endast pågår en kortare tid men vilkas skadliga verkningar kan fortsätta långt efter det att överträdelsen har upphört. Behöriga myndigheter bör ha nödvändiga befogenheter att utreda sådana överträdelser och beordra deras upphörande, så att konsumentskyddet säkerställs.

Ändringsförslag

(5a)  I syfte att säkerställa rättssäkerhet och effektiviteten för beivrandeåtgärder mot redan upphörda överträdelser i ett gränsöverskridande sammanhang, och för att förhindra särbehandling av både konsumenter och näringsidkare på den inre marknaden, behöver en preskriptionstid införas. Detta inbegriper fastställandet av en entydig tidsperiod inom vilken behöriga myndigheter vid genomdrivandet av reglerna för gränsöverskridande överträdelser kan utdöma påföljder, beordra gottgörelse till konsumenter eller beordra återbetalning av vinster som erhållits till följd av överträdelser.

Ändringsförslag

(6)  Behöriga myndigheter bör ha en konsekvent uppsättning utrednings- och genomdrivandebefogenheter för att kunna tillämpa denna förordning, samarbeta med varandra på ett snabbare och effektivare sätt och avskräcka näringsidkare från att begå överträdelser. Dessa befogenheter bör vara tillräckliga för att på ett verkningsfullt sätt lösa genomdrivandeproblem inom e-handeln och den digitala miljön och hindra näringsidkare som inte följer reglerna från att utnyttja luckor i genomdrivandesystemet genom att flytta till en medlemsstat vars behöriga myndigheter inte är rustade för att bekämpa olagliga metoder. Dessa befogenheter bör garantera att information och bevis kan utbytas på ett giltigt sätt mellan behöriga myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt genomdrivande på likvärdig nivå i alla medlemsstater.

Ändringsförslag

(7)  Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas frihet att välja det genomdrivandesystem som de dömer lämpligt. Medlemsstaterna bör kunna välja att bestämma den lämpligaste fördelningen av befogenheter mellan behöriga nationella myndigheter, under förutsättning att varje befogenhet kan användas på ett verkningsfullt sätt för att ta itu med eventuella överträdelser. Medlemsstaterna bör också kunna välja om de behöriga myndigheterna ska utöva dessa befogenheter direkt inom ramen för sin egen myndighetsutövning, med stöd av andra myndigheter, under tillsyn av rättsliga myndigheter eller genom ansökan till de behöriga domstolarna. Medlemsstaterna bör, om de väljer att de behöriga myndigheterna ska utöva sina befogenheter genom ansökan till de behöriga domstolarna, se till att befogenheterna kan utövas på ett verkningsfullt sätt och i tid och att kostnaden för utövandet av dem är proportionerlig och inte hämmar tillämpningen av denna förordning. Medlemsstaterna får också, i enlighet med denna förordning, besluta att tilldela vissa uppgifter enligt denna förordning till utsedda organ.

Ändringsförslag

(9)  De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att inleda utredningar på eget initiativ om de får kännedom om överträdelser inom unionen eller utbredda överträdelser på andra sätt än genom klagomål från konsumenter.

Ändringsförslag

(10)  De behöriga myndigheterna bör ha tillgång till alla bevis, data och uppgifter med anknytning till föremålet för en utredning som är nödvändiga för att fastställa om en överträdelse har ägt rum, särskilt för att identifiera den ansvariga näringsidkaren, oberoende av vem som innehar de bevis, uppgifter eller data saken gäller och oavsett var de finns och vilket format de har. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att direkt begära att tredje parter i den digitala värdekedjan tillhandahåller alla bevis, data och uppgifter som är nödvändiga, på villkor att de konsekvent respekterar principerna för personuppgiftsskydd.

Ändringsförslag

(10a)  De behöriga myndigheterna bör kunna utföra nödvändiga inspektioner på plats och ha befogenhet att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel som näringsidkaren använder inom ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten.

Ändringsförslag

(10b)  De behöriga myndigheterna bör kunna begära att den berörda näringsidkarens alla företrädare eller medarbetare lämnar förklaringar eller tillhandahåller fakta, uppgifter eller handlingar som rör föremålet för inspektionen och protokollföra företrädarnas eller medarbetarnas svar.

Ändringsförslag

(11)  De behöriga myndigheterna bör kunna kontrollera efterlevnaden av unionslagstiftning som skyddar konsumenters intressen och inhämta bevis för överträdelser före, under eller efter inköp av varor och tjänster. De bör därför ha befogenhet att göra testinköp och att, när bevis inte kan inhämtas på annat sätt, köpa in varor eller tjänster under täckmantel.

Ändringsförslag

(12)  Särskilt i den digitala miljön bör de behöriga myndigheterna kunna stoppa överträdelser snabbt och effektivt, i synnerhet om den näringsidkare som säljer varor eller tjänster döljer sin identitet eller flyttar inom unionen eller till ett tredjeland för att undvika beivrandeåtgärder. I fall där det finns en risk för allvarlig och irreparabel skada för konsumenter bör de behöriga myndigheterna kunna vidta interimistiska åtgärder, om inga andra medel är tillgängliga, för att förhindra eller lindra sådan skada, i synnerhet genom att kräva att värdtjänstleverantörer tar bort innehåll eller tillfälligt stänger en webbplats, en tjänst eller ett konto eller genom att kräva att domänregister och domänregistratorer för en specifik tidsperiod blockerar ett fullt kvalificerat domännamn. Vidare, om de interimistiska åtgärderna har varit resultatlösa, och endast som en sista utväg, bör de behöriga myndigheterna också ha befogenhet att beordra en värdtjänstleverantör att ta bort innehåll eller stänga en webbplats, en tjänst eller ett konto eller en del därav, eller beordra register eller registratorer att radera ett fullt kvalificerat domännamn och tillåta den berörda behöriga myndigheten att registrera detta. Med hänsyn till deras potentiella inverkan på de grundläggande rättigheterna bör dessa befogenheter utövas i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och efter domstolsgodkännande.

Ändringsförslag

(13)  För att se till att näringsidkare i tillräcklig utsträckning avskräcks från att begå eller upprepa överträdelser och att de inte kan dra nytta av sådana överträdelser bör de regler om påföljder som medlemsstaterna har antagit i överensstämmelse med kraven i unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen också iakttas och tillämpas på överträdelser, med beaktande även av den övergripande skada som överträdelsen vållat.

Ändringsförslag

(14)  När det gäller gottgörelse till konsumenter bör de behöriga myndigheterna välja verksamma åtgärder som förhindrar eller minskar risken för återkommande eller upprepade överträdelser. Konsumenterna bör ha rätt till gottgörelse för skada som orsakats av överträdelser. Befogenheten att beordra gottgörelse till konsumenter eller återbetalning av vinster är avgörande för att avhjälpa den skada som orsakats av en gränsöverskridande överträdelse och för att återställa lika villkor på den inre marknaden efter snedvridning på grund av att vinster erhållits till följd av överträdelser.

Ändringsförslag

(15)  Ändamålsenligheten och effektiviteten hos mekanismen för ömsesidigt bistånd bör förbättras. Begärd information bör lämnas inom de tidsfrister som anges i denna förordning, och nödvändiga beivrandeåtgärder bör vidtas i tid.

Ändringsförslag

(16)  Kommissionen bör bli bättre på att samordna och övervaka hur mekanismen för ömsesidigt bistånd fungerar, utfärda riktlinjer, lämna rekommendationer och avge yttranden till medlemsstaterna när det uppstår problem. Kommissionen bör också ha bättre möjligheter att effektivt och snabbt kunna hjälpa de behöriga myndigheterna att lösa tvister om tolkningen av deras skyldigheter enligt mekanismen för ömsesidigt bistånd.

Ändringsförslag

(17)  Denna förordning bör fastställa harmoniserade regler som anger förfarandet för samordning av utredningar av utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension samt genomdrivandet av de regler som tillämpas på sådana överträdelser. Samordnade insatser mot utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension bör säkerställa att de behöriga myndigheterna kan välja det lämpligaste och mest effektiva verktyget för att förhindra utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension och säkerställa gottgörelse till konsumenter.

Ändringsförslag

(18)  Samordnad kontroll av webbplatser för e-handel (samordnade tillsynsåtgärder) är en annan form av samordning av genomdrivandet som har visat sig vara ett effektivt vapen mot överträdelser och bör bibehållas och förstärkas i framtiden, bland annat genom att utöka tillämpningen av kontrollen till offlinesektorer.

Ändringsförslag

(19)  Vid utbredda överträdelser med en unionsdimension som kan orsaka skada för konsumenternas kollektiva intressen i en majoritet av medlemsstaterna bör kommissionen inleda och samordna ett samordningsförfarande på unionsnivå. För att säkerställa enhetlighet i förfarandet bör kommissionen ansvara för att kontrollera huruvida villkoren för att inleda ett förfarande är uppfyllda. Bevis och uppgifter som samlas in under de samordnade insatserna bör användas i nationella förfaranden när så krävs.

Ändringsförslag

(20)  I samband med utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension bör de berörda näringsidkarnas rätt till försvar respekteras. Detta förutsätter i synnerhet att näringsidkaren har rätt att bli hörd och att använda språket i sin etablerings- eller hemvistmedlemsstat. Det är också nödvändigt att säkerställa överensstämmelse med unionens lagstiftning om skydd av icke röjd know-how och företagsinformation.

Ändringsförslag

(21)  Om en näringsidkare som är ansvarig för en utbredd överträdelse eller en utbredd överträdelse med en unionsdimension inte upphör med överträdelsen frivilligt, bör de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna utse en behörig myndighet i en medlemsstat att vidta en beivrandeåtgärd som anpassats för att värna rättigheterna för konsumenter som är bosatta i övriga medlemsstater som berörs av överträdelsen. Vid beslutet om den behöriga myndighet som ska utses bör hänsyn tas till alla relevanta aspekter för ett verkningsfullt beivrande, såsom myndighetens förmåga att vidta effektiva åtgärder mot näringsidkaren. Den utsedda behöriga myndigheten bör agera som om konsumenterna i övriga medlemsstater vore dess egna konsumenter. Om det är nödvändigt bör flera eller alla medlemsstater som berörs av överträdelsen anta samtidiga beivrandeåtgärder för att skydda sina egna konsumenter eller konsumenter som är bosatta i andra medlemsstater. Detta kan exempelvis behövas för att stoppa överträdelser av likartat slag som begås av dotterbolag till ett företag som är etablerat i fler än en medlemsstat och som enbart påverkar konsumenterna i dessa medlemsstater, utan att det finns ett tydligt gränsöverskridande inslag (parallella överträdelser).

Ändringsförslag

(22a)  I syfte att öka samarbetsnätverkets öppenhet och medvetenheten bland konsumenter och allmänheten i stort bör kommissionen lämna halvårsrapporter till Europaparlamentet och rådet med en översikt över information, statistik och utvecklingstendenser på området för genomdrivande av konsumentlagstiftning som samlats in inom ramen för det samarbete som föreskrivs genom denna förordning.

Ändringsförslag

(23)  Konsumentorganisationer spelar en mycket viktig roll när det gäller att informera konsumenterna om deras rättigheter och utbilda dem och skydda deras intressen, inbegripet genom tvistlösning. Konsumentorganisationer och nätverket av europeiska konsumentcentrum bör kunna underrätta de behöriga myndigheterna om misstänkta överträdelser och med dem utbyta information som behövs för att upptäcka, utreda och stoppa överträdelser.

Ändringsförslag

(23a)  Enheter med lämplig expertis och berättigat intresse av konsumentskydd, i synnerhet konsumentorganisationer, bör tillåtas att delta i den förvarningsmekanism som föreskrivs genom denna förordning. Näringsidkarförbund bör också få delta i förvarningsmekanismen för att kunna underrätta de behöriga myndigheterna om misstänkta överträdelser och med dem utbyta information som behövs för att upptäcka, utreda och stoppa överträdelser, ge utlåtanden om utredningar eller överträdelser och underrätta de behöriga myndigheterna om kränkningar av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen. Även om de behöriga myndigheterna inte bör vara tvungna att inleda ett förfarande eller vidta någon annan åtgärd som svar på förvarningar och information som lämnas av sådana enheter bör de, för att öka öppenheten, meddela den enhet varifrån den externa förvarningen kom om eventuella uppföljningsåtgärder som vidtagits av den berörda behöriga myndigheten i samband med förvarningen, eller, på begäran, att ingen åtgärd vidtagits.

Ändringsförslag

(24)  Överträdelser med utbredning över hela unionen bör åtgärdas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Därför bör prioritering och planering av genomdrivandet på medlemsstatsnivå samordnas och de behöriga myndigheternas resurser utnyttjas gemensamt. Ett system med genomdrivandeplaner varje halvår bör inrättas för att uppnå detta.

Ändringsförslag

(25)  Data om konsumentklagomål kan hjälpa beslutsfattare på nationell nivå och unionsnivå att bedöma hur konsumentmarknaderna fungerar och att upptäcka överträdelser. Utbytet av sådana data på unionsnivå och samordningen mellan medlemsstaterna och kommissionen av verksamhet som bidrar till övervakning och genomdrivande bör främjas.

Ändringsförslag

(26)  Genomdrivandeproblem går utöver unionens gränser. Europeiska konsumenters intressen bör skyddas mot oseriösa näringsidkare som är baserade i tredjeländer. Man bör förhandla om internationella avtal med tredjeländer rörande ömsesidigt bistånd vid genomdrivande av lagstiftning som skyddar konsumenternas intressen. Dessa internationella avtal bör inbegripa de frågor som omfattas av denna förordning och bör förhandlas på unionsnivå för att säkerställa starkast möjliga skydd för konsumenterna i unionen och ett smidigt samarbete med tredjeländer.

Ändringsförslag

(27)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av standardformulär och etapper i förfarandet inom mekanismen för ömsesidigt bistånd, fastställandet av tidsfrister och standardformulär för underrättelser och andra utbyten av begäranden om information och beivrandeåtgärder för samordnade insatser i samband med utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension, det närmare angivandet av förfarandet för samordnade undersökningar av konsumentmarknader, fastställandet av standardformulär för ingivande av en förvarning och en extern förvarning via databasen samt fastställandet av elektroniska standardformulär och standardmallar som ska finnas tillgängliga i databasen för diskussionsforumet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201160.

__________________

60 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2. 2011, s. 13).

Ändringsförslag

(28)  Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av akter i enlighet med artiklarna 10, 11, 12, 13, 15, 20, 27, 31, 32, 34, 35, 36, 37, 39, 43 och 43 i denna förordning, med hänsyn till att dessa akter har allmän räckvidd.

Ändringsförslag

(34)  Denna förordning påverkar inte påföljder som föreskrivs i sektorsspecifik unionslagstiftning och i unionens konsumentskyddslagstiftning och som tillämpas på nationella överträdelser. De behöriga myndigheterna bör i förekommande fall tillämpa bestämmelser i den nationella lagstiftning som införlivar dessa bestämmelser, med hänsyn till den berörda överträdelsens faktiska omfattning och räckvidd samt den skada som överträdelsen har orsakat för konsumenter i andra medlemsstater.

Ändringsförslag

(34a)  Denna förordning bör genomföras och tillämpas i full överensstämmelse med unionens bestämmelser om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och eventuell tillämplig nationell lagstiftning i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter.

Ändringsförslag

(35)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas med beaktande av dessa rättigheter och principer. När de de behöriga myndigheterna utövar de befogenheter som anges i denna förordning bör de göra en lämplig avvägning mellan de intressen som skyddas av de grundläggande rättigheterna, såsom en hög konsumentskyddsnivå, näringsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet.

Ändringsförslag

I denna förordning fastställs de villkor enligt vilka de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som utses som ansvariga för genomdrivandet av den unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen ska samarbeta med varandra och med kommissionen i syfte att se till att denna lagstiftning efterlevs, garantera att den inre marknaden fungerar smidigt och förbättra skyddet av konsumenternas ekonomiska intressen.

Ändringsförslag

1.  Denna förordning ska tillämpas på överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension enligt definitionerna i artikel 3 b, 3 c respektive 3 ca, även om dessa överträdelser har upphört innan ett förfarande för beivrande inleddes eller kunde slutföras.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

4.  Denna förordning ska inte påverka tillämpningen i medlemsstaterna av bestämmelserna om straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, särskilt det europeiska rättsliga nätverkets verksamhet, eller tillämpningen av rättsliga instrument för straffrättsligt samarbete.

Ändringsförslag

6.  Denna förordning ska inte påverka den roll och de befogenheter som tillkommer behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU1a och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU1b. Kapitel III i denna förordning ska inte tillämpas på överträdelser inom unionen av de båda direktiv som avses i första stycket.

__________________

1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34).

1b Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 28.8.2014, s. 214).

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

8a.  Denna förordning ska inte påverka möjligheten att vidta privata beivrandeåtgärder och väcka skadeståndstalan enligt nationell rätt.

Ändringsförslag

(a)  unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen: de direktiv, såsom de införlivats i medlemsstaternas nationella rättsordningar, samt de förordningar som förtecknas i bilagan härtill.

Ändringsförslag

(b)  överträdelse inom unionen: varje handling eller underlåtenhet som strider mot unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen, och som har skadat, skadar eller sannolikt kan skada de kollektiva intressena för konsumenter som är bosatta i en annan medlemsstat än den där handlingen eller underlåtenheten har sitt ursprung eller ägde rum, eller där den näringsidkare som är ansvarig för handlingen eller underlåtenheten är etablerad, eller där det finns bevis eller tillgångar som tillhör näringsidkaren och som hänför sig till handlingen eller underlåtenheten.

Ändringsförslag

(1)  varje handling eller underlåtenhet som strider mot unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen, och som har skadat, skadar eller sannolikt kan skada de kollektiva intressena för konsumenter som är bosatta i minst två andra medlemsstater än den där handlingen eller underlåtenheten har sitt ursprung eller ägde rum, där den näringsidkare som är ansvarig för handlingen eller underlåtenheten är etablerad, eller där det finns bevis eller tillgångar som hänför sig till handlingen eller underlåtenheten, oavsett om handlingen eller underlåtelsen pågår eller har upphört, eller

Ändringsförslag

(2)  varje handling eller underlåtenhet som strider mot unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen och som har skadat, skadar eller sannolikt kommer att skada konsumenternas kollektiva intressen och som uppvisar gemensamma drag, till exempel genom att innebära bruk av samma olagliga metoder eller kränka samma intresse, eller som inträffar samtidigt i minst två medlemsstater.

Ändringsförslag

(ca)  utbredd överträdelse med en unionsdimension: en utbredd överträdelse som har skadat, skadar eller sannolikt kommer att skada konsumenternas kollektiva intressen i en majoritet av medlemsstaterna som tillsammans representerar minst en majoritet av unionens befolkning.

Ändringsförslag

(cb)  behörig myndighet: varje offentlig myndighet som inrättats på nationell, regional eller lokal nivå med särskilda skyldigheter att se till att unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen efterlevs.

Ändringsförslag

(cc)  central kontaktpunkt: den offentliga myndighet som utsetts i varje medlemsstat för att ansvara för samordning av tillämpningen av denna förordning inom medlemsstaten i fråga.

Ändringsförslag

(cd)  utsett organ: ett organ som en medlemsstat kan utse och som har ett legitimt intresse av ett upphörande av eller förbud mot överträdelser av unionens lagstiftning som skyddar konsumenternas intressen.

Ändringsförslag

(fa)  konsument: en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten.

Ändringsförslag

(i)  skada på konsumenters kollektiva intressen: faktisk eller potentiell skada på intressena för ett antal konsumenter som berörs av överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser eller utbredda överträdelser med en unionsdimension.

Ändringsförslag

(ia)  risk för allvarlig och irreparabel skada för konsumenter: risk för en situation som sannolikt kommer att orsaka allvarlig skada som inte längre kan avhjälpas.

Ändringsförslag

(ib)  samordnad tillsynsåtgärd: en samordnad undersökning av konsumentmarknaderna genom samtidiga samordnade kontrollåtgärder för att identifiera överträdelser av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen.

Ändringsförslag

Artikel 4

Preskriptionstid för utdömande av påföljder, för beordrande av gottgörelse till konsumenter och för beordrande av återbetalning av vinster som erhållits till följd av överträdelser

1.  De behöriga myndigheterna får utreda överträdelser som avses i artikel 2.1 och hindra näringsidkare från att begå sådana överträdelser i framtiden. De behöriga myndigheterna får utöva följande befogenheter inom fem år från det att överträdelsen upphörde:

a)  Utdöma påföljder i enlighet med artikel 8.2 m.

b)  Beordra den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen att gottgöra konsumenter som har lidit skada till följd av överträdelsen, i enlighet med artikel 8.2 n.

c)  Beordra återbetalning av vinster som erhållits till följd av överträdelser, i enlighet med artikel 8.2 o.

De behöriga myndigheterna får, om nödvändigt, utöva dessa befogenheter på grundval av bevis som ligger utanför den preskriptionstid som avses i andra stycket.

2.  Preskriptionstiden för utövande av de befogenheter som avses i punkt 1 ska börja löpa den dag då överträdelsen upphörde.

3.  Varje åtgärd som den behöriga myndigheten vidtar i samband med förfaranden för att utreda eller beivra överträdelsen ska leda till att preskriptionstiden för utövande av de befogenheter som avses i punkt 1 upphör att löpa till dess att ett slutligt beslut i ärendet har fattats. Preskriptionstiden ska upphöra att löpa under den tid då den behöriga myndighetens beslut, föreläggande eller annan åtgärd är föremål för domstolsförfaranden.

Ändringsförslag

Artikel 5

Behöriga myndigheter och centrala kontaktpunkter

1.  Varje medlemsstat ska utse behöriga myndigheter och en central kontaktpunkt vilka ska ansvara för tillämpningen av denna förordning.

2.  De behöriga myndigheterna ska fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning som om de handlade för konsumenter i sin egen medlemsstat och för egen räkning.

4.  Den centrala kontaktpunkten ska ansvara för samordning mellan de behöriga myndigheterna, andra offentliga myndigheter enligt vad som avses i artikel 6 och utsedda organ och enheter som deltar i förvarningsmekanismen enligt vad som avses i artikel 35 av utrednings- och genomdrivandeverksamhet avseende överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser samt utbredda överträdelser med en unionsdimension.

5.  Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter och centrala kontaktpunkter har de nödvändiga resurserna för att tillämpa denna förordning, inbegripet ekonomiska och andra resurser, sakkunskap, förfaranden och andra arrangemang.

6.  En medlemsstat som har fler än en behörig myndighet på sitt territorium ska se till att deras respektive uppdrag är tydligt definierade och att det finns ett nära samarbete dem emellan, så att de kan fullgöra sina respektive uppdrag på ett effektivt sätt.

Ändringsförslag

4.  Varje medlemsstat får ålägga utsedda organ att på en anmodad behörig myndighets vägnar samla in den nödvändiga information och vidta de nödvändiga beivrandeåtgärder som de har tillgång till enligt nationell lag.

Ändringsförslag

5.  Medlemsstaterna ska säkerställa samarbete mellan behöriga myndigheter och utsedda organ, särskilt för att säkerställa att sådana överträdelser som avses i artikel 2.1 utan dröjsmål kommer till de behöriga myndigheternas kännedom.

Ändringsförslag

1.  Varje medlemsstat ska utan dröjsmål meddela kommissionen följande:

Ändringsförslag

a)  Identiteten på och kontaktuppgifter till de behöriga myndigheterna, den centrala kontaktpunkten, de utsedda organen och de enheter som deltar i den förvarningsmekanism som avses i artikel 35.

Ändringsförslag

b)  Information om de behöriga myndigheternas organisation, befogenheter och ansvarsområden.

Ändringsförslag

c)  Eventuella ändringar av de uppgifter som anges i leden a och b.

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska på sin webbplats upprätta och uppdatera de uppgifter som avses i punkt 1 och göra dem allmänt tillgängliga.

Ändringsförslag

Artikel 8

Befogenheter för de behöriga myndigheterna

1.  Varje medlemsstat ska tilldela sina behöriga myndigheter de utrednings- och genomdrivandebefogenheter och förse dem med de resurser som de behöver för att tillämpa denna förordning.

1a.  Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna besluta att inte tilldela varje behörig myndighet alla befogenheter, under förutsättning att varje befogenhet kan utövas på ett verkningsfullt sätt.

2.  För att utföra de uppgifter de tilldelas genom denna förordning ska de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat ha åtminstone följande befogenheter och utöva dessa på de villkor som anges i artikel 9:

(a)  Befogenhet att få tillgång till alla relevanta handlingar, data eller uppgifter med anknytning till en överträdelse enligt denna förordning, i varje form och format och oberoende av på vilket medium eller var de lagras.

(b)  Befogenhet att begära att varje fysisk eller juridisk person, inklusive banker, betalningstjänstleverantörer, internetleverantörer, domänregister och domänregistratorer samt värdtjänstleverantörer, tillhandahåller alla relevanta uppgifter, data eller handlingar i lagrat format eller lagrad form, oberoende av lagringsmedium eller lagringsplats och var de lagras, i syfte att identifiera och följa finansiella flöden och dataflöden, eller i syfte att fastställa identiteten på personer som är inblandade i finansiella flöden och dataflöden, liksom bankkontouppgifter och uppgifter om ägande av webbplatser, om de uppgifter, data eller handlingar saken gäller har en koppling till föremålet för en utredning.

(c)  Befogenhet att begära att varje offentlig myndighet, offentligt organ eller offentlig enhet i den behöriga myndighetens medlemsstat tillhandahåller alla relevanta uppgifter, data eller handlingar, oavsett format eller form och oberoende av på vilket medium eller var de lagras, i syfte att identifiera och följa finansiella flöden och dataflöden, eller i syfte att fastställa identiteten på personer som är inblandade i finansiella flöden och dataflöden, liksom bankkontouppgifter och uppgifter om ägande av webbplatser, om de uppgifter, data eller handlingar saken gäller har en koppling till föremålet för en utredning.

(d)  Befogenhet att utföra nödvändiga inspektioner på plats, däribland befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som näringsidkaren utnyttjar för ändamål inom ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten, eller att anmoda andra myndigheter att göra detta i syfte att undersöka, beslagta, kopiera eller utverka kopior av uppgifter, data eller handlingar, oberoende av på vilket medium eller var de lagras, liksom att försegla lokaler eller uppgifter, data eller handlingar för den tidsperiod som krävs och i den omfattning som är nödvändig för inspektionen.

(da)  Befogenhet att begära att den berörda näringsidkarens alla företrädare eller medarbetare lämnar förklaringar eller tillhandahåller fakta, uppgifter eller handlingar som rör föremålet för inspektionen och protokollföra deras svar.

(e)  Befogenhet att köpa in varor eller tjänster genom testinköp, även under täckmantel, att inspektera dem och att bakåtkonstruera dem för att upptäcka överträdelser enligt denna förordning och erhålla bevis. Beroende på deras avsedda användning ska prover som inte kan återsändas till näringsidkaren i sitt ursprungliga skick köpas.

(g)  Befogenhet att anta interimistiska åtgärder, om inga andra medel är tillgängliga, för att förhindra risken för allvarlig och irreparabel skada för konsumenters kollektiva intressen, i synnerhet genom att kräva att värdtjänstleverantörer tar bort innehåll eller tillfälligt stänger en webbplats, en tjänst eller ett konto, eller genom att kräva att domänregister och domänregistratorer under en specifik tidsperiod blockerar ett fullt kvalificerat domännamn.

(h)  Befogenhet att på eget initiativ inleda undersökningar eller förfaranden för att få till stånd ett upphörande av överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser eller utbredda överträdelser med en unionsdimension och i förekommande fall offentliggöra information om detta.

(i)  Befogenhet att efterfråga och/eller godta ett åtagande från den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen inom unionen, den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension att upphöra med överträdelsen och i förekommande fall gottgöra konsumenter för den skada som orsakats.

(k)  Befogenhet att vidta åtgärder för att få till stånd ett upphörande av eller ett förbud mot överträdelsen.

(l)  Befogenhet att, om näringsidkaren inte reagerar inom rimlig tid på en behörig myndighets skriftliga begäran om upphörande av eller förbud mot en överträdelse, beordra en värdtjänstleverantör att ta bort innehåll eller stänga en webbplats, en tjänst eller ett konto eller en del därav, eller att beordra ett domänregister eller en domänregistrator att radera ett fullt kvalificerat domännamn och tillåta den berörda behöriga myndigheten att registrera detta, även genom att anmoda en tredje part eller en annan offentlig myndighet att genomföra sådana åtgärder, i syfte att förhindra risken för allvarlig och irreparabel skada för konsumenters kollektiva intressen.

(m)  Befogenhet att utdöma påföljder, inklusive böter och viten, för överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension och för underlåtenhet att följa ett beslut, ett föreläggande, en interimistisk åtgärd, ett åtagande eller någon annan åtgärd som har antagits i enlighet med denna förordning.

(n)   Befogenhet att beordra den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen inom unionen, den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension, att gottgöra konsumenter som har lidit skada till följd av överträdelsen, bland annat genom ekonomisk ersättning, erbjudande till konsumenter att säga upp avtalet eller andra åtgärder som garanterar gottgörelse för konsumenter som har lidit skada till följd av överträdelsen.

(o)  Befogenhet att beordra återbetalning av vinster som erhållits till följd av överträdelser.

(p)  Befogenhet att offentliggöra slutliga beslut, slutliga åtgärder, näringsidkares åtaganden eller förelägganden som antagits i enlighet med denna förordning, vilket inbegriper offentliggörande av identiteten på den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen inom unionen, den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension.

(q)  Befogenhet att samråda med konsumenter, konsumentorganisationer, näringsidkarorganisationer, utsedda organ, i tillämpliga fall, och andra berörda personer om hur verksamma de föreslagna åtagandena är för att få överträdelsen att upphöra och undanröja den skada som orsakats av den.

Ändringsförslag

Artikel 9

Behöriga myndigheters utövande av befogenheter

1.  De behöriga myndigheterna ska utöva de befogenheter som anges i artikel 8

(a)  direkt inom ramen för sina egna befogenheter,

(aa)  med bistånd av andra offentliga myndigheter eller under rättsliga myndigheters överinseende, där så är lämpligt,

(ab)  genom att instruera utsedda organ, i förekommande fall, eller

(b)   genom ansökan till domstolar som är behöriga att fatta det nödvändiga beslutet inbegripet, i förekommande fall, genom överklagande, om ansökan om att fatta det nödvändiga beslutet avslås.

1a.   De behöriga myndigheterna ska under alla omständigheter utöva de befogenheter som anges i artikel 8.2 b, 8.2 g och 8.2 l i enlighet med led b i punkt 1 i denna artikel.

2.  I den utsträckning som behöriga myndigheter utövar sina befogenheter genom ansökningar till domstolar ska dessa domstolar ha befogenhet att fatta de nödvändiga besluten.

2a.  De behöriga myndigheterna ska utöva de befogenheter som anges i artikel 8 proportionellt, effektivt och ändamålsenligt i överensstämmelse med unionsrätten, inbegripet principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tillämpliga rättssäkerhetsgarantier och unionens bestämmelser om uppgiftsskydd samt nationell rätt.

2b.  Utrednings- och beivrandeåtgärder som vidtas med tillämpning av denna förordning ska på lämpligt sätt återspegla överträdelsens art och den totala faktiska eller potentiella skada den orsakat.

2c.  När ett beslut fattas om huruvida en påföljd ska utdömas och om det bötesbelopp som ska utdömas i varje enskilt fall ska vederbörlig hänsyn tas till följande:

a)   Överträdelsens art, allvar och varaktighet, med hänsyn till antalet drabbade konsumenter och den skada som de lidit.

b)   Huruvida överträdelsen skett med uppsåt eller genom oaktsamhet.

c)   Huruvida näringsidkaren vidtagit några åtgärder för att lindra skadan för konsumenterna.

d)   Huruvida näringsidkaren tidigare gjort sig skyldig till andra relevanta överträdelser.

e)   Graden av näringsidkarens samarbete med den behöriga myndigheten för att komma till rätta med överträdelsen och lindra dess potentiella negativa effekter.

3.  Medlemsstaterna ska se till att domstolsavgifter och andra kostnader med anknytning till domstolsavgöranden inom ramen för förfaranden som inletts med tillämpning av denna förordning är proportionerliga och inte hämmar tillämpningen av denna förordning.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

Artikel 11

Begäran om information

1.  En anmodad myndighet ska, på begäran av en ansökande myndighet, utan dröjsmål, dock senast inom 30 dagar, lämna all relevant information som krävs till den ansökande myndigheten för att fastställa om en överträdelse inom unionen har ägt rum och för att få denna överträdelse att upphöra. Den anmodade myndigheten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om begäran om information och svaret på denna.

2.  Den anmodade myndigheten ska inleda lämpliga utredningar eller vidta varje annan nödvändig eller lämplig åtgärd för att inhämta den begärda informationen. Vid behov ska dessa utredningar genomföras med bistånd av andra offentliga myndigheter eller utsedda organ.

3.  På begäran av den ansökande myndigheten får den anmodade myndigheten ge behöriga tjänstemän från den ansökande myndigheten tillstånd att åtfölja tjänstemännen från den anmodade myndigheten under utredningens gång.

Ändringsförslag

Artikel 12

Begäran om beivrandeåtgärder

1.  En anmodad myndighet ska, utan otillbörligt dröjsmål, på begäran av en ansökande myndighet, vidta alla åtgärder som krävs för att få till stånd ett upphörande av överträdelsen inom unionen genom att utöva de befogenheter som anges i artikel 8 och eventuella ytterligare befogenheter som den beviljats enligt nationell lag, inklusive att utdöma påföljder och beordra eller underlätta gottgörelse till konsumenter för skada som överträdelsen har orsakat.

3.  Den anmodade myndigheten ska regelbundet informera den ansökande myndigheten om de åtgärder som vidtagits och samråda med den ansökande myndigheten om de åtgärder som den anmodade myndigheten avser att vidta. Den anmodade myndigheten ska via den databas som föreskrivs i artikel 43 anmäla de åtgärder som vidtagits och deras verkan på överträdelsen inom unionen, och då ange bland annat följande:

(a)  Huruvida interimistiska åtgärder har införts.

(b)  Huruvida överträdelsen har upphört.

(c)  Vilka åtgärder, inklusive påföljder, som har utdömts och huruvida dessa åtgärder har genomförts.

(d)  I vilken utsträckning konsumenter har fått gottgörelse.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

1.  I en begäran om ömsesidigt bistånd ska den ansökande myndigheten lämna nödvändig information för att den anmodade myndigheten ska kunna tillmötesgå begäran, inbegripet sådana nödvändiga bevis som endast kan erhållas i den ansökande myndighetens medlemsstat.

Ändringsförslag

Artikel 15

Vägran att tillmötesgå en begäran om ömsesidigt bistånd

1.  En anmodad myndighet får vägra att tillmötesgå en begäran om information enligt artikel 11 om ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:

(a)  Den anmodade myndigheten anger, efter att ha samrått med den ansökande myndigheten, motiverade skäl som visar att den ansökande myndigheten inte behöver den begärda informationen för att fastställa huruvida en överträdelse inom unionen har ägt rum eller huruvida det föreligger skälig misstanke om att den kommer att äga rum.

(b)  Den ansökande myndigheten håller inte med om att informationen omfattas av reglerna om sekretess och tystnadsplikt och affärshemligheter i artikel 41.

(c)  En brottsutredning eller ett rättsligt förfarande har redan inletts med avseende på samma överträdelse inom unionen och mot samma näringsidkare inför de rättsliga myndigheterna i den anmodade eller ansökande myndighetens medlemsstat.

2.  En anmodad myndighet får, efter samråd med den ansökande myndigheten, vägra att tillmötesgå en begäran om beivrandeåtgärder enligt artikel 12 om ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:  

(a)  En brottsutredning eller ett rättsligt förfarande har redan inletts, alternativt finns det ett slutligt administrativt beslut, ett slutligt avgörande eller en förlikning inför domstol med avseende på samma överträdelse inom unionen och mot samma näringsidkare inför de rättsliga myndigheterna i den anmodade eller ansökande myndighetens medlemsstat.

(b)   Den anmodade myndigheten anser, efter att ha gjort lämpliga utredningar, att någon överträdelse inom unionen inte har ägt rum.

(c)   Den anmodade myndigheten anser att den ansökande myndigheten inte har lämnat nödvändig information enligt artikel 14.1.

En begäran om beivrandeåtgärder kan inte avslås med hänvisning till att otillräcklig information har lämnats om en begäran om information om samma överträdelse inom unionen tidigare avslagits på de grunder som avses i punkt 1 c.

3.   Den anmodade myndigheten ska underrätta den ansökande myndigheten och kommissionen om en vägran att tillmötesgå en begäran om ömsesidigt bistånd och ange skälen till avslaget.

4.  Vid eventuell oenighet mellan den ansökande myndigheten och den anmodade myndigheten kan den ansökande myndigheten eller den anmodade myndigheten hänskjuta frågan till kommissionen, som utan dröjsmål ska avge ett yttrande. Om frågan inte hänskjuts till kommissionen, får denna avge ett yttrande på eget initiativ. I syfte att avge ett yttrande får kommissionen begära in relevanta uppgifter och handlingar som utbytts mellan den ansökande myndigheten och den anmodade myndigheten.

5.  Kommissionen ska övervaka hur mekanismen för ömsesidigt bistånd fungerar och att de behöriga myndigheterna följer förfarandena och tidsfristerna för handläggning av begäranden om ömsesidigt bistånd. Kommissionen ska ha tillgång till begärandena om ömsesidigt bistånd.

6.  Kommissionen får vid behov utfärda riktlinjer och ge råd till medlemsstaterna för att säkerställa en ändamålsenlig och väl fungerande mekanism för ömsesidigt bistånd.

Ändringsförslag

Artikel 15a

Genomförandeakter

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardformulären och etapperna för det förfarande som avses i artiklarna 11, 12 och 15. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Ändringsförslag

MEKANISM FÖR SAMORDNING AV UTREDNING OCH BEIVRANDE AV UTBREDDA ÖVERTRÄDELSER OCH UTBREDDA ÖVERTRÄDELSER MED EN UNIONSDIMENSION

Ändringsförslag

Utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension

Ändringsförslag

Artikel 16

Inledande av samordnade insatser och utnämnande av samordnare

1.  Om en behörig myndighet eller kommissionen har rimliga skäl att misstänka att en utbredd överträdelse äger rum ska den utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av överträdelsen och, i tillämpliga fall, kommissionen.

3.  Efter att ha mottagit den underrättelse som avses i punkt 1, i fall av en utbredd överträdelse, ska de behöriga myndigheter som berörs av denna i samförstånd besluta huruvida en samordnad insats ska inledas. Den underrättande behöriga myndigheten ska samordna åtgärden såvida inte de behöriga myndigheter som berörs av den utbredda överträdelsen kommer överens om att en annan behörig myndighet eller kommissionen ska göra detta.

5.  När det är kommissionen som underrättar den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1 får den föreslå att den ska ta på sig rollen som samordnare. De berörda behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de samtycker till att kommissionen samordnar insatsen eller om de kommer överens om en behörig myndighet som ska samordna insatsen.

6.  Om kommissionen avböjer att ta på sig den samordnande rollen eller om de berörda behöriga myndigheterna inte godtar att kommissionen samordnar insatsen, ska de berörda behöriga myndigheterna utse en behörig myndighet till att samordna insatsen. Om ingen överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna nås, ska den behöriga myndighet som först underrättade övriga behöriga myndigheter om den misstänkta överträdelsen samordna insatsen.

6a.  Efter att ha lämnat eller mottagit den underrättelse som avses i punkt 1 ska kommissionen tillsammans med de centrala kontaktpunkterna i de berörda medlemsstaterna kontrollera den preliminära bevisningen för den utbredda överträdelsen. När tröskelvärdet för en utbredd överträdelse med en unionsdimension är uppnått ska kommissionen inleda en samordnad insats. Kommissionen ska underrätta de centrala kontaktpunkterna i de medlemsstater som berörs av den samordnade insatsen om sitt beslut att inleda den. Kommissionen ska samordna insatsen.

Ändringsförslag

Artikel 16a

Deltagande i samordnade insatser

1.   En behörig myndighet får avböja att delta i en samordnad insats av något av följande skäl:

a)   En brottsutredning eller ett rättsligt förfarande har redan inletts med avseende på samma utbredda överträdelse eller utbredda överträdelse med en unionsdimension och mot samma näringsidkare i den berörda medlemsstaten.

b)   Det finns redan ett slutligt administrativt beslut, ett slutligt avgörande eller en förlikning inför domstol med avseende på samma utbredda överträdelse eller utbredda överträdelse med en unionsdimension och mot samma näringsidkare i den berörda medlemsstaten.

c)   Den aktuella utbredda överträdelsen eller utbredda överträdelsen med en unionsdimension har inte inträffat i den berörda medlemsstaten.

2.   Om en behörig myndighet, efter beslutet att inleda en samordnad insats i enlighet med artikel 16, beslutar att inte delta i den samordnade insatsen, ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra behöriga myndigheterna och de centrala kontaktpunkterna om sitt beslut, ange skälen till detta och tillhandahålla nödvändiga styrkande handlingar.

3.   En behörig myndighet får ansluta sig till en samordnad insats om det blir uppenbart under den samordnade insatsen att den berörs av den utbredda överträdelse eller den utbredda överträdelse med en unionsdimension som är föremål för den samordnade insatsen.

Ändringsförslag

Artikel 17

Utredningsåtgärder inom ramen för samordnade insatser

1.  De behöriga myndigheterna ska se till att nödvändiga bevis, data och uppgifter samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De behöriga myndigheterna ska se till att utredningar och inspektioner genomförs samtidigt och att interimistiska åtgärder vidtas samtidigt i den mån nationell processrätt tillåter detta.

2.  De berörda behöriga myndigheterna får använda mekanismen för ömsesidigt bistånd enligt kapitel III, i synnerhet för att samla in bevis och uppgifter från andra medlemsstater än de medlemsstater som berörs av den samordnade insatsen eller för att säkerställa att den berörda näringsidkaren inte kringgår beivrandeåtgärder.

3.  De berörda behöriga myndigheterna ska redovisa resultatet av utredningen och bedömningen av den utbredda överträdelsen eller, i tillämpliga fall, den utbredda överträdelsen men en unionsdimension, i en gemensam ståndpunkt som överenskommits dem emellan.

3a.  Om inget annat avtalas mellan de berörda behöriga myndigheterna ska samordnaren meddela den gemensamma ståndpunkten till den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen, som ska ges möjlighet att höras om de frågor som behandlas i den gemensamma ståndpunkten.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om tystnadsplikt och affärshemligheter i artikel 41 ska de berörda behöriga myndigheterna besluta att offentliggöra den gemensamma ståndpunkten eller delar av denna på sina webbplatser och på kommissionens webbplats, och de får inhämta synpunkter från konsumentorganisationer, näringsidkarorganisationer samt andra berörda parter.

Ändringsförslag

Artikel 18

Åtaganden inom ramen för samordnade insatser

1.  De berörda behöriga myndigheterna får, på grundval av en gemensam ståndpunkt som antagits i enlighet med artikel 17, uppmana den näringsidkare som är ansvarig för den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension att föreslå åtaganden om att upphöra med överträdelsen och i förekommande fall gottgöra, eller vidta andra åtgärder för att underlätta gottgörelse till, konsumenter som har lidit skada. Näringsidkaren får också, på eget initiativ, föreslå åtaganden om att upphöra med överträdelsen och att gottgöra sådana konsumenter.

2.  Om näringsidkaren föreslår åtaganden får de berörda behöriga myndigheterna, där så är lämpligt, offentliggöra de föreslagna åtagandena på sina webbplatser eller, där så är lämpligt, på kommissionens webbplats, i syfte att inhämta synpunkter från andra berörda parter, inbegripet konsumentorganisationer och näringsidkarorganisationer.

2a.  De berörda behöriga myndigheterna ska bedöma de föreslagna åtagandena från den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen och underrätta näringsidkaren om resultatet av den bedömning som överenskommits dem emellan. Om åtagandena anses vara tillräckliga för att den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension ska upphöra, och, i förekommande fall, för att konsumenter som lidit skada av den ska gottgöras, ska de behöriga myndigheterna godta dessa åtaganden och fastställa en tidsfrist för fullgörandet av dem.

Om det är osannolikt att den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension kommer att upphöra till följd av åtaganden från den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen, får de behöriga myndigheterna vidta beivrandeåtgärder i enlighet med artikel 18a.

2b.  De berörda behöriga myndigheterna ska övervaka fullgörandet av åtagandena. De ska särskilt se till att den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen regelbundet rapporterar till samordnaren om framstegen med fullgörandet av åtagandena.

Ändringsförslag

Artikel 18a

Beivrandeåtgärder inom ramen för samordnade insatser

1.   De berörda behöriga myndigheterna ska komma överens om vilken behörig myndighet, eller, vid behov, vilka behöriga myndigheter, som ska vidta beivrandeåtgärder å de andra behöriga myndigheternas vägnar, inbegripet utdömande av påföljder mot näringsidkaren och föreläggande om gottgörelse från näringsidkaren till de konsumenter som lidit skada av överträdelsen, om

a)   det är osannolikt att överträdelsen kommer att upphöra till följd av de åtaganden som den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen föreslagit,

b)   den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen inte föreslår åtaganden innan den tidsfrist som fastställts av den berörda behöriga myndigheten löpt ut,

c)   den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen föreslår åtaganden som är otillräckliga för att överträdelsen ska upphöra och för att de konsumenter som lidit skada av överträdelsen ska få gottgörelse, eller

d)   den näringsidkare som är ansvarig för överträdelsen underlåter att fullgöra åtagandena innan den tidsfrist som fastställts i artikel 18.2a löpt ut.

2.   Så snart en behörig myndighet av de andra behöriga myndigheterna utsetts att vidta beivrandeåtgärder ska den vara behörig att agera på konsumenternas vägnar i var och en av de andra berörda medlemsstaterna som om de vore dess egna konsumenter. När de behöriga myndigheterna utser en behörig myndighet att vidta beivrandeåtgärder ska de beakta alla relevanta aspekter som bidrar till ett verkningsfullt beivrande.

3.   Om de behöriga myndigheterna inte går till väga på det sätt som anges i punkt 2, ska de vidta beivrandeåtgärder samtidigt i flera eller alla medlemsstater som berörs av den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension.

4.   En utsedd behörig myndighet får anvisas att vidta beivrandeåtgärder i enlighet med punkterna 1–3 i denna artikel endast om de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av sådana åtgärder ger sitt samtycke och endast om detta inte leder till röjande av information som omfattas av reglerna om tystnadsplikt och affärshemligheter i artikel 41.

Ändringsförslag

Artikel 19

Avslutande av samordnade insatser

1. De berörda behöriga myndigheterna ska besluta om att avsluta den samordnade insatsen om de kommer fram till att

a)   ingen utbredd överträdelse eller utbredd överträdelse med en unionsdimension har inträffat,

b)   den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension har upphört efter det att den näringsidkare som är ansvarig för den har fullgjort sina åtaganden,

c)   den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension efter beivrandeåtgärder har upphört.

2. Samordnaren ska utan dröjsmål underrätta kommissionen, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheterna och de centrala kontaktpunkterna i de berörda medlemsstaterna om avslutandet av den samordnade insatsen.

Ändringsförslag

Artikel 19a

Återinledande av samordnade insatser

Samordnaren ska utan dröjsmål underrätta kommissionen, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheterna och de centrala kontaktpunkterna i de berörda medlemsstaterna i fall den utbredda överträdelsen eller den utbredda överträdelsen med en unionsdimension återuppstår och ytterligare åtgärder måste vidtas. I så fall kan samordningen ske utan att en ny samordnad insats inleds.

Ändringsförslag

Kommissionen får anta genomförandeakter med fastställande av tidsfrister och standardformulär för underrättelser och andra utbyten av begäranden om information och beivrandeåtgärder mellan behöriga myndigheter och kommissionen avseende samordnade insatser i samband med utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

Allmänna bestämmelser som är tillämpliga på samordnade insatser

Ändringsförslag

1.  Den samordnare som utsetts i enlighet med artiklarna 16 eller 32 ska särskilt

Ändringsförslag

(a)  se till att alla berörda behöriga myndigheter och, i tillämpliga fall, kommissionen underrättas i god tid och i vederbörlig ordning om beivrandeåtgärdens gång, de steg som förväntas följa och vilka åtgärder som kommer att vidtas,

Ändringsförslag

(b)  samordna och övervaka utredningar, inspektioner och antagandet av interimistiska åtgärder som beslutas av de behöriga myndigheter som berörs i enlighet med avsnitt I,

Ändringsförslag

(c)  samordna utarbetandet och utbytet av alla nödvändiga handlingar mellan de berörda behöriga myndigheterna och, i tillämpliga fall, kommissionen,

Ändringsförslag

(d)  upprätthålla kontakten med de näringsidkare och andra parter som berörs av övervaknings-, utrednings- och beivrandeåtgärder, om inget annat har avtalats mellan de berörda behöriga myndigheterna, samordnaren och, i tillämpliga fall, kommissionen,

Ändringsförslag

(f)  samordna andra beivrandeåtgärder som antagits av de berörda behöriga myndigheterna, inklusive ansökningar till domstolar om nödvändiga förelägganden och beslut, utdömande av påföljder och antagande av åtgärder som säkerställer gottgörelse till konsumenter,

Ändringsförslag

1.  De behöriga myndigheterna ska samordna sin marknadsövervakning och sina utrednings- och beivrandeåtgärder för att hantera utbredda överträdelser i enlighet med avsnitt I. De ska utbyta all nödvändig information och utan dröjsmål ge varandra och kommissionen allt annat bistånd som behövs.

Ändringsförslag

3.  De berörda behöriga myndigheterna och kommissionen ska komma överens om vilka språk som de behöriga myndigheterna och kommissionen ska använda för underrättelser och för alla meddelanden i samband med samordnade insatser och samordnade tillsynsåtgärder i enlighet med detta kapitel.

Ändringsförslag

4.  Om ingen överenskommelse kan nås, ska underrättelser och andra meddelanden översändas på det officiella språket i den medlemsstat som lämnar underrättelsen eller meddelandet. I så fall ska varje behörig myndighet om så är nödvändigt se till att de underrättelser, meddelanden och andra handlingar som den mottar från andra behöriga myndigheter översätts.

Ändringsförslag

5.  Om samordnade insatser i enlighet med avsnitt I rör utbredda överträdelser eller utbredda överträdelser med en unionsdimension som strider mot följande unionslagstiftning, ska samordnaren uppmana Europeiska bankmyndigheten att agera som observatör:

Ändringsförslag

Språkarrangemang för kommunikation med näringsidkare

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

2.  Näringsidkaren ska ha rätt att kommunicera på det officiella språket i den medlemsstat där vederbörande är etablerad eller bosatt.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

Artikel 32

Samordnade tillsynsåtgärder

1.  Om marknadstendenser, konsumentklagomål eller andra indikationer tyder på att utbredda överträdelser kan ha ägt rum, äger rum eller kan komma att äga rum, får de berörda behöriga myndigheterna besluta att genomföra samordnade tillsynsåtgärder.

1a.  Samordnade tillsynsåtgärder ska samordnas av kommissionen.

2.  I samband med samordnade tillsynsåtgärder ska de berörda behöriga myndigheter som deltar i dem på ett ändamålsenligt sätt utnyttja de befogenheter som anges i artikel 8 och andra befogenheter som de tilldelas genom nationell lagstiftning.

3.  De behöriga myndigheterna får inbjuda utsedda organ, kommissionstjänstemän och andra åtföljande personer som bemyndigats av kommissionen att delta i samordnade tillsynsåtgärder, när detta är lämpligt och välgrundat.

4.  Kommissionen får anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om förfarandena för samordnade tillsynsåtgärder. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Ändringsförslag

Artikel 34

Förvarningsmekanism

1.  En behörig myndighet ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga behöriga myndigheter om det finns rimliga skäl att misstänka att det på dess territorium pågår en överträdelse inom unionen eller en utbredd överträdelse som kan påverka konsumenternas intressen i andra medlemsstater (”förvarning”), med användning av standardformuläret och via den databas som avses i artikel 43.

2.  Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna om det finns rimliga skäl att misstänka att en överträdelse inom unionen eller en utbredd överträdelse har ägt rum på unionens territorium (”förvarning”) via den databas som avses i artikel 43.

3.  I en förvarning ska den behöriga myndigheten eller kommissionen tillhandahålla särskilt följande uppgifter om den misstänkta överträdelsen inom unionen eller en utbredd överträdelse, om de finns tillgängliga:

a)  En beskrivning av den handling eller den underlåtenhet som utgör överträdelsen.

b)  Den produkt eller den tjänst som berörs av överträdelsen.

c)  De medlemsstater som berörs eller som kan komma att beröras av överträdelsen.

d)  Den näringsidkare som är ansvarig för eller misstänks vara ansvarig för överträdelsen.

e)  Den rättsliga grunden för eventuella insatser med hänvisning till nationell lagstiftning och motsvarande bestämmelser i de unionsakter som förtecknas i bilagan.

f)  Typ av och skede i rättsliga förfaranden, beivrandeåtgärder eller andra åtgärder som vidtagits med avseende på överträdelsen, vilket datum de inletts samt hur länge de pågått.

h)  Den behöriga myndighet som handlägger rättsliga förfaranden och andra åtgärder.

4.  Vid en förvarning ska den behöriga myndigheten eller kommissionen anmoda behöriga myndigheter i andra medlemsstater och, där så är lämpligt, kommissionen att kontrollera om liknande misstänkta överträdelser pågår i andra medlemsstater eller om beivrandeåtgärder redan har vidtagits mot sådana överträdelser i andra medlemsstater. Dessa behöriga myndigheter i andra medlemsstater och kommissionen ska utan dröjsmål besvara begäran.

6.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardformulär för ingivande av en förvarning via den databas som avses i artikel 43. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Ändringsförslag

Artikel 35

Andra enheters deltagande i förvarningsmekanismen

1.  Utsedda organ, europeiska konsumentcentrum, konsumentorganisationer och konsumentförbund samt näringsidkarförbund som har lämplig expertis och berättigat intresse av konsumentskydd ska ha rätt att underrätta behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna och kommissionen om misstänkta överträdelser och tillhandahålla den information som anges i artikel 34.3 med hjälp av standardformuläret för externa underrättelser via den databas som avses i artikel 43 (nedan kallade externa förvarningar).

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardformulär för ingivande av en extern förvarning via den databas som avses i artikel 43. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

2.  Kommissionen ska ge andra enheter som företräder konsument- och näringslivsintressen på unionsnivå rätta att inge en extern förvarning.

4.  De behöriga myndigheterna ska inte vara skyldiga att inleda ett förfarande eller vidta någon annan åtgärd som svar på de externa förvarningarna. Enheter som avses i punkterna 1 och 2 och som inger externa förvarningar ska säkerställa att informationen är korrekt, uppdaterad och exakt och ska utan dröjsmål korrigera eventuella felaktigheter i den tillhandahållna informationen eller återkalla den om så behövs. För detta ändamål ska de ha tillgång till den information som de har tillhandahållit, med förbehåll för de begränsningar som avses i artiklarna 41 och 43. Dessa enheter ska också underrättas om eventuella uppföljningsåtgärder som vidtagits av den berörda behöriga myndigheten i samband med externa förvarningar eller, på begäran, att ingen åtgärd vidtagits.

Ändringsförslag

1.  Via den databas som avses i artikel 43 ska de behöriga myndigheterna utan dröjsmål underrätta kommissionen och behöriga myndigheter i andra medlemsstater om varje åtgärd som de har vidtagit för att beivra en överträdelse av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen på deras territorium, om de misstänker att överträdelsen i fråga kan påverka konsumenternas intressen i andra medlemsstater.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

Artikel 37

Samordning av andra verksamheter som bidrar till övervakning och genomdrivande

1.  Medlemsstaterna ska underrätta varandra och kommissionen om sin verksamhet på följande områden:

(a)  Utveckling av personalresurser i de behöriga myndigheter som är ansvariga för tillämpningen av denna förordning, inbegripet relevant utbildning av deras tjänstemän.

(b)  Insamling, klassificering och utbyte av uppgifter om konsumentklagomål.

(c)  Utveckling av branschspecifika nätverk mellan behöriga tjänstemän.

(d)  Utveckling av hjälpmedel för information och kommunikation.

(e)  Utarbetande av standarder, metoder och riktlinjer för tillämpningen av denna förordning.

2.  Medlemsstaterna kan samordna och gemensamt organisera den verksamhet som avses i punkt 1.

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna får, i samarbete med kommissionen, genomföra gemensam verksamhet på de områden som avses i punkt 1. De får, i samarbete med kommissionen, utarbeta en gemensam ram för de verksamheter som avses i punkt 1 e.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

1.  Information som samlats in av eller meddelas de behöriga myndigheterna och kommissionen ska användas endast för att säkerställa efterlevnad av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen.

Ändringsförslag

3.  Utan hinder av punkt 2 och förutsatt att de grundläggande rättigheterna – såsom rätten till integritet och skydd av personuppgifter samt unionslagstiftning om skydd och behandling av personuppgifter – respekteras fullt ut, får de behöriga myndigheterna använda och offentliggöra den information som krävs

Ändringsförslag

(ba)  i frågor av allmänt intresse, såsom allmän säkerhet, konsumentskydd, folkhälsa och miljöskydd.

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska se till att bevis, handlingar, uppgifter, förklaringar och utredningsresultat som tillhandahållits av en behörig myndighet i en medlemsstat utan vidare formaliteter får användas för förfaranden som inleds med tillämpning av denna förordning av behöriga myndigheter i andra medlemsstater.

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska upprätta och upprätthålla den nödvändiga elektroniska databasen för all kommunikation mellan behöriga myndigheter, centrala kontaktpunkter och kommissionen i enlighet med denna förordning. Denna databas ska göras direkt tillgänglig för de behöriga myndigheterna, de centrala kontaktpunkterna och kommissionen.

Ändringsförslag

2.  Information som tillhandahålls av andra myndigheter, enheter som avses i artikel 35 och utsedda organ ska lagras och behandlas i den elektroniska databasen, men dessa myndigheter, enheter och utsedda organ ska inte ha tillgång till denna databas.

Ändringsförslag

2a.  Om en behörig myndighet, ett utsett organ eller en enhet som avses i artikel 35 fastställer att en underrättelse om en överträdelse som lämnats i enlighet med artiklarna 34 och 35 senare visar sig sakna grund, ska den underrättelsen dras tillbaka. Kommissionen ska utan dröjsmål ta bort uppgifterna i fråga från databasen och informera parterna om skälen till detta.

Ändringsförslag

(a)  den anmodade behöriga myndigheten i enlighet med artikel 12.3 underrättar kommissionen om att en överträdelse inom unionen har upphört,

Ändringsförslag

(b)  samordnaren i enlighet med artikel 19 underrättar kommissionen om att den samordnade insatsen har avslutats,

Ändringsförslag

(c)  kommissionen, i egenskap av samordnare, i enlighet med artikel 19 beslutar att den samordnade insatsen avseende en utbredd överträdelse med en unionsdimension har avslutats, men att näringsidkares åtaganden ska lagras i fem år för att säkerställa efterlevnaden av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen,

Ändringsförslag

4.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa elektroniska standardformulär och standardmallar som ska finnas tillgängliga i databasen för det diskussionsforum genom vilket alla begäranden och svar samt andra handlingar ska utbytas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Ändringsförslag

Genomdrivandeplaner och prioritering

Ändringsförslag

1.  Senast den [dagen för denna förordnings ikraftträdande], och därefter vartannat år, ska varje medlemsstat lämna in genomdrivandeplaner till kommissionen. Dessa genomdrivandeplaner ska särskilt innehålla följande:

Ändringsförslag

(a)  Information om marknadstendenser som kan påverka konsumenters intressen.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

(d)  Prioriterade områden vid genomdrivandet av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen i den berörda medlemsstaten.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

1a.  Kommissionen ska göra en sammanfattning av genomdrivandeplanerna allmänt tillgänglig.

Ändringsförslag

2.  Om omständigheterna eller marknadsvillkoren förändras avsevärt kan medlemsstaterna tillhandahålla information om dessa förändringar, om deras omfattning går utöver det som omfattas av genomdrivandeplanen.

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

Principer för utdömande av påföljder för överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension

Ändringsförslag

1.  När de behöriga myndigheterna utdömer påföljder i samband med överträdelser inom unionen, utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension, ska de bland annat ta hänsyn till följande:

Ändringsförslag

1a.  Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Ändringsförslag

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen överlämna texterna till eventuella bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar, och till avtal som ingåtts om frågor som omfattas av denna förordning, förutom till avtal som rör enskilda fall.

Ändringsförslag

Senast ... [fem år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning.

Ändringsförslag

Rapporten ska innehålla en utvärdering av tillämpningen av förordningen, däribland en bedömning av effektiviteten i genomdrivandet av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen enligt denna förordning och en undersökning av bland annat hur näringsidkares efterlevnad av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen har utvecklats på viktiga konsumentmarknader som berörs av gränsöverskridande handel. Kommissionen ska i synnerhet bedöma effekten av följande:

a)   De befogenheter som ges i enlighet med artikel 8.

b)   De tröskelvärden som fastställts för utbredda överträdelser med en unionsdimension.

c)   Systemet för utbyte av information om överträdelser enligt artikel 43.

Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag

Senast den ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande] och därefter vartannat år ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet med en översikt över den information och utveckling på området genomdrivande av konsumentlagstiftning samt statistik som utbytts inom ramen för den övervakningsmekanism som inrättats i enlighet med artikel 33, inbegripet anmälda förvarningar och uppföljningsåtgärder som vidtagits i samband med externa förvarningar, liksom en översikt över utbredda överträdelser och utbredda överträdelser med en unionsdimension enligt artikel 16.

Ändringsförslag

Denna förordning ska tillämpas från och med den … [18 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Ändringsförslag

utgår

Ändringsförslag

24a.  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister): artikel 14 (EUT L 165, 18.6 2013, s. 1).

Ändringsförslag

24b.  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2560/2001 (EUT L 266, 9.10.2009, s. 11).